MÖD 2004:81

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, dom 2004-02-12 i mål nr M 253-02, se bilaga A

KLAGANDE

1. IB

2. KB

Ombud

Förbundsjuristen OJ

MOTPART

Skara Stift, Egendomsförvaltningen Södra distriktet, Boråsvägen 17 D,

523 37 ULRICEHAMN

Ombud

Avdelningschefen TH

SAKEN

Omprövning av andelstal i regleringsföretag

_________________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Miljööverdomstolen avslår överklagandet.

_________________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

I och KB har yrkat att Miljööverdomstolen skall i första hand ogilla Skara Stifts ansökan och i andra hand återförvisa målet till miljödomstolen för erforderlig handläggning.

Skara Stift har motsatt sig ändring.

Miljööverdomstolen har med stöd av 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken avgjort målet utan huvudförhandling.

UTREDNINGEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har åberopat samma grunder, omständigheter och utredningar som vid miljödomstolen med i huvudsak följande tillägg och förtydliganden.

I och KB

Med hänsyn till deras invändningar och den utredning som presenterats borde miljödomstolen ha ogillat stiftets talan eller förordnat en markavvattningssakkunnig för att utreda vilket andelstal respektive deltagare i företaget skall ha eftersom det inte är uppenbart hur frågan om delaktighet skall lösas. Ett yrkande om omprövning av hela regleringsföretaget får anses innefattat i stiftets ansökan. Skara Stift kan inte begära att B fastighet skall ingå i regleringsföretaget eftersom stiftet inte är ägare till fastigheter som får mer än hälften av den beräknade nyttan av verksamheten (jfr 3 kap. 1 § lagen [1998:812] med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet).

Skara Stift

Målet rör enligt stiftets mening endast stiftets och klagandenas fastigheter. Stiftets syfte med ansökan är inte att få till stånd en omprövning av hela regleringsföretaget.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Fråga är om omprövning med anledning av att ändrade förhållanden inträtt avseende en samfällighet som bildats enligt äldre vattenlagen (1918:812).

Miljööverdomstolen konstaterar att för förfarandet vid domstolsprövningen gäller följande. Enligt 7 kap. 17 § andra stycket lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (restvattenlagen) gäller att, om sedan en samfällighet bildats, ändrade förhållanden inträder som inte i ringa mån inverkar på frågan om sättet för verksamhetens bedrivande, kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem, får miljödomstolen ompröva frågan efter ansökan av en deltagare i samfälligheten. I bestämmelsens tredje stycke föreskrivs att vid omprövningen gäller bestämmelserna om vattenverksamhet i tillämpliga delar. Bestämmelsen i 7 kap. 17 § restvattenlagen skall enligt 11 § lagen (1998:813) om införande av lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet tillämpas även på samfälligheter som bildats enligt äldre vattenlagen.

Det finns inte något krav på att den deltagare som begär omprövning med stöd av 7 kap. 17 § andra stycket restvattenlagen skall ha sådan kvalificerad båtnad av företaget som enligt 3 kap. 1 § restvattenlagen krävs vid ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till en markavvattning. Mot bakgrund härav finner Miljööverdomstolen att Skara Stift är behörigt att ansöka om omprövning av kretsen av deltagare i samfälligheten för Nossans regleringsföretag.

