ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, dom den 3 november 2005 i mål nr M 30185-04, se bilaga A

KLAGANDE

Kättbo Jordägare Besparingsskogs Allmänningsstyrelse, c/o E.S.

Ombud: W.J.

MOTPART

Kammarkollegiet, Box 2218, 103 15 Stockholm

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av Kättbo kraftverk i Mora kommun

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Miljööverdomstolen ändrar miljödomstolens dom på så sätt att

a) villkoret med förpliktande för Kättbo Jordägare Besparingsskogs Allmänningsstyrelse att uppföra en fiskväg (omlöp) vid den lagligförklarade dammen för förbindelse mellan Kvarnboströmmen och Kättbosjön upphävs.

b) villkorspunkten 1 under rubriken Vattenhushållnings- och kontrollbestämmelser skall ha följande ändrade lydelse. I Kvarnboströmmen skall under tiden den 1 maj - den 31 oktober framsläppas minst 140 l/s eller tillrinningen om den är lägre. Under resten av året skall minst 50 l/s framsläppas i Kvarnboströmmen eller tillrinningen om denna är lägre.

c) Kättbo Jordägare Besparingsskogs Allmänningsstyrelse åläggs att betala en allmän fiskeavgift för främjandet av fisket i landet med engångsbeloppet tvåtusenfyrahundra (2 400) kr.

d) Kättbo Jordägare Besparingsskogs Allmänningsstyrelse åläggs att utföra fiskevårdande kompensationsåtgärder i vattendraget Rädån eller i annat närbeläget vattenområde. Åtgärderna skall utföras efter samråd med Fiskeriverket, länsstyrelsen och Södra Venjans fiskevårdsområdesförening. Tvist om kostnaderna för dessa åtgärder får hänskjutas till miljödomstolen.

2. Kättbo Jordägare Besparingsskogs Allmänningsstyrelse skall ersätta Kammarkollegiet för dess rättegångskostnader med niotusentvåhundranittiofem (9 295) kr, varav 8 000 kr avser arbete och 1 295 kr utlägg, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

____________________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Kättbo Jordägare Besparingsskogs Allmänningsstyrelse (sökanden) har yrkat att befrielse från skyldigheten att anlägga en fiskväg förbi regleringsdammen i Kättbosjöns utlopp. Sökanden har även yrkat att villkorspunkten 1 under rubriken Vattenhushållnings- och kontrollbestämmelser skall få följande lydelse. Under hela året skall minst 50 l/s framsläppas i Kvarnboströmmen eller tillrinningen om denna är lägre.

Sökanden har, för det fall Miljööverdomstolen finner att det skall anläggas en fiskväg mellan Kättbosjön och Kvarnboströmmen, yrkat att det skall anges vem som har ansvaret och till vem eventuella skadeståndsanspråk skall ställas om flodkräftsbeståndet slås ut på grund av kräftpest.

Kammarkollegiet har bestritt ändring. Om sökanden befrias från skyldigheten att anlägga fiskväg har Kammarkollegiet yrkat dels att villkorspunkten 1 under rubriken Vattenhushållnings- och kontrollbestämmelser i miljödomstolens dom skall kvarstå oförändrad, dels att en allmän fiskeavgift skall utgå och dels att fiskevårdande kompensationsåtgärder i vattendraget Rädån skall åläggas. Kammarkollegiet har slutligen yrkat ersättning för sina rättegångskostnader vid Miljööverdomstolen.

Miljööverdomstolen har företagit syn i målet.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Parterna har i allt väsentligt anfört samma omständigheter som vid miljödomstolen, dock med följande tillägg och förtydliganden.

Sökanden

Kättbosjön har varit stängd för fiskvandring i minst 140 år, vilket medfört att det unika flodkräftbeståndet i sjön finns kvar. För att hindra spridning av kräftpest stängs i andra delar av landet fiskvandringsvägar upp till sjöar där det fortfarande finns livskraftiga bestånd av flodkräfta. Det pågår inte någon etablering av flodkräfta i Kvarnboströmmen eftersom det under längre perioder förekommit nolltappning i strömmen.

Om flodkräftbeståndet i Kättbosjön slås ut av kräftpest till följd av den beslutade fiskvägen kan den skadan inte betraktas som en oförutsedd skada och det bör fastställas vem som blir skadeståndsskyldig. Om sökanden inte behöver anlägga någon fiskväg skall sökanden betala allmän fiskeavgift. Sökandens åtagande om att utföra fiskevårdande kompensationsåtgärder i vattendraget Rädån kvarstår.

Kammarkollegiet

Vem som är ansvarig och mot vem eventuellt skadeståndsanspråkskall ställas om flodkräftbeståndet slås ut på grund av kräftpest förorsakad av uppförandet av en fri vandringsväg förbi sjöns regleringsdamm ligger utanför prövningsramen i detta mål.

Fiskeriverket

Fiskeriverket avstyrker sökandens ändringsyrkande. Ett bestånd av flodkräfta är av mycket stort värde och Fiskeriverket skulle inte förespråka fri vandringsväg för fisk om det fanns någon risk för kräftpest. Det finns inte något känt bestånd av signalkräfta i Vanåns vattensystem, varför det i dagsläget inte finns något hot i form av kräftpest mot flodkräftbeståndet i Kättbosjön. Kräftpest kan spridas bl.a. via kanoter, fiskeredskap och däggdjur.

Det är känt att det finns öring i Rädåns utlopp.

Även om sökanden inte behöver anlägga någon fiskväg bör villkorspunkten 1 under Vattenhushållnings- och kontrollbestämmelser i miljödomstolens dom kvarstå eftersom fisk och kräftdjur gynnas av villkoret.

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Frågan om anläggandet av en fiskväg förbi regleringsdammen i Kättbosjöns utlopp har inte drivits av länsstyrelsen. Anledningen till det är den argumentation som framförts från den lokala fiskevårdsområdesföreningen att ett omlöp kan bidra till spridning av signalkräftor med kräftpest samt att Vanån nedströms redan är fragmenterad och att det knappast skulle finnas något behov av ett omlöp för fiskvandring för lek.

Länsstyrelsen anser i likhet med Fiskeriverket att det med hänsyn till allmänt fiskeintresse är viktigt att fisk och kräftor har fria vandringsvägar i Sverige. Det är därför värdefullt att frågan om en fiskväg förbi regleringsdammen prövas mot bakgrund av allmänna hänsynsregler. Att det idag inte med säkerhet är känt om det finns signalkräftor i Västerdalälven och Vanån bör dock vara ett incitament för att vara extra försiktig. Flodkräftbestånd kan skyddas genom tillskapandet av kräftskyddsområden. En förutsättning för ett sådant skyddsområde är att det finns ett definitivt vandringshinder.

Mora kommun har avstyrkt sökandens ändringsyrkande

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Mora kommun

Nämnden avstyrker sökandens ändringsyrkande. I Kvarnboströmmen, som har direkt förbindelse med Vanåns vattensystem, finns flodkräfta. Förekomst av flodkräfta där talar emot förekomst av kräftpest i Vanåns vattensystem.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Det är ostridigt att Kättbosjön innehåller bland annat ett livskraftigt bestånd av flodkräfta. Miljönyttan av en fiskväg är främst den möjlighet som ges för bland annat flodkräfta, öring och harr att fritt vandra upp och ned i Kättbosjöns vattensystem, som med sina tillrinnande bäckar och Kvarnboströmmen av Fiskeriverket bedöms ha goda förutsättningar för dessa arter. En fiskväg förbi den lagligförklarade regleringsdammen ökar emellertid risken för att kräftpestsmitta sprids till Kättbosjön. Flodkräftbeståndet, som har ett starkt skyddsintresse, kan då slås ut.

Det är ostridigt att stationär öring förekommer i bäckar som rinner till Kättbosjön. Därmed bör öring, enligt Miljööverdomstolens bedömning, även förekomma i själva Kättbosjön. Eftersom Kättbosjön ligger längst upp i Vanåns vattensystem, föreligger därför inte något större behov att möjliggöra för vandrande öring nedströms sjön att passera regleringsdammen i Kvarnboströmmen. Fiskeriverket har inte funnit belägg för att det sker någon harrvandring i Kvarnboströmmen. Med en väsentligen reducerad framtida avrinning i Kvarnboströmmen torde förutsättningarna för harren att vandra upp där, för att sedan genom fiskvägen ta sig förbi regleringsdammen, vara än mindre. Med hänsyn till det nu anförda och eftersom flodkräfta redan är etablerad i Kättbosjön, framstår behovet av en fiskväg förbi dammen som ringa. Miljönyttan av en fiskväg är alltså starkt begränsad.

Vid den avvägning som får göras mellan fiskvägens miljönytta och risken för kräftpest finner Miljööverdomstolen att försiktighetsskäl talar emot att möjliggöra fiskvandring till Kättbosjön. Sökanden bör därför inte förpliktas att uppföra en fiskväg vid den lagligförklarade dammen för att åstadkomma en förbindelse mellan Kvarnboströmmen och Kättbosjön.

Fiskeriverket har ansett att Kvarnboströmmen har synbart goda förutsättningar som lek- och reproduktionsområde för flodkräfta, öring och harr. Från denna utgångspunkt finner Miljööverdomstolen att det till Kvarnboströmmen under tiden den 1 maj - den 31 oktober skall framsläppas minst 140 l/s eller tillrinningen om den är lägre. Under resten av året bör minst 50 l/s framsläppas eller tillrinningen om den är lägre.

I enlighet med sökandens åtagande bör fiskevårdande kompensationsåtgärder utföras i det närbelägna vattendraget Rädån eller i annat närbeläget, lämpligt vattenområde. Samråd bör därvid ske med Fiskeriverket, länsstyrelsen och Södra Venjans fiskevårdsområdesförening. En eventuell tvist om kostnaderna för kompensationsåtgärderna får hänskjutas till miljödomstolen.

Enligt bestämmelser i 6 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet skall sökanden erlägga en årlig allmän fiskeavgift för främjandet av fisket inom landet. Därvidlag är avgiftsenheten för vattenkraftverk varje enhet installerad generatoreffekt som omfattar tio kilowatt intill 150 procent av effekten vid medelvattenföringen och varje enhet om tjugo kilowatt därutöver. Sökanden har i ansökan uppgivit att anläggningens generatoreffekt vid den nominella drivvattenföringen 2 m3/s är ca 175 kW och att medelvattenföringen är 1,1 m3/s. Effekten vid medelvattenföring beräknas genom linjär interpolation (Jfr prop. 1981/82:130, sid. 482). Därför blir den för Kättbo kraftverk (1,1/2 x 175=) 96 kW. 150 procent därav uppgår till (1,50 x 96 =) 144 kW. Den årliga allmänna fiskeavgiften uppgår därför till (144/10 + (175-144)/20=) 16 avgiftsenheter.

