MÖD 2009:50

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEUmeå tingsrätts, miljödomstolen, deldom 2007-08-24 i mål nr M 58-03, se bilaga A

KLAGANDEBillerud Karlsborg Aktiebolag, 556310-4198952 83 Karlsborgsverken

Ombud: advokaten T.C.

MOTPARTER1. Länsstyrelsen i Norrbottens län971 86 Luleå

2. Naturvårdsverket106 48 Stockholm

SAKENTillstånd till nuvarande och utökad pappersproduktion m.m. vid Karlsborgs Bruk i Kalix kommun; nu fråga om slutliga villkor för utsläpp till luft av processvavel

___________________

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUTMiljööverdomstolen ändrar miljödomstolens deldom på så sätt att villkor 11 ska ha följande lydelse.

11. Utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser ska fr.o.m. år 2014 samlas upp och förbrännas i ett s.k. svaggassystem eller motsvarande.

Bolaget ska mäta utsläppen minst en gång per år. Om utsläppen vid mätning överstiger 0,12 kg S/ton massa ska bolaget inom en månad från mätningen rapportera detta till tillsynsmyndigheten.

________

YRKANDEN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

BolagetBillerud Karlsborg Aktiebolag (bolaget) har, såsom talan slutligen har bestämts, i första hand yrkat att Miljööverdomstolen med ändring av miljödomstolens deldom upphäver villkor 11 utan att något annat villkor föreskrivs i dess ställe.

I andra hand har bolaget yrkat att Miljööverdomstolen ändrar villkor 11 så att det i stället får följande lydelse.

Utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser ska senast 48 månader efter lagakraftvunnen dom samlas upp och destrueras i huvudsaklig överensstämmelse med ”Alternativ B”, redovisat i bilaga 3 till Bilaga A till bolagets skrift 2008-02-12.

Villkoret torde enligt bolaget behöva kompletteras med en delegation till tillsynsmyndigheten att lämna närmare föreskrifter om systemets utformning.

Även för det fall Miljööverdomstolen beslutar att inte ändra det överklagade villkoret yrkar bolaget att en tidsperiod för genomförande om 48 månader efter Miljööverdomstolens dom beaktas.

NaturvårdsverketNaturvårdsverket har bestritt bolagets yrkanden och ansett att villkor 11 ska ges följande lydelse.

Om utsläppet av gasformigt svavel från smältalösare, hartskokeri och med diffusa svaga gaser fr.o.m. år 2012 vid mätning överskridit 0,12 kr S per ton massa ska bolaget inom en månad efter det att detta konstaterats underrätta tillsynsmyndigheten därom och redovisa vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som bolaget vidtagit och ämnar vidta för att överskridandet inte ska upprepas.

Miljööverdomstolen överlåter till tillsynsmyndigheten att fastställa villkor om vilka skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått som ska vidtas för att förhindra att överskridandet upprepas och när åtgärderna senast ska vara genomförda.

LänsstyrelsenLänsstyrelsen har bestritt bolagets förstahandsyrkande och ansett att ett villkor med krav på någon form av system för uppsamling och destruktion av svaga gaser fastställs, i vart fall i nivå med bolagets andrahandsyrkande, varvid bolagets begärda genomförandetid om 48 månader kan medges.

Vidare har länsstyrelsen ansett att villkoret uttryckligen ska säkerställa att reningsutrustningen får en ändamålsenlig funktion.

UTVECKLING AV TALAN M.M. I MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Bolaget

RimlighetsavvägningBolagets yrkanden syftar till att bolaget ska befrias från den genom villkoret i praktiken föreskrivna skyldigheten att installera ett så kallat svaggassystem vid Karlsborgs Bruk. Andrahandsyrkandet (benämnt Alternativ B) skulle innebära att gaserna behandlas i en gemensam skrubber och att sodapannan då inte skulle behöva byggas om. Installation av ett komplett svaggassystem kan bedömas medföra en totalkostnad om ca 75 Mkr och ge en kostnad om 140-168 kr per kg avskiljt svavel (S). Kvarstående utsläpp skulle bli ca 0,05-0,1 kg S/ton tillverkad massa. Alternativ B bedöms medföra en totalkostnad om ca 26 Mkr och ge en kostnad om ca 104 kr per kg avskiljt svavel. Kvarstående utsläpp skulle bli ca 0,2 kg S/ton tillverkad massa.

Bolaget har ingen invändning mot miljödomstolens slutsats att uppsamling av gaser med efterkommande förbränning utgör bästa möjliga teknik i nu aktuellt avseende. Inte heller kan bolaget invända mot miljödomstolens omnämnande av att tekniken används vid flera massafabriker i Sverige. Däremot kan bolaget inte acceptera miljödomstolens slutsats att bolaget inte visat att det skulle vara orimligt att uppfylla kravet på installation av ett fullständigt svaggassystem. Vad miljödomstolen grundat sin slutsats på redovisas inte.

Flera svenska massabruk har installerat svaggassystem. De förutsättningar under vilka installationen skett och omfattningen av installerade system skiljer sig dock åt mellan olika bruk. Åtgärder har kunnat genomföras i anslutning till andra omfattande investeringar vid bruken, till exempel nya sodapannor som då har kunnat anpassas till ett svaggassystem. Bolaget skulle behöva installera ett svaggassystem utan samband med andra nämnda investeringar , varför kostnaderna för en installation skulle bli orimligt hög. Om ett svaggassystem kan krävas i ett enskilt fall måste avgöras utifrån föreliggande specifika omständigheter och inom ramen för vad som därvid är Bästa tillgängliga teknik (BAT).

Installation av svaggassystem vid sulfatmassafabriker syftar normalt främst till att minska problem med lukt i omgivningen. Med ett svaggassystem minskar således utsläppen av starkt illaluktande svavelföreningar. I bolagets fall har dock de få klagomål som förekommit avseende lukt under senare år nästan helt kunnat kopplas till störningar i systemet för starka gaser eller till andra produktionsstörningar.

Dessutom innebär miljödomstolens villkor, som i praktiken alltså kräver att ett svaggassystem installeras, att utsläppsnivåerna kommer att hamna så lågt som ca 0,05 kg S/ton massa. Denna nivå ligger avsevärt under den föreskrivna villkorsnivån. Någon teknisk lösning för att balansera omfattningen av ett svaggassystem mot av miljödomstolen föreskrivet villkor och på så sätt begränsa investeringens omfattning har inte kunnat identifieras. Innebörden av villkoret är alltså betydligt strängare än vad det antyder.

Bolaget redovisade i miljödomstolen att den minskade svavelemissionen som kan uppnås med ett svaggassystem endast skulle resultera i marginella positiva miljö-effekter. I målet har inte någonting framkommit som emotsäger detta. Med Alternativ B nås en utsläppsnivå av diffusa svaga gaser som motsvarar BAT för TRS (Totalt Reducerat Svavel). Det minskade utsläpp av svaga gaser som kan erhållas med ett komplett svaggassystem uppgår till mellan 73 och 87 ton per år, i enlighet med vad bolaget har redovisat till miljödomstolen.

Vid en bedömning av om investeringskostnaden ska anses rimlig måste kostnaden för ett komplett svaggassystem (140-168 kr per kg avskiljt S) jämföras med den kostnad om 30 kr per kg avskiljt S som är den gängse utgångspunkten vid avgörande av vilka kostnader som ska anses rimliga.

Naturvårdsverket har i målet åberopat att bolagets utsläpp även av organiska ämnen i form av VOC skulle minska om ett svaggassystem installerades. Bolaget har häremot anfört att såväl den möjliga utsläppsminskning som verket åberopat som den miljömässiga betydelsen av utsläppsminskningen är starkt överdrivna. Svagheterna i resonemanget kan sannolikt delvis förklaras av att den indirekta effekten av lägre utsläpp av VOC såvitt bolaget känner till inte tidigare har varit föremål för bedömning vid miljöprövning av något annat svenskt bruk. Bolagets inställning är därför att Miljööverdomstolen vid sitt ställningstagande i detta fall inte bör ta hänsyn till vilken effekt installationen av ett svaggassystem kan ha på bolagets utsläpp av VOC.

Vid bedömningen av om investeringskostnaden ska anses rimlig måste också beaktas den situation som den för tillfället rådande lågkonjunkturen har försatt bolaget i. Ett stabilt rimligt ekonomiskt utfall av bolagets verksamhet har på några månader förvandlats till betydande förluster. Bolaget ser inte några förutsättningar att undvika förluster under en betydande tid.

I sammanhanget ska också anföras att bolaget under år 2011 har att genomföra en investering om ca 55 Mkr i ett kompletterande stoftfilter.

Sammanfattningsvis vidhåller bolaget sin uppfattning från miljödomstolen att ett krav på utbyggnad av ett svaggassystem vid Karlsborgs Bruk är att betrakta som orimligt med hänsyn till redovisade höga avskiljningskostnader i kombination med en liten miljönytta och med beaktande av att bolagets totala utsläpp av processvavel med marginal motsvarar BAT enligt EU:s BREF-dokument.

Utformningen av villkoret

I fråga om den närmare utformningen av ett eventuellt villkor kan följande anföras. Svavelutsläppen vid bolagets tillverkningsprocess från en och samma källa varierar i hög grad på ett icke styrbart sätt. Dessutom är tillgängliga metoder för mätning av utsläppen behäftade med sådana osäkerheter att precisionen i mätningarna blir högst begränsad. Ett begränsningsvärde skulle därför behöva sättas mycket högt för att bolaget inte ska riskera återkommande opåverkbara villkorsöverskridanden. Detta eftersom ett begränsningsvärde enligt Miljööverdomstolens domar är att betrakta som ett värde som aldrig får överskridas, och om det överskrids kan leda till ett omedelbart straffansvar.

Med hänvisning till de uppenbara svårigheter som finns att på ett objektivt sätt kontrollera, i såväl bemärkelsen styra som mäta, utsläppen av just gasformigt svavel samt de höga kostnader som under alla omständigheter är förenade med en sådan kontroll anser bolaget att slutsatsen av Miljööverdomstolens förändrade praxis måste vara att ett begränsningsvärde för utsläpp av gasformigt svavel inte bör föreskrivas.

En möjlighet som bolaget skulle kunna acceptera vore dock ett kontrollvillkor som skulle syfta till att indikera vilka emissioner som sker av processvavel från smältalösare, hartskokeri och med diffusa gaser genom att föreskriva att en årlig mätning ska göras av de mest väsentliga emissionspunkterna. Sådana eller andra mätningar skulle dock inte kunna göras med den noggrannhet som krävs för att utgöra underlag för villkorskontroll. Däremot skulle de kunna utgöra ett underlag för tillsynsmyndigheten att bedöma om verksamheten bedrivs som avsetts.

Naturvårdsverket

RimlighetsavvägningUtsläppet av gasformigt svavel från smältalösare, hartskokeri och med diffusa svaga gaser benämns nedan "svaga gaser". Bolagets utsläpp av svaga gaser har under de senaste tre åren uppmätts till mellan 0,35 och 0,40 kg S/ton tillverkad massa.

Ett komplett svaggassystem skulle enligt bolaget minska utsläppet till 0,05-0,1 kg S/ton massa. Naturvårdsverket bedömer att bolagets utsläpp därmed skulle kunna minskas till ca 90 ton/år.

Det genomsnittliga utsläppet från svenska bruk med svaga gaser var under 2007 drygt 0,2 kg S/ton massa. Endast ett av de 22 sulfatbruken rapporterade högre utsläpp än bolaget. Tre bruk rapporterade utsläpp under 0,1 kg S/ton. År 2005 rapporterade över hälften av de finska bruken utsläpp under 0,1 kg S/ton massa. Bästa möjliga teknik torde således motsvara ett utsläpp under 0,1 kg S/ton massa.

Bolaget är överens med Naturvårdverket om att bästa möjliga teknik för svaga gaser är att huvuddelen av utsläppsmängderna samlas upp och därefter förbränns. Den primära frågan i det överklagade målet är då om det vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken (MB) är orimligt att dessa försiktighetsmått vidtas.

Ett uppsamlingssystem innebär för det första en minskning av utsläppen av kraftigt luktande organiska föreningar. Svavlet i dessa luktande ämnen omvandlas med tiden till försurande svaveldioxid. Reducerade organiska svavelföreningar, TRS, är även flyktiga organiska föreningar, VOC. En förbränning av de svaga gaserna skulle innebära att även utsläppet av VOC minskar. Utsläpp av VOC bidrar till bildningen av marknära ozon.

Mot bakgrund av att bolaget gjort en kostnadsnyttoanalys vill verket visa på ett alternativt sätt att göra en sådan. Bolaget angav i målet i miljödomstolen en avskrivningstid på 20 år. Naturvårdsverket finner ingen anledning att nu använda en avvikande avskrivningstid. Verket anser vidare att en ränta mellan 4 och 6 % är rimlig.

Kapitalkostnaden blir då med 20 års avskrivning och 6 % ränta ca 7 Mkr per år och ca 6 Mkr/år med 4 % ränta. Tillsammans med av bolaget angiven driftskostnad på 2 Mkr/år innebär detta en total årskostnad på 8-9 Mkr/år.

I driftkostnaden ovan ingår kostnaden för knappt 2 GWh el per år. Man bör i en vägning av kostnad mot nytta även beakta de utsläpp som den ökade användningen av elektricitet förorsakar när den produceras. Man bör enligt verkets uppfattning utgå från att den tillverkas på marginalen och då i ett kolkondenskraftverk. Med normala utsläpp från ett sådant verk och en antagen miljökostnad på 40 kr/kg S, 60 kr/kg NOx och 500 kr/kg koldioxid kan man då ansätta en årlig kostnad på ca 1 Mkr för utsläppen från en produktion av 2 GWh.

Vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken kan därmed en sammantagen kostnad om 9-10 Mkr/år användas. När det gäller möjligheterna att i pengar värdera nytta av minskade utsläpp finns det olika möjligheter att göra skattningar.

I t.ex. PM 2005:16 från Statens Institut för Kommunikationsanalys, SIKA, rekommenderas i ett regionalt perspektiv att svaveldioxid värderas till 21 kr/kg och därmed svavel till 42 kr/kg. Man skulle även kunna tänka sig att få visst stöd i bedömningen från svavelskatten från 1991 om 30 kr/kg svavel. I ett antal ärenden har dock denna nivå bedömts som för låg idag. Vad gäller VOC rekommenderar SIKA i regionalt perspektiv en värdering på 31 kr/kg.

Naturvårdsverket anser att man vid bedömningen av nyttan av en åtgärd enligt 2 kap 7 § miljöbalken ska väga in all den miljönytta som åtgärden innebär. Detta även om huvudsyftet är att minska t.ex. energiförbrukningen eller ett utsläpp av ett visst ämne. Genom mätningar utförda av branschen på 90-talet är sammansättningen av svaga gaser relativt väl känd. De svavelinnehållande gaserna är i sig själva flyktiga organiska ämnen, VOC, t.ex. dimetylsulfid. Viktmässigt är mängden VOC ungefär dubbelt så hög som mängden svavel i gaserna. Till detta ska läggas de ickesvavelhaltiga gaserna som emitteras tillsammans med de svavelhaltiga. Enligt referenserna är mängden av denna VOC minst lika stor som mängden av de svavelinnehållande flyktiga organiska ämnena. Sammantaget betyder detta att mängden VOC som släpps ut med 90 ton svaga gaser bör kunna beräknas åtminstone till 300 ton/år.

Verket anser att man vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken kan ansätta följande värdering av nyttan per år av att nå de nivåer som motsvaras av bästa möjliga teknik (BMT):

90 ton S à 42 kr/kg: ca 4 Mkr/år

300 ton VOC à 31 kr/kg: ca 9 Mkr/år

Beträffande den av bolaget refererade riktlinjen om 30 kr/kg S så härrör den från regeringens prop. 1990/91:90 En god livsmiljö. I denna anges att som riktlinje vid prövning av industriprocesser ska gälla att åtgärder ska vidtas upp till 30 kr/kg S. En uppräkning med inflationen innebär att dessa 30 kr idag motsvarar ca 40 kr. Åtgärder till högre kostnader anges dock i vissa fall kunna vara motiverade om åtgärden leder till att även andra miljöstörningar begränsas. Naturvårdsverket anser att det är fallet här då åtgärden även leder till minskade luktolägenheter och till minskade utsläpp av VOC. Nyttan av minskad lukt har inte varit möjlig att värdera i pengar.

Sammantaget finner verket att det motsvarar bästa möjliga teknik att samla in de svaga gaserna och förbränna dem så att den kvarvarande utsläppsnivån motsvarar 0,05-0,1 kg S/ton tillverkad massa. Verket anser vidare att det vid en avvägning enligt 2 kap. 7 § miljöbalken inte har visats att det är orimligt att bolaget åläggs att vidta dessa försiktighetsmått. Verket anser alltså att den villkorsnivå som miljödomstolen har föreskrivit är rimlig.

Utformningen av villkoret

När det gäller den närmare utformningen av villkoret anser verket att villkor ska vara rättssäkra, ändamålsenliga och lämpade för egenkontroll och tillsyn. Detta är inte liktydigt med att villkor ska reglera alla frågor i detalj.

Villkor för utsläpp av gasformigt svavel med svaga gaser, "diffusa utsläpp", har normalt reglerats som riktvärde och i huvudsak på det sätt som miljödomstolen gjorde i det överklagade målet. Anledningen till att riktvärde använts är de svårigheter som är förknippade med att mäta dessa utsläpp. Syftet har varit att åtgärder ska vidtas om man vid mätning konstaterar att utsläppet är högre än förväntat.

Preciserade villkor om kontroll kan inte alltid anses nödvändiga för att uppfylla kraven enligt 22 kap. 25 § första stycket 3 miljöbalken eller IPPC-direktivet. Bestämmelser om kontroll kan dock vara motiverade i enskilda fall för att ett villkor ska vara rättssäkert, ändamålsenligt och kunna ligga till grund för egenkontroll och tillsyn.

I detta fall har miljödomstolen inte angivit hur ofta mätning ska ske. Detta innebär att mätfrekvensen får avgöras inom ramen för egenkontroll och tillsyn. Verket anser att detta kan vara ändamålsenligt. Skulle Miljööverdomstolen finna att det är lämpligt att föreskriva om mätfrekvens så anser vi att en föreskrift om minst en mätning per år kan vara rimlig.

Eftersom mätning inte kan ske kontinuerligt anser verket i så fall att villkoret bör anges utan medelvärdesbildning. Anledningen är att dessa utsläpp inte rimligen kan kontrolleras annat än kampanjvis, och då normalt kanske bara någon gång per år.

Länsstyrelsen

RimlighetsavvägningUnder huvudförhandlingen vid miljödomstolen redovisades endast en lösning för uppsamling och destruktion av svaga gaser. Det alternativ som presenterades var ett fullständigt system för uppsamling och destruktion av svaga gaser. Vid huvudförhandlingen hade således remissinstanserna samt miljödomstolen att ta ställning till om det skulle införas ett fullständigt svaggassystem eller inget system alls. Därefter har bolaget i överklagandet redovisat ytterligare två alternativ.

I EU:s BREF-dokument för massa- och pappersindustrin framgår att uppsamling och förbränning av svaga gaser är att betrakta som BAT. Miljödomstolen har i sina domskäl konstaterat att tekniken används på ett flertal bruk i Sverige varför det inte kan anses vara orimligt att detta även görs på bolagets anläggning. Mot bakgrund av detta anser länsstyrelsen att det är rimligt att ett system för uppsamling och destruktion av svaga gaser installeras på anläggningen.

Länsstyrelsen anser dock att det kan diskuteras i vilken omfattning det kan anses vara skäligt att samla upp och destruera svaga gaser. Ett minimikrav är att det finns någon form av system för uppsamling och destruktion, alltså åtminstone Alternativ B. Om det kan anses rimligt att ställa krav på ytterligare uppsamling och destruktion av svaga gaser kan diskuteras. Länsstyrelsen har i denna fråga inte någon bestämd uppfattning och avstår därför från att yttra sig i denna del.

Utformningen av villkoret

Beträffande utformningen av villkoret anser länsstyrelsen att det mot bakgrund av att ett tillstånd erhåller en rättskraft enligt 24 kap. 1 § miljöbalken, kan ifrågasättas vilka reella möjligheter tillsynsmyndigheten har, om det saknas adekvata villkor i beslut eller domar om tillstånd att bedriva miljöfarlig verksamhet, att ingripa om reningsutrustningen inte uppnår avsedd funktion. Länsstyrelsen anser därför generellt att det bör föreskrivas villkor som säkerställer att reningsutrustningen får en ändamålsenlig funktion.

Miljööverdomstolen har uttalat att innehavaren av tillståndet ska ha rättsliga och faktiska förutsättningar att efterleva de krav som villkoren ställer. Länsstyrelsen kan instämma i detta. Länsstyrelsen anser dock att det ur rättssäkerhetssynpunkt även är av stor vikt att det föreskrivs villkor som säkerställer att allmänheten får en god miljökvalitet samt att även övriga allmänna intressen kan tillgodoses. Länsstyrelsen anser att den villkorskonstruktion som har föreslagits av Naturvårdsverket är ändamålsenlig och rättssäker. Länsstyrelsen anser dock att 48 månaders genomförandetid för installation av svaggassystemet bör kunna godtas, förutsatt att bolaget genomför installation av elfilter inom föreskriven tid.

