MÖD 2004:47

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Umeå tingsrätts, miljödomstolen, dom 2000-02-22 i mål nr M 401-99,

se bilaga A

KLAGANDE

Maskaure sameby, PL

MOTPART

Laisälvens Fiskevårdsområdesförening, Marielund 1634, 930 90 ARJEPLOG

Ombud

GE

SAKEN

Tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) att uppföra bank och nätstängsel vid Stripavan i Laisälven

________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen fastställer miljödomstolens domslut, dock att den tid inom vilken arbetena senast skall ha utförts bestäms till tre (3) år från dagen för denna dom.

________________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Maskaure sameby har yrkat att ansökan om tillstånd skall avslås.

Laisälvens Fiskevårdsområdesförening har bestritt ändring. Föreningen har även redovisat en alternativ utformning och lokalisering av anläggningen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län, Fiskeriverket samt Miljö-, bygg- och räddningsnämnden i Arjeplogs kommun har yttrat sig till Miljööverdomstolen.

Miljööverdomstolen har hållit syn och därefter tagit målet till avgörande utan huvudförhandling med stöd av 23 kap. 6 § första stycket första meningen miljöbalken.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Maskaure sameby har anfört bl.a. följande.

Stripavan ligger inom Maskaure samebys åretruntmarker och det område som är föreslaget som riksintresse för rennäringen. Det tilltänkta vattenföretaget medför att området som helhet kommer att försämras väsentligt för renskötseln på grund av dels de vägar och övriga anläggningar som kommer att byggas i området, dels ett utökat antal besökare inom området, dels försämrad lavförekomst till följd av exploateringen.

Platsen för vattenföretaget är mycket känslig ur renskötselsynpunkt eftersom renarna under hösten samlas naturligt och självmant vid Stripavan. Att renarna samlas naturligt där beror på god lavförekomst i området. Lavar utgör ett mycket bra renbete men är också mycket känsliga för belastning. Några andra sammanhängande områden med lav finns inte i närheten. Naturliga samlingsplatser är nödvändiga för att kunna förflytta renarna till vinterbetesområden. Förlust av sådana områden innebär ett stort merarbete för samebyn eftersom insamlingen av renarna inte längre kan ske på ett naturligt sätt. Vattenföretaget medför sammantaget att samebyn inte kan utnyttja området vid Stripavan på avsett sätt och att man därigenom förlorar ett för samebyn omistligt område.

Renarna följer den östra älvkanten vid förflyttningen till vinterbetesområdena som sker under perioden mitten av september till mitten av december. Avståndet mellan nätstängslet och älvkanten är endast några meter på det smalaste stället. Området mellan nätstängslet och älvkanten kan också sägas bilda en kil. Det finns därför risk för att renarna – särskilt om de kommer i större grupper – kan välja att korsa älven istället för att följa den östra kanten. Att renarna korsar älven skulle utgöra en stor olägenhet för samebyn.

Laisälven är ett biflöde till Vindelälven som utgör en av Sveriges nationalälvar. Det finns alltid en risk för att odlad fisk tar sig ut genom avstängningar och sprider sig till älvens naturliga fiskbestånd. Främmande fiskarter i älven påverkar det naturliga fiskbeståndet negativt. I rennäringen ingår fiske som en del av näringens utkomst. Om fisket i älven försämras kommer samebyns möjlighet till utkomst från fisket att försämras.

I Burmansavan – som ligger fyra km nedströms Stripavan – har föreningen redan utfört en put and take-anläggning. Den typen av fiskemöjligheter finns alltså redan etablerade i området.

Fördelarna från allmän synpunkt med att skapa ytterligare en liknande anläggning uppväger inte de nackdelarna och olägenheter som tillståndet medför för samebyn.

Fiskevårdsområdesförening har åberopat i huvudsak samma förhållanden och utredning som vid miljödomstolen med bl.a. följande tillägg och förtydliganden.

Stripavanområdet omfattar totalt cirka 10 ha, varav 5 ha mark och 5 ha vatten. Området ligger inom Mss renbetesmarker som uppgår till ca 227 000 ha. Enligt renlängden hade samebyn per den 27 juni 2002 totalt 3 362 renar som ägdes av 16 renskötande samer. Stripavanområdets markyta utgör 0,025 promille av samebyns hela renbetesområde och endast 0,09 promille av det området som är föreslaget som riksintresse för rennäringen. Utredningen i ärendet om riksintresse utpekar inte Stripavanområdet som ett särskilt skyddsvärt område (punkten 4 Lillberget (k) i dokumentet Beskrivning av sammanhängande områden av riksintresse för Ms). Den utredning som samebyn åberopat för att visa förekomsten av renbete redovisar inte förekomsten av lavmarkområden som inte ligger i direkt anslutning till bilvägar och bebyggelse. Det får antas att det finns tillgång till stora områden med mycket gott vinterbete i lavmarker även i omedelbar närhet till Stripavanområdet och utanför omedelbar närhet till bilvägar och bebyggelse.