När det gäller de hänsyn som skall tas vid inplacering i avgiftsklass gör Miljööverdomstolen följande bedömning. Genom elfiske har visats att fisk förekommer i det vattenområde som berörs av vattenverksamheten, fastän i begränsad omfattning. Vattenförhållandena i Kvarnboströmmen påverkas markant genom den ansökta vattenverksamheten, men något fiske i Kvarnboströmmen förefaller inte ha förekommit i någon beaktansvärd omfattning. I och med denna dom förpliktas tillståndshavaren att tappa vatten till Kvarnboströmmen till förmån för fisket och att utföra fiskevårdande åtgärder i angränsande vattendrag. Med hänsyn härtill bör vattenverksamheten inplaceras i avgiftsklass 3, den näst högsta avgiftsklassen. Avgiften för varje avgiftsenhet uppgår i denna klass till 0,15 promille av basbeloppet. Basbeloppet år 2006 är 39 700 kr, varför avgiften för varje avgiftsenhet blir (0,00015 x 39 700=) 6 kr. Den årliga allmänna fiskeavgiften blir således (16 x 6=) 96 kr. Avgiftsskyldigheten skall fullgöras genom engångsbetalning, om det årliga avgiftsbeloppet skulle understiga 500 kr. En kapitalisering för all framtid med räntesatsen 4 % och därmed kapitaliseringsfaktorn 25 innebär att den allmänna fiskeavgiftsskyldigheten skall fullgöras genom betalning av engångsbeloppet (25 x 96=) 2400 kr.

Sökanden har bestritt Kammarkollegiets yrkande om rättegångskostnader men vitsordat beloppet som skäligt i och för sig. Grunden för bestridandet är att Kammarkollegiet genom sin inställning i målet inte tillvaratar allmänna intressen. Enligt 25 kap. 2 § andra stycket miljöbalken skall emellertid sökanden svara för de kostnader som i högre rätt uppkommit för motparterna genom att sökanden har klagat. Sökanden skall därför ersätta Kammarkollegiet för dess rättegångskostnader med yrkat belopp.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2007-01-11.

I avgörandet har deltagit hovrättsrådet Anders Holmstrand, referent, miljörådet Lars Hydén, f.d. hovrättsrådet Arne Kardell och adjungerade ledamoten Gregor Holmgren. Enhälligt.

_________________________________

BILAGA A

STOCKHOLMS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDE

Kättbo Jordägare Besparingsskogs Allmänningsstyrelse c/o E.S.

Ombud: W.J.

SAKEN

Tillstånd enligt miljöbalken till uppförande och drift av Kättbo kraftverk i Mora kommun m.m., Dalarnas län

- - - -

Koordinater för kraftverket:x:6747715; y:1410526; Karta 13 E NV. Avrinningsområde 53:II, Avd

Dammen har i domen 1975-12-04 följande koordinater x:674870; y:141055; Karta 13 E NV; Avd I blad 144

_____________

DOMSLUT

Lagligförklaring

Miljödomstolen lagligförklarar befintlig damm vid Kättbosjöns utlopp i Kvarnboströmmen, Mora kommun.

Den lagligförklarade dammen redovisas närmare nedan under rubriken ”Nuvarande förhållande”.

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar Kättbo Besparingsskogs Allmänningsstyrelse tillstånd enligt miljöbalken till anläggande och drift av Kättbo kraftverk enligt nedan:

- att anlägga, och bibehålla Kättbo kraftverk med därtill hörande anordningar, omfattande i huvudsak, intagsparti, tilloppstub, maskinstation och utloppskanal,

- att under byggnadstiden, utföra rensningsarbeten i tillopps och avloppskanalerna samt lägga upp massor på det sätt som bestäms vid samråd med tillsynsmyndigheten,

- att under byggnadstiden tillfälligt anlägga fyra fångdammar i anslutning till tillopps och utloppskanal,

- att genom kraftstationen avleda 2,0 m3/s vatten till kraftstationen och i övrigt hushålla med vattnet inom ramen för de regleringsamplituder och vattenhushållningsbestämmelser, som framgår nedan

- att i vad beror på kraftverkets skötsel vid dammen inte dämma högre än +278,30 m och att inte avsänka under +277,70 m,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med ansökningshandlingarna och denna dom.

Villkor för tillståndet

Fiske

Miljödomstolen förpliktigar Kättbo Besparingsskogs Allmänningsstyrelse att uppföra fiskväg (omlöp) vid den lagligförklarade dammen för förbindelse mellan Kvarnbroströmmen och Kättbosjön. Fiskvägens närmare utformningen och funktion skall ske i samråd med Fiskeriverket. Om parterna inte kan komma överens får frågan hänskjutas till miljödomstolen. För framtiden skall sökanden svara för fiskvägens underhåll och funktion.

Byggnadsarbeten

1. Arbetena skall utföras i huvudsaklig överensstämmelse med ansökan och därtill hörande handlingar samt gjorda åtaganden. Arbetena skall bedrivas med iakttagande av försiktighetsmått så att miljöpåverkan begränsas. Stor aktsamhet skall iakttas under arbetenas genomförande till undvikande av smittospridning (kräftpest) och förorening.

2. Grumlande arbeten får ej utföras under perioden 1 juli - 31 oktober.

Vattenhushållnings och kontrollbestämmelser

1. I fiskvägen (omlöpet) skall under tiden 1 maj till 31 oktober framsläppas minst 140 l/s eller tillrinningen om den är lägre. Under resten av året skall minst 50 l/s framsläppas i Kvarnboströmmen eller tillrinningen om den är lägre.

2. Någon korttidsreglering skall inte utövas vid kraftverket.

3. Peglar skall sättas upp i Kättbosjön vid dammen samt vid stranden vid Kättbo bystuga. Peglarna skall vara försedda med skala i rikets höjdsystem RH 70 med angivande av nivåer för dämnings- respektive sänkningsgräns. Det åligger sökanden att vidmakthålla och genom regelbundna översyner kontrollera att skalorna är rätt anpassade i höjdsystemet.

Buller

Buller från verksamheten får vid närmaste bostad/fritidsbostad inte överskrida de värden som anges i naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller vid nyetablering.

Strömfallsfastighet

Rätten till tillgodogörandet av vattenkraften skall för framtiden vara förenad med fastigheten Kättbo s:2, Mora kommun.

Höjdsystem och huvudfixpunkt

För detta vattenföretag skall tillämpas rikets höjdsystem RH 70.

Som huvudfixpunkt skall gälla Lantmäteriverkets höjdfix 134 RAPL 9105 med höjden +273,998 m, belägen vid vägen Malung - Mora, 1,1 km NNO om bron över Vanån i Johannisholm. Fixpunktens närmare läge och beskaffenhet framgår av domsbilaga 1.

Arbetstid

De arbeten som medgetts i denna dom skall vara utförda senast inom fem (5) år räknat från laga kraftvunnen dom. Tillståndet förfaller om sökanden inte iakttar bestämmelserna om arbetstid. Om förlängning av arbetstiden föreskrivs i 24 kap 2 § andra stycket miljöbalken.

Oförutsedd skada

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador, som miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk skall för att tas upp till prövning framställas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av den arbetstid som har bestämts ovan.

Begränsning i ersättningsrätt

Den förlust som sökanden enligt 31 kap 22§ MB är skyldig att underkasta sig utan ersättning, bestäms till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttagas vid kraftverket.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljödomstolen godkänner den utförda och upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Besiktning

Sedan arbetena utförts skall besiktning ske av det tillståndsgivna företaget inkluderande peglarna vid dammen och stranden vid Kättbo bystuga. Besiktningsman förordnas av länsstyrelsen i Dalarnas län efter anmälan av sökanden.

Ogillat yrkande

Sökandens begäran om verkställighetstillstånd avslås.

Prövningsavgiften

Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften slutligt till femtontusensexhundrasjuttiofem (15 675) kr.

Rättegångskostnader

Kättbo Besparingsskogs Allmänningsstyrelse skall ersätta Kammarkollegiet för dess rättegångskostnader med tolvtusen (12 000) kr, avseende arbete, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

SÖKANDENS YRKANDEN

Kättbo Besparingsskogs Allmänningsstyrelse har begärt tillstånd enligt miljöbalken till återuppbyggande av Kättbo kraftverk enligt nedan:

1. att återuppbygga och bibehålla Kättbo kraftverk med därtill hörande anordningar, omfattande i huvudsak, intagsparti, tilloppstub, maskinstation och utloppskanal, allt i huvudsaklig överensstämmelse med det utbyggnadsförslag som redovisas nedan och i ansökans tekniska beskrivning.

2. att efter färdig anläggning, avleda 2,0 m3/s vatten till kraftstationen och i övrigt hushålla med vattnet inom ramen för de regleringsamplituder och vattenhushållningsbestämmelser, som närmare redogjorts för nedan under punkt 3.

3. att i vad beror på kraftverkets skötsel vid kanalintaget inte dämma högre än +278,30 m och att inte avsänka under +277,70 m, samt att vid kanalintaget uppsätta en pegelskala med dämnings- och sänkningsgräns tydligt utmärkta.

4. att miljödomstolen jämlikt 24 kap 13 § MB förordnar om tid för oförutsedd skada till 5 år.

5. att miljödomstolen jämlikt 22 kap 25 § MB förordnar om en byggtid av 10 år.

6. att miljödomstolen jämlikt 22 kap 28 § MB förordnar att givet tillstånd får tas i anspråk även om domen därom inte har vunnit laga kraft.

7. att den förlust som sökanden enligt 31 kap 22 § MB är skyldig att underkasta sig utan ersättning, skall bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttagas vid kraftverket.

8. att dammen vid behov lagligförklaras.

TIDIGARE VERKSAMHET M.M.

Det har tidigare funnits anläggningar som har utnyttjat vattenkraften i nu aktuell åsträcka. Bl a kan det konstateras att vid en år 1881 utförd flottledssyn finns det omnämnt att det utefter den nu aktuella åsträckan finns såväl kvarn som vaddmalsstamp. Därvid beslutades att timmerrännan från sjön skulle sänkas med en fot. Leden blev två år senare allmän flottningsled. Genom en överenskommelse den 28 april 1972 mellan Dalälvens Flottledförvaltning och Kättbo Allmänningsstyrelse övertogs dammen av Kättbo Besparingsskog.

Allmänningsstyrelsen ansökte samtidigt hos vattendomstolen om vissa vattenhushållningsbestämmelser. Av dom den 4 december 1975, VA 130/72, framgår att dämningsgränsen fastställdes till +1,35 (motsvarande + 278,30 m) och sänkningsgränsen till + 0,75 m (motsvarande +277,70 m) i ett lokalt höjdsystem, dock att vid sänkning av vattenståndet under sommaren och hösten bör beaktas att vattenståndet icke blir så lågt att olägenheter för båttrafiken i sjön uppkommer. Regleringsamplituden blev således 0,6 m och regleringsinnehållet med sjöarean 8,2 km2 blir därmed 5 milj m3.