Miljödomstolen har inte angivit hur ofta mätning ska ske. Länsstyrelsen finner det vara ändamålsenligt att denna fråga avgörs inom ramen för egenkontroll och tillsyn.

Plan- och miljönämnden i Kalix kommun

Nämnden har i yttrande anfört att den avstår från att yttra sig avseende vilken nivå utsläppsvillkoret bör ha, men att nämnden förutsätter att bolaget ges utsläppsvillkor som stämmer överens med villkor som andra jämförbara bolag i branschen har.

MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Rimlighetsavvägning

Bolaget har genom miljödomstolens deldom den 30 oktober 2003 fått tillstånd till nuvarande och utökad pappersproduktion vid Karlsborgs Bruk. Frågan om villkor för det samlade utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser sköts upp (U5) med utredningsmålet att nå den dimensionerande nivån 0,15 kg S per ton massa.

I prövotidsredovisningen som legat till grund för den nu överklagade deldomen anförde bolaget att utredningsmålet inte är möjligt att nå utan omfattande installationer för uppsamling och destruktion av diffusa gaser, motsvarande ett komplett svaggassystem. Miljödomstolen, som konstaterar att utsläppen av svavel via diffusa gaser är det största utsläppet av svavel från anläggningen, har i deldomen delat den bedömning som Naturvårdsverket och länsstyrelsen gjort att uppsamling av gaser med efterkommande förbränning utgör bästa möjliga teknik i detta avseende. Bolaget har inte haft någon invändning mot denna slutsats. Miljöverdomstolen delar den bedömning som miljödomstolen har gjort.

Huvudfrågan i målet gäller därför om det vid den avvägning som enligt 2 kap. 7 § MB ska göras vid tillämpning av de allmänna hänsynsreglerna kan anses orimligt att kräva att bolaget i detta fall ska uppfylla kravet enligt 2 kap. 3 § MB att använda bästa möjliga teknik. Vidare har Miljööverdomstolen att ta ställning till hur ett villkor om begränsning av utsläpp av dessa gaser ska utformas.

Bolaget har beräknat kostnaden för ett komplett svaggassystem till 75 Mkr, motsvarande ca 12,2 Mkr per år för kapital och drift. Vidare har bolaget anfört att det inte befinner sig i en situation där investeringar av det här slaget är planerade för den närmaste framtiden, varför kostnaderna för en installation skulle bli orimligt hög, att den rådande lågkonjunkturen har försatt bolaget i en pressad ekonomisk situation samt att bolaget under år 2011 har att genomföra en investering om ca 55 Mkr i ett stoftfilter.

Naturvårdsverket har å sin sida beräknat den årliga kostnaden för ett komplett svaggassystem till 9-10 Mkr/år. Dessutom har man gjort ett försök att beräkna nyttan av utsläppsminskningen och därvid kommit fram till ett belopp på ca 4 Mkr/år avseende det minskade svavelutsläppet och ca 9 Mkr/år avseende de flyktiga organiska föreningar (VOC) som också skulle reduceras genom ett svaggassystem.

Miljööverdomstolen konstaterar att utvecklingen i fråga om rening av svavelutsläpp har nått den nivån att många cellulosaindustrier redan har installerat svaggassystem. Med hänsyn till detta bör mycket tungt vägande skäl krävas för att sådana industrier av den aktuella storleken även fortsättningsvis ska få bedriva sin verksamhet utan sådan rening. Miljööverdomstolen delar miljödomstolens bedömning att bolaget inte kan anses ha visat att det skulle vara orimligt att uppfylla det av miljödomstolen beslutade utsläppskravet. Innebörden av detta är att ett svaggassystem eller motsvarande måste installeras. Dock bör, med hänsyn till vad bolaget har anfört om behovet av genomförandetid och den förestående större miljöinvestering som redan åligger bolaget, bolagets yrkande angående tidpunkten för när villkoret ska träda i kraft bifallas och skjutas fram till den 1 januari 2014.

Villkorets utformning

Med beaktande av de svårigheter som föreligger i fråga om provtagning och mätning av gasformigt svavel anser Miljööverdomstolen att det inte är lämpligt att utforma villkoret med angivande av ett begränsningsvärde. Det ligger också i linje med vad som angetts i domarna MÖD 2009:2 och 2009:9 där Miljööverdomstolen har gått igenom förutsättningarna för att använda begränsningsvärden i villkor. I stället bör villkoret uttryckas som krav på reningsutrustning.

För att en kontroll av att reningsutrustningen fungerar ska vara möjlig bör dock föreskrivas att mätning av utsläppen ska göras av bolaget minst en gång per år.

Om utsläppen då överstiger 0,12 kg S/ton massa ska bolaget rapportera detta till tillsynsmyndigheten.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2010-01-05

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Dirke och Roger Wikström, referent, miljörådet Rolf Svedberg samt hovrättsassessorn Anita Seveborg. Enhälligt.

Föredragande har varit Sofia Bruu.

__________________________________________________

BILAGA A

UMEÅ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DELDOM

SÖKANDEBillerud Karlsborg Aktiebolag, 556310-4198, 952 83 KARLSBORGSVERKEN

Ombud: Advokat T.C

SAKENTillstånd till nuvarande och utökad pappersproduktion m.m. vid Karlsborgs Bruk i Kalix kommun, Norrbottens län

Avrinningsområde: 4:I, Kalix älvs sektion

Koordinater: X = 7319400 Y = 1841700 (RT 90 2,5 gon V).

Branschkod utifrån SNI: 21.112-1

_____________

DOMSLUT

Miljödomstolen avslutar prövotiden i följande avseenden

- utsläpp till luft av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser- transporter- energihushållning samt- efterbehandling av förorenade områden.

För tillståndet meddelat i miljödomstolens deldom den 30 oktober 2003 och miljööverdomstolens dom den 10 maj 2005 skall dessutom följande villkor gälla.

11. Utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser får fr.o.m. år 2009 som riktvärde* och årsmedelvärde inte överstiga 0,12 kg S/ton massa.

Miljödomstolen uppskjuter på nytt avgörandet av vilka villkor beträffande skyddsåtgärder och begränsningar som skall gälla i följande avseenden.

utsläpp till vatten- utsläpp till luft av- stoft från sodapannan,- kväveoxider,- kolmonoxid och PAH från barkpannan samt- buller.

Bolaget skall genomföra följande utredningar.

UTSLÄPP TILL VATTENU10. Bolaget skall utreda vilka ytterligare åtgärder som krävs för att minska utsläppet av klorat med avloppsvattnet till tidigare utsläppsnivåer (om 100 kg/dygn) eller åtminstone begränsa utsläppet till 500 kg/dygn som månadsmedelvärde och riktvärde, kostnaderna för dessa åtgärder samt eventuella konsekvenser av olika åtgärder för andra utsläpp till vatten, främst COD.

U11. Bolaget skall utreda vilka möjligheter det finns att med interna åtgärder eller med dessa i kombination med externa åtgärder på delflöden nedbringa utsläppen av organiskt material (mätt som COD) från processen till 15, 18 respektive 21 kg COD/ton massa, samt även utreda möjligheterna att minska vattenförbrukningen och kostnaderna för dessa åtgärder.

Av redovisningen av kostnaderna för åtgärderna skall tydligt framgå hur kostnaderna beräknats.

Den närmare utformningen av undersökningarna skall bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten.

Resultaten av utredningarna med förslag till åtgärder och slutliga villkor skall inlämnas senast den 30 september 2008 till miljödomstolen.

UTSLÄPP TILL LUFTU12. Utredning angående vilken effekt den kompletterande rökgasreningen av sodapannans stoftrening har för utsläppen av stoft från sodapannan. Utredningen skall inkludera stoftets innehåll av finpartikulärt stoft (PM10).

Utredningen skall ges in till miljödomstolen senast den 31 mars 2010, med förslag till åtgärder och slutligt villkor beträffande utsläpp av stoft från sodapannan.

U13. Utredning angående dels effekterna av ombyggnaden av barkpannan m.m. på utsläppet av kväveoxider, dels möjligheterna att ytterligare nedbringa utsläppen från övriga utsläppskällor och kostnaderna för detta. Utredningen skall åtminstone omfatta möjligheterna, kostnaderna och nyttan av att installera SCR, skrubber respektive SNCR för att minska utsläppen av kväveoxider från sodapannan.

U14. Utredning angående sambandet mellan koncentrationerna av kolmonoxid och kväveoxider i rökgaserna från barkpannan vid olika pannlast, bränslemix och bränslekvalitet. När detta utretts skall utsläppet av PAH (polyaromatiska kolväten) mätas.

Utredningarna skall ges in till miljödomstolen senast den 31 mars 2008, med förslag till åtgärder och slutliga villkor för utsläpp till luft, dels beträffande kväveoxider, dels beträffande kolmonoxid och PAH från barkpannan.

BULLERU15. Utredning angående vilka åtgärder som krävs, och kostnaderna för genomförande av dessa, för att nedbringa och om möjligt eliminera förekomsten av tillfälliga bullerstörningar nattetid med momentanvärden över 55 dB(A). Utredningen skall företas i samråd med tillsynsmyndigheten.

Utredningen skall ges in till miljödomstolen senast den 31 mars 2008, med förslag till åtgärder och slutligt villkor beträffande buller, innefattande värden för såväl ekvivalenta som momentana ljudnivåer.

FÖRESKRIFTER UNDER PRÖVOTIDEN

Miljödomstolen upphäver de provisoriska föreskrifterna P1 och P3 i miljödomstol-ens deldom den 30 oktober 2003.

Tills annat förordnas gäller följande provisoriska föreskrifter.

P2. Utsläppet av kväveoxider, (NO och NO2) räknat som NO2, från sodapanna, mesaugn, förbränning av luktande gaser samt barkpanna får inte överstiga 600 ton/år som riktvärde*.

P4. Den ekvivalenta ljudnivån på grund av bolagets verksamhet får inte överstiga följande värden utomhus vid bostäder.

60 dB(A) vardagar dagtid (kl. 06-18)

55 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt sön- och helgdagar

50 dB(A) nattetid (kl. 22-06)

Nattetid får momentanvärdena uppgå till maximalt 65 dB(A)

Samtliga värden avser riktvärden*.

P5. Utsläppet av föroreningar till vatten från den luftade dammen får inte överstiga följande värden:

Utsläppsparameter Månadsmedelvärde

riktvärde* Årsmedelvärde

COD (SS 028142) 30 kg/ton massa -

AOX (SS 028104) - 0,3 kg/ton blekt massa

SÄ70 (SS 028138) 325 kg/d -

klorat (SCAN W 10:93, IC) 1 200 kg/d -

Analyser skall utföras med angiven metod eller annan motsvarande metod enligt tillsynsmyndighetens bestämmande.

P6. Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedel¬värde och riktvärde* till och med den 1 september 2009 inte överstiga 400 mg/m3 ntg, och därefter 150 mg/m3 ntg.

DELEGATIONMiljödomstolen överlåter åt tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som kan krävas avseende efterbehandling av förorenade områden.

ÖVRIGTMiljödomstolen avslår länsstyrelsens yrkande om slutliga villkor, benämnda Lst8 och Lst 9.

_____________

* Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan hållas.

BAKGRUND 9UTSLÄPP TILL VATTEN 14YRKANDEN M M 14BOLAGETS TALAN 163.1 Nuvarande emissioner 163.2 Tillfälliga utsläpp 173.3 Nyttan av utbyggd biologisk rening 173.4 Villkor för utsläpp till vatten 23Sökandens kompletteringar - 2006-05-31, aktbilaga 51 23REMISSMYNDIGHETER 24Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63 24Fiskeriverket, 2006-09-27, aktbilaga 65 28Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 32BOLAGETS BEMÖTANDE 42Sökanden - 2006-11-27, aktbilaga 68 42

UTSLÄPP TILL LUFT AV KVÄVEOXIDER SAMT KOLMONOXID OCH PAH FRÅNBARKPANNAN 46YRKANDEN M M 46U2. Utsläpp av kväveoxider till luft 46U3. Utsläpp av kolmonoxid, kväveoxider och PAH från barkpannan 47BOLAGETS TALAN 474. Utredningspunkt U2, kväveoxider 475. Utredningspunkt U3, samband kolmonoxid och kväveoxider från barkpannan samt utsläpp av PAH 48REMISSMYNDIGHETER 48Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63 48Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 50BOLAGETS BEMÖTANDE 51Utsläpp av kväveoxider 51Utsläpp av kolmonoxid från barkpannan 52UTSLÄPP TILL LUFT AV STOFT FRÅN SODAPANNAN 53YRKANDEN M M 53BOLAGETS TALAN 54Sökanden - 2006-05-31, aktbilaga 51 54REMISSMYNDIGHETER 55Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63 55Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 56BOLAGETS BEMÖTANDE 57UTSLÄPP TILL LUFT AV PROCESSVAVEL FRÅN SMÄLTALÖSARE, HARTSKOKERI OCH DIFFUSA SVAGA GASER 58YRKANDEN M M 58BOLAGETS TALAN 59REMISSMYNDIGHETER 60Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63 60Naturvårdsverket, 2007-02-14, aktbilaga 75 62Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 65Länsstyrelsen 2007-01-24, aktbilaga 73 66BOLAGETS BEMÖTANDE 68BULLER 69YRKANDEN M M 69BOLAGETS TALAN 69REMISSMYNDIGHETER 70Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 70TRANSPORTER 70YRKANDEN M M 70BOLAGETS TALAN 70Sökanden - 2006-06-02, aktbilaga 52 70REMISSMYNDIGHETER 71Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 71ENERGIHUSHÅLLNING 72YRKANDEN M M 72BOLAGETS TALAN 72REMISSMYNDIGHETER 73Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63 73Naturvårdsverket, 2007-02-14, aktbilaga 75 76Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 78Länsstyrelsen 2007-01-24, aktbilaga 73 78BOLAGETS BEMÖTANDE 78EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN 79YRKANDEN M M 79BOLAGETS TALAN 79REMISSMYNDIGHETER 80Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64 80Länsstyrelsen 2007-01-24, aktbilaga 73 81BOLAGETS BEMÖTANDE 81

DOMSKÄL 82Utsläpp till vatten 82Utsläpp till luft 83Utsläpp till luft av stoft från sodapannan 83Utsläpp till luft av kväveoxider och utsläpp av kolmonoxid och PAH frånbarkpannan 84Utsläpp till luft av processvavel från smältalösare, hartskokerioch diffusa svaga gaser 85Buller 86Transporter 87Energihushållning 88Efterbehandling av förorenade områden 89Övrigt 89

BAKGRUND

Umeå tingsrätt, miljödomstolen, har i deldom 2003-10-30 lämnat bolaget tillstånd enligt miljöbalken att vid Karlsborgs Bruk dels tillverka högst 290.000 t/år blekt sulfatmassa och högst 175.000 t/år papper, dels bestryka högst 70.000 t/år internt och externt tillverkat papper, samt dels att utföra härför erforderliga ändringar av anläggningen.

Miljödomstolen sköt i deldomen upp avgörandet av vilka villkor beträffande skyddsåtgärder och begränsningar som skall gälla avseende utsläpp till vatten, utsläpp till luft (av stoft från sodapannan, kväveoxider, kolmonoxid och PAH från barkpannan, processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser), buller, transporter, energihushållning samt efterbehandling av förorenade områden.

Under prövotiden ålades bolaget att utföra följande utredningar.

Ul. Bolaget skall

- utreda nyttan av en utvidgad biologisk rening av utsläppen till vatten samt dimensionering och kostnader för en sådan anläggning,

- göra uppföljande undersökningar avseende artsammansättning och täthet, hälsotillstånd och reproduktion hos fiskpopula¬tionen i recipienten och hos andra lämpliga arter, t.ex. kräftdjur och alger, samt kemiska analyser och biologiska tester av avloppsvattnet,

- redovisa förekomsten av större utsläpp samt inverkan av dessa på recipienten vid olika val av reningsmetod.

Den närmare utformningen av undersökningarna skall bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten.

U2. Utredning angående dels de vidtagna processinterna åtgärder¬nas effekter på utsläppet av kväveoxider dels möjligheterna att ytterligare nedbringa utsläppen och kostnaderna för detta.

U3. Utredning angående sambandet mellan koncentrationerna av kolmonoxid och kväveoxider i rökgaserna från barkpannan vid olika pannlast, bränslemix och bränslekvalitet. När detta utretts skall utsläppet av PAH (polyaromatiska kolväten) mätas.

U4. Utredning angående betydelsen av byte av elektroder i soda¬pannan för utsläpp av stoft från sodapannan. Utredningen skall inkludera stoftets innehåll av finpartikulärt stoft (PM10).

U5. Utredning angående det samlade utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser med målet att nå den dimensionerande nivån 0,15 kg svavel per ton massa.

U6. Utredning angående vilka åtgärder som krävs, och kostnaderna för genomförande av dessa, för att nedbringa och om möjligt eliminera förekomsten av tillfälliga bullerstörningar nattetid med momentanvärden över 55 dB(A). Utredningen skall företas i samråd med tillsynsmyndigheten.

U7. Bolaget skall redovisa möjligheterna att minska miljöpåverkan av transporterna till och från bolagets anläggningar. Redovisningen skall innehålla exempel på åtgärder och deras miljö- och kostnadsmässiga konsekvenser samt bolagets förutsättningar för att genomföra dem. Vidare skall bolaget redovisa ett förslag till hur ett system med periodiskt reviderade handlingsplaner för att nedbringa miljöpåverkan av transporterna skulle kunna utformas och sin inställning till att införa ett sådant system. (Utredningsföreskriften har ändrats av Miljööverdomstolen i dom 2005-05-10, se nedan.)

U8. Bolaget skall utreda förutsättningarna för följande åtgärder och i detalj belysa kostnader, nytta och konsekvenser för utsläpp och hushållning av energi. Vidare skall bolaget utifrån bestämmelserna i 2 kapmiljöbalken redovisa sin inställning till rimligheten av att vidta de olika åtgärderna.

1. Införande av pumptömning i kokeriet.2. Åtgärder för att öka koncentrationen av torrsubstans i tjockluten till 85 %.3. Ombyggnad av barkpannan till fluidiserad bädd.4. Ökning av den egna produktionen av elenergi genom bl.a. installation av en ny mottrycksturbin med effekten 30 MW.5. Åtgärder som minskar användningen av olja till under 10 000 m3/år t.ex. att ersätta olja med biobränsle eller tall-/beckolja.6. Åtgärder för att minska energiförbrukningen vid massa-och papperstorkning.7. Åtgärder för att bättre utnyttja energin i bark t. ex genom längre gående avvattning och/eller barktorkning.8. Åtgärder som krävs för att minska konsumtionen av el till 850 respektive 750 kWh/t massa.9. Åtgärder för att använda sekundärvärme som förvärmning av allt kemiskt renat vatten till pappersbruket.

U9. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utföra inven¬teringar och undersökningar av förorenade områden inom bolagets industriområde. Undersökningarna skall klargöra förekomst av förorenade områden, föroreningsnivå, föroreningsmängd och spridningsrisker."

Resultatet av utredningarna, inklusive förslag till åtgärder och slutliga villkor i förekommande fall skall, efter att miljödomstolen medgivit bolaget anstånd med redovisningen, ske senast den 1 oktober 2005.

Den förlängda utredningstiden motiverades dels av att en av myndigheterna begärd undersökning på sebrafisk inte kunde redovisas för bolaget förrän i början av juli 2005, och dels av bolagets dåvarande planering för att samtidigt med prövotidsredovisningarna inkomma med en ansökan till miljödomstolen om utvidgat tillstånd avseende tiden efter 2005.

Under prövotiden föreskrev miljödomstolen följande provisoriska föreskrifter.

"Pl. Utsläppet av föroreningar till vatten från den luftade dammen får inte överstiga följande värden:

Utsläppsparameter Månadsmedelvärderiktvärde* ÅrsmedelvärdeCOD (SS 028142) 40 kg/ton massa -AOX (SS 028104) - 0,3 kg/ton blektSko (SS 028138) 325 kg/dklorat (SCAN W 10:93, IC) 100 kg/d -

Analyser skall utföras med angiven metod eller annan motsvarande metod enligt tillsynsmyndighetens bestämmande.

P2. Utsläppet av kväveoxider, (NO och NO2) räknat som NO2, från sodapanna, mesaugn, förbränning av luktande gaser samt bark¬panna får inte överstiga 600 ton/år som riktvärde*.

P3. Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 250 mg/Nm3.

P4. Den ekvivalenta ljudnivån på grund av bolagets verksamhet får inte överstiga följande värden utomhus vid bostäder.60 dB(A) vardagar dagtid (kl. 06-18)55 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) samt sön- och helgdagar 50 dB(A) nattetid (kl. 22-06)Nattetid får momentanvärdena uppgå till maximalt 65 dB(A) Samtliga värden avser riktvärden*."

Miljödomstolen föreskrev därutöver följande slutliga villkor.

"1. Om inte annat framgår av denna dom skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska vatten- och luftföroreningar, avfall och andra störningar för omgivningen - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget uppgett eller åtagit sig i målet.

2. Halten stoft i utsläppet från mesaugnen får som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 100 mg/Nm3.

3. Halten stoft i utsläppet från barkpannan får som årsmedelvärde och riktvärde* inte överstiga 100 mg/Nm3 (13 % CO2).

4. Utsläppet av gasformigt processvavel från sodapanna, mesaugn, destruktionsugn, reservförbränning och reservutluftning får uppgå till högst 100 ton per år.