Skara stifts ansökan kan inte anses innefatta annat än en begäran om ändring av samfällighetens deltagarkrets. Såsom miljödomstolen anfört har inte någon av parterna yrkat att hela regleringsföretaget skall omprövas. Fråga uppkommer då om domstolen ändå har skyldighet att göra en sådan fullständig omprövning, innefattande en prövning av båtnaden för respektive fastighet och av andelstalen. Miljööverdomstolen finner att det inte föreligger någon skyldighet eller rätt att ompröva regleringsföretaget på någon annan grund än vad som yrkats i målet (jfr Miljööverdomstolens dom den 21 december 2000 i mål nr M 6-99, DM 76). Omprövning av en viss fråga kan dock ha ett sådant samband med andra frågor att även dessa måste prövas på nytt (se prop. 1981/82:130 s. 580). En ny avvägning och omgradering av regleringsföretagets mark kan bli nödvändig om det i målet framkommer att den ursprungliga nyttoberäkningen är så felaktig att den inte längre kan ligga till grund för en fördelning av delaktigheten i företaget. Det kan emellertid inte anses visat att de åtgärder som vidtagits efter bildandet av samfälligheten för Nossans regleringsföretag av år 1922 medfört att den ursprungliga nyttoberäkningen är felaktig på ett sådant sätt. Det är i målet utrett att den del av fastigheterna XX 1:1 och 2:1 som vid bildandet av regleringsföretaget hade båtnad av företaget, efter avstyckning till fullo ingår i fastigheten XX1:3. Mot bakgrund av det anförda bedömer Miljööverdomstolen att XX 1:3 har sådan nytta av regleringsföretaget att ändring av deltagarkretsen skall ske på det sätt som miljödomstolen funnit. I och K B överklagande skall därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast den 2005-01-24

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Per-Anders Broqvist, miljörådet Sven Bengtsson, samt hovrättsråden Lars Dirke och Liselotte Rågmark, referent. Enhälligt.

___________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Skara Stift, Egendomsförvaltningen Södra distriktet

Boråsvägen 17 D

523 37 Ulricehamn

Ombud: JZ, samma adress

SAKEN

Omprövning av andelstalen i Nossans regleringsföretag av år 1922 för fastigheterna X 1:1, 2:1 och X 1:3, Essunga kommun, Västra Götalands län.

Nbo: 143 x: 6447000 y: 1324400

__________

DOMSLUT

Miljödomstolen beslutar att fastigheten X 1:3 skall ha andelstalet 10,67 % i Nossans regleringsföretag av år 1922 samt att fastigheten X 1:1 och 2:1 inte längre skall ha någon andel i nämnda regleringsföretag.

Miljödomstolen avslår IBs och KBs yrkande om ersättning för rättegångskostnader.

__________

BAKGRUND

Skara Stift har ansökt om omprövning av andelstalen i Nossans regleringsföretag av år 1922 (Nrf) för fastigheterna X 1:1, 2:1 och X 1:3.

Miljödomstolen har avgjort målet med stöd av 23 kap. 6 § första stycket miljöbalken utan huvudförhandling och med stöd av 20 kap. 5 § andra stycket miljöbalken utan sakkunniga ledamöter.

ANSÖKAN

Skara Stift, sökanden, har yrkat att miljödomstolen måtte fastställa att det andelstal i Nossans regleringsföretag av år 1922 som belastar fastigheten X 1:1 och 2:1 för framtiden ska belasta X 1:3.

Sökanden har anfört följande.

Berörda fastigheter ingår i Nossans regleringsföretag av år 1922. Företaget har tillkommit vid en förrättning enligt vattenlagen (1918:523) och är att anse som vattenavledning. Företaget överklagades. Västerbygdens Vattendomstol fastställde förrättningsmannens beslut enligt protokoll och dom den 11 oktober 1922. Företaget är besiktigat och godkänt den 20 januari 1932. Företaget har arkivnummer P 35*329 vid länsstyrelsen i Västra Götalands läns arkiv för markavvattningsföretag i Skara.

Fastigheterna X 1:1, 2:1 och 1:3 har tidigare varit i statens ägo och utgjort en enhet under beteckningarna X 1:1 och 2:1. Staten har avstyckat jordbruksmarken, nuvarande fastigheten X 1:3. Denna har köpts av I och K B. Stamfastigheten, skogsmarken, har senare sålts till Skara stift. All mark med båtnad ligger inom fastigheten X 1:3 och Skara stift vill därför att andelstalen förs över till den fastigheten. Bakgrund och andelstal mm framgår av en utredning som utförts av RL, Jordbruksverket, aktbilaga 1.