Domstolen ålade Allmänningsstyrelsen att vid dammen och vid Korsnäsudden uppsätta vattenståndsskalor, på vilka dämnings- och sänkningssgränserna skulle vara särskilt utmärkta.

Med anledning av vad fiskerikonsulenten i Mellersta distriktet yrkat förbehölls fiskerimyndighet rätt att, om dammanläggningens ägare inte är villig att för fisket vidta åtgärd som fiskerimyndigheten anser bör utföras, efter särskild ansökan hos vattendomstolen för den talan som må anses påkallad.

Allmänningsstyrelsen ålades vidare att som ägare av dammanläggningen underhålla densamma så att fara ej uppkommer för allmän eller enskild rätt.

Det har inte varit möjligt att återfinna något tillstånd genom äldre domar eller andra bestämmelser rörande det tidigare nedlagda kraftverket eller andra anläggningar som utnyttjat vattnet på den aktuell utbyggnadssträcka. Det första kraftverket byggdes redan innan 1918 års vattenlag tillkom.

ANSÖKAN

Orientering

Kättbo kraftverk får sin belägenhet i Kättbosjöns utlopp, ca 25 km sydväst Mora tätort, på fastigheten Kättbo s:2 i Mora kommun, Dalarnas län. Planerat kraftverk avser att utnyttja fallhöjden, totalt ca 11,3 m, mellan Kättbosjöns dämningsgräns och nedströms belägna Örklingen/Vanån. Vattendraget mellan Kättbosjön och Vanån benämns Kvarnboströmmen. Kättbo kraftverket kommer att påverka en åsträcka på cirka 550 m.

I Kättbosjöns utlopp, i läge för nu planerat kraftverk, har tidigare funnits ett kraftverk i drift, ägt av Kättbo byamän och byggt år 1918. Under år 1945 brann kraftverket ned på grund av åsknedslag. Efter branden uppfördes en provisorisk kraftstation i anslutning till den nedbrunna ursprungliga kraftstationen. År 1948 brann även den stationen ned, men återuppbyggdes och togs i drift ett par år senare. År 1965 överlät Kättbo byamän hela sitt distributionsnät till Stora Kraft. Kort därefter eller den 1 januari år 1967 lades Kättbo kraftverk ned. Sökanden avser nu att återuppta driften i det 1967 nedlagda kraftverket och därvid i så stor utsträckning som möjligt använda sig av befintliga anläggningsdelar.

Höjdsystem

Alla höjder gällande denna ansökan är relaterade till rikets höjdsystem RH 70. Inmätning har skett från Lantmäteriverkets höjdfix 134 RAPL 9105 med höjden +273,998 m, belägen vid vägen Malung - Mora, 1,1 km NNO om bron över Vanån i Johannisholm. Nämnda höjdfix föreslås som huvudfixpunkt för det ansökta vattenföretaget.

Bifogade ritningar har uppmätts i ett lokalt höjdsystem, vars 0-nivå ligger 176,95 m under rikets höjdsystem RH 70.

Hydrologiska förhållanden

Kättbo kraftverk ligger inom Vanåns avrinningsområde. De hydrologiska uppgifterna för Kättbosjöns utlopp har framräknats med hjälp av proportionering med värden från SMHI-station 53-50156, Gävunda, och från uppgifter i tidigare dom om en medeltillrinning av 32 miljoner m3/år till Kättbosjön. Beräknade uppgifter är enligt nedan:

Högsta högvattenföring 11 m3/s

Medelvattenföring 1,1 m3/s

Medellågvattenföring 0,14 m3/s

Lägsta lågvattenföring 0,00 m3/s

Nederbördsområde 72 km2

Den angivna lägsta lågvattenföringen bygger på att det i dag under perioder praktiseras 0-tappning från sjön i samband med dess uppfyllnad.

Medelavrinningen inom nederbördsområdet motsvarar ca 15,0 l/s och km2.

Sökanden uppger följande medeltillrinning per månad:

Januari 0,44 m3/s

Februari 0,37 m3/s

Mars 0,31 m3/s

April 0,68 m3/s

Maj 3,80 m3/s

Juni 1,75 m3/s

Juli 1,15 m3/s

Augusti 1,10 m3/s

September 1,12 m3/s

Oktober 1,01 m3/s

November 0,77 m3/s

December 0,56 m3/s

Vattenhushållning

Idag gällande vattendom för Kättbosjön medger en dämning till +278.30 m och avsänkning till +277.70 m. Det innebär att kraftverkets dämnings- och sänkningsgränser bör sättas till desamma som är befintliga för Kättbosjön. När det tidigare kraftverket var i drift skedde en avsänkning till lägst +277.45 m.

Det finns i dag ett avtal mellan Allmänningsstyrelsen och Dalälvens Vattenregleringsföretag från den 24 februari 1976 om ersättning för energivinsten beräknad efter 680 000 kWh. Avtalet har inneburit att sökande har vidmakthållit de regleringsamplituder som den gällande vattendomen medger.

Vattnet i Kättbosjön har reglerats så att sjön har sänkts av under vinterperioden och fyllts upp under vårfloden. Under uppfyllnadsperioden har det förekommit 0-tappning. Sökande har inte några planer på att förändra nämnda handhavande av regleringen i annat än vad som framgår av nedan.

Under de år som Sökande handhaft regleringen har det alltid förekommit ett mindre läckage i frivattenfåran även under perioder med helt stängda luckor i sjöns utlopp. Sökande uppskattar läckaget vid helt stängda luckor till ca 25 l/s och föreslår mot bakgrund därav att domstolen föreskriver en minimitappning i frivattenfåran under hela året av

25 l/s. Sökande avser tillse att det i läget för kanalintaget finns inrättad en pegelskala med dämnings- och sänkningsgräns markerad. Kättbo kraftverk planeras för en utbyggnadsvattenföring av 2,0 m3/s.

Med hänvisning till vad som ovan har omnämnts föreslår sökande följande vattenhushållningsbestämmelser.

- att med Kättbo kraftverk i enlighet med gällande vattendom för Kättbosjön få dämma till nivån +278,30 m, eller den nivå som uppstår vid höga flöden med fullt öppen damm och att få avsänka till nivån +277,70 m.

- att genom kraftverket få avleda 2,0 m3/s.

- att i frivattenfåran under hela året släppa minst 25 l/s.

- Sökande avser att installera en pegel i kanalintaget med dämnings- respektive sänkningsgräns markerade.

Kraftverkets uppströmsvattenyta utgörs av Kättbosjöns dämningsgräns, vilket enligt dom från år 1975 är 1,35 m vilket motsvaras av +278,30 m i rikets höjdsystem.

Nedströmsvattenytan bestäms av nedströms belägna Vanån/Örklingen och vattenföringens storlek. Vid Vanåns medelvattenföring kommer nedströmsvattenytan att lägga sig på nivån +267,04 m. Nedströmsvattenytan kommer att ungefär sammanfalla med det i Vanån eller närmare bestämt i Venjanssjöns utlopp belägna vattenkraftverket Johannisholm.

Bruttofallhöjden kommer därmed att hamna på 11,26 m.

Nuvarande förhållande

Sökande avser att återuppta driften i det sedan år 1968 nedlagda Kättbo kraftverk. Kvar från tidigare kraftverksepok är intags- och utloppskanalen. I intagskanalen ca 230 m nedströms Kättbosjön i läge för en vägövergång har kanalen fyllts igen vid vägbanken. Det stensatta intaget finns även intakt med instick för tub. Det gamla maskinhuset finns kvar men står på avstyckad mark som inte tillhör sökande. Huvuddelen av den gamla tubsträckningen mellan intaget och maskinstation går likaså över det avstyckade området. Den gamla maskinistbostaden används i dag som fritidshus och har avstyckats med ett markområde från sökandens fastighet.

Regleringsdammen i Kättbosjöns utlopp består av ett utskov som avstängs med sättar. Den fria bredden är 3,72 m och tröskeln ligger på höjden +276,99 m. Dammkrönet är beläget på höjden +279,25 m. Dammen avbördar 11,5 m3/s vid dämningsgräns och 28 m3/s vid krönhöjd. För dammens skötsel finns installerat ett manuellt sättspel. Vintertid sker inte avrinningen över utskovet yta utan närmare bottnen för att begränsa frysrisken.

Planerade åtgärder

Regleringsdamm, Intag och Tilloppstub

I den befintliga regleringsdammen planeras inte några arbeten att utföras, utan den kommer att bibehållas intakt med det utseende den har i dag.

Sökande har för avsikt att så långt möjligt utnyttja befintliga anläggningsdelar. Det innebär att befintlig tilloppskanal kommer att användas efter upprensning och röjning i kanalkanterna. Den våta arean bör vara ca 4 m2 för att begränsa förluster, vilket i huvudsak överensstämmer med kanalens nuvarande utformning. Kanalen är sedan tidigare stensatt och det är sökandens ambition att bibehålla den gamla stensättningen. Där kanalen korsar vägen ca 240 m nedströms Kättbosjön läggs ned 2 st trummor med vardera diametern 1,5 m. Den totala längden på tilloppskanalen blir ca 400 m. För att kunna utföra upprensningsarbetena i kanalen och nedläggande av trummorna under vägen i torrhet, kommer det att erfordras en fångdamm i kanalens övre del mot Kättbosjön. Sökanden planerar att utföra den fångdammen som ett plank.

Om möjligt kommer det befintliga tubintaget att användas, med en utökning av diametern för tubanslutningen. Krönhöjden på tubintaget ligger på +278,8 m. Allt gammalt trä i intaget kommer att bytas, det innebär att nya spettluckor kommer att installeras. Längst fram i intaget placeras en grovgrind med galleravståndet 40 mm.

Intagsdelen sammansluts med maskinstationen via en tub med längden 140 m och diametern 1,6 m. Tuben (antagligen i trä) kommer delvis att grävas ner i läget öster om det befintliga fritidshuset för att inte försvåra för innehavaren till åtkomsten av naturen eller på annat sätt påverka dennes närmiljö. Tubens huvudsakliga sträckning kommer att ske genom en moränbacke. Närmast intagspartiet finns ett mindre sankt område.

Maskinstation

Den nya maskinstationen, som placeras något öster om den tidigare stationen och i nedre delen av en moränbacke, uppförs i betong och inrymmer ett turbinaggregat, med antingen vertikal eller horisontell uppställning, och tillhörande generator samt övrig elektrisk och mekanisk utrustning. Vilken typ av turbin som kommer att installeras är ännu inte bestämt

Kraftstationsöverbyggnaden planerar man att utföra med fasadbeklädnad av trä och förse byggnaden med en takkonstruktion som innehåller en taklucka för intransport av skrymmande anläggningsdelar. Utformningen kommer att anpassas till miljön i området och ske i samråd med kommunens byggnadsnämnd.