Ansökan avser inte tillstånd till byggande av stugby och anläggande av par-kering utan tillstånd att utföra en anläggning för s.k. put and take-fiske. Mss farhågor för att rennäringen kommer att påverkas av stugby och parkering saknar därför grund. Eventuell framtida bebyggelse inom Stipavanområdet kräver beslut enligt plan- och bygglagen. Samebyns intressen vägs in vid bygglovsprövningen.

Den oro som samebyn uttryckt för den vilda fisken är obefogad. Det är helt främmande för föreningen att som fiskerättsägare utsätta sig för risker som motverkar föreningens syfte att utveckla fisket.

Samebyn har även uttryckt oro för att renarna vid förflyttning till vinterbetesområdena kan välja att korsa älven istället för att följa den östra kanten. Föreningen har tagit fram ett alternativt förslag på utförande och lokalisering av bank och nätstängsel för att minimera risken för sådana styreffekter vid renvandring. Enligt det alternativa förslaget utförs invallningen mellan punkterna B/C-H-I-E (ritning nr M1) i ny sträckning jämfört med ansökan. Mellan punkterna B/C-H-I utförs invallningen som enbart bank utan stängsel för att renarna utan hinder skall kunna vandra över den. Anläggningskostnaden är högre för den alternativa utformningen av anläggningen jämfört med den utformning som redovisats i ansökan. Föreningen förordar av såväl ekonomiska som estetiska skäl det ursprungliga förslaget.

YTTRANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Länsstyrelsen

Bestämmelsen i 30 § rennäringslagen (1971:437) om ändrad markanvändning utgör ett viktigt skydd för samebyarnas behov av mark för naturbetesbaserad renskötsel gentemot konkurrerande markanvändning. Bestämmelsen ålägger den som äger eller brukar mark inom åretruntmarker för renskötseln att inte vidta åtgärder som medför avsevärd olägenhet för renskötseln. Den planerade anläggningen i form av bank och stängsel kan i viss mån medföra påverkan på renskötseln. Denna påverkan torde dock inte vara av den omfattningen att den medför avsevärda olägenheter för renskötseln. Denna bedömning omfattar inte tillkommande investeringar i form av vägar, husvagnsparkering etc. Det är dock viktigt att områdets naturliga kvaliteter av lavflora bibehålls och att rennäringens behov av samlingsplatser inte påverkas. Rennäringens riksintressen är ännu inte beslutade och därmed inte giltiga.

Laisälven nedströms länsgränsen ingår i riksintresset Vindelälven och dess biflöden. Det är därför av största vikt att någon inplantering av älvfrämmande fiskyngel eller fisk inte sker eftersom risk för smitning ut i älvfåran aldrig kan uteslutas. Någon erinran ur fiskesynpunkt finns inte så länge föreningen använder älveget material för utplantering i put and take-fisket.

De naturliga stränderna vid Stripavan kan komma att påverkas på ett sådant sätt att det rörliga friluftslivet blir lidande. Det är därför av största vikt att områdets kvaliteér för friluftsvärde bibehålls och att tilltänkta anläggningar inte kommer att störa friluftsintresset.

Om anläggningen utförs enligt det alternativa förslaget kommer denna att förläggas närmare älven och ta i anspråk en större del av strandområdet jämfört med den utformning som redovisats i ansökan. Om anläggningen utförs enligt det alternativa förslaget kommer skadorna på mark och vegetation att bli betydande och till viss del irreversibla. Länsstyrelsen avstyrker bifall till ansökan enligt det alternativa förslaget.

Fiskeriverket

Verket har hänvisat till sitt yttrande till miljödomstolen där man tillstyrkt ansökan eftersom anläggningen inte bedöms medföra påverkan av betydelse på allmänt fiskeintresse i Laisälven.