5. Utsläppet av svavelväte från sodapannan får som riktvärde* inte överstiga 10 mg/Nm3 torr gas mer än 5 % av drifttiden per månad.

6. Utsläppet av svavelväte från mesaugnen får som riktvärde* inte överstiga 50 mg/Nm3 torr gas mer än 5 % av drifttiden per månad.

7. Bolaget får vid införandet av nya kemikalier i tillverkningsprocessen endast använda kemikalier med minsta miljöfarlighet. Innan nya kemiska produkter som innehåller för verksamheten nya ämnen tas i bruk i produktionen skall tillsynsmyndigheten informeras. Informationen skall innehålla uppgifter om miljöegenskaper som nedbrytbarhet, eko-toxicitet och potentialen för bioackumulerbarhet.

(Villkoret har ändrats av Miljööverdomstolen i dom 2005-05-10, se nedan.)

8. Vid utbyte skall nya förbränningsmotordrivna mobila maski¬ner som används inom verksamheten uppfylla kraven i steg II i förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner.

*Med riktvärde avses ett värde som, om det inte klaras, medför en skyldighet för tillståndshavaren att vidta sådana åtgärder att värdet kan hållas."

Dessutom delegerade miljödomstolen åt tillsynsmyndigheten att fastställa de villkor som kan erfordras i följande avseenden.

"Dl. Hanteringen av avfall inom verksamhetsområdet.

D2. Om bolaget påbörjar användning av komplexbildare bemyndigas tillsynsmyndigheten förelägga bolaget att till tidpunkt som tillsynsmyndigheten bestämmer utreda förutsättningarna att begränsa utsläppen till vatten av komplexbildare och föreskriva erforderliga villkor för sådana utsläpp."

Miljödomstolens deldom 2003-10-30 överklagades till Miljöverdom¬stolen av såväl bolaget (kemikalier och externa transporter) som Naturvårdsverket (kemikalier). Miljöverdomstolen avgjorde ärendet i dom 2005-05-10. Miljööverdomstolen ändrade miljödomstolens dom på följande sätt i nu relevanta delar.

"A. Villkorspunkten U7 skall ha följande lydelse:

Bolaget skall redovisa den miljöpåverkan som transporter till och från bolagets anläggning kan orsaka i anläggningens närområde samt möjligheterna att genom val av transportslag eller transportlösningar minska denna påverkan. Redovisningen skall innehålla exempel på åtgärder och deras miljö- och kostnadsmässiga konsekvenser samt bolagets förutsättningar att genomföra dem.

Utredningen samt förslag till åtgärder och slutliga villkor, skall redovisas till miljödomstolen senast ett år efter det att denna dom vunnit laga kraft.

B. Villkorspunkten 7 skall ha följande lydelse:

Innan nya kemiska produkter som innehåller för verksamheten nya ämnen tas i bruk i produktionen skall tillsynsmyndigheten informeras. Informationen skall innehålla uppgifter om produktens miljöegenskaper som nedbrytbarhet, ekotoxicitet och potentialen för bioackumulerbarhet. Tillsynsmyndigheten får medge undantag för kravet på information för en enskild produkt.

C. Som ytterligare villkor för verksamheten föreskrivs följande slutliga villkor:

9. Fr.o.m. år 2007 får det i produktionen inte användas sådana kemiska produkter för vilka det saknas dokumenterad kunskap om risken för olägenheter för den yttre miljön på grund av dålig nedbrytbarhet, potential för akut och kronisk toxicitet och bioackumulering. Tillsynsmyndigheten får medge undantag från kravet på dokumenterad kunskap och anstånd från tidskravet för en enskild produkt.

10. Bolaget skall i god tid före en nedläggning av hela eller delar av verksamheten inge en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten."

Miljööverdomstolens dom vann laga kraft 2005-06-07, vilket betyder att redovisning enligt U7 skall göras till miljödomstolen senast 2006-06-07.

Miljödomstolen har dessutom i dom 2004-09-30 i mål nr M 4402-04 och i dom 2006-10-27 i mål nr 1150-06 lämnat bolaget tillstånd enligt 9 kap.miljöbalken att vid Karlsborgs Bruk öka produktionen av blekt sulfatmassa till 310.000 ton under vart och ett av åren 2004 och 2005 respektive åren 2006 och 2007.

Miljödomstolen förordnade att de slutliga villkor samt bestämmelser om prövotid, provisoriska föreskrifter och delegation som gäller (beträffande åren 2006 och 2007 även de som kan komma att gälla) för i miljödomstolens deldom 2003-10-30 i mål M 58-03 lämnat tillstånd skall gälla även för den tillfälligt ökade produktionen.

Bolaget har nu gett in föreskrivna utredningar och förslag till skyddsåtgärder och villkor m m.

UTSLÄPP TILL VATTEN

YRKANDEN M M

Bolaget yrkar att prövotiden avslutas och att följande slutliga villkor - med förutsättningen att avloppsvattnet från processen behandlas i befintlig biologisk rening - föreskrivs.

- Utsläppet av COD med avloppsvattnet får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 22 ton per dygn och ej heller som månadsmedelvärde och riktvärde 25 ton per dygn.

- Utsläppet av SÄ70 med avloppsvattnet får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 400 kg per dygn.

- Utsläppet av AOX med avloppsvattnet får som årsmedelvärde inte överstiga 0,3 kg per ton blekt massa.

- Utsläppet av klorat med avloppsvattnet får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 1.200 kg per dygn.

Anser dock miljödomstolen att ett fortsatt prövotidsförfarande är motiverat trots de starka argument för motsatsen som bolaget redovisat ovan, är det bolagets bestämda uppfattning att detta skall begränsas till att avse betydelsen av att sluta sjötvätten samt av en begränsad slutning av blekeriet. Bolaget kan även acceptera att utreda förutsättningarna för extern rening av delavlopp. En eventuell utredningstid samordnas lämpligen med nedan diskuterad utredningstid rörande bolagets utsläpp av klorat.

Bolaget är - trots att det enligt bolagets uppfattning saknas ett konkret motiv för att minska dagens kloratemission - berett att i konsekvens med sitt tidigare arbete utreda vilka ytterligare möjligheter som står till buds för att om möjligt åter öka kloratreduktionen. Uppenbart är att det kommer att bli fråga om andra åtgärder än de som hittills varit aktuella. En utredningstid är därför nödvändig för utredning av åtgärder och kostnader.

Bolaget har för avsikt att under 2007 vidta åtgärder för att effektivisera omblandningen av avloppsvatten via olika avlopp i dammens inloppsdel. Bolaget avser vidare att främst genom laboratorieförsök undersöka avloppsvattentemperaturens inverkan på kloratnedbrytningen samt betydelsen av uppehållstiden i en luftningsfri zon. Bolaget avser också att utreda kostnaderna för sistnämnda åtgärder.

Resultatet av planerade åtgärder och försök kan redovisas till miljödomstolen senast 2008-09-30.

Naturvårdsverket yrkar (som talan slutligen bestämts) att prövotiden för utsläpp till vatten förlängs till 2008-03-31 och att miljödomstolen ålägger bolaget att, med avseende på tekniska möjligheter och ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, utreda:

1. dels möjligheterna till ytterligare processinterna åtgärder syftande till att begränsa de interna flödena av organiska ämnen (mätt som COD) till följande: från vedrenseri 1 kg COD-tot/t massa, från kondensatsystem 2 kg COD-tot/t massa, från spillhantering 1 kg COD-tot/t massa, från tvättförlust 6 kg COD-tot/t massa och från blekeriet 14 kg COD-tot/t massa,

2. dels möjligheterna till att genom externa åtgärder på delflöden, i kombination med interna åtgärder enligt punkt 1, sammantaget begränsa utsläppet till recipient av organiska ämnen (mätt som COD) till 15, 18 och 21 kg/ton massa.

Naturvårdsverket yrkar (som talan slutligen bestämts) också att bolaget under den förlängda prövotiden för utsläpp till vatten åläggs följande.

- Att ytterligare utreda möjligheterna, och genomföra försök med, att nedbringa utsläppen av klorat. Utredningen och försöken skall omfatta såväl åtgärder rörande luftningsanordningarna som åtgärder rörande avskärmning i syfte att skapa en syrefri zon i den luftade dammen. Bolaget skall även redovisa kostnader för de utredda eller testade åtgärderna.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Förslag till villkor.

Lst 1 Bolaget skall utreda vilka möjligheter det finns att nedbringa utsläppen av organiskt material (mätt som COD) från processen med interna åtgärder, samt även utreda möjligheterna att minska vattenförbrukningen och kostnaderna för dessa åtgärder. Målet med åtgärderna är att komma ned till åtminstone en utsläppsnivå på 15 kg COD/ton massa.

Bolaget skall även utreda olika alternativ till förbättring/utvidgning av den befintliga luftade dammen för att minska utsläppen av klorat men även av organiskt material (mätt som COD) och redovisa kostnader för dessa åtgärder. Målet med åtgärderna är att komma ned till åtminstone en utsläppsnivå av 500 kg klorat/dygn och 15 kg COD/ton massa.

Resultaten av utredningarna med förslag till slutliga villkor ska inlämnas senast den 31 mars 2008 till miljödomstolen.

Bolaget är berett att i konsekvens med sitt tidigare arbete utreda vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att åter öka kloratreduktionen. Vidare föreslår bolaget att resultatet av utredningen skall redovisas till miljödomstolen senast den 30 september 2008. Länsstyrelsen har inget att invända emot bolagets förslag i denna del.

Plan- och miljönämnden, Kalix kommun, tillstyrker bolagets ansökan, men avstår från att avge specifika yttranden om nivåer på de gräns- och riktvärden för utsläpps-villkor som ska ges då beslut ska tas. Nämnden förutsätter dock att bolaget ges utsläppsvillkor som överensstämmer med andra jämförbara bolag i branschen. Vidare tar nämnden inte heller ställning till om bolagets begäran om fortsatt prövotidsredovisningar är rimligt.

Fiskeriverket anser (som talan slutligen bestämts) att prövotiden för utsläpp till vatten bör förlängas till 2008-03-31. Under prövotiden bör bolaget åläggas att utreda möjligheterna att minska utsläppen av COD och klorat till recipienten. Bolaget bör även åläggas att kontinuerligt utföra fiskeribiologiska undersökningar i samråd med Fiskeriverket.

BOLAGETS TALAN

3.1 Nuvarande emissioner

I bilaga A redovisas som utgångspunkt de omfattande utsläppsbegränsande åtgärder bolaget vidtagit bland annat under prövotiden.

Åtgärderna har trots väsentligt ökad produktion resulterat i kraftigt minskade emissioner från processen och till recipienten. De faktiska utfallen beträffande emissionen av COD till recipienten framgår av nedanstående tabell. Beräknade data för COD, som inkluderar bedömda effekter av under september 2005 installerad barkpress, är i tabellen angivna inom parantes.

2000-2002 2003-2005 Procentuell för ändring

Årsproduktion massa Uppemot 265 000 Nivån 300 000 +13tonÅrsproduktion Uppemot 112 000 Nivån 125 000 +12eget papper ton

CODtot till vatten-recipienten i t/d, medelnivå ca 25 ca 21 (19) ca -15 (-25)

CODtot till vatten-recipienten i kg/t massa, medelnivå ca 33 ca 26 (23) ca -20 (-30)

I nedanstående tabell redovisas bedömda dimensionerande årsmedelemissioner i kg/t massa och t/d till vattenrecipienten vid permanent respektive under 2004 och 2005 tillfälligt tillståndsgiven produktion. I tabellen har hänsyn tagits till bedömda effekter av installation av ny barkpress. Det är därutöver tänkbart att vissa positiva utsläppseffekter nås av en pågående anpassning av luftnings- och omrörningskapaciteten i reningsanläggningen. Någon sådan minskning har dock inte intecknats i tabellen. Åtgärderna bedöms minst säkerställa bedömda emissionsnivåer.

COD1) BOD7 SÄ70 AOX Klorat Tot-N Tot-PPermanent till stånd, t/d ca 19 ca 2-3 < 0,325 ca 0,15 ca 0,6-1 ca 0,3 ca 0,03 -0,04Do i kg/t massa ca 23 ca 3-4 - ca 0,2 ca 0,7-1 ca 0,4 ca 0,04 -0,05

Tillfälligttillstånd, t/d ca 20 ca 2-3 < 0,325 ca 0,15 ca 0,6-1 ca 0,3 ca 0,03 -0,04Do i kg/t massa ca 23 ca 3-4 - ca 0,2 ca 0,7-1 ca 0,4 ca 0,04 -0,05

1) CODtot,, d.v.s. COD i omskakade prover.

3.2 Tillfälliga utsläpp

I bilaga A redovisas åtgärder genomförda mot tillfälliga utsläpp. Ett flertal åtgärder har genomförts under prövotiden. Detta har resulterat i att tillfälliga utsläpp av löst substans från processen till reningsanläggningen har minskat markant i såväl frekvens som omfattning. Bolaget bedömer till och med att de tillfälliga utsläppen varit lägre under prövotiden än vad som kan förväntas på lång sikt.

I bilaga A redovisas också att de tillfälliga utsläpp som kan beräknas förekomma inte kommer att medföra annat än en begränsad påverkan av bedömda månadsmedelutsläpp till recipienten. Bolaget anser att sådana tillfälliga utsläpp som inte medför att enligt nedan föreslaget riktvärde för månadsmedelutsläpp överskrids bör betraktas som "normala" tillfälliga utsläpp. "Större" tillfälliga utsläpp som medför att det nämnda riktvärdet överskrids kommer av den anledningen att rapporteras till tillsynsmyndigheten som ett underlag för en bedömning av hur ett upprepande skall kunna undvikas.

Bolaget anser därmed att det saknas anledning att föreskriva något slutligt villkor inriktat mot undvikande av större tillfälliga utsläpp.

3.3 Nyttan av utbyggd biologisk rening

Bolaget har utrett resulterande emissioner m.m. av att dels bibehålla befintlig rening, dels bygga ut den biologiska reningen med metoden Multibio, och dels att bygga ut den biologiska reningen med långtidsluftad aktiv slam (LAS). Resultaten av utredningarna redovisas i nedanstående tabeller. Bolaget har även utgående från ett synnerligen omfattande utredningsmaterial bedömt situationen i recipienten och betydelsen för recipienten av utbyggd biologisk rening, d.v.s. bedömt den samlade nyttan av en sådan utbyggnad.

3.3.1 Emissioner och kostnader

I följande tabell sammanfattas beräknade dimensionerande årsmedelemissioner vid tillståndsgiven produktion i t/d för respektive alternativ.

Åtgärdskoncept SÄ70 _SÅ-GF/A COD1) BOD7 AOX Klorat Tot-N Tot-P

Befintlig

Alt. 1 <0,325 ca 2,5 ca 19 ca 2-3 ca 0,15 <1 0,3 0,03 -0,04

Utbyggd

Alt 2a Multibio <0,35 1-2 ca 12 0,5-1 0,1- <0,2 0,3-0,5 0,03- 0,15 0,06Alt. 2b LAS <0,35 1-2 ca 11 ca 0,2 0,1- <0,2 ca 0,15 ca 0,15 0,015

Motsvarande bedömda produktionsspecifika emissionsdata framgår av nedanstående tabell liksom nivåer som enligt IPPC's Bref-dokument anses kunna nås vid tillämpning av bästa tillgängliga teknik, BAT.

I tabellen anges även motsvarande data för emissioner från processen (efter försedimentering) till biologisk rening, allt i kg/t massa.

Beträffande BREF-dokumentet framhålls nedanstående i bilaga A:

"När det gäller data i Bref-dokumentet påpekas i tekniskt underlag till ansökan från 2003 följande:

'I BAT Ref document ges data som anses vara representativa för såväl ointegrerad produktion (ej pappersproduktion) som integrerad produktion (delar av eller hela massamängden konverteras till papper). Vid Karlsborgs Bruk inryms i nu tillståndsgiven produktion 110 000 t/år papper samt bestrykning av 40 000 t/år år eget eller externt producerat papper och vid ansökt produktion 175 000 respektive 70 000 t/år.'

Med nämnda påpekande avsågs att om beräknade uppnåeliga utsläppsnivåer till recipienten (och från processen) från okritiskt jämförs med data i Bref-dokumentet gällande ointegrerade anläggningar med produktion av blekt sulfatmassa, beaktas inte att pappersproduktionen vid Karlsborgs Bruk, inklusive bestrykning, ger ett högre emissionsbidrag än uttag av avsalumassa via torkmaskinen (jmf kapitel 6 i Brefdokumentet). Slutsatsen är att vid "en anpassning" av data enligt Brefdokumentet skulle BAT för exempelvis COD vid Karlborgs Bruk kunna beräknas till ca 32-47 kg/t massa från processen respektive ca 9-24 kg/t massa till vattenrecipienten.

Även nivåerna för parametrarna kväve och fosfor påverkas i viss mån av nämnda omständighet. Data för BAT redovisade i följande tabell motsvarar dock ograverat data i Bref-dokumentet."

Uppnådda emissioner från processen är lägre än vad som i tidigare utredningar bedömts som möjligt att nå. Av följande tabell framgår att samtliga data för emissioner från processen väl motsvarar BAT enligt IPPC:s BREF-dokument. Av emissioner till recipienten motsvarar COD och AOX data för BAT.

Åtgärdskoncept SÄ-GF/A COD 1) BOD7 AOX Tot-N2) T ot-PFrån processenEfter försed. - ca 35 ca 11 ca 0,4 ca 0,2 ca 0,03BAT enligt BREF - 30-45 13-19 0,4 0,3-0,4 0,04-0,06Från befintlig reningAlt. 1 ca 3 ca 23 Ica 3-4 Ca 0,2 ca 0,4 0,04-0,05Från utbyggd reningAlt. 2a Multibio 1,5-2,5 ca 15 ca 1 ca 0,15 0,4-0,6 0,03-0,07Alt. 2b LAS 1,5-2,5 ca 14 ca 0,2 ca 0,15 0,15-0,2 0,015-0,02MAT enligt 0,6-1,5 8-23 0,3-1,5 0,25 0,1-0,25 0,01-0,03BREF

1) COD„,„ d.v.s. COD bestämt på omskakade prover.2) BAT exkluderar kväve i komplexbildare. Ingen komplexbildare används i blekeriet för närvarande.

Av tabellen ovan kan även konstateras att inte heller med utbyggd biologisk rening nås BAT enligt BREF-dokumentet för alla parametrar.

Där BAT nås sker det till mycket höga kostnader. Alternativen med utbyggd biologisk rening medför således investeringskostnader på ca 150-200 Mkr och årliga totalkostnader på ca 33-41 Mkr. Driftkostnaden för befintlig rening uppgår till 4 Mkr/år.

De mycket höga kostnaderna för utbyggd biologisk rening beräknade som margi-nalkostnaden i förhållande till emissionen från befintlig anläggning för reducerad COD, kväve respektive fosfor framgår i nedanstående tabeller.

Reningsalternativ Beräknad Beräknad minskad Årskostnad medelemission emission för minskad kr/ton t/år vid 360 t/år vid 360 emission reducerad driftdygn driftdygn Mkr COD COD

Befintlig rening Nivån 6 800 Referens Referens ReferensUtbyggd rening Nivån 4 100 Nivån 2 700 Nivån 33-41 12 000- 15 000

Reningsalternativ Beräknad Beräknad minskad Årskostnad f medelemission emission för minskad kr/ton t/år vid 360 t/år vid 360 emission reducerad driftdygn driftdygn Mkr COD Kväve

Befintlig rening Nivån 110 Referens Referens Referens

Utbyggd rening Nivån 110-180 0 till ökning Nivån 41 Ingen2a med 70 minskningUtbyggd rening Nivån 55 Nivån 55 Nivån 33 ca 6002b 000 FosforBefintlig rening Nivån 10-15 Referens Referens Referens

Utbyggd rening Nivån 10-20 0 till ökning Nivån 41 Ingen2a med 5 minskning

Utbyggd rening Nivån5 5-10 Nivån 33 3x106 - 2b 7x106

3.3.2 Recipienten

Utvärderingen av recipienten baseras som ovan nämnts på ett synnerligen omfattande underlag. Här kan nämnas att bolagets sammanlagda kostnader för recipient undersökningar enbart för perioden 1995 till och med 2004 beräknas till uppemot 4.000.000 SEK. Härav uppgår kostnaderna för undersökningar under 2004-2005, i form av undersökningar av vildlevande fisk och exponering av sebrafisk, kräftdjur och alger för avloppsvatten, till drygt 1.000.000 SEK.

Från utredningarna kan bland annat följande utläsas.

Undersökningarna har klarlagt att Karlsborgs Bruk när det gäller utsläpp till vattenrecipienten med fog kan sägas uppfylla miljömålet att miljön inte märkbart påverkas. Bland annat de utredningar som genomförts inom ramen för nu genomfört utredningsarbete visat att det ur ekologisk synvinkel saknas tecken på relevanta negativa effekter av bolagets utsläpp till vatten.

För att utvärdera konsekvenserna för recipienten av utbyggd biolo¬gisk rening har en dynamisk modell som redovisas i bilaga A:7:1:7 använts. Metoden har inte tillämpats tidigare vad gäller Karlsborg. Med modellen har simuleringar utförts där utsläppen av organiskt material varierats enligt de utredda alternativen för biologisk rening. Modelleringen har avsett utsläpp av partikulär organisk substans (POC) eftersom det är den partikulära fraktionen som i första hand kan sedimentera och ge upphov till syrgastäring längs recipientens bottnar.