Utloppskanal

Drivvattnet från kraftstationen leds från sugrörsutloppet ut i sjön Örklingen/Vanån ca 240 m nedströms kraftverket. Den gamla utloppskanalen kommer efter upprensning och röjning i kanalkanterna, i huvudsak att utnyttjas. På grund av att maskinstationen får ett något annorlunda läge än tidigare, kommer utloppskanalen få en nysträckning på ca 30 m innan den ansluts i den befintliga delen. Den korta nysträckningen kommer att gå igenom en något sumpig skog.

Sökande kommer att eftersträva en våt area på 4 m2 i utloppskanalen. För att uppnå nämnda area kommer man enbart att behöva enbart ta bort de lösa massor som under åren har hamnat i kanalen. Vid borttagande av de lösa massor som under åren har trängts ut eller flutit ut i kanalen, torde det bli nödvändigt att anlägga mindre fångdammar. Vid upprensningsarbetena på sträckan mellan maskinstationen och den mindre pölen efter ca 150 m nedströms läggs en fångdamm i kanalens utlopp i pölen. På sträckan pölen och Örklingen/Vanån läggs en fångdamm på vardera sidan, en i pölens utlopp i kanalen och en i kanalens utlopp i Örklingen/Vanån. Fångdammarna placeras ut för att rensningsarbetena skall kunna utföras i torrhet och därmed minimera grumlingar i nedanförliggande vattendrag.

Provisoriska anordningar och temporära åtgärder

För att utföra beskrivna arbeten kan vissa provisoriska anordningar och temporära åtgärder behöva utföras. När det gäller anordningar är det främst fångdammar som närmare har beskrivits ovan, det för att kunna utföra arbeten i torrhet. Fångdammar kan kompletteras med en temporär avsänkning av vattenytan i Kättbosjön och Örklingen.

Temporärt kommer det att behövas tillfälliga arbetsvägar i samband med rensningsarbetena i inlopps- och utloppskanalerna. Dessa arbetsvägar placeras i direkt anslutning till kanalerna. Den permanenta vägen till maskinstation kommer att användas vid utläggande av tillloppstuben.

Massuppläggning

De rensningsmassor som tas upp ur inlopps- och tilloppskanal uppläggs permanent utefter kanalsidorna. Överblivna massor i samband med schakt för maskinstation och tilloppstub avser man att använda i tillfartsvägen fram till kraftstationsläget. Överskottsmassor från nysträckningen av avloppskanalen och som inte kan återanvändas i vägbygget, kommer att uppläggas i omedelbar anslutning till kanalen.

Fallhöjd, effekt och energiproduktion

Anläggningens bruttofallhöjd vid drivvattenföringen 2 m3/s och med vattenytan uppströms på dämningsgräns och med medelvattenföring i Vanån beräknas bli 11,26 m.

Anläggningens generatoreffekt med en nominell drivvattenföring 2 m3/s och bruttofallhöjden 11,26 m är ca 175 kW. Energiproduktionen under ett normalår kan beräknas till 675 000 kWh.

Kostnader

Med den i mars 2004 gällande prisnivån beräknas anläggningskostnaden för ny kraftstation vid Kättbosjöns utlopp uppgå till 2,6 milj. kr, med följande fördelning. Kostnaden motsvarar ca 4 kr/årskWh.

- Tilloppstub (140 m) 400 000 kr

- Intagsparti (anslutning tub + grindar) 100 000 kr

- Maskinstation 500 000 kr

- Maskinutrustning (turbin med styr- och

elutrustning) 100 000 kr

- Tillopps- och avloppskanal

(trummor under väg) 75 000 kr

- Tillfartsväg 50 000 kr

- Projektering och domstolskostnader 225 000 kr

- Diverse oförutsett 250 000 kr

Summa kostnader 2 700 000 kr

Med hänsyn till arbetenas olika karaktärer, har för beräkning av avskrivningar, underhåll och driftskostnader anläggningskostnaderna uppdelats enligt följande.

I Byggnadsarbeten 1 250 000 kr

II Mekanisk och elektrisk utrustning 1 225 000 kr

III Miljödom, projektering mm 225 000 kr

IV Summa anläggningskostnader 2 700 000 kr

Årskostnader

Ränta 4% på 108 000 kr

Avskrivning 0,42% av I (60 år) 5 250 kr

Avskrivning 1,7% av II (30 år) 20 850 kr

Underhåll 0,5% av I 6 250 kr

Underhåll 1,0% av II 12 250 kr

Summa årskostnad 152 600 kr

Medelpriset kan med hänvisning till sista årets prisnivå sättas till åtminstone 45 öre/kWh. Årsintäkten blir därmed 303 750 kr. Med hänsyn till ovan redovisade siffror kan det konstateras att nyttan överstiger kostnaden.

Mark för anläggningen, strömfallsfastighet

Kättbo kraftverk med anläggningsdelar får i huvudsak sin belägenhet på fastigheten Kättbo s:2, förutom utloppskanalen som får sin sträckning på fastigheten Kättbo 65:18. Överenskommelse har träffats med ägaren till Kättbo 65:18 som ger sökande rätt att utnyttja marken för erforderlig utloppskanal.

Sökande föreslår Kättbo s:2 till strömfallsfastighet mot bakgrund av ovan nämnda och till att samtliga fallrättigheter tillhör fastigheten.

Avverkning och röjning

För att återuppta och trygga den fortsatta driften i Kättbo kraftverk erfordras röjning utefter tillopps- och utloppskanal. Viss skogsavverkning kan behöva utföras i planerad väg- och tubsträckning, samt i det nya stationsläget.

Miljöpåverkan

Vid återupptagande och den fortsatta driften av kraftverket, bedöms förändringarna inte vara av påtaglig betydelse för miljöintressena eller andra motstående intressen. Ett utökat användande av förnybar energi är helt i linje med regeringens och EU:s målsättning.

Länsstyrelsen i Dalarnas län har i beslut från den 22 mars 2004 (dnr 531-2994-2004) beslutat i enlighet med 6 kap 4§ miljöbalken och 3§ förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (SFS 1998:905) att de planerade arbetena med att bygga nytt kraftverk nedströms Kättbosjön och utnyttja befintliga tillopps- och avloppskanaler samt anlägga ny tilloppstub inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan.

Sökande har samrått med länsstyrelse, kommun, Södra Venjans Fiskevårdsområde som förvaltare av fisket, i övrigt berörda fastighetsägare och andra intresserade.

Fiske

Fiskenäring förekommer inte i närområdet, varför hinder inte kan mötas från denna synpunkt.

Vattnet är sedan gammalt påverkat av vattenkraftutvinning i samband med tidigare industriell verksamhet i området. Under mycket lång period har det funnits vandringshinder som omöjliggjort fiskens uppvandring från Vanån upp i Kättbosjön. Av elfiske utfört under september månad 2003 framgår att det finns flodkräfta, lake, gädda, abborre och mört i den blivande frivattenfåran.

Sökande har i de diskussioner som förevarit med Södra Venjans FVO erbjudit sig att utföra fiskevårdande kompensationsåtgärder i det näraliggande vattendraget Rädån. Diskussionerna har ännu inte slutförts om hur den slutliga kompensationen skall utformas.

Markskador

Återuppbyggande av Kättbo kraftverk kommer inte att innebära några markskador eller någon övrig påverkan på området utöver vad som sker på egen mark och i markområde där sökande genom avtal har nått en överenskommelse.

Skulle det ändå visa sig att det uppstår ytterligare skador som inte här har förutsetts och som inte kan anses ha reglerats tidigare, skall dessa skador hänskjutas till s k oförutsedda skada.

Tekniska skador

Sökande anser att det inte finns några tekniska föremål som kommer att skadas. Skulle det ändå visa sig att tekniska skador uppstår, föreslår sökande att de hänskjuts till s k oförutsedda skada.

Erosion

Sökanden bedömer att det inte föreligger någon risk för erosion som motiverar byggande av särskilda erosionsskydd. Om det mot förmodan ändå uppstår erosionproblem nedströms föreslår sökanden att dessa eventuella skador hänskjuts till s.k. oförutsedd skada.

Vattenkraftverk

Några ytterligare vattenkraftverk finns inte som berörs av planerat återuppbyggande av Kättbo kraftverk. I Vanån strax uppströms utloppskanalens inlopp i Vanån/Örklingen finns Johannisholms kraftverk. Närmast nedströms i Vanån finns Gävunda kraftverk. Kraftverken ägs av Fortum Generation AB.

Kulturmiljö

Bedömningen är att det inom berört utbyggnadsområde inte finns några äldre rester från den tidigare industriella perioden i området som har något kulturhistoriskt värde. Visserligen finns det anläggningsdelar kvar från år 1918 då första kraftverket byggdes såsom till exempel tubintaget. Bedömningen är dock denna att det inte har det värde att det behöver tas några speciella hänsyn i samband med det nu planerade återuppbyggandet och idrifttagande av kraftverket.

Kättbo kraftverk ligger inom område som är av riksintresse för kulturmiljövården. Inga av de utpekade delarna berörs av det ansökta vattenföretaget.

Sammanfattning av tillåtligheten

Miljöbalken 2 Kap; Allmänna hänsynsregler m m.

Sökande är av den uppfattningen med hänvisning till 2 kap 1§ 2 stycket, att sökt tillstånd att få återuppbygga Kättbo kraftverk, är att hänföra till en åtgärd som är av försumbar betydelse i det enskilda fallet. Man väljer ändå att behandla det nu aktuella vattenföretaget i vad gäller Hänsynsreglerna 2 kap 2§ - 6§.

2 kap 2§; Kunskapskrav

Sökande har erfarenhet av drift och skötsel av kraftverk. Om det i samband med idrifttagningen av kraftverket visar sig att det finns brister, avser sökande att med extern hjälp avhjälpa eventuella brister.

2 kap 3§; Försiktighetsprincip

Den eventuella skada som kan uppstå på människors hälsa och miljön är vid ett dammgenombrott. Det ligger i sakens natur hos sökande att använda den teknik som så långt möjligt omöjliggör dylika genombrott, det med hänvisning bland annat till det strikta ansvar som i dag åvilar en dammägare för skador som kan uppstå nedströms. Det bör även framhållas att dammbyggnaden finns oavsett om tillstånd erhålles för kraftverket eller inte.

2 kap 4§; Lokalisering

Lokaliseringen av Kättbo kraftverk är given, eftersom anläggningsdelarna till det år 1918 byggda kraftverket i huvudsak finns kvar. Det tidigare maskinstationsläget finns i dag på annans fastighet och måste därför flyttas något och ny maskinstation byggs. Någon alternativ lokalisering är därför inte varken möjlig eller önskvärd med hänsyn till minsta intrång och olägenhet för miljön.

2 kap 5 §; Hushållnings- och kretsloppsprincipen

Återuppstarten av och bibehållande av Kättbo kraftverk innebär ett fortsatt och utökat nyttjande av en förnybar produktionskälla. Härigenom hushållas med andra råvaror och kretsloppet tillämpas.

2 kap 6 §; Produktvalsprincipen

Sökande avser att för kraftverkets drift använda miljövänliga oljor och ställa krav på blivande entreprenör att de maskiner som denne skall använda likaså innehåller oljor som inte på något sätt kan skada miljön.