Miljö-, bygg- och räddningsnämnden i Arjeplogs kommun

Nämnden har inte något att erinra mot ansökan eller förslaget till alternativ utformning av invallningen. Anläggningen bedöms inte utgöra något märkbart hot mot rennäringen i området eller reproduktionen av fisk i Laisälven. Nämnden har tidigare lämnat dispens från strandskyddsbestämmelserna eftersom anläggningen är till stort gagn för det rörliga friluftslivet och åtgärderna får anses sakna betydelse för växt- och djurlivet. Nämnden har även lämnat bygglov för uppförande av stängsel och vallar. Dispens och bygglov har meddelats för den utformning av anläggningen som redovisas i den ursprungliga ansökan.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Som miljödomstolen angivit skall vattenlagen (1983:291) tillämpas vid prövningen av detta mål. Bestämmelserna i miljöbalken skall dock tillämpas i fråga om förfarandet och beträffande frågor som gäller Natura 2000-områden.

Laisälven har genom regeringsbeslut i april 2004 föreslagits som ett särskilt bevarandeområde i enlighet med rådets direktiv (92/43/EEG) om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Därefter har området förtecknats av Naturvårdsverket i enlighet med 7 kap. 27 § miljöbalken och 15 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. (Natura 2000-objekt Laisälven, SE0820737). Av Naturvårdsverkets förteckning (NFS 2004:8) framgår att det främst är bevarandet av olika marina livsmiljöer som föranlett att Laisälven föreslagits som ett Natura 2000-område.

För verksamheter eller åtgärder som kan antas påverka miljön i ett naturområde som har förtecknats enligt 7 kap. 27 § första stycket 1 eller 2 miljöbalken (dvs. Natura 2000-område) skall en miljökonsekvensbeskrivning alltid innehålla de uppgifter som behövs för prövning enligt 7 kap. 28 b och 29 §§ (se 6 kap. 7 § fjärde stycket miljöbalken). Den miljökonsekvensbeskrivning med komplettering som föreningen upprättat saknar en sådan särskild beskrivning. Om det kan antas att det planerade företaget kommer att påverka de olika marina livsmiljöer som är avsedda att skyddas i det föreslagna Natura 2000-området finns det behov av att komplettera miljökonsekvensbeskrivningen.

I den ursprungliga ansökan med bifogad teknisk beskrivning och miljökonsekvensbeskrivning har angetts att invallningen av Stripavan skall utföras som bank med nätstängsel och ett överströmningsskydd i form av vägtrumma med galler. Byggandet av grusbanken skall utföras under lågvattenperioder när sundet mellan Stripavan och Laisälven är helt torrlagt. Byggmetod och byggtid har valts för att grumling inte skall uppstå.

Föreningen har i Miljööverdomstolen presenterat en alternativ utformning av verksamheten. Denna förutsätter att anläggningen lokaliseras närmare älven och att en betydande del av grusbanken utförs inom strandområdet. Länsstyrelsen har motsatt sig det förslaget på grund av att skador på mark och vegetation kan bli betydande och till viss del irreversibla.

Miljööverdomstolen har vid syn på platsen kunnat iaktta att den planerade anläggningen – med det utförande och den sträckning som framgår av den ursprungliga ansökan – berör Laisälven med strandområden endast i mycket begränsad omfattning. Därtill kommer att arbetena skall utföras i torrhet. Mot bakgrund härav kan den ansökta verksamheten i det utförandet – till skillnad mot det alternativa utförandet – inte antas påverka de livsmiljöer till skydd för vilka Laisälven har föreslagits som Natura 2000-område. Den av miljödomstolen prövades verksamheten kräver därmed inte något tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken och någon komplettering av miljökonsekvensbeskrivningen såvitt gäller den verksamheten är inte erforderlig.

Miljööverdomstolen övergår härefter till att pröva om tillstånd till verksamheten kan lämnas enligt tillåtlighetsreglerna i vattenlagen.

Maskaure sameby har anfört att området vid Stripavan är känsligt ur renskötselsynpunkt och har uttryck förhågor för att den planerade anläggningen i form av grusbank och stängsel kan störa renarnas rörelser och komma att ta områden med god lavförekomst i anspråk. Utredningen ger emellertid inte stöd för att verksamheten i det utförande som prövats av miljödomstolen kommer att medföra olägenheter för renskötseln av någon betydelse. I övrigt instämmer Miljööverdomstolen i de bedömningar och slutsatser som miljödomstolen gjort avseende verksamhetens tillåtlighet.