Den simulerade utsläppsminskningen av COD resulterar inte i märkbart minskade halter av partikulärt organiskt kol i recipienten. Halterna i recipienten förändras inte nämnvärt för kväve och fosfor vid de olika reningsalternativen. I det fall fosforemissionen ökar som en följd av utbyggd rening skulle den reduktion av organiskt material som erhålls i reningsanläggningen, kompenseras under sommarmånaderna av en ökad bildning av organiskt kol genom primärproduktion. Den resulterande POC-halten i recipienten skulle därför bli något högre jämfört med referensnivån. Sammanfattningsvis saknar aktuell tänkbar minskad belastning av organiskt material, en minskning ca 1-2 % av total belastning, betydelse för syrgasförhållandena i recipienten.

Vad gäller extraktivämnen kan konstateras att det enligt genomförda undersökningar saknas tecken på att det föreligger några relevanta ekotoxikologiska effekter till följd av utsläpp från Karlsborgs Bruk. Omfattande undersökningsresultat från Kanada tyder vidare på att förstärkta reningsalternativ relativt luftad damm inte eliminerar de typer av störningar på fisk som observerats i vissa skogsindustrirecipienter. Från ett ekotoxilogiskt perspektiv saknas det därför motiv att förstärka den biologiska reningen vid Karlsborgs Bruk.

Utredningarna har heller inte visat på att det finns skäl att från recipientperspektiv bygga ut reningsanläggningen för att nå minskade utsläpp av SÄ, AOX eller klorat från Karlsborgs Bruk.

I bilaga A redovisas sammanfattningsvis följande slutsatser avseende nyttan av utbyggd biologisk rening ur ett recipientperspektiv.

"Sammanfattningsvis kan konstateras att det inte framkommit några resultat från genomförda undersökningar m.m., som skulle motivera att den biologiska reningsanläggningen vid Karlsborgs Bruk byggs ut. Utsläppen av konventionella parametrar är knappt registrerbara i recipienten och några övergödningssymptom kan inte utläsas från vare sig det löpande recipientkontrollprogrammet eller genom teoretiska modellberäkningar.

Utbyggd biologisk reningsanläggning, enligt utredda alternativ, skulle därför inte kunna registreras som förändringar i vattenrecipienten gällande nämnda konventionella parametrar. I det fall utbyggd biologisk rening skulle öka utsläppet av fosfor skulle samtidigt primärproduktionen öka och därigenom delvis uppväga den reduktion av organiskt material som kan förväntas nås.

De biologiska tester som genomförts i laboratorieskala på olika trofinivåer pekar entydigt på att avloppsvattnet i de koncentrationer som är relevanta i recipienten inte ger upphov till vare sig akut eller kroniskt toxiska effekter på de organismer som testats (kräftdjur, rödalg och sebrafisk). Fortlöpande undersökningar av bottenfauna och fisk i recipienten styrker ytterligare att avloppsvattnet från Karlsborgs Bruk vare sig ger upphov till lokala eller för ekosystemet i Repskärsfjärden som helhet nämnvärda ekotoxikologiska effekter. Karlsborgs Bruks nuvarande påverkan på vattenrecipienten kan därmed anses acceptabel ur ett holistiskt miljöperspektiv. Det saknas således motiv från ett recipientperspektiv att förstärka den biologiska avloppsvattenreningen vid Karlsborgs Bruk."

3.3.3 Sammanvägd bedömning

I bilaga A diskuteras härutöver frågor rörande driftsäkerhet, miljörisker, resursförbrukningar, emissioner till luft samt företagsekonomiska aspekter kopplade till en utbyggnad av den biologiska reningen.

Därvid nämns bland annat att höga halter av legionellabakterier konstaterats vid en del av skogsindustrins biologiska reningsanläggningar. För närvarande pågår en branschgemensam utredning avseende förekomst och koncentrationer av legionellabakterier vid samtliga svenska anläggningar försedda med biologisk rening. Utvärderingar med förslag till åtgärder/rekommendationer avses föreligga i november 2005. Vilket behov av följdutredningar/undersökningar utvärderingarna leder till kan för närvarande inte förutses. Det synes vara uppenbart att inga beslut om nyinstallationer eller större ombyggnader avseende biologiska reningsanläggningar bör kunna bli aktuella innan nämnda risker, sammanhängande konsekvenser och möjliga tekniska motåtgärder har klarlagts.

I nedanstående tabell har kvalitativa bedömningar sammanfattats i en översikt av förändringar relativt nuvarande situation av miljöfaktorer, kostnader m.m. för utökad biologisk rening.

Bedömningsparameter Bedömd kvalitativ effekt

Emissionsnivåer till vatten,COD ++Närsalter - - till ++Recipient vatten 0 till +Resursförbrukning - -

Emissioner till luft -- Svavel- NOx - till - -

Företagsekonomi - -

+ Svag positiv effekt ++ Positiv effekt +++ Starkt positiv effekt Svagt negativ effekt - - Negativ effekt - - - Starkt negativ effekt 0 Ingen effekt

Redovisningen i bilaga A visar entydigt att de mycket höga investeringskostnader som utbyggd biologisk rening resulterar i, storleksordningen 150-250 Mkr, inte är rimliga vid beaktande av att det med dagens recipientförhållanden saknas motiv att förstärka den biologiska reningen av avloppsvattnet. Ställningstagandet förstärks av att det med en sådan utbyggnad uppstår ytterligare miljöbelastning genom ökad värme- och elenergiförbrukning samt ökad kemikalieanvändning.

Bolagets redan genomförda och planerade omfattande investeringar med avseende på processinterna åtgärder för påtagligt minskade emissioner till vatten och luft samt utbyggnad av barkpanna m.m. för bland annat lägre utsläpp till luft, ökad biobränsleanvändning samt ökad elproduktion uppgår till drygt 500 Mkr, varav en väsentlig del är miljörelaterad. Krav på ytterligare investeringar för utbyggd biologisk rening utan påvisbar miljönytta är mot den bakgrunden inte ekonomiskt rimligt.

Bolaget hävdar sammanfattningsvis att föreliggande utredningar entydigt visar att av bolaget genomförda omfattande processinterna åtgärder i kombination med befintlig biologisk rening utgör ett väl avvägt koncept som tar rimlig hänsyn till såväl teknik, yttre miljö som ekonomi. Krav på utbyggd biologisk rening är mot den bakgrunden orimliga och därmed oskäliga enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

3.4 Villkor för utsläpp till vatten

Med hänvisning till vad som ovan anförts anser bolaget att villkor för tillståndsgiven produktion bör fastställas i enlighet med vad som anges nedan. Yrkandena baseras således på förutsättningen att avloppsvattnet från processen behandlas i befintlig biologisk rening. Yrkandena motiveras ytterligare i bilaga A avsnitt 12.

Utsläppet av COD med avloppsvattnet får som årsmedelvärde och gränsvärde inte överstiga 22 ton per dygn och ej heller som månadsmedelvärde och riktvärde 25 ton per dygn.

Utsläppet av Sko med avloppsvattnet får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 400 kg per dygn.

Utsläppet av AOX med avloppsvattnet får som årsmedelvärde inte överstiga 0,3 kg per ton blekt massa.

Utsläppet av klorat med avloppsvattnet får som månadsmedelvärde och riktvärde inte överstiga 1.200 kg per dygn.

Sökandens kompletteringar - 2006-05-31, aktbilaga 51

1. Inledning

Billerud Karlsborg AB redovisade med skrift 2005-12-15 av myndigheterna begärda kompletteringar till 2005-09-30 ingivna prövotidsredovisningar. I kompletteringsskriften åtog sig bolaget att komplettera ingivna utredningar dels med rapportering från planerade försök avseende dosering av närsalter till befintlig biologisk reningsanläggning, och dels med en utredning angående förutsättningarna för att nå en dimensionerande utsläppsnivå om 200 mg stoft per Nm3 i rökgaserna från sodapannan. Vidare hade Länsstyrelsen framställt önskemål om att bolaget skulle utreda förutsättningarna för att nedbringa stoftutsläppen från sodapannan till 100 respektive 150 mg/Nm3. Resultatet av nyssnämnda utredning angavs komma att indikera vilka sådana förutsättningar som finns.

2. Försök med närsaltdosering till befintlig biologisk rening

I bilaga 1 redovisas av bolaget genomförda försök med dosering av närsalter till bolagets luftade damm.

Försöken hade primärt bakgrund i bolagets arbete med att öka dammens kloratreducerande funktion. I bilaga 1 konstateras att de till försöken knutna förhoppningarna inte kunnat infrias. Erhållna resultat tyder på att en tillsats av närsalter kan ha gett en viss förbättring av kloratreduktionen under vintern men inte givit någon entydig förbättring under vårperioden. Perioden med försämrad kloratreduktion har under de senaste åren börjat under våren och sedan pågått under hela sommarhalvåret.

För prövotidsfrågornas del var intresset med försöken främst kopp¬lat till indikerade möjligheter att genom närsalttillsats minska utsläppen av COD. I bilaga 1 redovisas visserligen lägre utsläpp av COD under första halvåret 2006 jämfört med motsvarande tid 2005. Samtidigt konstateras att dessa främst beror på lägre emissioner från processen. Den biologiska dammens verkningsgrad med avseende på organiskt material har således ej förändrats under försöksperioden. Försöken kommer att avslutas under juni månad. Någon ytterligare rapportering i prövotidsärendet planeras endast för det fall att den sista månadens resultat skulle medföra att ovanstående slutsatser måste revideras.

REMISSMYNDIGHETER

Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63Naturvårdsverket yrkar att prövotiden för utsläpp till vatten förlängs till 2007 12-31 och att miljödomstolen ålägger bolaget att, med avseende på tekniska möjligheter och ekonomiska och miljömässiga konsekvenser, utreda:

dels möjligheterna till ytterligare processinterna åtgärder syftande till att begränsa de interna flödena av organiska ämnen (mätt som COD) till följande: från vedrenseri 1 kg COD-tot/t massa, från kondensatsystem 2 kg COD-tot/t massa, från spillhantering 1 kg COD-tot/t massa, från tvättförlust 6 kg COD-tot/t massa och från blekeriet 14 kg COD-tot/t massa,

dels möjligheterna till att genom externa åtgärder på delflöden, i kombination med interna åtgärder enligt punkt 1, sammantaget begränsa utsläppet till recipient av organiska ämnen (mätt som COD) till 15 kg/ton massa.

Naturvårdsverket yrkar också att bolaget under den förlängda prövotiden för utsläpp till vatten åläggs följande.

- Att ytterligare utreda möjligheterna, och genomföra försök med, att nedbringa utsläppen av klorat. Utredningen och försöken skall omfatta såväl åtgärder rörande luftningsanordningarna som åtgärder rörande avskärmning i syfte att skapa en syrefri zon i den luftade dammen. Bolaget skall även redovisa kostnader för de utredda eller testade åtgärderna.

- Att tillgängliggöra referenser för de uppgifter om ekotoxicitet för klorat för alger vilka refereras i bolagets inlaga Bilaga A 2005-09-29.

- Att för rödalgen Ceramium tenuicorne och för mikroalger som förekommer i Bottenviken genomföra tester avseende känsligheten för klorat i brackvatten med de aktuella låga salthalter.

Karakterisering och recipientundersökning

Bolaget har redovisat resultat av kemisk och biologisk karakterisering av avloppsvattnet samt resultat av fortsatta recipientundersökningar.

Vad gäller beskrivning av den nuvarande miljösituationen i recipienten och de av bolaget företagna karakteriseringarna av avloppsvattnet vill Naturvårdsverket referera till länsstyrelsens yttrande i detta ärende i september 2006.

Toxicitetstesterna på sebrafisk, kräftdjur och rödalg indikerar inga eller endast små mätbara negativa effekter uppstår av avloppsvattnet, även vid ganska höga koncentrationer.

Recipientundersökningar med avseende på fisk har med några års mellanrum gjorts sedan 1993. Effektbilden har varierat, men resultatet enligt tolkningsmallen har varje gång blivit att ytterligare undersökningar behövs. Det faktum att effektbilden på fisk i recipienten varierar mellan olika år gör det svårt att bedöma om fiskens hälsa är negativt påverkad eller om det bara är en normal mellanårsvariation man ser. Naturvårdsverket menar att dessa återkommande signaler om att viktiga biologiska och/eller fysiologiska funktioner är negativt påverkade också bör föranleda fortsatta krav på bolaget att utreda vilka åtgärder som är möjliga i syfte att minska utsläppen av miljöstörande ämnen till recipienten.

Naturvårdsverkets samlade bedömning av karakteriseringarna och situationen i recipienten är att det inte kan uteslutas att Repskärsfjärden är något störd av anläggningens avloppsvattenutsläpp. Enligt 2 kap. 3 § miljöbalken skall försiktighetsmått vidtas så snart det finns skäl att anta att en åtgärd kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön (”försiktighetsprincipen”).

Halter av dioxiner i biota i Östersjön sjunker inte i den takt man kan förvänta sig. Sedan en tid pågår en hel del forskning för att skapa en bättre bild av flöden och halter av dioxin. I en studie av Olsson et al 2005 framkom, enligt författarna, indicier på en koppling mellan halter av dioxiner och andra miljögifter i stationär fisk och lokaliseringen av skogsindustrier. Fortsatt forskning pågår därför för att skapa mer kunskap. Skogsindustrin utför studier av dioxinflöden till, i, och från, ett antal massa- och pappersbruk. Stockholms Universitet m.fl. studerar halter av dioxin i stationär fisk utanför ett antal massa- och pappersbruk. Resultat från båda dessa studier kan väntas i slutet av innevarande år.

Bästa möjliga teknik

Efter försedimentering och före externrening är idag COD-utsläpp på nivån 30 kg/t massa inte ovanliga i Sverige för sulfatmassaproduktion. Det sulfatbruk i landet som har lägst COD-nivå efter försedimentering ligger runt 23 kg COD/t massa. Tillämpning av bästa möjliga teknik (BMT) för pappersproduktionen torde efter försedimentering medföra ca 5 kg COD/t massa. Naturvårdsverket menar därför att med bästa möjliga teknik denna typ av anläggning efter försedimentering och före externrening kunna nå nivån 28 kg COD/t massa.

En utökad biorening, eller annan rening med motsvarande reduktionsgrad, är enligt verkets mening BMT. En utökad biorening (aktiv slam, LAS, Multibio eller liknande) brukar kunna reducera åtminstone 60 - 65 % av inkommande COD. Verket bedömer därför sammantaget att BMT med externa och interna åtgärder för denna typ av anläggning är ca 10-12 kg COD/ton sulfatmassa (inräknat bidrag från pappersproduktionen).

Det nuvarande utsläppen till vatten av COD, 25 kg /t massa under 2005, var det näst högsta bland landets sulfatmassabruk. Före bolagets luftade damm är flödet av COD idag på nivån 35 kg COD/t sulfatmassa. Bolaget har visat att utsläppet till recipient med LAS eller Multibio (men utan ytterligare interna åtgärder) kan sänkas till nivån 14 - 15 kg COD/t sulfatmassa.

Mot bakgrund av det anförda menar verket att bolaget torde kunna nå nivån 14-15 kg COD/ton sulfatmassa även utan införande av LAS, Multibio eller motsvarande, nämligen genom en kombination av interna åtgärder och externa åtgärder på delar av flödet, t.ex. kemisk fällning eller långtgående biologisk rening. Bolaget bör därför åläggas att utreda detta.

I Bilaga A 2003-04-11 s 63 visar bolaget produktionsspecifika COD-data för processen, se tabellen nedan. I Bilaga A 2005-09-29 s 16 ff beskriver bolaget vilka åtgärder som genomförts på vattensidan sedan ansökan 2003. Naturvårdsverket ser av detta att bolaget successivt närmar sig vad verket menar är BMT för interna åtgärder på vattensidan, vilket redovisas i följande tabell:

Delprocess Karsborgs Bruk med åtgärder BMT enligt vidtagna enligt Bilaga A Naturvårdsverket 2003-04-11 s 63 bedömning COD-löst kg/t massa COD-tot kg/t massaVedrenseri 3 1Kondesatsystem 4-6 2Spillhantering 1-2 1Tvättförlust 23-24 6Blekeri 14SUMMA ca 33 24

Till värdena ovan tillkommer COD i suspenderat material.

Naturvårdsverket kan konstatera att processvattenförbrukningen, 86 m3/t massa 2005, är relativt hög. Verket kan dock inte av det av bolaget presenterade materialet få en tillräcklig bild av vad som behöver göras och vad det skulle kosta för att nå ner till COD-nivåerna i tabellens högra kolumn. För att kunna bedöma detta menar Naturvårdsverket att ytterligare underlag rörande processinterna åtgärder behövs.

Ekonomisk rimligt

Eftersom utökad biorening redan finns vid de flesta svenska sulfatbruken och inga särskilda omständigheter synes finnas vid Karlsborgs bruk kan kostnaderna för en sådan installation inte anses vara oskäligt höga.

Samlad bedömning

Sammanfattningsvis menar Naturvårdsverket att införandet av utökad biorening på hela flödet utan tvekan skulle vara till gagn för miljön. Baserat på föreliggande underlag rörande avloppsvattenkarakterisering och recipientundersökning finner Naturvårdsverket dock att det är tveksamt om införandet av utökad biorening är skäligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken. Mot bakgrund av detta avstår Naturvårdsverket från att yrka på införande av utökad biologisk rening i detta skede.

Verket menar också att det är ekonomiskt rimligt och tekniskt möjligt att reducera utsläppen till nivån 14-15 kg COD/t sulfatmassa, endera genom långtgående biologisk rening av hela avloppsvattenflödet, eller genom en kombination av interna åtgärder och externa åtgärder på delar av flödet, t.ex. kemisk fällning eller långtgående biologisk rening.

Bolaget bör därför åläggas att utreda rening av avloppsvattnet genom kombinationer av interna åtgärder och externa åtgärder.

Klorat

Sedan processinterna åtgärder år 2003 lett till att kloratreduktionen i den luftade dammen inte fungerar har kloratriktvärdet i det provisoriska villkoret P1 överskridits ett flertal gånger med ungefär en tiopotens. I sammanhanget kan också noteras att utsläppen av AOX var högre 2005 än något av åren 1997 - 2004.

Klorat är varken persistent eller bioackumulerbart men det är toxiskt för många organismer, även om flera vattenlevande organismer tål påfallande höga halter. Brunalger, vilka endast förekommer sparsamt i norra Bottenviken, är dock mycket känsliga för klorat. Enligt Naturvårdsverket mening är, enligt vetenskaplig litteratur, kunskapsunderlaget inte så stort vad gäller övriga algers känslighet för klorat. För t.ex. rödalgen Ceramium tenuicorne som förekommer i Bottenviken saknas kunskap vad gäller känsligheten för klorat i brackvatten med aktuella låga salthalter. Samma sak gäller mikroalger i Bottenviken. Naturvårdsverkets menar att bolaget bör åläggas att utföra sådana tester. Bolaget refererar dock i Bilaga A 2005-09-29 s. 62 ekotoxdata för ett antal alger för vilka inga referenser anges. Det framgår emellertid inte vilka arter som avses och inte vilka typer av vatten de lever i. Det vore enligt Naturvårdsverkets mening värdefullt om dessa referenser kunde tillgängliggöras.

Nuvarande klorathalter i utgående vatten är mycket höga. Försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 § miljöbalken är tillämplig. Naturvårdsverket anser det därför motiverat att ålägga bolaget att ytterligare utreda möjligheterna, och genomföra försök med, att nedbringa utsläppen av klorat, såväl genom åtgärder på luftningsanordningarna som genom byggande av en syrefri zon.

Fiskeriverket, 2006-09-27, aktbilaga 65Prövotiden för utsläpp till vatten bör förlängas till 2007-12-31. Under prövotiden bör bolaget åläggas att utreda möjligheterna att minska utsläppen av COD och klorat till recipienten.

Fiskbestånd och fiske i berört område

I området mynnar Kalix älv med bestånd av bl.a. lax, havsöring och sik. Kalix älv är klassad som riksintresse vad avser bestånden av lax och havsöring och ingår i EU: s nätverk Natura 2000 enligt habitatdirektivet (direktiv 92/43/ EEG) där lax är en av de arter som speciellt skyddas.

I Kalix skärgård bedrivs yrkesmässigt fiske efter lax, sik, siklöja, havsöring, strömming, gädda, abborre och lake. Inom kommunen finns ett 15-tal verksamma fiskare varav ca hälften fiskar i det egentliga mynningsområdet. Fisket bedrivs huvudsakligen under perioden juni-oktober med fällor efter lax och sik samt trålfiske efter siklöja under september-oktober. Vidare sker ett fiske efter strömming, abborre, gädda, öring och lake med olika redskap bl.a. fällor, nät, ryssjor och mjärdar.

Den loggboksförda fångsten för yrkesfisket i det delområde som omfattar Kalix skärgård samt delar av Haparanda skärgård uppgick år 2004 till ca 840 ton, varav lax 34,7 ton, strömming 37 ton, sik 25 ton, öring 1,3 ton, siklöja 775,8 ton och gädda, abborre och lake sammanlagt ca 9,7 ton. Vid redskapsinventering 1999 förekom i Kalix skärgård sammanlagt 67 fasta redskap, främst ryssjor och kombi-fällor.