I övrigt kommer det inte att användas några kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller för miljön vid byggnationen och framtida driften av kraftanläggningen.

Miljöbalken 3 kap 1§

Vattenföretaget berör en i dag, av äldre anläggningar i en sedan åtminstone lång tid tillbaka starkt påverkad sträcka i Kvarnboströmmen, där det tidigare funnits olika kraftanläggningar, såsom kvarn, vaddmalsstamp och vattenkraftverk. Eventuellt har det funnits ytterligare kraftanläggningar som utnyttjat vattenkraften i Kvarnboströmmen.

Sökande anser det uppenbart att hinder mot företaget inte kan mötas ur allmän planeringssynpunkt. Planerad åtgärd motverkar inte heller intentionerna i Mora kommuns översiktsplan.

Miljöbalken 11 kap 6§; Ekonomisk tillåtlighet

För att återuppta och trygga den fortsatta driften i Kättbo kraftverk krävs en beräknad investering på 2,7 milj kr. Produktionen ett normalår kan beräknas vara 675 000 kWh. Den specifika kostnaden för återupptagande av driften i anläggningen beräknas till 22,6 öre/kWh. Värdet på den producerade energin är betydligt större. Under senaste året har den totala ersättningsnivån (elcertifikat, nätnytta och handelspriset) legat på storleksordningen 50 öre/kWh.

De skador som företaget kan anses förorsaka är i sammanhanget försumbara. Återupptagande av driften i Kättbo kraftverk uppfyller därmed tillåtligheten enligt bestämmelserna i 11 kap 6§.

Miljöbalken 16 kap 4§; Planbestämmelser

Såvitt sökande kunnat finna strider inte av det ansökta företaget mot detaljplan eller områdesbestämmelser.

Miljöbalken 16 kap 7§; Följdföretag

Några följdföretag förutom att dra fram en kraftledning till anläggningen, uppkommer inte i samband med återupptagande av driften i Kättbo kraftverk. Den tidigare högspänningsledningen fram till kraftstationsläget revs under år 2003. Den högspänningsledningen som erfordras för att det skall vara möjligt att tillgodogöra sig den producerade energin kommer att byggas i samma kraftledningsgata.

Skadereglering

Markintrång

Sökt lagligförklaring medför inte några skador som erfordrar särskild skadereglering. Det markintrång som sker på annans fastighet regleras genom ett särskilt avtal.

Begränsning av ersättningsrätten vid omprövning (Miljöbalken 31 kap 22§)

Sökande föreslår att den del som denne är skyldig att underkasta sig utan ersättning skall bestämmas till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt givet tillstånd kan uttagas i kraftverket.

Miljöbalken 22 kap 25§

Byggtiden för igångsättande av Kättbo kraftverk har beräknats till ca 1 år, men för att ha möjlighet att avvakta lämplig konjunktur hemställes om en byggtid om 10 år.

Miljöbalken 24 kap 13§

Sökande föreslår att tid för oförutsedd skada sätts till 5 år.

Lag om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (SFS 1998:812) 6 kap 2§ och 7§

Bygdeavgift enligt bestämmelserna i 6 kap 2§ (SFS 1998:812) skall inte utbetalas.

Allmän fiskeavgift skall enligt bestämmelserna i 6 kap 7§ (SFS 1998:812) utgå med 49 avgiftsenheter.

Avgift för prövning av vattenverksamheten

Beräknad kostnad för idrifttagande av Kättbo kraftverk har beräknats till 2,7 milj kr, grundavgiften föreslås därför enligt bestämmelserna i 3 kap 4§ förordningen om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken utgöra

15 000 kr.

SYNPUNKTER

Fiskeriverket

Fiskeriverket har av miljödomstolen förordnats att avge yttrande enligt 22 kap 12 § miljöbalken rörande rubricerad ansökans inverkan på allmänt fiskeintresse. Inom ramen för förordnandet utförde Fiskeriverket syn av det planerade kraftverket och berörd del av utloppet, benämnd Kvarnboströmmen, ur Kättbosjön den 22/10-2004. Efter genomförd utredning får anföras följande.

Enligt ansökan kommer följande moment som innebär arbeten i vatten att utföras:

1. Anläggande av fångdammar i anslutning till tillopps- och utloppskanal.

2. Rensning och utökning av den våta arean i tillopps- och utloppskanal.

3. Anläggande av två trummor under vägen över tilloppskanalen ca 230 meter nedströms Kättbosjön.

Fiskbestånd och fiske

Fisket i berörd del av vattensystemet förvaltas av Södra Venjans fiskevårdsområdesförening och upplåts till allmänheten genom försäljning av fiskekort. I Kättbosjön och Kvarnboströmmen finns det bland annat bestånd av flodkräfta. Sökanden har inför ansökan låtit utföra en elfiskeundersökning i Kvarnboströmmen. Denna undersökning visade att flodkräfta fanns i fåran, vidare fångades gädda, abborre, mört och lake.

Vid synen kunde Fiskeriverket konstatera att Kvarnboströmmen hade synbart goda förutsättningar för flodkräfta, öring och harr. Det gick dock inte att bedöma exakt hur stor mängd vatten som rann genom dammen vid synetillfället.

Även om elfiskeundersökningen inte påvisade förekomst av harr eller öring så bedöms dessa arter framgent ha goda förutsättningar att nyttja vattendraget som vandringsled och/eller lek- och uppväxtområde. En förutsättning för detta är en garanterad vattenföring året runt samt fiskväg förbi dammen.

Någon rätt till nolltappning från dammen har inte förelegat eller erhållits vid tidigare förrättningar och inte heller i domen från 1975.

Fiskeriverket anser att en minimitappning till Kvarnboströmmen ur fiskeribiologisk synvinkel, i detta fall i första hand med avseende på flodkräftan, skall motsvara åtminstone vattendragets normallågvattenföring (MLQ) på årsbasis. I ansökan finns inga uppgifter om vattendragets karaktäristiska vattenföringar i oreglerat tillstånd enligt SMHI. De vattenföringsuppgifter som anges är: högsta högvattenföring 11 m3/s, medelvattenföring 1,1 m3/s samt medellågvattenföringen 0,14 m3/s.

Fiskeriintendenten i Mellersta distriktet har i målet VA 130/72 yttrat att ur allmän fiskerisynpunkt skall, då fiskeriintendenten så påfordrar, en fiskväg inrättas i dammen och vatten fritt framsläppas. Domstolen har i domen, VA 130/72, med anledning av fiskeriintendentens yrkande förbehållit fiskerimyndigheten rätten att vidta de åtgärder som myndigheten anser bör utföras. Fiskeriverket anser generellt att fisk skall ha fria vandringsvägar i Sveriges vattensystem och påkallar därför att en fiskväg nu anläggs i dammen vid Kättbosjöns utlopp. Fiskeriverket förordar att fiskvägen utformas som ett så kallat omlöp. Detta för att vandringsmöjligheterna även för kräftor och bottenfauna skall kunna tillgodoses.

Ansökan omfattar inte några ändringar av befintliga dämningsgränser eller dämningsförhållanden enligt dom VA 130/72. Kättbosjön regleras nu så att sjön sänks av under vinterperioden och fylls upp under vårfloden.

Flodkräftans status i landet är hotad varför värdet av kvarvarande bestånd och livsmiljöer ökar. I det fall maskiner eller annan utrustning som används vid arbeten i vatten överför kräftpest eller annan kräftsjukdom från andra vattenområden finns risk att dessa sjukdomar kan slå ut befintligt bestånd av flodkräfta. Fiskeriverket anser därför att åtgärder som kan förebygga negativ påverkan på flodkräftbeståndet i området är av mycket stor vikt.

Förslag till skadeförebyggande åtgärder

I det fall miljödomstolen finner att ansökt vattenföretag får komma till stånd föreslår Fiskeriverket följande åtgärder:

Minimitappning

Den utnyttjade fallsträckan dvs befintlig torrfåra skall tillföras en minimitappning året runt. På årsbasis bör minimivattenföringen vara i genomsnitt minst lika med den av SMHI beräknade normallågvattenföringen (MLQ) i vattendraget. Minimivattenföringen bör till förmån för fiskeintresset kunna omfördelas under året så att en högre vattenföring kan råda under vegetationsperioden och en lägre vattenföring under vintern. Tappningen får dock aldrig understiga åns beräknade lägsta lågvattenföring (LLQ).

Fiskeriverket har vid huvudförhandlingen preciserat minimitappningen till 140 l/s under tiden 1 maj -30 oktober och 50 l/s under övriga delen av året. Om tillrinningen är lägre skall dock tillrinningen framsläppas.

Fiskväg

Fiskeriverket påkallar, enligt dom VA 130/72, att en fiskväg i form av ett omlöp skall anläggas vid regleringsdammen och att hela minimitappningen skall framrinna genom fiskvägen.

Fiskeriverket har vid huvudförhandlingen godtagit att minimitappningen under tiden 1 maj -30 oktober går via omlöpet samt att under övriga delen av året, då inte fiskvandring förekommer, får tappningen släppas genom befintlig damm.

Grumlingar

Allt arbete i vatten som ger upphov till grumlingar i Kvarnboströmmen bör utföras under lågvattenföring, företrädesvis vintertid. För att minska negativ inverkan på kräftbestånd och öringsbestånd skall grumlande arbeten undvikas helt under tiden 1/7 - 31/10.

Kräftpest

För att förebygga att kräftpest eller annan kräftsjukdom sprids till berörda vattenområden skall tillses att den utrustning och de maskiner som används vid arbeten i vatten är fria från smitta. Här avses framförallt vatten som förklarats angripna av kräftpest eller annan kräftsjukdom och/eller vatten innehållande signalkräfta. I det fall det inte kan säkerställas att den utrustning som skall användas kommer från kräftsjukdomsfritt område skall desinficering genomföras.

- - - - - - - - - -

Efter sökandens bemötande och fiskeriverkets kontakter med länets fiskerikonsulent beträffande inplantering av signalkräftor (vilket inte fiskerikonsulenten hade några uppgifter om) har fiskeriverket anför följande

Fiskeriverkat anser, ur allmänt fiskeintresse, att det är viktigt att fisk och kräftor har fria vandringsvägar i Sveriges vattensystem. I det fall förekomst av signalkräfta eller kräftpest hade konstaterats i Vanåns vattensystem, och risk för spridning av pest därmed förelåg, hade Fiskeriverket frångått kravet på fiskväg för att skydda beståndet av flodkräfta i Kättbosjön.

