MÖD 2007:44

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Vänersborgs tingsrätts, miljödomstolen, beslut den 19 januari 2007 i mål nr M 586-06, se bilaga A

KLAGANDE

1. S.C.

2. S.P.

3. G.T.

4. J.T.

5. L.T.

6. S.T.

7. S.T-J.

Ombud för 1-7:

1. Advokaten A.L.

2. Advokaten B.M.

MOTPART

T.O.

Ombud: K.O.

SAKEN

Jäv

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS AVGÖRANDE

Med ändring av miljödomstolens beslut bifaller Miljööverdomstolen invändningarna om jäv mot Göran Stenman, Nils-Göran Nilsson, Dan Löfving och Caj Rooslund.

_____________________

YRKANDEN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

S.C., S.P., G.T., J.T., S.T. och S.T-J. (S.C. och medparter) har yrkat bifall till sin invändning om jäv mot Göran Stenman, Nils-Göran Nilsson, Dan Löfving och Caj Rooslund.

T.O. har dels anfört att jävsinvänding har framförts för sent och dels bestritt ändring.

T.O. har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Miljööverdomstolen.

UTVECKLING AV TALAN I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

S.C. och medparter har i huvudsak anfört följande. Under prövningen kom det till sakägarnas kännedom att K.O. som uppträder som ombud för sökanden innehar förordnande som sakkunnigledamot vid Vänersborgs tingsrätt. Enligt den uppgift som har lämnats från tingsrätten har K.O. förekommit som sakkunnigledamot i tio mål sedan han erhöll förordnandet, och av dessa pågår ett flertal alltjämt. Likaså kan det konstateras att inte mindre än fyra av dessa mål inkluderat miljörådet Nils-Göran Nilsson och tre handlagts på Göran Stenmans rotel.

T.O. har i huvudsak tillagt följande. Det har varit känt för de nuvarande ägarna till Kvarndammen att K.O. har varit engagerad hos miljödomstolen sedan det utökade samrådet i maj 2004. Det har från samma tidpunkt eller tidigare varit känt för de flesta av sakägarna i omgivningen att K.O. skulle skriva hela ansökan för att nedbringa kostnaderna för projektet så att dessa inte skulle kunna hindra en utbyggnad. Advokat A.L. ringde upp K.O. vid jultid 2006 och K.O. berättade han var sakkunnig i miljödomstolen. - Enligt tjänsteförslagsnämndens för domstolsväsendet beslut den 4 december 2003 har K.O. förordnats som sakkunnig ledamot, med sakkunnig kompetens inom industriell verksamhet, företrädesvis med placering vid miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt. Detta betyder att tjänstgöring kan ske i hela landet om behov finns. Således är tjänstgöringen inte enbart fastställd till en miljödomstol.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS SKÄL

Miljööverdomstolen konstaterar inledningsvis att invändningen om jäv har framställts i rätt tid.

Enligt 20 kap. 4 § miljöbalken består miljödomstolen av en ordförande som skall vara lagfaren domare i tingsrätten, ett miljöråd samt två sakkunniga ledamöter. Miljöråd ska ha teknisk eller naturvetenskaplig utbildning samt erfarenhet av miljöfrågor. En av de sakkunniga ledamöterna ska ha erfarenhet av frågor som faller inom verksamhetsområdet för Naturvårdsverket. Ordföranden bestämmer med hänsyn till målets beskaffenhet om den andre sakkunnige ledamoten ska ha erfarenhet av industriell eller kommunal verksamhet. Enligt 10 § samma kapitel skall vid omröstning först lagfarna domare säga sin mening, därefter miljöråden och sist de sakkunniga ledamöterna. Ordföranden har utslagsröst utom i mål om utdömande av vite där den lindrigare meningen ska gälla.

Enligt 6 § samma kapitel utser regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ordförande, utnämner och anställer miljöråd samt förordnar sakkunniga ledamöter i miljödomstol. Enligt förordningen (1999:704) förordnas sakkunniga ledamöter av Tjänsteförslagsnämnden för domstolsväsendet. Förordnandet är på fyra år och utformas på så sätt att den sakkunnige förordnas för hela landet men med tjänstgöring företrädesvis på en viss miljödomstol.