Fritidsfisket är omfattande och bedrivs med fällor, nät, ryssjor, mjärdar och handredskap efter lax, sik, siklöja, strömming, öring, gädda, abborre, lake och harr. Uppgifter om fritidsfiskets fångstmängder i Kalix skärgård saknas. Vid en enkätundersökning i Råne skärgård, ca 4 mil sydost om Kalix, år 1991 (Andreasson et al 1993), skattades fångstmängder och antalet fiskande. Undersökningen kan antas ge en uppfattning om fritidsfiskets betydelse generellt i Norrbottens kustregion. Området nyttjades av ca 800-1000 fritidsfiskare. Den beräknade fångsten vid fritidsfisket var ca 150 ton. Fritidsfisket tog stora fångster av siklöja och strömming men också fångsterna av sik, öring, abborre och gädda var betydande.

Fisket har således stor betydelse för kustbefolkningen. I dag är det främst fiske med rörliga redskap efter sik, abborre, siklöja och strömming som dominerar. Kalix skärgård är relativt hårt exploaterad av fritidsbebyggelse där havet och fisket har en central roll. Inom skärgården finns ett stort antal öar som är i privat ägo och har medföljande fiskerätt för fasta redskap. Fiskesäsongen sträcker sig över sommarhalvåret.

Fiskeribiologiska undersökningar i recipienten

Åren 1985-1987 (Sandström 1985, Bergelin 1987, Bergelin 1988), samt 1994 och 2005 (Fiskeriverket 1994, Salonsaari 2005), har provfisken utförts i recipientområdet. Under åren 1993, 1998, 1999, 2002 och 2004 (Perä 1994, Perä & Hasselborg 1998, Hasselborg et al 2000, Nilsson et al 2003, Nilsson 2005) utfördes fiskeribiologiska undersökningar i recipientområdet på abborre med avseende på bl a kondition, gonadutveckling, tillväxt samt förekomsten av olika defekter på fisken. Som referensområde användes den relativt opåverkade Rånefjärden. Åren 1999, 2002 och 2004 (Grotell & Härdig 2000, Grotell 2003, Grahn och Sangfors 2005) utfördes även fysiologiska studier av abborre som omfattade exponeringsmått, biokemiska och fysiologiska variabler, leverfunktion, fortplantning och tillväxt. Nedan ges en kort sammanfattning av resultaten.

Vid provfisken 1994 och 2004 var, i motsats till motsvarande fisken under 1980-talet, fiskbestånden i närområdet till utsläppet i huvudsak likartade med förhållandena i referensområdena. Någon tydligt uttalad påverkan på fiskbestånden i recipienten kunde inte beläggas vid dessa provfisken.

Fiskeribiologiska undersökningar i recipientområdet har under senare tid främst omfattat individstudier på abborre. De abborrar som fångades i Kalix var tydligt exponerade för avloppsvatten från skogsindustri då halterna av hartssyror i galla var kraftigt förhöjda jämfört med referensområdet. Både 1999 samt 2002 hade, enligt uppgift från bolaget, oavsiktliga utsläpp skett från fabriken strax innan fisk samlades in för de fysiologiska studierna. Detta medförde att hartssyrahalten var hög i abborrgalla med halter mellan 15 000 - 20 000 µg/g ts. Hartssyrehalten hos abborrar från referensen Rånefjärden understeg 100 µg/g ts såväl 1999 som 2002.

Vid de undersökningar som gjordes i området 1993 och 2002 fanns en klar skillnad vad avser abborrens könsmognad, som var förskjuten till större storlek och därmed också högre ålder hos fiskarna i Kalix skärgård jämfört med referensområdet. Vid undersökningen 1998 var andelen könsmogna abborrhonor lägre i recipientområdet jämfört med Rånefjärden. Skillnaden var dock mindre än 1993 och 2002 och ej statistiskt signifikant. 2004 fanns inga avvikelser i könsmognad förutom i längdklassen 150-175 mm där abborrar från Kalix hade signifikant högre andel könsmogna abborrar än abborrar från Rånefjärden ( Figur 1).

FIGUR 1 UTESLUTET

Figur 1 a-e. Andelen könsmogna abborrar i olika längdklasser i Kalix och Rånefjärden 1993, 1998, 1999 2002 och 2004.

Skillnader förelåg dock mellan recipienten och Rånefjärden vad avsåg gonadsomatiskt index, d v s tillväxten på könsorganen vid undersökningstillfället 1998. Vid undersökningen 1999 kunde i motsats till tidigare undersökningar ingen skillnad observeras mellan Rånefjärden och Karlsborg vad avser parametrarna könsmognad, gonadvikt eller gonadsomatiskt index. 2004 hade abborrar från Kalix lägre gonadsomatiskt index än abborrar frän Rånefjärden.

Vid undersökningen 2002 var antalet röda blodkroppar hos fisk i recipientområdet högre jämfört med fiskar från Rånefjärden. Undersökningen 2002 studerade även tillväxt, kondition, leverstorlek, yttre skador, defekter och parasitingrepp, syreupptagningsförmåga (hematokrit, hemoglobin, antalet omogna röda blodkroppar, klorid), immunförsvar (vita blodkroppar), leverfunktion (mängden glykogen och lipider i lever, aktiviteten av avgiftningsenzymet EROD, leversomatiskt index samt leverhistologi) samt östradiol i honor och vitellogenin hos hanar. I dessa undersökningar framträdde inga anmärkningsvärda skillnader mellan recipientens och referensens fiskar.

En liknande studie 2004 visade på en lägre halt glykogen och en lägre EROD-aktivitet hos fiskar från Kalix jämfört med fiskar från Rånefjärden. Det i kombination med det lägre leversomatiska indexet som detekterades vid Fiskeriverkets undersökning samma år visar enligt vedertagna riktlinjer (Larsson et al 2000) på en störning av leverfunktionen.

I Sverige har riktlinjer för undersökningar av miljöpåverkan på fisk av industrier tagits fram i samarbete mellan industrin, forskare, Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Med hjälp av biologiska funktioner i fiskpopulationer samt individuella fysiologiska parameter kan resultat tolkas och oacceptabel miljöpåverkan definieras. Riktlinjerna för undersökning och utvärdering har sammanställts i ”Guidelines for interpretation and biological evaluation of biochemical, physiological and pathological alternations in fish exposed to industrial effluents” (Larsson et al 2000).

En utvärdering enligt riktlinjerna i Larsson et al (2000) för den senaste undersökningarna 2002 och 2004 visar att recipienten för Billerud Karlsborg kan uppvisa en störning av reproduktionen i området eftersom andelen könsmogen fisk var signifikant lägre i recipienten (2002) samt en störning av leverfunktionen p g a det låga leversomatiska indexet, lägre halt glykogen och lägre EROD-aktivitet hos abborre jämfört med referensen (2004). Enligt riktlinjerna kräver detta ytterligare studier.

Fiskeriverkets bedömning

Kalix älv och skärgård är av stort allmänt fiskeintresse med en betydande fångst av fisk i själva recipientområdet samt en uppvandring av bl a lax, havsöring och sik i anslutning till recipientområdet. Det är därför angeläget att påverkan på området genom utsläpp av industriellt avloppsvatten i möjligaste mån begränsas.

Variationerna i skillnaderna i framförallt könsmognad mellan fisk i recipienten och referensområdet gör det svårt att bedöma huruvida skillnaderna utgör en effekt av utsläpp eller naturliga variationer. Det är dock tydligt att fisken i området vid undersökningarna varit exponerade för utsläpp och att en påverkan av dessa utsläpp inte heller kan uteslutas. De upprepade indikationerna på att biologiska och fysiologiska funktioner kan vara påverkade bör därför medföra krav på bolaget i syfte att minska utsläppen av miljöstörande ämnen.

Enligt ansökan kan utsläppen av organiskt material, suspenderade ämnen och AOX reduceras betydligt genom tillkomsten av en utbyggd biologisk reningsanläggning för bolagets samlade utsläpp till vatten. Även de tillfälliga utsläppen utjämnas enligt bolagets ansökan effektivare i en sådan anläggning än i bolagets befintliga anläggning. Utökad biologisk rening sker eller planeras vid övriga massaindustrier i Norrbotten.

Eventuell påverkan på fiskbestånden av bolagets nuvarande utsläpp till vatten synes dock utifrån tillgänglig kunskap vara begränsad och avloppsvattnet har heller inte i toxicitetstester uppvisat påverkan på använda provorganismer, bl.a. sebrafisk. Mot bakgrund av detta anser Fiskeriverket att krav på utökad biologisk rening inte är motiverat i dagsläget. Dock bör bolaget åläggas att utreda möjligheterna att genom andra åtgärder minska utsläppen av COD.

Nuvarande klorathalter i utsläpp synes vara mycket höga. Klorat är giftigt för vissa vattenlevande organismer och kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön. Det finns också en osäkerhet rörande förekomsten av potentiellt känsliga arter inom berört område i norra Bottenviken. En generell försiktighet bör därför tillämpas även för dessa utsläpp och bolaget bör åläggas att utreda möjligheten att minska utsläppen.

Bolaget bör åläggas att senast 2007-12-31 ha utfört och redovisat dessa undersökningar.

Långtidseffekter på fiskbestånden liksom förändringar p g a minskade eller på annat sätt ändrade utsläpp, kan endast följas genom kontinuerliga fiskeribiologiska undersökningar. En löpande uppföljning av fiskbestånden är enligt Fiskeriverkets uppfattning nödvändig vid bedömning av behovet och effekterna av utsläppsreduktion. Därför bör fiskeribiologiska undersökningar kontinuerligt utföras för verksamheten. Detta är särskilt angeläget då betydande förändringar sker av utsläppsmängden med delvis oklar uppfattning om det nya avloppsvattnets inverkan på fiskbestånden. Vid uppläggning av de fiskeribiologiska undersökningarna bör samråd ske med Fiskeriverket.

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64Förslag till villkor.Lst 1 Bolaget skall utreda vilka möjligheter det finns att nedbringa utsläppen av organiskt material (mätt som COD) från processen med interna åtgärder, samt även utreda möjligheterna att minska vattenförbrukningen och kostnaderna för dessa åtgärder. Målet med åtgärderna är att komma ned till åtminstone en utsläppsnivå på 15 kg COD/ton massa.

Bolaget skall även utreda olika alternativ till förbättring/utvidgning av den befintliga luftade dammen för att minska utsläppen av klorat men även av organiskt material (mätt som COD) och redovisa kostnader för dessa åtgärder. Målet med åtgärderna är att komma ned till åtminstone en utsläppsnivå av 500 kg klorat/dygn och 15 kg COD/ton massa.

Resultaten av utredningarna med förslag till slutliga villkor ska inlämnas senast den 31 mars 2008 till miljödomstolen.

Länsstyrelsens bedömningsgrunder

Miljöpåverkan från bolagets verksamhet Bolagets avloppsvatten släpps ut i Repskärsfjärden i Kalixälvens mynning. Fjärden är grund och djupet är mindre än 10 meter inom ett avstånd på 2 km från fabriken. Längre ut uppgår djupet till 16-20 meter. Vattenomsättningen i området är stor och Kalixälven transporterar därför en stor del av bolagets föroreningar till skärgården och så småningom till djupare sedimentationsområden i norra Bottenviken. Bara ca 15 km söder om fabriken finns områden som är 50 -100 m djupa, vilka troligtvis kan fungera som ackumulationsbottnar.

Det faktum att bolagets utsläpp sker i en stor älvmynning kan förefalla vara den mest optimala platsen. Föroreningarna sprids i en stor vattenmassa och koncentrationerna av de olika föroreningarna blir snabbt låga. Omsättningstiden av vattnet i Repskärsfjärden är snabb, ca en vecka i genomsnitt, och den initiala spädningen har beräknats till ca 50 ggr under vintertid och mellan 100-250 ggr under resten av året. Det finns dock andra förhållanden i älvmynningen som gör att området blir speciellt känsligt för miljöstörande utsläpp.

Under vintern täcker isen ofta hela Bottenviken, vilket stabiliserar vattenpelaren och en svag skiktning, en så kallad haloklin uppstår när det saltare vattnet sjunker mot botten. I grunda skärgårdsområden och i älvmynningar, såsom i Repskärsfjärden, skiktas vattnet skarpare än i övriga delar av Bottenviken. Detta fenomen kan uppträda även under andra delar av året då saltare havsvatten tränger upp i älvmynningen längs botten. Dessa områden är därmed de känsligaste och risken för syrgasbrist på bottnarna ökar när tillförseln av näringsämnen och organiskt material blir för stor. Då isen ligger och vattenpelaren är skiktad sprider sig utsläppet från fabriken som en plym under isen ut i skärgårdsområdet utan större utspädning. Detta innebär att även t.ex. fisk som befinner sig ganska långt från fabriken, tidvis kan utsättas för relativt höga halter av föroreningar.

En annan effekt av det kalla klimatet som råder i området, är att giftiga organiska ämnen inte bryts ner lika snabbt som de skulle göra i områden med varmare klimat. Föroreningar kan därför finnas kvar och under lång tid påverka organismer i Repskärsfjärden och i skärgårdsområdena längre ut.

Älvmynningen utgör en mycket viktig del av både det marina och det limniska ekosystemet. I mynningsområdet är det ofta mer näringsrikt än i havet och älven, vilket innebär att produktionen av olika organismer är större än i andra biotoper. Pga de variationsrika morfometriska, fysikaliska och hydrologiska förutsättningarna har många arter, både marina och limniska, möjlighet att hitta sin plats i ekosystemet. Flera fiskarter substans) 0-0,25 kg/ton massa, leker och växer upp i dessa områden, medan andra fiskar, t ex laxfisk uppehåller sig i mynningsområdet en tid innan de vandrar upp i älven för att leka. Kalixälven (mynningsområdet undantaget) är också ur ett västeuropeiskt perspektiv, p g a sin unika egenskap av oreglerad älv med helt naturlig vattenföring, upptagen som Natura 2000-objekt och är dessutom klassad som nationalälv. Vattensystemet är dessutom en av de få stora älvarna med ursprungliga, naturligt reproducerande bestånd av östersjölax och havsöring. Kalixälvens mynningsområde bör därför anses som hänsynskrävande.

Motivering

Påverkan på vattenkvalitetenNedan följer en beskrivning av den nuvarande miljösituationen i Repskärsfjärden såsom länsstyrelsen uppfattar den utifrån resultaten från bolagets utsläpps- och recipientkontroll.

Bolaget har länets största utsläpp av COD och fosfor (figur 1 och 2). Denna belastning är av betydelse för vattenkvaliteten främst under vintertid då flödet i Kalix älv är lågt. Under denna period (jan-apr) utgör utsläppet av fosfor och COD ca 40% respektive ca 20% av älvens transport, medan de under sommaren utgör endast några procent.

TABELLEN ÄR UTESLUTET

Figur 1. Utsläpp av organiska ämnen (COD) längs Norrbottenskusten 1994-2005.

Som vi ser i figur 1 har utsläppen av COD från Kappa Kraftliner (numera Smurfit Kappa) minskat avsevärt år 2005. Kappa Kraftliner har från och med december 2004 en biologisk reningsanläggning installerad för rening av avloppsvattnet. Notera också att Munksunds pappersbruk (SCA Packaging Munksund AB) enligt deldom från miljödomstolen sommaren 2006 är ålagda att installera en biologisk reningsanläggning. Enligt beräkningar som länsstyrelsen gjort, utifrån de siffror Munksunds pappersbruk redovisat angående reningseffekt vid en installation av en biologisk reningsanläggning, kan man förvänta sig att COD-utsläppen från Munksunds pappersbruk kommer ned till en nivå av ca 1 100 ton per år.

TABELLEN ÄR UTESLUTET

Figur 2. Utsläpp av fosfor längs Norrbottenskusten 1994-2005.

Det faktum att Kappa Kraftliner har installerat en ny reningsanläggning har bidragit till de höga fosforutsläppen för år 2005, se figur 2. Vissa driftproblem relaterade till tillförsel av närsalter (bland annat fosfor) kan förklara en del av höjning av utsläppen av fosfor för Kappa Kraftliner.

Effekterna på vattenkvaliteten i recipienten till följd av utsläppen syns i resultaten från recipientkontrollen. Data från 1994 till 2004 visar att näringshalterna i området närmast fabriken (station 7) är förhöjd i förhållande till stationerna uppströms (station 2) och stationen längre ut i mynningsområdet (station 12). Detta gäller främst för fosfor där en tydlig förhöjning kan ses i ytvattnet under sommaren (figur 3). Även produktionen av växtplankton, mätt som klorofyllhalt, är något högre närmast fabriken (figur 4). Utsläppen av syretärande ämnen (COD) ger också utslag på vattenkvaliteten i närområdet, främst under vintern, men även om man ser till hela året (Figur 4). Syrgashalterna i bottenvattnet vid mätstationerna är trots allt tillfredställande.

TABELLEN ÄR UTESLUTET

Figur 3. Fosfor- och kvävehalter i recipienten. Medelvärden av data från juli-augusti åren 1994-2004. Station 7 ligger närmast fabriken.

Halterna av fosfor och kväve i ytvattnet närmast fabriken (station 7) bedöms som låga medan station 2 och 12, som ligger uppströms och nedströms fabriken, har mycket låga halter enligt naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Kust och Hav, rapport 4914).

TABELLEN ÄR UTESLUTET

Figur 4. Klorofyll- och COD-halter i recipienten. Medelvärden av data från åren

1994-2003. Klorfyll: augustivärden, COD: års- och vintervärden. Station 7 ligger närmast fabriken.

Halterna av klorofyll klassas som medelhöga och COD-halterna klassas som låga i samtliga stationer utom för vintervärdet för referensstation 2, som klassas som mycket låg.

Sammanfattningsvis kan man se en ganska tydlig påverkan på vattenkvaliteten i Repskärsfjärden. Förhöjningarna i fabrikens närområde är trots allt relativt måttliga vilket kan förväntas med tanke på den stora vattenomsättningen i mynningen. Belastningen av COD (drygt 20 ton/dygn) tycks dock påverka sammansättningen av bottenfaunan närmast fabriken (se nedan).

Påverkan på sediment och bottenfauna

Bottenfaunan i området undersöks årligen och resultaten visar att förhållandena har blivit bättre de senaste decennierna. Sediment med svavellukt som indikerar låga syrgashalter har blivit allt mer sällsynt. Trots detta visar undersökningsresultaten att bottenfaunan i fabrikens närhet fortfarande är påverkad av utsläppen. Det som talar för detta är den höga individtätheten och dominansen av en föroreningstålig art (Limnodrilus) och det mycket höga O/C-indexet, som indikerar en dominans av syretåliga arter som trivs vid hög organisk belastning (figur 5). Sannolikt är det så att nuvarande situation för bottendjuren är mycket varierande med tidvis stor belastning av organiskt material. Detta talar för att utsläppen av dessa ämnen bör minska.

TABELLEN ÄR UTESLUTET

Figur 5. O/C-index för bottenfaunan i recipienten. Provyta 2 ligger närmast fabriken

Antalet funna arter i provyta 2 närmast fabriken (snitt under 2000-talet: 17 st) är också genomgående lägre än i referensstationen (snitt 29 st). Den beräknade artdiversiteten (Shannons diversitetsindex) är också lägre i provyta 2 men samtidigt kan den klassas som måttlig till hög.

Sammanfattningsvis bedömer länsstyrelsen att bottenfaunasamhället i provytan närmast fabriken är måttligt påverkat av utsläppen, sannolikt p g a belastningen av organiskt material.

Påverkan på fiskhälsa och fisksamhälleI recipienten har provfisken utförts åren 1985, 1986, 1987, 1994 och 2004 där artsammansättning och artfördelning har studerats. Fiskeribiologiska undersökningar har utförts på abborre 1993, 1998, 1999, 2002 och 2004 med avseende på bl a kondition, gonadutveckling, tillväxt samt förekomsten av olika defekter på fisken. Fysiologiska studier på abborre har utförts 1993, 1999, 2002 och 2004 omfattande exponeringsmått (bl a hartssyror i galla), biokemiska och fysiologiska variabler, leverfunktion, fortplantning och tillväxt. Som referensområde har främst Rånefjärden använts, men även andra fjärdar har studerats. Nedan följer en sammanfattande bedömning av resultaten.

Analyser av artsammansättningen har visat att Repskärsfjärden hyser ett typiskt fisksamhälle med varmvattensarter som domineras av mört och abborre. Förhållandet mellan mört och abborre har vid undersökningen från år 1994 påvisat en förhöjd näringsbelastning i recipienten. Undersökningen 2004 kunde dock inte bekräfta detta resultat. De vattenkemiska analyserna stöder heller inte detta, eftersom näringshalterna kan klassas som låga även om de är förhöjda. Resultaten från år 2004 pekar dock på att gers, som trivs i områden med hög belastning av organiskt material, är mer talrik än i referensområdet.

Resultaten från de biologiska och fysiologiska fiskundersökningarna under 1990-talet och 2000-talet har, med gängse metoder och bedömningsgrunder, gett en något varierande och osäker bild av hur det står till med abborrens hälsa. Vid varje undersökningstillfälle (utom år 1999) har dock resultaten varit sådana att ytterligare studier krävts eftersom viktiga hälsoparametrar avvikit hos abborrar från recipienten jämfört med referensområdet (tabell 1).

Åren 1993 och 2002 var könsmognadsgraden hos abborrhonor signifikant lägre i Repskärsfjärden än i referensområdet, vilket även påvisats utanför flera andra pappersindustrier i Sverige. År 1998 var andelen könsmogna honor lägre i recipienten, men inte statistiskt signifikant. Istället var gonadernas utveckling signifikant sämre. Liknande resultat visade 2004 års undersökning, där ingen skillnad kunde ses gällande könsmognadsgrad, men däremot var gonadernas tillväxt återigen lägre i recipienten (tabell 1).