- - -

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet delar fiskeriverkets uppfattning att någon rätt till nolltappning inte föreligger. Vid tidpunkten för flottledssynen 1881 gällde 1852 års fiskeristadga som uppställde såsom allmän regel beträffande varje damm - oberoende tiden för dess tillkomst - att den skall vara försedd med bottenlucka för den upp- och nedgående fisken. För att en sådan lucka skall fylla sin funktion krävs naturligtvis att vatten släpps genom luckan. Vad kollegiet kan se har dammägaren inte befriats från denna skyldighet. Dammägaren befrias inte heller i domen den 4 december 1975 från skyldigheten att vidta skyddsåtgärder till förmån för det allmänna fiskeintresset. Av domskälen framgår att fiskerimyndighet förbehålles rätt att, om ägaren icke är villig att för fisket vidta åtgärd som fiskerimyndigheten anser böra utföras, efter särskild ansökan hos vattendomstolen föra den talan som anses påkallad. Vid förhandlingen hade Fiskeriintendenten yrkat att fiskväg skall inrättas samt vatten fritt framsläppas då intendenten så påfordrar.

Kammarkollegiet saknar anledning att ifrågasätta Fiskeriverkets bedömning att en minimitappning till den naturliga åfåran måste vara i nivå med MLQ för att acceptabla förhållanden skall uppnås för allmänna fiskeintresset och den biologiska mångfalden. Villkoret om minimitappning bör dock kompletteras med föreskriften att om tillrinningen är lägre skall tillrinningen framsläppas.

Beträffande den ekonomiska tillåtigheten saknas redovisning av upp gifter på årskostnaden för drift och administration samt årskostnader för förnyelse och underhåll av dammen. Vid bedömning av den ekonomiska tillåtligheten måste även beaktas intäktsbortfallet vid föreslagen minimitappning. Enligt kollegiet är kraftpriset som ligger till grund för årsintäkten något för högt.

Vattendomstolens dom 1975 innebar inte någon lagligförklaring av dammen.

- - - - - - - -

Kammarkollegiet har i ett senare yttrande påpekat att sökanden inte har någon hävdvunnen rätt till nolltappning. Tid efter jordabalkens (1970:9994) ikraftträdande den 1 januari 1972 kan ej läggas till grund för urminnes hävd. En rättighet kan vara grundad på urminnes hävd om den tillkom före år 1882.

Kammarkollegiet yrkar ersättning med 12 000 kr för sina rättegångskostnader i detta mål.

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen har i sitt yttrande framför bl a följande:

För länsstyrelsens del finns inget att erinra mot ansökan. Följande synpunkter får framföras.

1. En föreskrift om minimitappning i huvudfåran om minst 50 l/s bör föreskrivas.

2. Den föreskrift som finns i tillståndet för dammen vid Kättbosjön att hålla vattenståndsskala bör även inskrivas i kommande tillstånd för återuppbyggnad av Kättbo kraftverk. Därvid bör även föreskrivas att vattenståndsskalan ska besiktigas. Den bör för övrigt inpassas i samma höjdsystem som är aktuellt i detta ärende.

3. En föreskrift bör tas in att anmälan ska ske till länsstyrelsen efter att angivna arbeten utförts för besiktning av rensningar och uppläggning av massor mm.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden

Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker byggandet av Kättbo kraftverk under förutsättning att minimitappningen i Kvarnboströmmen sätts till cirka 150 l/s och att korttidsreglering av Kättbosjön undviks.

Mora kommun

Kommunstyrelsen beslutar

att Som yttrande i ärendet upplysa om att bygglov krävs för den nya kraftverksbyggnaden, samt

att ur markanvändningssynpunkt bör de arkeologiska intressena gå att förena med en återupptagning av energiproduktionen i området.

Södra Venjans f.o.v

Styrelsen är i sitt protokoll den 12 december 2004 positiv till anläggande av ett kraftverk. Eftersom något fiske inte bedrivs i Kvarnboströmmen, anser styrelsen att nuvarande reglering av vattenflödet är helt acceptabelt. Anläggandet av fiskväg kan inte anses motiverad i detta fall. Det anses utgöra ett hot för spridning av smitta avseende flodkräfbeståndet i Kättbosjön. I Vanån nedströms Kvarnboströmmen finns idag signalkräfta.

- - - - - -

Södra Venjans f.o.v dementerade 2005-03-30 att signalkräftor skulle finnas nedströms Kvarnboströmmen, eftersom ingen fångat någon signalkräfta.

BEMÖTANDE

Sökande noterar att Kammarkollegiet efter att tidigare ha hänvisat till 1852 års fiskeristadga och menar att dammen skall vara försedd med en bottenlucka för den upp och nedgående fisken. Nu plötsligt istället åberopar 1880 års Vattenrättsförordning i dess lydelse fr o m 1 januari 1897. Sökande hävdar att det inte är möjligt att åberopa vad som där har stadgats efter över 100 år. Det mot bakgrund av att man i åtminstone i omkring 140 år inte har funnit något behov av fiskväg förbi dammen. Det bör även i sammanhanget anmärkas att dammbyggnad i Kättbosjön har funnits flera år före 1880 års Vattenrättsförordnings tillkomst. Av den till i ansökan hänvisade år 1881 hållen flottledssyn framgår att Hålldammen vid Wadmalsstampen som i 16 a´17 år betjenat flottningen utan att någon afgift derför erlagt bör nu på flottningens bekostnad ombyggas - qvarnegarene hafva uttalat sig för dämningens upphörande utan att göra anspråk på ersättning för det vid flottningen erforderliga vattnet och stampegeren har ingen olägenhet av flottningen sedan dammen blir ombyggd.

Det framgår enligt ovan att dammbyggnad har funnits åtminstone från år 1864 - 1865, men antagligen har det funnits vandringshinder under betydligt längre period.

Kammarkollegiet hävdar att dammbyggnaden aldrig lagligförklarades i samband med sökandens övertagande av dammbyggnaden. Sökande har den uppfattningen att det inte är möjligt att fastställa en dämnings- och sänkningsgräns för Kättbosjön, utan att dammen samtidigt lagligförklaras. Sökanden har uppfattningen att det inte var möjligt att fastställa en dämnings- och sänkningsgräns utan att dammen samtidigt lagligförklarades med det utseende den då (år 1974) hade. I domen från 4 december 1975 finns inget omnämnt om att en bottenlucka skall finnas för fiskens upp- och nedvandring. Av domen framgår att Kättbosjön, precis som i dag, regleras med sättar. Om inte 1900 års fiskeristadga överspelade 1852 års fiskeristadga så har vattendomstolens utslag från december år 1975 definitiv gjort detta. I övrigt vad avser Kammarkollegiets yttrande hänvisas till sökandens bemötande avseende Fiskeriverket.

Fiskeriverket anför helt riktigt att nolltappning förekommer under uppfyllnadsperioden av Kättbosjön. Den enda framrinning som sker i Kvarnboströmmen är ca 25 l/s vilket motsvarar läckaget i dammbyggnaden.

Ett provfiske har utförts i Kvarnboströmmen den 26 september 2003 varvid man fann 4 flodkräftor, 4 lake, 1 gädda och 28 mört. Utifrån detta anser fiskeriverket att Kvarnboströmmen hyser flodkräfta. Sökanden menar att Fiskeriverket här har dragit en fel slutsats. Enligt sökandens uppfattning, vilken delas av Södra Venjans Fiskevårdsområde, så har de återfunna flodkräftorna i Kvarnboströmmen följt med vattnet som släppts ut från sjön. Sökanden anser att det livskraftiga flodkräftebeståndet finns etablerat i Kättbosjön då Kvarnboströmmen, precis som Fiskeriverket konstaterat, är i det närmaste torrlagd under uppfyllnadsperioden men även under perioder med låg tillrinning. Det bör i sammanhanget anmärkas att flodkräftebeståndet är så livskraftigt i Kättbosjön, att det tas kräftor därifrån för försöksutplantering i andra vattendrag.

I Vanån, nedströms Kvarnboströmmen, finns idag bestånd av signalkräfta. Anläggande av en fiskväg förbi den befintliga regleringsdammen, bedöms av såväl sökande som Södra Venjans Fiskevårdsområde som ett hot om spridning av kräftpestsmitta till det livskraftiga beståndet av flodkräfta i Kättbosjön.

Det övriga som talar emot behov av en fiskväg förbi dammen är att det inte finns klarlagt om öring söker sig från Vanån genom sjöarna Örklingen och Qvoden för att gå vidare upp mot Kättbosjön. Det finns inte heller något som motiverar att öringen skulle lämna den fördelaktiga miljön i Vanån för att gå upp i sjöar med för öringens reproduktion ofördelaktigt bottenmaterial. Öringen torde även ha svårt att hävda sig mot predatorer som lake och gädda vilka uppenbarligen finns i Kättbosjön och troligtvis även i Qvoden-Örklingen.

Kvarnboströmmen är cirka 560 meter lång och den delen av botten som lämpar sig för öringens lek och romnedgrävning är ungefär halva denna sträcka och även på denna lilla sträcka är områdena med lämplig grusbotten ytterst få. Det kan även anmärkas att vid diskussioner med boende i Kättbo har det framkommit att det aldrig har bedrivits något fiske i Kvarnboströmmen eller att det har förekommit någon uppvandring av öring och harr.

Kättbosjön får sitt vatten från ett förhållandevis litet avrinningsområde, 72 km2 enligt ansökan, och är därmed svår att fylla upp efter snöfattiga vintrar och under torra somrar med stor avdunstning. Under torrperioder förekommer ingen tillrinning till Kättbosjön. I dom från den 4 december 1975 (VA 130/72), där sökande fick tillstånd att överta dammanläggningen, hade Vinäs byamän inget att erinra mot att sökanden övertog dammen under förutsättning att sänkning av vattenståndet i sjön under sommaren och hösten inte får ske till så låg nivå att olägenheter för båttrafiken på sjön uppkommer vilket man även fick gehör för i domslutet. Sökta dämnings- och sänkningsgränser

(+1,35 - +0,75 i det lokala höjdsystemet) bifölls. Vilka är densamma som angivits i rikets höjdsystem i nu aktuell ansökan.

Om sjön sänks av för mycket uppstår även olägenhet för de kring sjön boende vad avser fiske, badplatser och brunnar.

Att, som Fiskeriverket nu gör, begära att vatten skall tappas året om kan under särskilda omständigheter medföra att den i dom fastställda sänkningsgränsen underskrids med de olägenheter som därmed följer.

Sökande har den uppfattningen att det inte är möjligt att pröva Fiskeriverkets krav på minimitappning motsvarande ett snitt på normallågvattenföringen under året inom ramen för nu aktuell ansökan om att få återuppta driften i Kättbo kraftverk. Fiskeriverkets förslag innebär en omprövning av i dag gällande vattenhushållningsbestämmelser för Kättbosjön. I föreliggande ansökan om tillstånd till Kättbo kraftverk har det inte begärts några förändrade vattenhushållningsbestämmelser för sjön i förhållande till de enligt vattendom idag gällande. Den av sökande föreslagna minimitappningen om 0,025 m3/s motsvarar den vattenmängd som läcker igenom regleringsdammen. Den av länsstyrelsens föreslagna minimitappningen om 0,050 m3/s, och som sökande har accepterat, kan inrymmas i läckvattnet ur sjön. Om domstolen så finner att de kan pröva Fiskeriverktes förslag till förändrade vattenhushållningsbestämmelser för Kättbosjön inom ramen för denna ansökan, så kan sökande inte se att det finns något behov till detta av motiv som närmare har redogjorts för ovan.