Av utredningen framgår följande.

Utredningen av båtnaden för tidigare fastigheten X 1:1, 2:1 och nuvarande fastigheterna X 1:1, 2:1 och X 1:3 utgår från handlingarn till Nrf och ekonomisk karta.

Av kopia på ekonomisk karta skala 1:10 000, bilaga 1 till utredningen, framgår den nya gränsen mellan fastigheterna X 1:1, 2:1 och X 1:3. Gränsen har på kartan markerats med blå färg.

Av utdrag ur värderingslängd till Nrf, bilaga 2 till utredningen, framgår att ägofigurerna 810-919 ingått i den ursprungliga fastigheten X 1:1 och 2:1, att den totala båtnaden för X uppgår till 2 691,40 kr och att ägofigurerna 1061 och 1062 inte har någon båtnad.

Av utdrag ur plankarta till Nrf, skala 1: 4 000, bilaga 3 till utredningen, framgår att samtliga ägofigurer till den äldre fastigheten X 1:1 och 2:1 numera ligger inom den nya fastigheten X 1:3 med undantag av ägofigurerna 1061 och 1062 vilka är belägna inom nuvarande fastighet X 1:1 och 2:1.

Av utdrag ur kostnadsfördelningslängd till Nrf, bilaga 4 till utredningen, framgår att andelstalet för X med båtnaden 2691,40 kr utgör 10,67 %.

Av utredning framgår att andelstalet i Nrf, 10,67 %, för den ursprungliga fastigheten X 1:1, 2:1 således ska följa den fastighet där ägofigurerna är belägna och således belasta nuvarande fastigheten X 1:3.

Ett liknande ärende har efter förrättning prövats i Miljööverdomstolen i mål nr M 29-99, bilaga 5 till utredningen.

YTTRANDEN OCH ERINRINGAR

IB och KB, ägare till fastigheten X 1:3, har motsatt sig sökandens yrkanden och yrkar att ansökan skall ogillas. De har genom sitt ombud OJ, LRF Konsult AB Juridiska Byrån, anfört bl.a. följande.

Den aktuella jordbruksmarken ingick i Nossans regleringsföretag av år 1922 med andelstal motsvarande 10,67 %. Under 1950-talet företogs en mycket omfattande invallning av jordbruksmarken. Vid syneförrättning 1957 upprättades Xs invallningsföretag av år 1957. 1957 års invallningsföretag omfattade hela båtnadsmarken för 1922 års regleringsföretag. Någon omprövning av andelstalen i regleringsföretaget p.g.a. 1957 års invallningsföretag har inte skett. I protokollet från invallningsföretagets sammanträde den 4 juni 1957 då företaget fastställdes intogs följande av företrädare för Nossans regleringsföretag "Företrädaren för Nossans regleringsföretag hade inga andra yrkanden än att om avloppet D-E fördjupar detta upprensas innan underhållet återgår på det gamla företaget, då risken för ras torde vara stor".

Jordbruksmarken hörde fram till år 1993 till fastigheterna X 1:1 och 2:1. Genom köp och avstyckning styckades jordbruksmarken av från dessa fastigheter och kom att bilda fastigheten X 1:3. Någon överenskommelse av innebörd att stamfastigheternas andelar i Nossans regleringsföretag skulle överföras på styckningslotten träffades inte i samband med avstyckningen. Det får därför anses klarlagt att andelarna i regleringsföretaget idag ligger kvar på stamfastigheterna.

Ingenjören JA har gjort en bedömning över X 1:3's båtnad av Nossans regleringsföretag efter invallningsföretagets utförande, aktbilaga 13. JA har bedömt att all mark inom X 1:3 avvattnas inom invallningsföretaget och att X 1:3 därför inte har någon nytta av Nossans regleringsföretag av år 1922.