Undersökningen från 2004 visade även något som inte setts tidigare, nämligen att flera leverparametrar var avvikande hos fiskarna i recipienten. Bl.a. var levervikten och det leversomatiska indexet signifikant lägre. I kombination med att halten leverglykogen också var lägre, kan slutsatsen dras att fisken antingen har utsatts för någon form av stress som har förbrukat energilagren, eller att förutsättningarna att lagra energi i form av leverglykogen varit sämre i recipienten. Eftersom fosforhalten i Repskärsfjärden är något högre än i Rånefjärden samt att fiskarnas kondition inte skiljer sig mellan områdena, bör förutsättningarna för att lagra energi i form av leverglykogen vara minst lika bra i recipienten. Orsaken till de avvikande levervärdena torde därför vara något annat.

Tabell 1. Påvisade avvikelser i recipienten jämfört med referensområdet Rånefjärden.

Påvisade avvikelser i recipienten Kommentar (Enligt * = statistiskt signifikant bedömnings-mall, Larsson et al, 2000)

År Biologiska mått Fysiologiska mått Förandelar ytter-1993 - Lägre andel könsmogna - Förhöjt antal röda ligare studier. blodkroppar * - Lägre andel vita blodkroppar * - Förhöjda halter av hartsyror i galla *1998 - Lägre andel könsmogna Inga avvikelser Föranleder ytter- - Mindre gonader * ligare studier. - Lägre gonadsomatiskt index *1999 Inga avvikelser - Lägre EROD-aktivitet - Starkt förhöjda halter av hartssyra i galla2002 - Lägre andel könsmogna * - Förhöjt antal röda Förandel ytter- blodkroppar * ligare studier. - Starkt förhöjda halter av harts-syra i galla2004 - Lägre gonadvikt * - Lägre levervikt * Avvikelser i - Lägre gonadsomatiskt gonader index * - Lägre leversomatiskt föranleder index * ytterligare studier, Lev- erfunktionen störd. - Lägre glykogenhalt i lever * - Lägre EROD-aktivitet *

År 1999 kunde inga skillnader i könsmognadsgrad eller gonadutveckling påvisas mellan recipient och referens, förutom att EROD-aktiviteten (avgiftningssystem i levern) var lägre i recipientens abborrar. Liknande resultat avseende EROD har påvisats utanför pappersindustrier i bl.a. Piteå. I samband med undersökningen skedde ett större stötutsläpp av såpa till recipienten som innehöll stora mängder hartssyror. Forskning har visat att hartssyror, som är naturliga och fettlösliga komponenter i träråvara och som är toxiska för akvatiska organismer, inte stimulerar fiskarnas avgiftningssystem utan snarare tvärtom, de verkar motverka EROD-aktiviteten. Undersökningar med avseende på EROD kan därför visa på lägre nivåer i recipienten än i referenslokalen, trots att hartssyror kan ge subletala effekter (Lehtinen 1996).

Bolaget har låtit utföra toxicitetstester på sebrafisk, hoppkräfta och rödalg i det nuvarande avloppsvattnet. (Rödalgstestet kommenteras under avsnittet om klorat) Sebrafisk testades i tre koncentrationer, motsvarande 40, 150 och 1000 gångers utspädning. Spädningen 150 gånger motsvarar ungefär initialspädningen i recipienten. Resultaten visade oavsett spädning, ingen påverkan på könskvoten i två generationer. Inte heller påverkades äggproduktionen, befruktningsfrekvensen eller yngelutvecklingen negativt. Testerna på hoppkräftan och dess avkomma visade att avloppsvattnet inte bör ge några negativa effekter i recipienten, vare sig akuta eller långtidsverkande effekter.

Sammanfattningsvis kan länsstyrelsen konstatera att det faktum att effektbilden på fisk i recipienten är så varierande, gör det mycket svårt att bedöma om fiskens hälsa är negativt påverkad eller om det bara är en naturlig mellanårsvariation man ser. Toxicitetstesterna på sebrafisk visar att inga mätbara negativa effekter uppstår av avloppsvattnet, ens vid ganska höga koncentrationer. Länsstyrelsen anser dock att de återkommande signalerna om att viktiga biologiska och/eller fysiologiska funktioner är negativt påverkade, bör föranleda att utredningskrav ställs till bolaget i syfte att minska utsläppen av miljöstörande ämnen till recipienten.

Klorat

I blekningsprocessen används klordioxid som bl a omvandlas till klorat. Sedan år 2003 har riktvärdet på 100 kg/dygn inte kunnat hållas eftersom processinterna åtgärder lett till minskad organisk halt i avloppsvattnet, vilket gjort att syrgashalten ökat i reningsbassängen och därmed klorathalten. Klorat bryts ner i syrefattiga förhållanden. Fabriken släpper idag ut ca 600-1000 kg klorat per dygn och bolaget föreslår därför ett riktvärde på 1200 kg/dygn uttryckt som månadsmedel.

Klorat är giftigt för växter och alger, framför allt brunalger är mycket känsliga, men även rödalger. Lägsta effektnivån för brunalger är ca 20 mg/l. Kunskapen om Bottenvikens marina flora är fortfarande ganska begränsad, men inventeringar har visat att både brun- och rödalger förekommer i norra Bottenviken, om än sparsamt.

Toxicitetstestet som utfördes på rödalgen visade att avloppsvattnet har en tillväxthämmande effekt då spädningen av avloppsvattnet var mindre än 13 gånger. I recipienten är initialspädningen ca 100 gånger. Länsstyrelsen konstaterar dock att det avloppsvatten som användes vid testet innehöll en låg klorathalt, mer än 200 ggr lägre än t.ex. det vatten som testades på sebrafisk (31 mg/l). Institutionen för tillämpad miljöforskning (ITM), som utförde testet på rödalgen, konstaterar i rapporten att klorat kan störa algers tillväxt, men att den klorathalt som var aktuell vid testet (< 1 mg/l) inte bör påverka tillväxten. Länsstyrelsen ställer sig därför frågande till hur resultatet skulle ha blivit om klorathalten varit 200 ggr högre i avloppsvattnet.

Med tanke på att rödalger kan förekomma i recipienten och att utsläppen av klorat är stora anser länsstyrelsen att försiktighetsprincipen bör gälla och ser därför restriktivt på dessa utsläpp.

Slutsatser gällande påverkan på miljön av bolagets utsläpp till vatten Länsstyrelsen kan konstatera att Repskärsfjärden som är recipient för bolagets processavloppsvatten är en relativt näringsfattig och relativt artfattig miljö som är känslig för belastning av miljöstörande ämnen.

Utsläppen av näringsämnen och organiskt material (COD) syns tydligt i vattenkvaliteten i området närmast nedströms fabriken. Förhöjningarna är trots allt relativt måttliga vilket kan förväntas med tanke på den stora vattenomsättningen i mynningen.

Bottenfaunasamhället i provytan närmast fabriken är påverkat, om än måttligt, av utsläppen, sannolikt p g a belastningen av organiskt material.

Länsstyrelsen menar att abborrarna i Yttrefjärden är exponerade för höga nivåer av hartssyror, som en konsekvens av bolagets utsläpp av processavloppsvatten. De tillfälliga utsläpp som skett vid några tillfällen har inneburit att fisken exponerats för mycket höga nivåer av bl.a. hartssyror.

Fiskundersökningarna som är utförda i recipienten ger en oklar och varierande bild över utsläppens eventuella påverkan. De återkommande signalerna om att viktiga biologiska och/eller fysiologiska funktioner hos fisk är negativt påverkade, bör dock föranleda att utredningskrav ställs till bolaget i syfte att minska utsläppen av miljöstörande ämnen till recipienten.

Ytterligare motiv till en utsläppsreducering av ovanstående föroreningar är de miljömål som antagits. Miljömålet för Hav i balans samt levande kust och skärgård har ett antal delmål, bl a:

- Senast 2010 ska utsläppen av miljöfarliga ämnen från industrier och fartyg ligga på sådan nivå att inga negativa effekter i de naturliga ekosystemen uppstår.

- De grunda havsvikar och övriga områden i Bottenviken som är värdefulla för reproduktion och uppväxt av arter ska inte utsättas för sådan påverkan att deras funktion störs.

Det regionala miljömålet för Ingen övergödning har ett delmål som anger att:

- Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat kontinuerligt från 1995 års nivå.

- Fram till år 2010 ska de vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig verksamhet till Bottenviken inte öka från 1995 års nivå och Norrbottens bidrag till kvävebelastningen på Östersjön vara utredd.

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget med oförändrad reningsteknik inte kommer att bidra till att nå dessa mål.

Länsstyrelsens sammanfattande slutsatser angående utsläpp till vatten

Länsstyrelsen kan konstatera att vid de 22 sulfatmassafabrikerna med blekt och/eller oblekt massatillverkning som finns i Sverige är det endast en fabrik som inte har någon form av extern rening. De allra flesta har installerat eller har krav på att installera biologisk rening av processavloppsvattnet. Den fabrik som inte har rening utreder extern rening under en prövotid.

Länsstyrelsen är medveten om att bolaget har en luftad damm för rening av avloppsvattnet. Reningseffekten är ca 35 % och utgående vatten innehåller ca 23 kg COD/ton massa. Länsstyrelsen kan konstatera att bland de fabriker som har tillverkning av enbart ECF-blekt sulfatmassa har i princip alla fabriker kommit ned, eller har krav på att nedbringa utsläppen av COD till vatten, till nivån 15 kg COD/ton massa och där anser länsstyrelsen BAT-nivån för dessa utsläpp ligger.

Mängden organiskt material i form av COD som släpps ut från bolagets anläggning är anmärkningsvärt hög, se figur 1 och högst i regionen. Detta torde delvis bero på att bolaget bleker all massa vilket inte görs vid de andra fabrikerna i regionen.

Länsstyrelsen kan också konstatera att bolaget har en förhållandevis hög vattenförbrukning, 86 m3 processvatten/ton massa (uppgift från Naturvårdsverket). BAT-värdet för vattenförbrukning (utan kylvatten) ligger på 30-50 m3/ton massa. Några andra massabruk med liknande blekningsprocess har en vattenförbrukning på 60-70 m3/ton massa.

I prövotidsredovisningen finns redovisat att utgående vatten efter försedimenteringen innehåller specifika COD-värden på nivån 35 kg COD/ton massa, där BAT-nivån ligger på 30-45 kg COD/ton massa. Det finns exempel på fabriker med blekt sulfatmassaprocess som har utsläpp från processen efter försedimentering på ca 25 kg COD/ton massa. Länsstyrelsen konstaterar även att klorathalterna i avloppsvattnet har ökat under senare år och är nu höga, ligger på nivån 1 000 kg/dygn, vilket torde vara bland de högsta i landet.

Sammantaget är dock miljöpåverkan av bolagets utsläpp till vatten relativt måttliga. Vi kan dock se en viss negativ påverkan utifrån bland annat fiskundersökningarna. Klorathalterna är mycket höga och vad detta har för miljöeffekter vet vi egentligen för lite om. Utsläppen från bolagets verksamhet har heller inte minskat i den takt som krävs för att vi skall kunna säga att bolaget bidrar till att uppfylla de miljömål länsstyrelsen pekar på ovan.

Bolaget har angivit i prövotidsredovisningen att halterna av kväve, fosfor och COD minskar, jämfört med nuläget, om en så kallad LAS (långtidsluftad aktivslamanläggning) installeras. Bolaget redovisar att investeringskostnaden för en sådan anläggning ligger på ca 150 miljoner kronor. Länsstyrelsen kan konstatera att dimensionering av en sådan anläggning i stort är beroende och proportionell mot vattenflödet. Kan bolaget minska vattenförbrukningen torde investeringskostnaden för en LAS-anläggning minska.

Länsstyrelsen anser det skäligt att ålägga bolaget ett utredningskrav där möjligheterna till processinterna åtgärder för att nedbringa utsläppen av organiska ämnen (mätt som COD) utreds samt att även utreda möjligheterna att minska vattenförbrukningen i fabriken plus att nedbringa utsläppen av klorat med t.ex. mindre ändringar i den befintliga luftade dammen. Vissa externa åtgärder kan vidtas för delar av det interna flödet, såsom t. ex. kemisk fällning. En viss ombyggnad av den befintliga luftade dammen torde kunna nedbringa klorathalterna, t.ex. en avskärmning som skapar en syrefrizon, för nedbrytning av klorat. Med en minskning av vattenförbrukningen kan en ombyggnad av den luftade dammen till en LAS-anläggning vara ett rimligt alternativ. Bolaget skall även redovisa kostnader för dessa åtgärder. Målet med åtgärderna är att komma ned till ett utsläpp av COD på högst 15 kg/ton massa och klorat på högst 500 kg/dygn. Resultatet av utredningarna med förslag till slutliga villkor på utsläpp av COD, AOX, suspenderande ämnen och klorat skall inlämnas senast den 31 mars 2008 till miljödomstolen.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Sökanden - 2006-11-27, aktbilaga 68

1.1 CODNaturvårdsverket och Fiskeriverket avstår båda i sina yttranden från att ställa krav på införande av utökad biologisk rening. Även länsstyrelsen synes ha samma faktiska inställning. Myndigheterna anser dock att ytterligare utredningar krävs med avseende på om andra möjligheter finns att reducera utsläppen till vatten, främst genom interna åtgärder, men även genom sådana åtgärder i kombination med externa åtgärder.

Vidare anser myndigheterna att bolaget skall åläggas att ytterligare utreda förutsättningarna för att minska utsläppen av klorat.

Naturvårdsverket anser även att bolaget skall genomföra ytterligare tester avseende betydelsen av kloratutsläppen.

Myndigheterna konstaterar å ena sidan att krav på biorening är oskäligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken mot bakgrund av det resultat som erhållits från undersökningar av bolagets avloppsvatten och recipienten. Å andra sidan menar myndigheterna att utsläppen med bolagets avloppsvatten behöver minskas ytterligare. ÅF-PROCESS har på bolagets uppdrag kommenterat myndigheternas argument för fortsatta utsläppsminskningar, se bilaga A. I bilagan belyses och klarläggs ytterligare vissa frågor gällande tidigare ingivet underlag rörande recipientförhållandena. Vad som redovisas i bilaga A bekräftar bolagets tidigare inställning rörande betydelsen av bolagets utsläpp till vatten som den redovisats i bolagets prövotidsredovisningar.

"Fortlöpande undersökningar av bottenfauna och fisk i recipienten styrker ytterligare att avloppsvattnet från Karlsborgs Bruk vare sig ger upphov till lokala eller för ekosystemet i Repskärsfjärden som helhet nämnvärda ekotoxikologiska effekter. Karlsborgs Bruks nuvarande påverkan på vattenrecipienten kan därmed anses acceptabel ur holistiskt miljöperspektiv."

Det kan vidare erinras om att det nuvarande prövotidsuppdraget enligt Ul i första hand avsett att utreda nyttan av en utvidgad biologisk rening samt dimensionering och kostnader för en sådan anläggning. Bolaget har i tidigare tillståndsmål utrett förutsättningarna för interna åtgärder. I bolagets ansökan framfördes följande slutsats rörande dessa utredningar.

"I bilaga A avsnitt 12 konstateras vidare att det saknas andra tekniskt/ekonomiskt rimliga processåtgärder med nämnvärd effekt på aktuella emissionsnivåer. För att få en sådan effekt krävs omfattande utbyggnader av den externa reningen."

Bolaget anser att denna utgångspunkt för det nu pågående prövotidsförfarandet tidigare har accepterats av såväl remissmyndigheterna som miljödomstolen. Sedan det nu även konstaterats att utbyggd biologisk rening inte kan krävas anser bolaget att prövotidsförfarandet skall avslutas och slutliga villkor föreskivas i enlighet med bolagets yrkande. Det saknas således såväl miljömässiga skäl som tekniska skäl att ånyo skjuta upp frågan om slutliga villkor för utsläpp till vatten.

Bolaget kan konstatera att processinterna åtgärder redan har utretts ett flertal gånger. Utredningar genomfördes 1999 inom målen M 524-99 och M 523-99 för att minska utsläppen från processen till 42 kg/ton massa. Bland utredningarna ingick slutning av befintlig sjötvätt och slutningar av blekeriet. 2001 redovisades ytterligare åtgärder i samma mål, däribland indunstning, avseende nivån ca 35 kg/ton massa.

Åtgärder har i dag vidtagits som resulterat i att utsläppen från processen kunnat begränsas till ca 35 kg CODtot/ton massa. Utsläppet inkluderar tillförsel från pappersbruket.

Naturvårdsverket refererar i sitt yttrande till en tabell avseende utsläpp från massaproduktionen.

Som framgår av tabellen jämför Naturvårdsverket å ena sidan av bolaget i 2003 års ansökan lämnade uppgifter om föroreningsinnehållet mätt som CODlöst med BMT angivet som CODtot.

I 2003 års ansökan angav bolaget ca 42 kg CODtot/ton massa som tänkbar nivå för utsläppen från processen vid då tillståndsgiven produktion och med samtliga då planerade åtgärder intrimmade. Den nivån har nu alltså kunnat nedbringas till ca 35 kg CODtot/ton massa, varav ca 2-3 kg CODtot/ton massa från pappersproduktionen. Naturvårdsverket menar nu att utsläppet från massaproduktionen bör kunna sänkas ytterligare till ca 24 kg CODtot/ton massa, det vill säga med så mycket som ca 8-9 kg CODtot/ton massa. Beträffande de enskilda utredningsmålen enligt Naturvårdsverkets tabell kan följande sägas.

- Bolaget bedömer att lägre än ca 3 kg/ton från vedrenseriet är svårt att nå med hänvisning till att verksamhetens geografiska läge kräver att veden tinas med varmvatten under en stor del av året.- Utsläppen med kondensat kan minskas till ca 4 kg/ton massa.- Spillhanteringen har resulterat i utsläpp som ligger nära bästa teknik.

En väsentligare minskning av utsläppen kräver därför slutnings¬åtgärder i blekeriet. Ovannämnda äldre utredningar har pekat på möjligheterna att minska dessa utsläpp med upp till ytterligare mellan ca 4 och 15 kg CODlöst/ton massa till en investeringskostnad om mellan ca 12 Mkr och 137 Mkr.

De nu nämnda kostnadsberäkningarna är inte helt aktuella i dag. Vissa investeringar har således genomförts, framförallt installation av dubbelt 02-steg år 2000. Å andra sidan har vunna drifterfarenheter klarlagt att ytterligare åtgärder skulle behöva vidtas, framförallt skulle utrustning för kloratutstötning behöva installeras. Vidare har priserna på ved, el och stål ökat kraftigt sedan beräkningarna gjordes. Ingen hänsyn har heller tagits till senare beräknade ökade driftkostnader och förväntade kvalitetsproblem. Bolaget anser sig därför redan idag övergripande kunna konstatera att de åtgärder som skulle krävas för att nå i närheten av den högre bedömda utsläppsminskningen är ekonomiskt orimliga.

Vad gäller myndigheternas krav på utredning av möjligheterna till extern rening av delavlopp kan konstateras att detta inte har utretts vid Karlsborgs Bruk.

Som framgått ovan anser bolaget att prövotidsförfarandet rörande utsläpp till vatten nu skall avslutas och slutliga villkor föreskrivas i enlighet med vad bolaget yrkat i prövotidsredovisningen 2005-09-30.

Anser dock miljödomstolen att ett fortsatt prövotidsförfarande är motiverat trots de starka argument för motsatsen som bolaget redovisat ovan, är det bolagets bestämda uppfattning att detta skall begränsas till att avse betydelsen av att sluta sjötvätten samt av en begränsad slutning av blekeriet. Bolaget kan även acceptera att utreda förutsättningarna för extern rening av delavlopp. En eventuell utredningstid samordnas lämpligen med nedan diskuterad utredningstid rörande klorat.

1.2 Klorat

Som beskrivits i bolagets prövotidsredovisning och i myndigheternas yttranden har under senare år genomförda utsläppsbegränsande åtgärder i massabruket lett till att reduktionen av klorat i den externa reningen har försämrats kraftigt. Bolaget har i samråd med tillsynsmyndigheten genomfört flera åtgärder för att om möjligt komma till rätta med situationen. Även dessa har redovisats tidigare. Trots åtgärderna har någon påtaglig förbättring av den luftade dammens verkningsgrad ej erhållits och medelhalten av klorat har sommartid ofta uppgått till ca 20 mg/liter.

Bolaget har visserligen kunnat redovisa att de klorathalter som uppstår i recipienten vid nu förekommande emissionsnivåer inte kan ge någon påtaglig toxisk effekt för de alger som kan förväntas förekomma i brukets recipient. Ur recipientsynpunkt saknas därför enligt bolaget ett konkret motiv att minska dagens kloratemission. Bolaget är ändå berett att i konsekvens med sitt tidigare arbete utreda vilka ytterligare möjligheter som står till buds för att om möjligt åter öka kloratreduktionen. Uppenbart är att det kommer att bli fråga om andra åtgärder än de som hittills varit aktuella. En utredningstid är därför nödvändig för utredning av åtgärder och kostnader.