Miljööverdomstolen finner sammantaget att den ansökta verksamheten i den utformning som prövats av miljödomstolen är tillåtlig. Miljödomstolens dom skall därför stå fast, dock att tiden för när arbetena senast skall ha utförts skall flyttas fram.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, bilaga B

Överklagande senast 2004-09-27

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, miljörådet Sven Bengtsson, hovrättsrådet Marinette Andersson, referent, och hovrättsassessorn Inge Karlström. Enhälligt.

_________________________________

BILAGA A

UMEÅ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Laisälvens Fiskevårdsområdesförening, 899100-3707, Marielund 1634,

930 90 ARJEPLOG

Ombud: ordföranden GE

SAKEN

Tillstånd till att utföra anläggningar vid Stripavan i Laisälven för s.k. put and take-fiske, Arjeplogs kommun

koordinater: X=7295030 Y= 1582725 (RT 90 2,5 gon V)

___________________________

DOMSLUT

Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd enligt vattenlagen (1983:291) att på den plats som angetts på karta (aktsida 23) uppföra bank och nätstängsel vid Stripavan i Laisälven.

Arbetena skall i övrigt utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redovisats på i målet ingivna ritningar (aktsid. 25-26), med vad sökanden i övrigt redovisat i ansökan och vid huvudförhandlingen.

I denna dom medgivna arbeten skall vara utförda senast inom tre (3) år från dagen för denna dom annars förfaller tillståndet. Bestämmelser om förlängning av arbetstid finns i 15 kap 2 § 2 st vattenlagen.

Som huvudfixpunkt för företaget fastställs ett stålrör nedslaget till fast botten och med höjden + 10,80 m i ett lokalt höjdsystem. Fixpunkten är belägen strax öster om väg 626 vid punkt A på plankarta (aktsida 24) och dess höjd har, efter avvägning från lantmäteriets fix lmv 2479601 med höjden + 392,66 m (RH70), uppmätts till + 394,37 m i rikets höjdsystem RH 70.

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador, som miljödomstolen inte förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk skall för att få tas upp till prövning ha framställts till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av den arbetstid som bestämts.

------------------------------------

ANSÖKAN M M

Yrkanden

Laisälvens Fiskevårdsområdesförening har yrkat tillstånd att uppföra bank och nätstängsel vid Stripavan och att arbetstiden bestäms till tre år samt att tiden för oförutsedd skada bestäms till fem år.

Allmän beskrivning

Stripavan är en vik av Laisälven belägen ca 4 km norr om byn Granselet. Stripavan har en yta på ca 6 ha och ett genomsnittligt djup på 15 m vid medelvattenstånd. Avsikten med uppförandet av banken och nätstängslet är att möjliggöra för föreningen att genom utsättning av fångstfärdig fisk kunna erbjuda fritidsfiskare ett s.k. put and take-fiskevatten i Stripavan under fiskets försäsong när högvatten i Laisälven som regel ger dålig fångst. Laisälvens Fiskevårdsområdesförening bildades 1985 och förvaltar ett ca 3,5 mil långt område i Laisälven. Föreningen består av 36 medlemmar, däribland AssiDomän Aktiebolag, som genom ett nyttjanderättsavtal givit föreningen tillstånd att invalla Stripavan och bedriva ett så kallat "put and take" fiske under tills vidare 10 år med rätt till förlängning av avtalet. Anläggningen vid Stripavan är avsett att utgöra komplement till den put and take-anläggning som föreningen utfört vid den 4 km nedströms belägna Burmansavan. Kostnaden för de ansökta anläggningarna vid Stripavan har beräknats till 750 000- 800 000 kr.

Höjdsystem

De i ansökan och i denna dom angivna höjderna hänför sig - om ej annat anges - till ett lokalt höjdsystem. Det lokala höjdsystemets nollplan ligger på nivån + 383,57 m i RH 70.

Hydrologiska förhållanden

Den avrinning som sker till Stripavan beräknas som mest uppgå till 0,5 m3/s. I Laisälven är nivåskillnaden mellan hög- respektive lågvattenstånd ca 3,5 m i det aktuella området. Lågvattenståndet under vintern beräknas ligga i intervallet + 6,5 - 7,0 m, och normal högvattennivå i intervallet + 8,0 - 8,5 m. Vid det extremt höga flödet i älven under 1995 var nivån + 9,9 m. Högvattennivån brukar vanligtvis nå sitt maximum i juni månad och lågvattenståndet brukar inträffa under månaderna februari och mars. Sundet mellan Stripavan och Laisälven är torrlagt under lågvattenperioden från slutet av september till slutet av maj. Vattennivån i avan följer älvens vattennivå vilket tyder på en god grundvattengenomströmning mellan avan och älven.