Enligt 20 kap. 3 § miljöbalken skall vad som är föreskrivet om tvistemål i allmän domstol tillämpas även på miljödomstolar och Miljööverdomstolen samt vid Högsta domstolens prövning av mål som avses i denna balk, om inte annat följer av balken eller annan lag. I 4 kap. och 5 kap.rättegångsbalken finns bestämmelser om offentlighet och jäv. I 4 kap. 13 § anges när en domare är jävig att handlägga ett mål. Föreskrifterna i paragrafen har ansetts gemensamma för alla slags domare, alltså lagfarna domare, nämndemän, tekniska ledamöter och andra särskilda ledamöter (Fitger, Rättegångsbalken, 4:21 ff.). Gemensamt för punkterna 1-6 är att domaren på något sätt har ett intresse i saken på grund av sin relation till själva saken eller till parten. Punkten 7 avser situationen att domaren tidigare har tagit befattning med den sak som är föremål för prövning, punkten 8 rör brottmål och punkten 9 situationen att domaren tidigare agerat som bl.a. ombud för parten. Punkten 10 är en generalklausul enligt vilken en domare skall anses jävig om det föreligger någon omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i målet. En sådan omständighet avser i allmänhet domarens förhållande till någon av parterna eller till den sak som är föremål för handläggning (Gärde, Nya rättegångsbalken, s. 43).

De omständigheter som enligt 4 kap. 13 § rättegångsbalken föreskriver jäv för domare avser sålunda främst invändningar som rör domarens förhållande till parten eller den sak som är föremål för handläggning. Förhållanden som angår domarens ämbetsutövning i allmänhet, faller inte under stadgandet (Gärde, a. s.). Den invändning om jäv som S.C. och medparter framfört mot rättens ledamöter tar inte sikte på rättens ledamöters förhållande till parten T.O. eller själva saken, utan på rättens förhållande till ombudet K.O..

I 12 kap.rättegångsbalken finns bestämmelser om rättegångsombud. I 3 § anges att lagfaren domare i eller rättsbildad befattningshavare vid domstol inte får vara ombud med mindre regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer giver lov därtill. Undantag gäller för den som under tjänstledighet i utbildningssyfte tjänstgör som biträde åt advokat. I paragrafens andra stycke stadgas att ”ej må nämndeman vid den domstol han tillhör föra annans talan”. Någon möjlighet till dispens från förbudet för nämndemän att vara ombud finns inte.

I andra specialdomstolar där icke lagfarna ledamöter ingår i rätten har vissa fall införts särskilda hänvisningar till bestämmelsen i 12 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Sålunda anges i 28 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder att i fråga om de icke lagfarna ledamöterna i nämnderna tillämpas 12 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. En motsvarande bestämmelse finns även i 5 kap. 3 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister. Vid införandet av dessa hänvisningar uttalade departementschefen följande. Det säger sig självt att en intresseledamot vid en viss domstol eller nämnd inte bör uppträda som ombud vid samma domstol eller nämnd. En sådan ordning är för motparten i tvisten, inte minst i de fall då denne förlorar målet eller ärendet, ägnad att leda till föreställningar om att otillbörlig hänsyn kan ha förekommit och därmed grunda misstro mot rättskipningen. Regeln bör även vara tillämplig på icke lagfarna ledamöter som inte har anknytning till någon intresseorganisation, t.ex. en teknisk ledamot (prop. 1990/91:98 s. 38).

Ett krav på opartiskhet följer även av artikel 6 Europakonventionen. Av intresse i det förevarande fallet är det krav som konventionen uppställer på att det för en objektiv betraktare inte får föreligga något tvivel om domstolens opartiskhet (objektiv opartiskhet).