Bolaget har för avsikt att under 2007 vidta åtgärder för att effektivisera omblandningen av avloppsvatten via olika avlopp i dammens inloppsdel. Bolaget avser vidare att främst genom laboratorieförsök undersöka avloppsvattentemperaturens inverkan på kloratnedbrytningen samt betydelsen av uppehållstiden i en luftningsfri zon. Bolaget avser också att utreda kostnaderna för sistnämnda åtgärder.

Resultatet av planerade åtgärder och försök kan redovisas till miljödomstolen senast 2008-09-30.

Vad gäller Naturvårdsverkets önskemål om att tillgängliggöra referenser för av bolaget lämnade uppgifter om ekotoxicitet för klorat hänvisas till bilaga A. Även när det gäller Naturvårdsverkets önskemål om ytterligare algtester hänvisas till bilaga A, i vilken konstateras att sådana tester enligt bolagets uppfattning redan utförts i tillräcklig omfattning. Eventuella ytterligare tester bör under alla omständigheter anstå tills resultatet av bolagets planerade åtgärder och försök föreligger.

1.3 Fortsatta recipientundersökningar

Fiskeriverket framhåller betydelsen av att fiskeribiologiska undersökningar även framöver kontinuerligt utförs för verksamheten. Bolaget erinrar om att miljödomstolen i sin deldom 2003-10-30 i domskälen sid. 39 anfört följande.

"Härutöver har Fiskeriverket formulerat önskemål om utredningar... beträffande kontroll av utsläppens betydelse för fiskbestånd m.m. i recipienten. Frågan om fortlöpande undersökningar bör enligt domstolens mening hanteras inom ramen för den löpande tillsynen."

Ingenting har framkommit som gör att frågan bör hanteras på annat sätt än enligt miljödomstolens tidigare bedömning.

UTSLÄPP TILL LUFT AV KVÄVEOXIDER SAMT KOLMONOXID OCH PAH FRÅN BARKPANNAN

YRKANDEN M MBolaget yrkar att prövotiden förlängs till senast 2008-03-31 för att möjliggöra förnyade utredningar efter ombyggnad av barkpannan m.m. och att den provisoriska föreskriften P2 som idag gäller för utsläpp av kväveoxider skall gälla under den förlängda prövotiden.

U2. Utsläpp av kväveoxider till luft

Naturvårdsverket kan acceptera bolagets yrkande att förlänga prövotiden för frågor rörande utsläpp av NOx till 2008-03-31 (som talan slutligen bestämts). Verket yrkar att bolaget åläggs att då lämna förslag till slutliga villkor för utsläpp av NOx från sodapannan och barkpannan. Naturvårdsverket kan acceptera bolagets yrkande att de nuvarande provisoriska föreskrifterna fortsätter att gälla under prövotiden.

Naturvårdsverket yrkar att bolaget skall åläggas att under prövotiden även utreda/uppdatera möjligheterna, kostnaderna och nyttan av att installera SCR, skrubber respektive SNCR för att minska utsläppen av NOx från sodapannan. Bolaget skall senast 2008-03-31 (som talan slutligen bestämts) till miljödomstolen redovisa resultatet av utredningen, sin syn på rimligheten av de olika åtgärderna jämte sitt ställningstagande till att vidta åtgärderna.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Förslag till villkor.

Lst 2. Bolaget skall under en prövotid utreda möjligheterna, kostnaderna och miljönyttan av att installera SNCR-, SCR- respektive skrubberteknik för att minska utsläppen av kväveoxider från sodapannan. Bolaget skall senast den 31 mars 2008 redovisa resultaten till miljödomstolen med förslag till slutliga villkor för utsläppet av kväveoxider från sodapannan.

Lst 3. Bolaget skall mäta emissioner av kväveoxider från barkpannan, inklusive emissioner av ammoniak med och utan användning av SNCR-teknik. Resultatet av mätningarna med förslag till slutliga villkor på utsläpp av kväveoxider och ammoniak skall inlämnas senast den 31 mars 2008 till miljödomstolen.

Förslag till provisorisk föreskrift.

Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2) räknat som NO2, från sodapannan, mesaugn, förbränning av luktande gaser samt barkpanna får inte överstiga 600 ton per år som riktvärde.

Mot bakgrund av att förlängningen av prövotiden har föreslagits för samtliga utsläpp av kväveoxider till luft så anser länsstyrelsen att det är rimligt att kunskapsläget uppdateras för samtliga utsläppskällor som omfattas av prövotiden.

U3. Utsläpp av kolmonoxid, kväveoxider och PAH från barkpannan

Naturvårdsverket godtar (som talan slutligen bestämts) bolagets förslag.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Vid beaktande av vad bolaget har framfört finner länsstyrelsen att det för närvarande inte är lämpligt att fastställa ett slutligt villkor avseende utsläpp av kolmonoxid från barkpannan. Länsstyrelsen finner att frågan, såsom bolaget har angivit, bör avgöras i samband med att prövotidsfrågan avseende utsläpp av kväveoxider från barkpannan skall avgöras.

BOLAGETS TALAN

4. Utredningspunkt U2, kväveoxider

I bilaga A redovisas tidigare planerade och under prövotiden nytillkomna åtgärder för inverkan på bland annat utsläpp av kväveoxider. Av tillkommande åtgärder har planerad ombyggnad av barkpannan för så kallad BFB-teknik inkluderande rökgasrening med SNCR bedömts och installation av ökad turbinkapacitet ha störst betydelse.

Följande kväveoxidnivåer beräknas kunna nås som långtidsmedelvärden.- Sodapannan, 1,05-1,15 kg/ton massa eller 55-60 mg/MJ tillfört bränsle.- Barkpannan, 60-70 mg/MJ tillfört bränsle.- Mesaugnen, 0,1-02 kg/ton massa.- Destruktionsugnen för luktgaser, < 0,05 kg per ton massa.

I nedanstående tabell redovisas beräknade medelemissioner till luft av kväveoxider enligt ansökan 2003 respektive efter planerade åtgärder vid full tillståndsgiven produktion.

Ansökan 2003 Efter planerade åtgärder t/år kg/t massa t/år kg/t massaProcess-NOx somNO2 400 1,4 350-400 1,2-1,4Energi-NOx somNO21) 85 0,3 110-125 0,38-0,43NOx totalt 485 1,7 460-525 1,6-1,8

1) Emission från barkpannan

Sammanfattningsvis konstateras i bilaga A att nu redovisade bedöm¬ningar innebär att- bedömd emission av process-NOx är i nivå med eller lägre än vad som redovisats i ansökan,- bedömd emission av energi-NOx är något högre än vad som redovisas i ansökan beroende på ökad egen elproduktion resulterande i en fördubbling av självförsörjningsgraden från knappt 30 % till drygt 60 %,- den totala emissionen av kväveoxider är i nivå med vad som bedömdes i ansökan.

Ombyggnaden av barkpannan samt installation av en ny mottrycksturbin kommer att ändra förutsättningarna för försörjningen av värmeenergi, potentialen för besparingar av värmeenergi och resulterande emissioner till luft av bland annat kväveoxider. Innan slutliga utsläppsvillkor kan fastställas anser bolaget därför att det efter genomförandet av förändringarna är nödvändigt att under en förlängd prövotid utvärdera utfallet för emissioner av kväveoxider. Ombyggd och tillkommande utrustning beräknas kunna tas i drift under 2006. Därefter krävs tiden till och med 2007 för att utvärdera den ändrade emissionssituationen. Resultatet av utredningarna kan redo-visas till miljödomstolen senast 2008-03-31.

Under den förlängda prövotiden föreslår bolaget samma provisoriska föreskrift som i dag gäller enligt vad som redovisats i avsnitt 1.1 ovan.

5. Utredningspunkt U3, samband kolmonoxid och kväveoxider från barkpan-nan samt utsläpp av PAH Vissa utredningar har skett beträffande sambandet mellan kolmonoxid och kväveoxider för den befintliga barkpannan. I bilaga A konstateras dock att eftersom en omfattande ombyggnad, som kommer att minska barkpannans emission av exempelvis kolmonoxid, görs av pannan 2005 och pannans ångproduktion kommer att ökas efter uppstart av en ny mottrycksturbin 2006 finns det för närvarande inga möjligheter till några slutsatser angående långsiktig medelemission.På samma sätt som föreslagits beträffande utredningspunkten U2 i föregående avsnitt, föreslår därför bolaget att utredningarna enligt utredningspunkt U3 blir föremål för en förlängd prövotid för att möjliggöra en förnyad utredning efter ombyggnad av barkpannan m.m. med redovisning av genomförda utredningar till senast 2008-03-31.

REMISSMYNDIGHETER

Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63

Utsläpp av kväveoxiderNaturvårdsverket kan acceptera bolagets yrkande att förlänga prövotiden för frågor rörande utsläpp av NOx till 2007-12-31. Verket yrkar att bolaget åläggs att då lämna förslag till slutliga villkor för utsläpp av NOx från sodapannan och barkpannan. Naturvårdsverket kan acceptera bolagets yrkande att de nuvarande provisoriska föreskrifterna fortsätter att gälla under prövotiden.

Naturvårdsverket yrkar att bolaget skall åläggas att under prövotiden även utreda/uppdatera möjligheterna, kostnaderna och nyttan av att installera SCR, skrubber respektive SNCR för att minska utsläppen av NOx från sodapannan.

Bolaget skall senast 2007-12-31 till miljödomstolen redovisa resultatet av utredningen, sin syn på rimligheten av de olika åtgärderna jämte sitt ställningstagande till att vidta åtgärderna.

Bolaget skall enligt utredningsuppdrag U2 för kväveoxider redovisa resultatet av vidtagna processinterna åtgärder. Vidare skall bolaget redovisa möjligheter och kostnader för att vidta ytterligare åtgärder för at reducera utsläppen.

Bolaget har beslutat att bygga om barkpannan till fluidiserad bädd och samtidigt öka turbinkapaciteten. Pannan skall förses med utrustning för SNCR-teknik varigenom bolaget uppger sig kunna säkerställa ett utsläpp av kväveoxider på nivån 60-70 mg/MJ. Bolaget föreslår fortsatt prövotid för att kunna utvärdera ombyggnaden och SNCR-installationen. Ombyggd och tillkommande utrustning beräknades (2005-09-29) att kunna tas i drift under 2006.

För sodapannan bedömer man att man ligger kvar på nivån 1,05-1,15 kg NOx/t massa (2005 var det 1,13 kg NOx/t massa). Detta kan jämföras med 0,85 kg NOx/t massa som enligt Naturvårdsverket mening torde vara vad man idag kan åstadkomma med en ny sodapanna med enbart förbränningstekniska åtgärder.

Bolaget bedömer dock att ytterligare förbränningstekniska åtgärder inte är möjliga p.g.a. sodapannans ogynnsamma konstruktion.

Bolaget anser vidare att ingen av de reningsåtgärder som skulle kunna vara aktuella bör eller kan användas:

- Selektiv katalytisk rening (SCR) - Skrubber - Selektiv icke-katalytisk rening (SNCR)

Ingen av dessa tre tekniker har ännu kommit till användning på sodapannor så vitt verket vet. Tekniskt synes de dock ha förutsättningar för att kunna tillämpas och ge en reduktion på mellan 50 och 80 %.

SCR har utretts av branschen. Slutsatsen var att tekniken har de tekniska förutsättningarna men är kostsam. Ett skäl till den höga kostnaden är det krävs återuppvärmning efter elfiltren. Av bolagets underlag framgår dock inte de anläggningsspecifika förhållandena vad gäller rökgastemperatur efter elfilter och inte heller möjligheterna till ombyggnation så att återuppvärmning av rökgaserna inte behövs.

Skrubber har under ett antal år diskuterats som en tänkbar möjlighet. Två företag har i domar ålagts att närmare utreda förutsättningarna vid det aktuella bruket. En av dessa domar har överklagats till Miljööverdomstolen. Bolaget menade i ansökan 2003 att skrubbertekniken inte är utprovad och att den kan ge korrosion. Vidare skulle den, om den kunde användas, medföra oskäliga kostnader.

Bolaget anför att SNCR medför risker för ökad korrosion. SNCR har dock nyligen av en av de stora leverantörerna av sodapannor återigen framförts som en sätt att minska utsläppen av NOx. Tanken är att ammoniaken skall sprutas in med bärluft genom pannväggen.

Naturvårdsverket anser att bolaget bör åläggas att under en prövotid uppdatera kunskapsläget vad gäller de tekniska förutsättningarna och kostnaderna för att installera de tre olika teknikerna på sodapannan. Denna utredning bör göras i samråd med pannleverantörer och redovisas till miljödomstolen i slutet av 2007.

Utsläpp av CO från barkpannan

Naturvårdsverket anser att följande slutliga villkor skall föreskrivas:S1 Halten kolmonoxid (CO) i utgående rökgaser från den ombyggda barkpannan får fr.o.m. år 2007 som dygnsmedelvärde under 95 % av driftdygnen under ett kalenderår inte överstiga 250 milligram per normalkubikmeter torr rökgas vid 6 % syre (O2) och som timmedelvärde under 95 % av drifttimmarna under ett kalenderår inte överstiga 500 milligram per normalkubikmeter torr rökgas vid 6 % syre (O2). Utsläpp under start/stopp och torkeldning av murverk skall inte medräknas.

Bolagets delredovisning av utredningsuppdrag U3 avseende samband mellan utsläpp av kväveoxider och CO har nu enbart historiskt intresse eftersom bolaget har byggt om barkpannan till BFB.

Naturvårdsverket anser att vad gäller CO bör villkor för den nya barkpannan fastställas i överensstämmelse med vad som föreslås för nya anläggningar i Naturvårdsverkets remiss 2004-04-16 om generell föreskrift för CO för fastbränsleeldade anläggningar.

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64

U2. Utsläpp av kväveoxider till luft

Förslag till villkor.Lst 2. Bolaget skall under en prövotid utreda möjligheterna, kostnaderna och miljönyttan av att installera SNCR-, SCR- respektive skrubberteknik för att minska utsläppen av kväveoxider från sodapannan. Bolaget skall senast den 31 mars 2008 redovisa resultaten till miljödomstolen med förslag till slutliga villkor för utsläppet av kväveoxider från sodapannan.

Lst 3. Bolaget skall mäta emissioner av kväveoxider från barkpannan, inklusive emissioner av ammoniak med och utan användning av SNCR-teknik. Resultatet av mätningarna med förslag till slutliga villkor på utsläpp av kväveoxider och ammoniak skall inlämnas senast den 31 mars 2008 till miljödomstolen.

Förslag till provisorisk föreskrift.

Utsläppet av kväveoxider (NO och NO2) räknat som NO2, från sodapannan, mesaugn, förbränning av luktande gaser samt barkpanna får inte överstiga 600 ton per år som riktvärde.

Motivering

Länsstyrelsen anser att trots att bolagets andel av kvävenedfallet tidigare har beräknats vara liten i närområdet, bör bolaget minska utsläppen för att reducera sitt bidrag av försurande ämnen samt bildning av ozon till den norra delen av Skandinavien. När det gäller fabrikens bidrag till försämrad luftkvalitet i Kalix så anser länsstyrelsen att den huvudsakliga källan till förhöjda nivåer av NOx är utan tvekan trafiken. Trots detta finns det risk att bolagets utsläpp, under vissa dygn med ogynnsamma vädersituationer, bidrar till förhöjda halter främst i Karlsborg. Forskning har visat att hälsoeffekter även kan uppstå vid mycket korta episoder av förhöjda halter, främst hos den del av befolkningen som lider av astmatiska besvär. Det subarktiska klimat som råder i regionen med högre frekvens och längre episoder av s k inversion än i t ex södra Sverige, bidrar också till ökad risk för att luftutsläppen koncentreras i närområdet.

Länsstyrelsen ser även andra motiv för att minska utsläppen av försurande ämnen, såsom kväveoxider, från bolagets verksamhet. Det regionala miljömålet Bara naturlig försurning, avseende kväveoxider innebär att länets utsläpp år 2010 ska vara 25 % lägre än 1995 års nivå.

Länsstyrelsen anser att bolaget bör åläggas en fortsatt utredning då det gäller utsläppen av kväveoxider från sodapannan. Sodapannan är den klart största utsläppskällan av kväveoxider och det pågår en utredning vid Billerud AB Gruvöns bruk som bolaget bör följa och utifrån bland annat den utredningen redovisa de möjligheter som finns att applicera olika reningstekniker på bolagets sodapanna. Kontakt kan också lämpligen tas med olika pannleverantörer. Utredningen skall med förslag till slutliga villkor redovisas senast den 31 mars 2008 till miljödomstolen.

Kväveoxidutsläppen från barkpannan bör följas upp under intrimningstiden och då även utsläppen av ammoniak. Efter utredningen skall bolaget inkomma med förslag till slutliga villkor för utsläpp av ammoniak och kväveoxider.

U3. Utsläpp av kolmonoxid, kväveoxider och PAH från barkpannan

Förslag till villkor.

Länsstyrelsen ansluter sig till Naturvårdsverkets förslag till villkor och bedömning/

motiv i denna fråga. Det vill säga ett slutligt villkor för utsläpp av kolmonoxid från barkpannan och ingen förlängd prövotid.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Utsläpp av kväveoxiderBolaget har föreslagit fortsatt prövotid vad gäller utsläppen av kväveoxider från den ombyggda barkpannan och med redovisning av planerade utredningar 2008-03-31. Naturvårdsverket och länsstyrelsen anser att bolaget därutöver skall åläggas utreda tekniska möjligheter och kostnader m.m. förenade med användning av teknikerna SCR, SNCR respektive skrubber för att minska utsläppen av kväveoxider från sodapannan. Utredningarna föreslås bli redovisade till miljödomstolen till samma tidpunkt som bolaget angivit enligt ovan, det vill säga senast 2008-03-31.

I bolagets prövotidsredovisningar från hösten 2005 har bolaget redovisat effekter av vidtagna processinterna åtgärder för emis¬sionen av kväveoxider liksom möjligheterna att ytterligare nedbringa utsläppen och kostnaderna för detta. Utredningarna har inkluderat de reningstekniker som myndigheterna ånyo lyfter fram. Följande övergripande slutsatser vad gäller dessa tekniker beskrevs i prövotidsredovisningarna.

- SCR finns inte applicerad på någon sodapanna såvitt bolaget känner till. Tekniken kan därför inte betraktas som tillgänglig teknik, vilket särskilt gäller på äldre sodapannor enligt utredningsresultat från SSVL. Bolagets sodapanna installerades 1980.- SNCR är såvitt bekant för bolaget inte applicerad på någon sodapanna.- Skrubber är såvitt bekant för bolaget inte applicerad på någon sodapanna.

Att ingen av de diskuterade teknikerna har kommit till användning på sodapannor framgår även av Naturvårdsverkets yttrande.

Nu redovisade slutsatser för de olika teknikernas tillgänglighet i allmänhet och i synnerhet vad gäller sodapannan vid Karlsborgs Bruk, har inte förändrats efter tidpunkten för bolagets prövotidsredovisningar.

Myndigheternas syfte med utredningsförslaget synes därför närmast vara att avvakta en eventuell teknikutveckling innebärande att någon av de redovisade teknikerna blir att betrakta som känd teknik under utredningstiden.

Ett prövotidsförfarande skall inte användas i situationer som den föreliggande. Komplettering med ny reningsteknik kan i stället aktualiseras med tillämpning av omprövningsbestämmelsen i 24 kap. 5 § miljöbalken.

Bolaget motsätter sig således att genomföra andra utredningar rörande utsläpp av kväveoxider än enligt bolagets åtagande.

Utsläpp av kolmonoxid från barkpannan Naturvårdsverket och länsstyrelsen menar att slutligt villkor för kolmonoxid bör fastställas som motsvarar Naturvårdsverkets förslag till generella föreskrifter för nya pannor från 2004.

Det må först erinras om att bolagets panna inte är ny utan en 1980 anlagd nu ombyggd panna.

Naturvårdsverkets förslag till generella föreskrifter från 2004 har ännu inte blivit föremål för lagstiftning. Det kan alltså i dag inte avgöras om eventuella generella föreskrifter kommer att utformas i enlighet med Naturvårdsverkets tidigare förslag. Bolaget ser ingen anledning, och myndigheterna har heller inte redovisat några sådana skäl, till att särbehandla bolagets ombyggda panna i detta avseende.

Vidare motsätter sig bolaget att utsläppen av kolmonoxid skall ryckas ut från av bolaget föreslagen, och av myndigheterna i övrigt accepterad, kompletterande utredning med hänsyn till det tidigare dokumenterade sambandet mellan utsläpp av kolmonoxid och kväveoxider. Utsläppen av dessa parametrar måste således utredas utan bindningar i form av villkor för en av parametrarna.

Även bortsett från detta samband är hittillsvarande erfarenheter från drift av pannan med den nya mottrycksturbinen i drift ännu alltför begränsade för att ett eventuellt villkor för utsläpp av kolmonoxid skall kunna föreslås och än mindre fastställas. Turbinen startades upp i mitten av september 2006.

Bolaget motsätter sig sammanfattningsvis det föreslagna villkoret.

UTSLÄPP TILL LUFT AV STOFT FRÅN SODAPANNAN

YRKANDEN M M

Bolaget yrkar (som talan slutligen bestämts) att prövotiden vad gäller utsläpp av stoft från sodapannan skall förlängas till senast 2010-03-31 och att under prövotiden följande ändrade prövotidsföreskrift skall gälla.

P3. Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde och riktvärde till och med 2009-06-01 inte överstiga 400 mg/Nm3, och därefter 150 mg/Nm3.

Naturvårdsverket anser (som talan slutligen bestämts) att följande slutliga villkor skall föreskrivas.