Vid bedömning av huruvida stamfastigheternas andelar i regleringsföretaget skall överföras till X 1:3, måste bedömningen göras utifrån de förhållanden som gäller idag. Det kan då konstateras att X 1:3 inte alls har den nytta av regleringen som båtnadsbedömningen från 1922 gav vid handen. Invallningen medför att jordbruksmarken är oberoende av Nossans vattennivåer. Det måste anses av vikt att endast sådana fastigheter som faktiskt är beroende av regleringsföretaget åsätts andelar i detsamma.

Makarna B godtar givetvis att ta på sig andelstal som står i proportion till regleringsföretagets nytta för fastigheten. Någon sådan nytta föreligger inte enligt JAs utredning. Skulle tingsrätten ändå finna att X 1:3 har viss nytta av företaget, men mindre än den nytta som sökanden påstår, bör ansökan ändå ogillas. Alternativt bör sökanden föreläggas att utreda hur andelarna i övrigt bör fördelas. Det är i sådant fall bättre att också behandla frågan om X 1:3's andelar i ett sådant sammanhang.

Styrelsen för Nossans vattenregleringsföretag genom ordföranden LB har anfört följande. Skara stift har ansökt om omprövning av andelstal i Nrf. Stiftet yrkar på att de andelar som idag belastar X 1:1, 2:1 ska föras över till X 1:3. När det tidigare skett en förändring av fastigheter som ingår i Nrf har andelarna alltid följt båtnaden. I detta fallet finns all mark med båtnad hos X 1:3. Därför anser vi att andelarna i framtiden ska belasta X 1:3.

Om nu miljödomstolen finner att andelarna i Nrf ska föras över till X 1:3 vill vi betona vikten av att hela andelstalet om 10.67 % förs över. Från I och K Bs sida (Ägare till X 1:3) har det framförts att deras andel skulle minskas och att andra intressenter i företaget skulle öka sina andelar i motsvarande grad, detta på grund av egen pump och invallning. Det finns flera intressenter i företaget som har egen pump. Dessutom har viss mark med båtnad i företaget planterats med skog. Vi ser det inte som möjligt att ändra i den ursprungliga värderingslängden mellan fastigheterna.

För oss intressenter i Nrf är det viktigt att detta mål avgörs så snart som möjligt. Vi kan inte gå vidare med planerade arbeten innan denna fråga fått sin lösning.

BEMÖTANDE

Sökanden har till bemötande anfört bl.a följande. Stiftets till domstolen ingivna utredning av RL visar att stiftets del av X inte har någon nytta av regleringsföretaget 1922, eftersom all jordbruksareal som ingick i regleringsföretaget ligger på nuvarande X 1:3. RL anser därför att de gamla andelstalen för X 1:1, 2:1 skall belasta X 1:3. Detta är också stiftets mening.

Därefter har ombud för X 1:3 redovisat material som hänvisar till ett invallningsföretag utfört 1957 som löser dräneringen av ett större område än det som Nossans regleringsföretag 1922 omfattar.

Det har inte från ägaren till X 1:3 bestritts att arealen som har del i Nossans regleringsföretag 1922 ligger på X 1:3. Huvudfrågan om vilken areal som skall anses delaktig i regleringsföretaget påverkas inte av vilka effekter 1957 års invallningsföretag kan ha fått för marken. Detta är snarare en fråga som skulle kunna tas upp gentemot Nossans regleringsföretag av den som innehar arealen.

Skara stift vidhåller sitt yrkande att andelstalet i Nossans regleringsföretg 1922 inte skall belasta X 1:1, 2:1 utan skall faställas att i stället gälla i X 1:3

IB och KB har därefter, genom ombudet OJ anfört följande. Av Vattenregleringsföretagets yttrande framgår att båtnadsförhållandena även på annat håll har ändrats sedan företagets tillkomst. Detta stödjer närmast makarna Bs inställning att omprövningen bör avse företaget som sådant. Det kan givetvis inte vara korrekt att ett markområde för all framtid skall anses ha den båtnad som framräknades vid den ursprungliga förrättningen. Det framgår inte heller varför Vattenregleringsföretaget inte anser det möjligt att ändra i den ursprungliga andelsberäkningen.