Teknisk beskrivning

Anläggningen kommer att bestå dels av en bank med kärna av jord/sand/grus och med täckning av stenigt grus, dels av ett på banken placerat ca 500 m långt nätstängsel med nät av varmförzinkad ståltråd med grön plastbeläggning och med en maskstorlek på 40x40 mm uppsatt på impregnerade trästolpar eller stålrör med ett inbördes avstånd på 3,0 m. Banken kommer att utföras med utseende likt befintlig grusstrand och i nivå med befintlig övergång mellan strand och vegetation. Banken kommer att i mittpartiet, på en sträcka av ca 250 m, ha höjden + 8,20 m och på sidorna, på en sammanlagd sträcka av ca 200 m, att ha höjden + 9,0 m. Bankens höjd över befintlig mark kommer endast på kortare partier att överstiga 1 m. Stängslets överkant kommer att ligga på höjden + 10,0 m. För att undvika överströmning över banken och för att medge god omsättning av ytvatten kommer en trumma av betong eller plåt och med diametern 1,0 m och en längd av 6 m att placeras i mitten av banken. Trumman får vattengången på nivån + 6,5 m motsvarande den lågvattennivån som genomsnittligt råder i älven under höst och vinter. Trumman förses i in- och utloppsändarna med vertikala galler med en fri öppning på 20 mm eller nät med en maskstorlek på 40x40 mm. Nätstängslet, som medger sikt från allmänna vägen mot älven, kommer att fungera som fiskavstängning under de perioder då Laisälven har extrema högvattennivåer. Trumman och nätstängslet kommer dock att tillåta yngel och mindre fisk att röra sig mellan älven och avan utan större hinder.

Företagets utförande

Röjning och schaktning avses utföras sommartid. Uppfyllnad av banken påbörjas vid lågvattenperiodens inträde i september månad och beräknas vara avslutad före isläggningen samma höst. Justering av banken sker påföljande höst vid lågvattenperiodens inträde. Stängselbyggandet kommer att avslutas före isläggningen och fiskutsättningen.

MOTSTÅENDE INTRESSEN

Fiskeriverket genom utredningskontoret i Luleå har anfört: Invallningen av Stripavan avses ske genom en kombination av grusbank och nätstängsel. Invallningen kommer att hindra vandring av större fisk mellan Stripavan och huvudfåran av Laisälven. Det kan ej uteslutas att detta förhållande kan komma att medföra en viss negativ inverkan på reproduktionen av främst vissa lugnvattenfiskarter, såsom abborre, mört, gädda, m.fl. Ifall sådan reproduktionsskada skulle uppstå bedöms skadan dock bli av begränsad omfattning och ej komma att påverka dessa bestånd i stort i området. De aktuella bestånden saknar dessutom större betydelse för det allmänna fiskeintresset. De planerade arbetena kan förväntas medföra endast mindre grumlingar, eftersom dels arbetena kommer att utföras under lågvattenperiod och dels relativt grovt material (grus) kommer att användas vid anläggandet av bankarna. Dessa grumlingar bedöms ej få någon påverkan av betydelse på fiskebeståndet i Laisälven i närområdet till arbetsplatsen (Granselet). Ur allmän fiskerisynpunkt finns därför ingen erinran mot det ansökta företaget.

BB har anfört: Vi är en grupp ortsbor och företagare, fiskeintresserade? Javisst, men även intresserade av vår bygd som helhet och för vår omgivning. Stripavan har alltid varit en tillgång både för turister, genomresande och för ortsbor. Alla årstider har den varit en plats dit folk sökt sig för att njuta av naturen, bada under heta sommardagar, göra upp eld och äta matsäck på vårens första barmarksfläckar. Eller bara för att ströva omkring i det natursköna, opåverkade landskapet. Titta ut över den glittrande vattenytan under lågsäsongen och förundras över naturens egen skaparkraft. De långa sanddynerna och de livskraftiga, knotiga stortallar som klöst sig fast i sanden, stått pall för väder och vind under alla år. Sommartid syns harryngel i stora stim simma nära stranden. De lekvilliga harrarna har i den skyddande viken funnit en påtaglig barnkammare. Ska de stängas ute nu är det tänkt? Det är i högsta grad en fråga för den fiskeintresserade. Det gäller älvsträckans förmåga till återväxt av det naturliga harrbeståndet. I dags dato är Laisälven och Vindelälven med alla sina tillflöden och vikar, i lag en skyddad älv. Det rimmar illa med stängsel och invallning. Dessutom har bara för något år sedan den nu aktuella fiskeområdesföreningen redan gjort en invallning i Burmans-avan, den andra natursköna viken i området fast på den södra sidan av Laisan. Detta är ju ett likvärdigt projekt, så varför? Ska enbart fiskeintressen av denna typ ensamma få lägga beslag på alla attraktiva områden runt denna del av Laisälven? Hur ska fisken kunna hållas instängd under vårfloden när hela området ofta svämmar över? Ska nät anläggas runt hela stranden. Vi anser att detta är en omöjlighet i ett längre perspektiv. Dessutom finns det ytterligare alternativ. Småtjärnar inom områdesföreningen ligger på den södra sidan av älven. Lättillgängliga, där fisken lätt kan hållas instängd. Där skulle det gå bra att anlägga ”put and take”. Vi tror att Stripavan är attraktivast både för ortsbor och för företagare på orten, för turister och för rennäringen, utan invallning. Även Maskaure sameby är emot projektet. Låt Stripavan vara precis som den nu är. Det är vår önskan.