Om det inte har införts några bestämmelser angående minimitappning ur Kättbosjön innebär helt naturligt och enligt praxis att det medges 0-tappning. Av vad som framgår av ansökningshandlingarna har också 0-tappning förevarit varje år efter det att sökanden tog över ansvaret för regleringen. Fiskeriverket har här fel när man hävdar att det inte finns något tillstånd till 0-tappning.

Fiskeriverket har fel när de skriver att Domstolen har i domen. VA 130/72, med anledning av fiskeriintendentens yrkande förbehållit fiskerimyndigheten rätten att vidta de åtgärder som myndigheten anser bör utföras. Av nämnda dom framgår att de bara kan ske efter särskild ansökan hos vattendomstolen om anläggningens ägare motsätter sig vad fiskerimyndigheten anses böra utföras.

Sökande ser inte några problem i att undvika grumlande arbeten under perioden 1/7 - 31/10.

Sökande noterar med en viss förvåning att Fiskeriverket föreslår att den utrustning och maskiner som skall användas för byggande av Kättbo kraftverk skall vara fria från smitta av kräftpest, när man samtidigt vill öppna upp en fiskväg till Kättbosjön som möjliggör att de i Vanån befintliga signalkräftorna eller andra fiskar som kan föra smittan med sig skall beredas möjlighet att vandra upp i sjön. Till skillnad mot Fiskeriverket är sökande rädd om det flodkräftebestånd som finns i Kättbosjön och kommer därför att tillse att den utrustning och maskiner som skall användas kommer att vara fri från smitta.

Till bemötande av vad Mora kommun anfört så har sökande inte några som helst planer på att bedriva någon korttidsreglering i Kättbosjön.

Mora kommun har i sin skrivelse hänvisat till Länsfiskedirektörens utlåtande. Eftersom sökande inte har fått tagit del av nämnda utlåtande, är det inte heller möjligt att närmare kommentera åberopat utlåtande.

Sökande har kommenterat förekomsten av flodkräfta vid bemötandet av Fiskeriverket. Sökandet vill här ändå poängtera att det bästa sättet att skydda den rödlistade flodkräftan, som hyser ett stort bestånd i Kättbosjön, är att inte öppna upp någon fiskvandringsväg förbi regleringsdammen.

Propositionen 2000/01-130 Svenska miljömål - delmål etc. säger att det är av vikt att utbyggnad av vattenkraft inte tillåts skada värdefulla vattendrag. Sökande kan inte se att det miljömålet står i något motsatsförhållande till återuppbyggnad av Kättbo kraftverk.

Som motiv för de 15 miljökvalitetsmålen anges att vi till nästa generation skall kunna överlämna ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. I Miljöbalkens 1 kap 1 § står bl a att naturen skall förvaltas väl. Om man inte får utnyttja den mest miljövänliga energiproduktionsformen som för närvarande existerar förvaltar vi inte naturen väl. Denna energi kommer istället att ersätts av ändliga resurser med växthusfrämjande emissioner samt försurningsskador. Ramdirektivet för vatten kräver god vattenkvalité. Smutsiga nedfall från luften bidrar till vattnets försurning, eutrofering och exempelvis kvicksilverhalt i fisken. Enligt Vattenfalls Livscykelanalys som Chalmers Tekniska Högskola och Institutionen för Vatten- och Luftvård (IVL) kontrollerat finner man att vattenkraften är den minst miljöbelastande energiproduktionsform jämfört med alla andra energislag. Sydkrafts livscykelanalys kommer fram till samma resultat.

Om samhället vill behålla levande sjöar och vattendrag så är återuppbyggandet av Kättbo kraftverk en del i att nå det målet. Det skall framförallt ses mot bakgrund av att Kvarnboströmmen sedan en mycket lång tid tillbaka har nyttjas för kraftändamål och använts för flottning med de ingrepp som det har inneburit. Det är här alltså inte fråga om någon tidigare opåverkad strömsträcka.

I sammanhanget bör påminnas om EU direktiv 2001/77/EG artikel 6 framgår att Medlemsstaterna eller behöriga organ som medlemsstaterna har utsett, skall utvärdera nuvarande lagar och författningar om de tillståndsförfaranden eller andra förfaranden som anges i artikel 4 i direktiv 96/92/EG för uppförande av produktionsanläggningar för produktion av el från förnybara energikällor i syfte att

- minska lagstiftningshinder och andra hinder för en ökning av produktionen av el från förnybara energikällor,

- få fram effektivare och snabbare förfaranden på lämplig administrativ nivå, och

- se till att reglerna är objektiva, klara och tydliga samt icke- diskriminerande och beaktar fullt ut särdragen i de olika teknikerna för att utnyttja förnybara energikällor.

Sökande kan inte se att en återuppbyggnad av Kättbo kraftverk i någon del står i strid mot Miljöbalkens 4 kapitel 2 - 8§§.

Sökanden är medveten om att de skall sökas bygglov till maskinstationens överbyggnad och kommer så att göra när tillstånd från miljödomstolen har erhållits.

Sökande är likaså medveten om bestämmelserna i Kulturmiljölagen (KML) och avser att följa dessa. Återuppbyggande innebär att man kommer att använda sig i stort av befintliga anläggningsdelar. De arbeten som i huvudsak planeras utföras inom område som är av riksintresse för kulturmiljö ligger i dess utkant och torde inte i någon del medföra en negativ påverkan på kulturmiljön. Sökandens uppfattning är att hela området genom den uppstädning som planeras, kommer ur kulturmiljösynpunkt att vinna på ett återupptagande av kraftproduktionen i området.

Kammarkollegiet har ifrågasatt den ekonomiska tillåtligheten. Den befintliga dammbyggnaden finns och oavsett om det tillkommer ett vattenkraftverk eller inte, finns det ett behov av förnyelse och underhåll av dammbyggnaden och det kravet åvilar sökanden. Mot den bakgrunden skall inte befintlig regleringsdamm belasta kraftverket. Det bör här anmärkas att sökande har en årlig ersättning av Dalälvens Vattenregleringsföretag som skall täcka underhåll och förnyelse av regleringsdammen.

Återupptagande av driften i Kättbo kraftverk kommer att totalt minska nuvarande kostnader för tillsynen av regleringsdammen. Det mot bakgrund av att kraftverket kommer att få en sådan automatik att sökande kan ta hem värdena på dammnivån som gör att anläggningen totalt sett kommer att erfordra mindre besök på plats än tidigare. Sökande kommer således inte att få någon utökad kostnad för drift och administration i förhållande till vad som i dag föreligger.

Sökande anser att produktionsbortfallet som uppstår vid minimitappningen 50 l/s i frifåran finns medtaget i den angivna produktionen.

Under åren 2003, 2004 och hittills under 2005 ligger energipriset på ett medelvärde över 50 öre/kWh (elcertifikat, energiersättning och nätnytta). Även om energipriset tillfälligt skulle sjunka några ören är det mycket långt tills det kommer ned till den specifika kostnaden på 22,6 öre/kWh för återupptagande av driften i kraftverket

Sökande hävdar med bestämdhet att det åtminstone har förekommit kräftpest i Vanån nedströms Gävunda kraftverk, huruvida vattnet fortfarande är smittat kan inte sökande avgöra, men risken bör vara överhängande. Sökande ser det som en stor risk att Kättbosjön kommer att smittas om det öppnas upp en fiskvandringsväg förbi befintlig regleringsdamm. I såväl Johannisholm som i Venjan finns kanotuthyrning. Turister och övriga intresserade hyr där kanoter för paddling ned till Vansbro. Där hämtas kanoterna av respektive uthyrare som fraktar tillbaks kanoterna, för att hyras ut på nytt. Om inte hela Vanån är smittad av kräftpest så kan det bara vara en tidsfråga innan vattendraget i sin helhet är smittad på grund av det rörliga friluftslivets utnyttjande av Vanåvattendraget.

Sökande kan med fog hävda att det goda flodkräftebeståndet i Kättbosjön beror på att det inte har funnits en fri uppvandringsväg mellan Vanån och sjön. Det känns fel för sökande att så länge det finns en latent risk för kräftpest i huvudvattendraget, att utsätta Kättbosjön för den smittorisk ett uppöppnande av en fiskvandringsväg skulle innebära. Samtidigt bör det tas i beaktande att det har förevarit nolltappning och vandringshinder från Vanån upp i Kättbosjön i åtminstone i 140 år. Att ändra på det förhållandet känns lika fel, när det idag finns ett bra fiske i övrigt i sjön. Ett ställningstagande som även stöds av Fiskevårdsområdet.

Det bör tas stor hänsyn till vad Fiskevårdsområdet (som företrädare av fiskerättsägarna) säger i den här frågan om ett uppöppnande av en fiskväg, det är ändå de som förvaltar fisket i området och har den lokala kännedomen om fiskets utvecklingsmöjligheter.

För övrigt vill sökande hänvisa till vad som har anförts i tidigare skrivelser både vad gäller Fiskeriverkets och Kammarkollegiets yttrande.

- - - - - -

Sökande har efter miljödomstolens föreläggande redovisat att ett omlöp skulle kunna förläggas ca 4 - 5 m nedströms luckutskovet och dras upp via parkeringen vid dammen cirka 10 m till vänster om utskovet. Omlöpet får en fallhöjd på ca 2 m och ett utseende som en naturlig bäck. Det uppstår vissa tekniska problem vis omlöpets utlopp i sjön med anledning av regleringsamplituden 0,6 m i Kättbosjön, ifall det skall tappas en minimitappning ur sjön via omlöpet under hela året. Avstängning kan ske med sättar som man plockar ur varefter sjön sänks ner, men det är dock tveksamt om uppvandrande fisk kan ta sig förbi en höjdskillnad på ca 0,6 m som uppstår vid omlöpets utlopp i sjön.

Sökande bedömer att huvuddelen av vandringsfisken endast kan klarar ett hopp på ca 30 cm, varför något vatten inte kan släppas i omlöpet vid vattenståndsnivåer i Kättbosjön under +278,00 m. Gällande vattendom för Kättbosjön medger en avsänkning till nivån 277,70 m. Den period då vattennivån i sjön normalt understiger + 278,00 m är under vintern och då sker det inte heller normalt någon uppvandring. Med sökandens förslag till utformning av sättutskovet kommer det i normalfallet att vara möjligt att släppa vatten i omlöpet under perioden 15 maj - 1 november. Direkt nedströms sättutskovet får omlöpet en djupare hölja, för att fisken skall kunna ta sats och komma över utskovet när sjön är fulldämd.

Merkostnaden för ett omlöp beräknas till ca 75 000 kr och den ytterligare driftkostnaden för detta till 15 000 kr/år.