När det sedan gäller Egendomsnämndens yttrande kan konstateras att varken nämnden eller makarna B anser att andelarna skall ligga på Skara stift. Men de anser inte heller att de skall ha andel i ett regleringsföretag som deras marker inte har någon båtnad av. Makarna B kan inte se att det finns laga stöd för att påföra en fastighetsägare andelar som överstiger fastighetens nytta av företaget. För stiftets del bör det inte heller spela någon roll på vem deras andelar fördelas.

ÖVRIGT

IB och KB har yrkat ersättning för rättegångskostnader med sammanlagt 71 902 kr.

Skara Stift har motsatt sig yrkandet och anfört bl.a. följande. Beträffande motpartens yrkande om ersättning för kostnader ställer vi oss helt avvisande. Dels anser vi inte kostnaderna rimliga med hänsyn till målets karaktär men framför allt invänds att huvudregeln i 25 kap.miljöbalken bör gälla att vardera parten står för sina kostnader. I konsekvens med detta yrkas inte ersättning för stiftets kostnader.

DOMSKÄL

Ansökan avser ändrade förhållanden i samfälligheten Nossans regleringsföretag av år 1922 på grund av ändrade fastighetsförhållanden, d.v.s. om det hittillsvarande andelstalet 10,67 % för fastigheterna X 1:1, 2:1 som utgjort en enhet skall föras över till den från enheten avstyckade delen X 1:3 och således för framtiden enbart belasta denna fastighet.

Makarna B har anfört att fastigheten X 1:3 till följd av ett år 1957 utfört invallningsföretag inte längre har en nytta av regleringsföretaget som motsvarar andelen 10,67 % och att en omprövning av hela regleringsföretaget som sådant bör ske. Något yrkande i detta mål att det skall ske en sådan omprövning har inte framställts av någon part. En omprövning av båtnaden för respektive fastighet i hela regleringsföretaget och av andelstalen för hela regleringsföretaget får således prövas i ett särskilt mål efter ansökan härom.

Miljödomstolen har inte funnit skäl att förordna någon markavvattningssakkunnig eftersom domstolen funnit det uppenbart hur frågan om delaktighet skall lösas.

Miljödomstolen finner genom nu ändrade fastighetsförhållanden utrett att något andelstal i regleringsföretaget inte längre skall belasta X 1:1, 2:1 utan att andelstalet skall föras över till X 1:3 på vilken den mark som berörs av regleringsförtaget från 1922 är belägen. Av föreliggande utredning i målet och domstolens bedömning uppgår fastigheten X 1:3´s andelstal i regleringsföretaget till 10,67 %.

Vad gäller makarna Bs yrkande ersättning för rättegångskostnader med sammanlagt 71 902 kr gör miljödomstolen följande bedömning.

Omprövningar enligt 17 kap. 7 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet kan i vissa fall avse endast förhållandena mellan deltagarna i en samfällighet. Vid sådana omprövningar skall varje part svara för sina rättegångskostnader. I 25 kap. 4 § miljöbalken anges således: I mål som gäller omprövning på grund av ändrade förhållanden i samfälligheter enligt 7 kap. 17 § lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet i fråga om kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen enligt 7 kap. 18 § samma lag skall varje part svara för sina kostnader.

Miljödomstolen finner mot bakgrund av vad ovan anförts att makarna Bs yrkande om ersättning för rättegångskostnader inte kan bifallas.

ÖVERKLAGANDE, se bilaga (Formulär A).

Överklagande senast den 4 mars 2004.

På miljödomstolens vägnar

Bengt Hellström

__________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bengt Hellström och miljörådet Nils-Göran Nilsson.