Enligt Miljööverdomstolen kan det förhållandet att en sakkunnig ledamot uppträder som ombud vid den domstol som han eller hon i första hand tillhör medföra tvivel om domstolens objektiva opartiskhet. Detta medför att om den sakkunniga ledamoten tillåts vara ombud, ledamöterna vid den domstolen bör anses som jäviga att handlägga de mål där den sakkunnige ledamoten är ombud. Den lösning som rättegångsbalken föreskriver i motsvarande situation när nämndemän uppträder som ombud är, som ovan redovisats, i stället att ombudet får avträda. Denna grundsats bör även i första hand tillämpas när det gäller de sakkunniga ledamöterna vid miljödomstolarna.

Av handlingarna i målet framgår att K.O. är förordnad sakkunnig ledamot enligt miljöbalken att tjänstgöra huvudsakligen vid miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, och att han där har förordnats att tjänstgöra i cirka 10 mål och att vissa mål alltjämt pågår. Som ovan angivits kan den omständighet att han nu uppträder som ombud vid miljödomstolen, Vänersborgs tingsrätt, för en objektiv betraktare medföra tvivel om domstolens opartiskhet. Som ovan redovisats hade domstolen kunnat avvisa K.O. som ombud genom en analog tillämpning av 12 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken. Eftersom så inte har skett får rättens ledamöter på grund av jäv anses förhindrade att delta i handläggningen av målet. Invändningen om jäv mot Göran Stenman,

Nils-Göran Nilsson, Dan Löfving och Cay Rooslund ska alltså bifallas.

Vid denna utgång har T.O. inte någon rätt till ersättning för rättegångskostnader.

Detta beslut får enligt 54 kap. 8 § rättegångsbalken inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Anders Holmstrand, Eva Wagner och Karin Kussak, referent, samt f.d. hovrättsrådet Arne Kardell. Enhälligt.

Föredragande var Caroline Wall.

_______________________________

BILAGA A

VÄNERSBORGS TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, BESLUT

RÄTTEN

Rådmannen Jonas Sandgren och miljörådet Roger Carlsson Ödmark

FÖREDRAGANDE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE

Beredningsjuristen Charlotte Stenberg-Magnusson

SÖKANDE

T.O.

Ombud:

K.O.

SAKEN

Ansökan om tillstånd till Holma minikraftverk i Lysekils kommun; nu fråga om jäv

Målet föredras, varvid miljödomstolen antecknar följande.

Sakägarna S.C., S.T., S.P., S.T-J., G.T., L.T. och J.T. har anmält jäv mot miljödomstolen med hänvisning till att sökandens ombud, K.O., innehar förordnande som sakkunnig ledamot vid miljödomstolen i Vänersborg. De hemställer att miljödomstolen tar ställning till om domstolen enligt 4 kap. 13 § 10 p rättegångsbalken befinner sig i ett sådant förhållande till sökandens ombud som är ägnat att rubba förtroendet för domstolens opartiskhet i målet.

Miljödomstolen meddelar följande

BESLUT

Frågan är om det föreligger s.k. objektiv opartiskhet beträffande rättens ledamöter - rådmannen Göran Stenman, miljörådet Nils-Göran Nilsson och de sakkunniga ledamöterna Dan Löfving och Caj Rooslund - i aktuellt mål. Det skall därvid för en objektiv iakttagare inte föreligga några legitima tvivel om domstolens opartiskhet.

De sakkunniga ledamöternas förordnanden gäller för alla miljödomstolar i landet, även om ledamöterna företrädesvis är placerade vid en viss miljödomstol. Detta medför att de sakkunniga ledamöterna kan anlitas av samtliga miljödomstolar. De utgör inte permanenta ledamöter av rätten och anlitas inte heller av domstolarna med någon nämnvärd regelbundenhet. Mot bakgrund härav kan rättens ledamöter, vare sig i nu aktuell sammansättning eller i annan sammansättning, inte objektivt sett anses befinna sig i ett sådant förhållande till en sakkunnig ledamot, som uppträder som ombud, att det är ägnat att rubba förtroendet för domstolens opartiskhet i målet. Invändningen mot Göran Stenman, Nils- Göran Nilsson, Dan Löfving och Caj Rooslund skall därför ogillas.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Formulär Cl)

Överklagande skall ges in till Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, senast den 9 februari 2007 och vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen. Prövningstillstånd krävs.