Med en minimitappning på 140 l/s året om skulle kraftproduktionen efter att ytterligare 15 % av återstående vattenmängd fråndragits beräknas till kraftproduktion till 635 000 kWh/år.

Årskostnaden kan med hänsyn till merkostnader för under håll och skötsel av ett omlöp beräknas till 170 000 kr. Minsta elpris som kommer att krävas är då 25,2 öre/kWh.

DOMSKÄL

Lagligförklaring av dammen

Kammarkollegiet hävdar att dammbyggnaden aldrig lagligförklarades i samband med sökandens övertagande av dammbyggnaden. Sökande har den uppfattningen att det inte var möjligt att fastställa en dämnings- och sänkningsgräns för Kättbosjön, utan att dammen samtidigt lagligförklarades. Miljödomstolen konstaterar liksom Kammarkollegiet att någon lagligförklaring av dammen i Kättbosjön inte beslutades i vattendomstolens dom 1975. Miljödomstolen konstaterar att dammen funnits på plats åtminstone före 1918 års vattenlag (1918:523). Reglering av Kättbosjön förekom redan 1872. Miljödomstolen konstaterar att dammen i Kättbosjön är nödvändig för att kraftverket ska kunna drivas. Miljödomstolen anser att dammen kan lagligförklaras.

Rätten till nolltappning

Miljödomstolen konstaterar liksom Kammarkollegiet och fiskeriverket att det i domen 1975 lämnades utrymme för fiskefrämjande åtgärder om inte sökanden själv vidtog sådana. Miljödomstolen konstaterar att sökanden inte på de 30 år som förflutit sedan dess ännu vidtagits några sådana åtgärder samt att det inte föreligger någon rätt till nolltappning. Miljödomstolen delar även fiskeriverkets bedömning att det inte finns belägg för att signalkräfta skulle finnas i Vanån uppströms Grävlunda, varför det av den anledningen inte föreligger skäl för att behålla vandringshinder till Kättbosjön.

Principer för prövning av ansökt företag

Miljödomstolen anser att det i detta fall är en ansökan om uppförande och drift av ett helt nytt kraftverk. (Något tillstånd finns för övrigt överhuvudtaget inte för de tidigare kraftverken.) Ansökan ska därför prövas enligt de bedömningsprinciper som gäller enligt miljöbalken. I detta fall anser miljödomstolen liksom Kammarkollegiet och fiskeriverket att det inte är orimligt av kostnadsskäl eller andra skäl att, för att tillstånd skall kunna ges, kräva att det för främjande av fisken fria vandringsmöjligheter bör byggas en fiskväg (omlöp) för att möjliggöra fiskens vandring förbi det vandringshinder som själva utskovet utgör samt att den minimitappning som fiskeriverket slutligt föreslagit skall gälla. Det innebär att minimitappningen under den tid då fiskvandring förekommer den 1 maj till den 1 november skall 140 l/s framsläppas genom omlöpet och under övriga delar av året skall 50 l/s framsläppas till Kvarnboströmmen. Om tillrinningen är lägre skall tillrinningen framsläppas. Omlöpet skall utformas i samråd med fiskeriverket så att det får avsedd funktion.

Rådighet

Sökanden har erforderlig rådighet.

Strömfallsfastighet

Till strömfallsfastighet bör i enlighet med sökandens förslag utses fastigheten Kättbo s:2.

Företagets nytta

Kammarkollegiet har ifrågasatt det ansökta företaget ekonomiska beräkningar och nytta. Miljödomstolen konstaterar att det vid den minimitappning som fiskeriverket krävt blir ett bortfall för elproduktionen. Sökanden uppskattar produktionen även med yrkad minimitappning till cirka 655 000 kWh/år, vilket vid ett pris på 30 öre/kWh motsvarar intäkten 196 500 kr/år. Den ytterligare kostnaden per år för en fiskväg uppskattas till cirka 15 000 kr. Totala driftkostnaden blir då 167 600 kr/år. Sökanden erhåller dessutom cirka 90 000 kr/år i ersättning från Dalälvens Vattenregleringsföretag för magasinering av vatten i Kättbosjön och utsläpp av detta det till Vanån under månaderna januari-mars. Detta torde väl täcka kostnader för dammen och även bidra till att förbättra ekonomin för kraftverket. Miljödomstolen bedömer att även om den förväntade kraftproduktionen kan vara väl högt räknad kommer ändå verksamhetens ekonomiska nytta att väl överstiga kostnaderna. Något hinder för den ekonomiska tillåtligheten föreligger därmed inte.

Tillstånd

Som framgår ovan föreligger inga hinder beträffande rådighet och ekonomiska nyttan av företaget mot att tillstånd lämnas. Miljödomstolen anser inte att det ansökta företaget strider mot någon detaljplan eller områdesbestämmelse. Något hinder möter inte heller med beaktande av de allmänna hänsynsreglerna eller andra regler i miljöbalken. En förutsättning för att tillstånd skall kunna lämnas är dock att sökanden uppfyller de krav som ovan redovisas beträffande fiskväg och minimitappning.

Miljödomstolen anser att sökanden kan lämnas tillstånd för det sökta företaget på de villkor som motiveras nedan och anges i domslutet.

Villkor

Ett villkor beträffande minimitappningen och hur den ska ledas bör föreskrivas.

I de fall där grumlande arbeten uppkommer som kan skada fisken i Kvarnboströmmen får som fiskeriverket yrkat och bolaget åtagit sig arbetena inte utföras under perioden 1 juli till 31 oktober.

Miljödomstolen förutsätter att arbetena i så stor utsträckning som möjligt utföres i torrhet både vid byggandet av fiskvägen (omlöpet) och rensning av tillopps och utloppskanal. Sökanden har åtagit sig att anlägga fångdammar för begränsning av uppkomst och spridning av grumling. I anslutning till Kättbosjön kommer fångdamm bestående av ett plank att användas vid rensning av tilloppskanalen. I detta fall kan lämpligen tilloppskanalen nedströms vägen rensas innan vägen grävs upp och de två trummorna läggs ned för att förbinda de olika delarna av tilloppskanalen. I samband med byggandet av en ny sträcka av utloppskanalen och rensning av rensning av den befintliga utloppskanalen ner till gölen ska en fångdamm läggas före inloppet i gölen. Därefter läggs en ytterligare fångdamm vid utloppet från gölen för dess rensning och den fjärde fångdammen läggs för utloppet av utloppskanalen i sjön Kväden. Miljödomstolen anser att det är viktigt att fångdammarna inte tas bort förrän grumligheten avklingat.

Miljödomstolen konstaterar att sökanden föreslagit att de rensningsmassor som uppkommer liksom tidigare ska läggas upp längs med kanalerna m.m. Miljödomstolen förutsätter att sökanden innan arbetena inleds till tillsynsmyndigheten lämnar in ett kontrollprogram. I detta skall förslag lämnas hur massorna skall läggas upp eller omhändertas, varefter tillsynsmyndigheten får besluta om hur massorna ska omhändertas.

För kontroll av vattenståndet vid dammen har bolaget åtagit sig att sätta upp en pegel med tydliga markeringar av dämningsgräns och sänkningsgräns. Länsstyrelsen har yrkat att pegelns höjdsystem skall anpassa till i detta mål använt höjdsystem samt att den skall besiktigas. Miljödomstolen har i detta mål fastslagit att rikets höjdsystem RH 70 skall gälla varför pegelns skala skall inpassas i detta höjdsystem. Miljödomstolen överlämnar åt länsstyrelsen att utse besiktningsman. Det som nyss sagts bör även gälla för sökandens åtagande att sätta upp pegel vid stranden vid Kättbo bystuga.

Länsstyrelsen har vidare yrkat att anmälan skall ske till länsstyrelsen när arbetena utförts för besiktning av angivna arbeten, rensningar och uppläggning av massor m.m. Miljödomstolen anser att även sådan besiktning bör föreskrivas.

Det bör också föreskrivas ett bullervillkor.

De villkor för tillståndet som i övrigt skall gälla framgår av domslutet.

Höjdsystem och huvudfixpunkt

Miljödomstolen konstaterar att de ritningar som upprättats i detta mål har upprättats i ett lokalt höjdsystem, vars 0-nivå ligger 176,95 m under rikets höjdsystem (RH 70). Miljödomstolen fastslår att för detta vattenföretag skall rikets höjdsystem RH 70 gälla.

Miljödomstolen fastslår att som huvudfixpunkt för detta företag skall gälla Lantmäteriverkets höjdfix 134 RAPL 9105 med höjden +273,998 m, belägen vid vägen Malung - Mora, 1,1 km NNO om bron över Vanån i Johannisholm.

Arbetstid

Sökanden har i detta mål yrkat en arbetstid på 10 år. Miljödomstolen anser att det inte bör råda ovisshet under alltför lång tid huruvida den ansökta verksamheten skall komma till stånd. Arbetstiden bör därför begränsas till fem år räknat från laga kraftvunnen dom. De arbeten som medgetts i denna dom skall då vara utförda. Tillståndet förfaller om sökanden inte iakttar bestämmelserna om arbetstid. Om förlängning av arbetstiden föreskrivs i 24 kap 2 § andra stycket miljöbalken.

Oförutsedd skada

Om den vattenverksamhet som avses med tillståndet medför skador, som miljödomstolen inte har förutsett, får den skadelidande framställa anspråk på ersättning. Sådant anspråk skall för att tas upp till prövning framställas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av den arbetstid som har bestämts ovan.

Begränsning av ersättningsrätt

Den förlust som sökanden enligt 31 kap 22§ MB är skyldig att underkasta sig utan ersättning, bestäms till en tjugondel av produktionsvärdet av den vattenkraft som enligt tillståndet kan uttagas vid kraftverket.

Miljökonsekvensbeskrivningen

Miljödomstolen godkänner den utförda och upprättade miljökonsekvensbeskrivningen.

Verkställighet

Sökanden har yrkat verkställighetsförordnande. Miljödomstolen bedömer inte att sökanden i detta fall framfört sådana motiv för detta att ett verkställighetsförordnande är befogat. Detta yrkande avslås därför.

Prövningsavgiften

Miljödomstolen fastställer prövningsavgiften till femtontusensexhundrasjuttiofem (15 675) kr.

Rättegångskostnader

Kättbo Besparingsskogs Allmänningsstyrelse skall i enlighet med sitt medgivande ersätta Kammarkollegiet för dess rättegångskostnader med tolvtusen (12 000) kr, avseende arbete, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från denna dag till dess betalning sker.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, domsbilaga 2 (TSH-MD1)

Överklagandeskrift ställd till Miljööverdomstolen skall inges till Stockholms tingsrätt, miljödomstolen senast den 24 november 2005.

Bjarne Karlsson Margaretha Bengtsson

I detta avgörande har deltagit rådmannen Bjarne Karlsson och miljörådet Margaretha Bengtsson samt sakkunniga ledamöterna Kerstin Kellerman och Harold Nilsson. Domen är enhällig.