MÖD 2007:35
Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken ----- En sameby hade inte rätt att föra talan mot ett beslut om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken då beslutet i sig inte innebar någon rätt att förfoga över marken för att uppföra en vindmätningsmast.
RÄTTEN
Hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Henrik Runeson (deltar ej i beslutet om prövningstillstånd) och Liselotte Rågmark samt f.d. hovrättsrådet Arne Kardell, referent
FÖREDRAGANDE OCH PROTOKOLLFÖRARE
Referenten
KLAGANDE
Vilhelmina södra sameby
Fack 2077
912 98 Klimpfjäll
Ombud: jur. kand. M.B.
MOTPARTER
1. F.O. R.
2. Länsstyrelsen i Västerbottens län
901 86 Umeå
SAKEN
Samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken; nu fråga om prövningstillstånd
ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Umeå tingsrätts, miljödomstolen, slutliga beslut den 1 juni 2007 i mål nr M 693-07
_______________
Referenten anmäler, att Vilhelmina södra sameby yrkat att Miljööverdomstolen skall ändra miljödomstolens slutliga beslut och tillåta samebyns överklagande och att samebyn därvid åberopat att renskötselrätten är en sådan särskild rätt till fastighet som skall ligga till grund för talerätt i målet.
Målet föredras och Miljööverdomstolen fattar följande
BESLUT (att meddelas 2007-10-18)
Slut
Miljööverdomstolen meddelar prövningstillstånd.
Miljööverdomstolen avslår överklagandet och fastställer miljödomstolens beslut varigenom Vilhelmina södra samebys överklagande till miljödomstolen avvisats.
Domskäl
Skäl
Då det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Miljööverdomstolen bör prövningstillstånd meddelas.
Miljööverdomstolen finner att renskötselrätten är en sådan särskild rätt till fastighet som för en sameby medför talerätt i mål eller ärenden som vid en domstol eller en myndighet gäller ändrad användning av den mark som renskötseln får utövas på. I förevarande mål som gäller en anmälan enligt 12 kap. 6 § miljöbalken skapar ett beslut i målet inte i sig några rättigheter för anmälaren. Länsstyrelsens beslut enligt denna bestämmelse innebär inte att anmälaren får förfoga över marken och uppföra vindmätningsmasten. Beslutet har därmed inte någon faktisk effekt gentemot samebyn. På grund av detta förhållande äger samebyn inte rätt att föra talan mot beslutet. Miljödomstolen har således förfarit riktigt när domstolen avvisat samebyns överklagande i målet om anmälan. (Jfr Miljööverdomstolen dom 2007-02-20 i mål M 3401-06, MÖD 2007:6).
För att masten skall få anläggas och markanvändningen därmed ändras på den aktuella platsen krävs ett beslut av länsstyrelsen om upplåtelse av nyttjanderätt till marken enligt 32 § första stycket rennäringslagen (1971:437). Enligt uppgift från Länsstyrelsen i Västerbottens län finns ett ärende med begäran om nyttjanderättsupplåtelse för masten anhängigt hos länsstyrelsen. I det ärendet har samebyn som sakägare möjlighet att värna sina intressen.
Beslutet får enligt 23 kap. 8 § miljöbalken inte överklagas.