Laisälvens Fiskevårdsområdesförening har med anledning av vad BB anfört genmält bl.a. följande. Företaget kommer inte att medföra någon begränsning i allmänhetens möjlighet att nyttja området för bad och annat brukande. Möjligheterna att nyttja området kommer snarast att förbättras då man avser att ordna husvagnsuppställning med bl.a. sanitära anläggningar. Det ansökta företaget har föregåtts av samråd med flera berörda - bl.a. Maskaur sameby - och behandlats vid föreningens fiskestämmor 1995-1998 utan att det mött någon invändning. Några aktiva jordbruksföretag finns inte i trakten. Företrädare för såväl samebyn som för turist- och hantverksföretag i trakten har vid kontakt före huvudförhandlingen i målet uppgivit att de inte kontaktats av BB och att de inte delar hennes synpunkter.

Räddningsverket har avstått från att föra talan i målet.

DOMSKÄL

Målet har inletts före miljöbalkens ikraftträdande och skall därför enligt 6 § lagen (1998:811) om införande av miljöbalken bedömas enligt reglerna i vattenlagen (1983:291).

För att miljödomstolen skall kunna medge tillstånd till ett vattenföretag bör det i allmänhet fordras att sökanden har en till tiden obegränsad rätt till vattnet. Rådigheten bör alltså helst grundas på äganderätt, en till tiden obegränsad servitutsrätt eller tomträtt. Även den som på grund av nyttjanderätt eller någon annan rättighet disponerar över vattenområdet för viss tid kan emellertid ansöka om tillstånd att utföra ett vattenföretag.

Med hänsyn till dels företagets beskaffenhet dels att inga skador eller olägenheter från motstående intressen torde uppkomma finner miljödomstolen att nyttjanderättsavtalet som tills vidare gäller under tio år bör anses tillfyllest för att sökanden skall anses ha erforderlig rådighet över vattenområdet. Miljödomstolen konstaterar att ansökan innefattande även en miljökonsekvensbeskrivning uppfyller de krav som uppställs för att miljödomstolen skall kunna bedöma företaget.

Miljödomstolen konstaterar att om ansökan bifalls kommer det att uppstå hinder för större fisk som vill söka sig in i Stripavan. Enligt Fiskeriverkets bedömning kommer dock den reproduktionsskada som härigenom eventuellt uppkommer för lugnvattenarter att bli av begränsad omfattning och ej komma att påverkad bestånden i stort i området. Enligt miljödomstolens uppfattning kan vandringshindret i Stripavan inte anses som någon skada eller olägenhet av större betydelse för allmänna intressen. Något hinder mot företaget i berört hänseende föreligger följaktligen inte. Ej heller i övrigt föreligger något hinder utifrån vattenlagens tillåtlighetsregler mot att företaget kommer till stånd. Miljödomstolen finner alltså sammanfattningsvis att fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och eventuella olägenheter av företaget. Tillstånd till företaget skall således lämnas. Det finns ingen erinran mot de förslag beträffande arbetstid och för anmälan av oförutsedd skada som sökanden lämnat.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagandet ges in till Umeå tingsrätt, miljödomstolen, senast den 14 mars 2000 och ställs till Svea hovrätt, miljööverdomstolen.

På miljödomstolens vägnar

Nils-Gunnar Elisson Jerker Marklund

I miljödomstolens avgörande har deltagit rådmannen Nils-Gunnar Elisson och miljörådet Jerker Marklund. Domen är enhällig.