S2. Avseende sodapannan skall bolaget senast 2008-12-31 installera ytterligare rökgasrening dimensionerad för en högsta utgående stofthalt av 120 mg/m3(ntg). Utsläppen av svavel får inte öka som en följd av denna ytterligare rökgasrening.

Naturvårdsverket accepterar att bolaget under en förlängd prövotid bygger om rökgasreningen för sodapannan enligt Alternativ B. Verket accepterar också bolagets yrkande att skjuta upp det slutliga avgörandet av valet mellan Alternativ A och Alternativ B till efter utgången av den av bolaget föreslagna förlängda prövotiden. Verket godtar också (som talan slutligen bestämts) den av bolaget föreslagna provisoriska föreskriften.

Länsstyrelsen i Norrbottens län tillstyrker (som talan slutligen bestämts) bolagets förslag.

Plan- och miljönämnden tillstyrker bolagets förslag.

BOLAGETS TALAN

Av bilaga A framgår att i målet tidigare redovisade förutsatta och genomförda åtgärder, det vill säga byte av elfiltrens elektroder m.m. har varit otillräckliga. Bolaget avser därför att komplettera elfilterutrustningen för att nå en dimensionerande utsläppsnivå om 200 mg/Nm3. Dessa installationer måste göras vid ett längre driftstopp. Bolaget bedömer att installationerna kan genomföras vid 2007 års underhållsstopp.

Bolaget anser att slutliga villkor kan föreskrivas redan nu för utsläpp av stoft. Villkoret måste beakta såväl situationen fram till och med genomförandet av angivna åtgärder som situationen därefter. Följande villkor föreslås.

"Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde och riktvärde till och med utgången av 2007 inte överstiga 400 mg/Nm3, och därefter 250 mg/Nm3."

Sökanden - 2006-05-31, aktbilaga 51

3.1. Genomförda utredningar

Genomförda utredningar är redovisade i bilaga 2. Därav framgår sammanfattningsvis att bolaget som ett resultat av utredningarna avser att bygga ut befintlig elfilterkapacitet med en ytterligare elfilterkammare samt renovera befintliga elfilter. I det på detta sätt kompletterade reningssystemet kommer befintlig skrubber endast att utnyttjas för flödet från befintliga filter. Åtgärderna bedöms resultera i en genom-snittlig stofthalt i rökgaserna från sodapannan på nivån 100 mg/m3ntg, det vill säga väsentligt lägre än enligt bolagets ursprungliga målsättning.

Åtgärderna gör att emissionen av svaveldioxid från sodapannan ökar eftersom ett delflöde av rökgaserna leds förbi skrubbern. Emis¬sionen av svaveldioxid från sodapannan kan dock fortfarande betecknas som låg.

Installationen av den nya elfilterkammaren förutsätts kunna slut¬föras i samband med underhållsstoppet 2008 varefter den befintliga elfilterutrustningen kan renove-ras under hösten 2008.

3.2 Förlängt prövotidsförfarande

Enligt deldom av miljödomstolen 2003-10-30 gäller följande.

"P3. Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedel¬värde och riktvärde inte överstiga 250 mg/Nm3."

I prövotidsutredningen 2005-09-30 föreslog bolaget att följande slutliga villkor skulle fastställas.

"Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde och riktvärde till och med utgången av 2007 inte överstiga 400 mg/Nm3, och därefter 250 mg/Nm3."

Nu planerade åtgärder bör leda till att bolaget efter åtgärdernas genomförande kan acceptera en sänkning av det idag tillåtna utsläppet. Bolaget anser sig emellertid inte kunna föreslå ett slutligt villkor utan att först ha utvärderat åtgärdernas effekt under ett driftår. Bolaget yrkar därför att prövotiden vad gäller utsläpp av stoft från sodapannan skall förlängas. Som ovan fram¬gått förutsätts de planerade åtgärderna kunna fullföljas under andra halvåret 2008. Med beaktande av kravet på ett års utredningstid därefter åtar sig bolaget att redovisa en utvärdering av genomförda åtgärder till senast 2010-03-31.

Under den förlängda prövotiden föreslår bolaget följande prövotidsföreskrift, som beaktar såväl situationen före som efter genomförandet av angivna åtgärder.

"P3. Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde och riktvärde till och med utgången av 2008 inte överstiga 400 mg/Nm3, och därefter 150 mg/Nm3."

REMISSMYNDIGHETER

Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63

Naturvårdsverket accepterar bolagets yrkande att förlänga prövotiden för stoft från sodapannan vad gäller datum för redovisning och att de provisoriska föreskrifterna fortsätter att gälla. Av bolagets två utredda alternativ A och B förordar verket alternativ A.

Naturvårdsverket anser att följande slutliga villkor skall föreskrivas:

S2 Bolaget skall senast 2008-12-31 installera ytterligare rökgasrening dimensionerad för en högsta utgående stofthalt av 120 mg/m3(ntg). Utsläppen av svavel får inte öka som en följd av denna ytterligare rökgasrening.

Bolaget skall enligt utredningsuppdrag U4 utreda betydelsen av byte av elektroder i sodapannan för stoftutsläppen, inklusive innehåll av PAH.

Produktionen har de senaste åren ökat med drygt 10 % jämfört med åren 2001-2003. Utsläppen av stoft från sodapannan har ökat från ca 150 mg/m3 2001-2003 till ca 250 mg/m3 idag. Denna ökning har inträffat trots att bolaget vidtagit åtgärder. Ökad produktion och förändrad luttorrhalt anges vara väsentliga orsaker till det ökade utsläppet. Merparten av stoftet är pm2,5.

Naturvårdsverket anser att bästa möjliga teknik, BMT, för minimering av stoft från sodapannor innebär att utsläppet ligger mellan 10 och 20 mg/m3. Förutom att elfiltren är överbelastade vid dagens produktionsnivå får elfilter med åren normalt sämre reningseffekt. Utsläppet av stoft är mycket högre än BMT och ligger dessutom i den mest hälsofarliga storleksklassen.

Bolaget har på länsstyrelsen begäran under vintern och våren 2006 genomfört utredningar av förutsättningarna för att nedbringa stoftutsläppen till nivån 100 - 150 mg/m3ntg.

Bolaget har redovisat åtgärder, benämnda Alternativ A resp. Alternativ B vilka anges kunna nedbringa stoftutsläppet till nivåerna 120 resp. 90 mg/m3ntg. Medan Alternativ A inte påverkar utsläppet av svavel innebär Alternativ B att svavelutsläppet ökar en faktor 3, från nivån 0,03 till nivån 0,09 mg/m3ntg. Även om vi kan hålla med bolaget om att svavelutsläppen idag inte är höga är Naturvårdsverkets uppfattning att svavelutsläppen från anläggningen inte bör öka, varför verket förordar alternativ A.

Verket bedömning är att bolaget under en förlängd prövotid bör åläggas att förbättra stoftreningen så att de nivåer som anges i alternativ A innehålls. Naturvårdsverket kan acceptera bolagets yrkanden avseende provisorisk föreskrift och redovisningsdatum.

Bolaget nämner kort att en ny skrubber skulle kosta ytterligare 15 miljoner i investering men anger inte vilka svavelemissioner detta skulle kunna medföra.

Naturvårdsverket ser här möjligheten att dimensionera och utforma en ny skrubber även för reduktion av NOx.

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64

Förslag till villkor.

Lst 5. Bolaget skall under en prövotid utreda hur stora stoftutsläppen blir från sodapannan efter att den av bolaget föreslagna kompletteringen (bolagets alternativ B) av befintligt elfilter är utförd. Resultatet av utredningen med förslag till slutligt villkor skall redovisas till miljödomstolen senast den 31 mars 2008.

Förslag till provisorisk föreskrift.

Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde och riktvärde till och med utgången av 2007 inte överstiga 400 mg/Nm3, och därefter 150 mg/Nm3.

Motivering Bolaget har under de senaste fem åren i genomsnitt släppt ut 490 ton stoft per år och det mesta kommer från sodapannan. År 2005 uppkom ca 95 % av de totala stoftutsläppen från sodapannan. Partiklar, främst de som är mycket små (<PM10), har en allvarlig effekt på människors hälsa. I flera epidemiologiska studier har resultaten visat ett samband mellan förhöjda partikelhalter och lungsjukdom samt dödlighet hos befolkningen. WHO (2000) menar att eftersom någon nedre tröskelnivå inte tycks kunna identifieras, går det inte heller att föreslå något gränsvärde för partiklar.

I första hand är det Karlsborg som kan drabbas av förhöjda partikelnivåer vid ogynnsamma väderlekar, men eftersom små partiklar kan transporteras långa sträckor kan även Kalix samhälle tidvis påverkas.

Länsstyrelsen ser även andra motiv för att minska utsläppen av stoft från bolagets verksamhet. Miljömålet Frisk luft innehåller ett nytt nationellt delmål från och med 2006 som lyder. Halterna 35 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 20 mikro-gram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM10) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år. Halterna 20 mikrogram/m3 som dygnsmedelvärde och 12 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för partiklar (PM2,5) skall underskridas år 2010. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 37 dygn per år.

Länsstyrelsen har tyvärr i dagsläget knapphändig uppföljning av miljömålet men generellt kan sägas att problemen med partiklar är störst i de stora tätorterna. Men som vi skrivit ovan kan tidvis även Kalix samhälle påverkas.

Enligt bolagets utredning är allt stoft från sodapanna att betrakta som PM10. Länsstyrelsen anser att stoftutsläppen skall minska och att sodapannan är en stor utsläppskälla. Länsstyrelsen konstaterar att med det förslag bolaget förordar ökar svavelutsläppen något (0,06 kg S/ ton massa, ca 17 ton S/år) men stoftreduktionen blir hög och problemen med avgång av vätskedroppar från skrubbern minskar då skrubbern avlastas en del av luftflödet. Stoftutsläppen blir ca 90 mg/Nm3 med detta alternativ.

Länsstyrelsen kan acceptera bolagets förordade förslag till teknisk lösning (Alternativ B) men ifrågasätter tidpunkten för installationen av den nya elfilterkammaren. Vi anser att installationen bör kunna ske under underhållsstoppet 2007 och att utredningen kan inlämnas senast den 31 mars 2008.

Sammantaget anser länsstyrelsen det motiverat att ålägga bolaget att nedbringa stoftutsläppen och att bolaget utför den förändring av elfilter som det självt påtagit sig att utföra.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Bolaget har redovisat två alternativ, A respektive B, för effekti¬viserad stoftavskiljning från sodapannan och åtagit sig att utföra alternativ B. Alternativ B förutsätts resultera i en lägre stoftemission än med alternativ A, men en något högre emission av svaveldioxid. Bolaget har också föreslagit en utredningstid till och med 2010-03-31 för utvärdering av vilket lägre stoftutsläpp som kan uppnås efter vidtagna åtgärder.

Naturvårdsverket förordar i stället alternativ A, men accepterar av bolaget föreslagen provisorisk föreskrift och utredningstid. Verkets yrkande framförs trots att verket konstaterar att bolagets utsläpp av svavel "i dag inte är höga".

Länsstyrelsen delar bolagets uppfattning att alternativ B skall genomföras, men anser att åtgärderna kan genomföras tidigare än enligt bolagets planering och nyssnämnda redovisningar inges senast 2008-03-31.

I såväl alternativ A som B installeras ett nytt elfilter för ca 40 % av rökgasflödet, medan befintliga filter renoveras och 60 % av rökgasflödet därefter avleds via dessa. I alternativ A leds därefter det samlade rökgasflödet via befintlig skrubber, medan i alternativ B endast rökgasflödet som passerar befintliga elfilter leds till skrubbern. Genom att rökgasflödet genom skrubbern i alternativ B därmed blir lägre än i alternativ A ökar skrubberns verkningsgrad med avseende på avskiljning av stoft, resulterande i ett lägre totalt stoftutsläpp än i alternativ B. Samtidigt har förutsatts att de rökgaser från det nya elfiltret som enligt detta alternativ leds förbi skrubbern, skulle innehålla något mer svaveldioxid än om de fått passera skrubbern.

Slutligen, och inte minst väsentligt, innebär avlastningen av skrubbern att ett i dag aktuellt problem med medryckning av vätskedroppar i rökgaserna från skrubbern skulle upphöra. Dropparna orsakar problem genom nedfall i fabrikens närområde.

Naturvårdsverket har således prioriterat ett fullständigt bibehållande av de låga svavelutsläppen, på bekostnad av bedömda 30 % högre stoftutsläpp än vad som skulle bli resultatet av bolagets, av länsstyrelsen förordade, förslag. Bolaget får härutöver lämna följande tilläggsinformation.

Bolaget har under 2006 efter det att prövotidsredovisningen avseende stoft från sodapannan inlämnats kompletterat tidigare mätningar med online instrument med manuella mätningar av svaveldioxidhalten i rökgaserna från sodapannan före skrubbern. Inte i något fall har en mätbar halt av svaveldioxid kunnat konstateras. Den troliga förklaringen till detta är de redovisade åtgärderna i indunstningen och sodapannan resulterande i förhöjd torrhalt på tjockluten och förbättrad bränsle- och luftfördelning i pannan. Utgående från de nya mätresultaten skulle en framtida tillämpning av alternativ B således inte behöva resultera i ökade utsläpp av svavel. Bolaget anser att det i och för sig begränsade mätunderlaget bör kompletteras under den föreslagna utredningstiden avseende stoft, och att frågan om rökgasskrubbningens omfattning därefter avgörs baserat på mätutfallet.

UTSLÄPP TILL LUFT AV PROCESSVAVEL FRÅN SMÄLTALÖSARE, HARTSKOKERI OCH DIFFUSA SVAGA GASER

YRKANDEN M MBolaget yrkar att prövotiden avslutas och att följande ytterligare slutliga villkor föreskrivs.

- Utsläppet av gasformigt svavel i det samlade utsläppet från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser får uppgå till högst 140 ton per år som riktvärde.

Naturvårdsverket yrkar (som talan slutligen bestämts) att följande slutliga villkor fastställs.

- S3 Utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser får fr.o.m. år 2008 som riktvärde inte överstiga 0,12 kg S/t massa.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Förslag till villkor.

Lst 6. Utsläppet av svaga diffusa gaser får från och med 2009 som riktvärde och årsmedelvärde inte överstiga 0,12 kg S/ton massa.

Plan- och miljönämnden, Kalix kommun, tillstyrker bolagets ansökan, men avstår från att avge specifika yttranden om nivåer på de gräns- och riktvärden för utsläppsvillkor som ska ges då beslut ska tas.

BOLAGETS TALAN

Utredningarna enligt U5 skall avse möjligheterna att nå den dimen¬sionerande nivån 0,15 kg svavel/ton massa från det samlade utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser.

I bilaga A konstateras att svavelemissionen från sodapanna, mesaugn och ordinarie destruktionsugn ligger väl inom eller under tidigare bedömt intervall. Detta gäller även emissionerna från smältalösare och nybyggt hartskokeri. Däremot har inte emissionerna med diffusa gaser kunnat reduceras på samma sätt. "Diffusa gaser" motsvarar nedan liksom i bilaga A "diffusa svaga gaser" enligt utredningspunkt U5. Diffusa gaser avser den sammantagna emissionen av gasformigt processvavel i avluftningar från cisterner m.m.

I bilaga A redovisas de åtgärder och mätningar som bolaget genomfört för att om möjligt kunna reducera utsläppen med diffusa gaser. Det konstateras därvid att betydande mättekniska svårigheter föreligger att mer exakt bedöma en trolig medelemission över enskilda år.

Sammanfattningsvis konstateras i bilaga A att utredningsmålet 0,15 kg svavel/ton massa från svaga gaser, varmed nedan liksom i bilaga A avses summa gasformig processvavelemission från smältalösare, hartskokeri och via diffusa gaser, inte är möjligt att nå utan omfattande installationer för uppsamling och destruktion av diffusa gaser. Merparten av utluftningarna i fiberlinje och indunstning skulle behöva anslutas. Bolaget har utrett förutsättningarna för att installera ett sådant uppsamlingssystem och konstaterat att det kan ske till en kostnad av ca 64 Mkr, vilket resul-terar i årliga totalkostnader för kapital och drift om ca 12 Mkr. Svavelutsläppen skulle kunna reduceras med 0,25-0,3 kg svavel/ton massa eller 73-87 ton svavel/år. Den specifika kostnaden för svavelreduktion skulle därmed bli mellan 140 kronor och 165 kronor/kg minskad svavelemission. Kostnaden ligger således långt över den nivå om ca 30 kronor/kg som kan betraktas som rimlig.

Samtidigt kan konstateras att även om emissionen av svavel med svaga gaser är högre än vad som tidigare bedömts bli fallet så bedöms den totala svavelemissionen, inklusive emissionen med svaga gaser, komma att bli lägre än vad som tidigare beräknats.

Bolaget konstaterar också att nu diskuterade utsläpp inte resulterat i klagomål på luktolägenheter från närboende. De få klagomål som inkommit från närboende avseende luktstörningar kan helt och hållet härledas till driftproblem i destruktionssystemet för starka luktgaser.

Mot denna bakgrund föreslår bolaget att ett nytt villkor före¬skrivs som reglerar utsläppet av svaga gaser. Med utgångspunkt från att den dimensionerade årsmedelemissionen vid tillståndsgiven produktion uppgår till nivån 120 ton svavel/år, föreslås följande villkor.

"Utsläppet av gasformigt svavel i det samlade utsläppet från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser får uppgå till högst 140 ton per år som riktvärde."

REMISSMYNDIGHETER

Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63Naturvårdsverket anser att följande slutliga villkor skall föreskrivas:

S3 Utsläppet av svaga diffusa gaser får fr.o.m. år 2008 som riktvärde inte överstiga 0,12 kg S/t massa.

Bolaget skall enligt utredningsuppdrag U5 utreda det samlade utsläppet av processsvavel från smältalösare, hartskokeri och via diffusa svaga gaser med målet att nå ned till 0,15 kg S/t massa. Dessa utsläpp benämns här ”svaga gaser”.

Bolaget har genomfört olika åtgärder för att minska utsläppen. Man bedömde i ansökan 2003 att de samlade utsläppen med diffusa svaga gaser skulle kunna minska från ca 0,3 till 0,15 kg S/t massa. Utsläppen med diffusa svaga gaser är dock efter vidtagna åtgärder i stort sett oförändrade runt 0,3 kg S/t massa. Samtidigt har utsläppet från hartskokeriet kunnat minskats med storleksordningen 0,1 kg S/t massa.

Det samlade utsläppet av svaga gaser under 2005 var ca 0,4 kg S/t massa.

Bolaget bedömer vidare att utsläppet av svaga gaser kan begränsas ytterligare -motsvarande ca 80 t S per år till under 0,1 kg S/t massa. Detta kan åstadkommas genom att bolaget installerar ett system för uppsamling och omhändertagande av svaga gaser. Investeringskostnaden för detta bedöms bli ca 64 MSEK. Bolaget räknar med en avskrivningstid på 20 år. Med en ränta på 15 % blir kapitalkostnaden ca 10 MSEK. Med en driftkostnad på 2 MSEK/år blir kostnaden då ca 150 SEK/kg avskilt S. Bolaget anser att denna kostnad inte är rimlig då den är ca 5 gånger högre än svavelskattens 30 SEK/kg S.

BMT för diffusa svaga gaser är enligt Naturvårdsverkets uppfattning att man har ett uppsamlingssystem för flertalet av dessa och bränner dem antingen i sodapannan eller i en gasdestruktionsugn. Uppsamlingssystem för svaga gaser får sägas vara standard på sulfatbruk idag. Flertalet svenska bruk har redan installerat, eller kommer att installera, sådana system.

Ett uppsamlingssystem innebär för det första en minskning av utsläppen av kraftigt luktande organiska föreningar. Svavlet i dessa luktande ämnen omvandlas med tiden till försurande SO2.

De reducerade organiska svavelföreningar är även flyktiga organiska kolföreningar, VOC. Om man ansätter att huvuddelen av TRS är dimetylsulfid så kan minskningen av utsläppet av VOC som är förknippad med TRS ansättas till ca 150 t/år.

Tidigare undersökningar inom ramen för Stiftelsen Skogsindustriernas Vatten- och Luftvårdsforskning, SSVL, visar att i svaga gaser även finns VOC-föreningar som inte innehåller S. Mängderna av dessa andra gaser är minst lika stor som de svavelinnehållande. Detta indikerar att ett svaggassystem i detta fall skulle innebära att utsläppet av VOC sammantaget kan minska med ca 300 t/år.

Utsläpp av VOC bidrar till bildningen av marknära ozon. En genomsnittshalt på 50 µg/m³ dagtid under sommarhalvåret brukar räknas som en övre gräns för hur mycket ozon känsliga grödor tål utan att påverkas. De nutida sommarhalterna ligger i genomsnitt kring 60-70 µg/m³ i norra Sverige och kring 80 µg/m³ i Syd- och Mellansverige.

Sammantaget anser verket att vid en avvägning enligt MB 2 kap 3 och §§7 att det inte är orimligt att bolaget åläggs att vidta åtgärder som minskar utsläpp med diffusa svaga gaser till ca 0,1 kg S/t och därmed även utsläppet av VOC. Åtgärder bör kunna vidtas i samband med underhållstoppet år 2007. Verket bedömer därför att ett rimligt riktvärde är 0,12 kg S/t massa.

Mot bakgrund av att bolaget gjort en kostnads-nyttoanalys vill verket visa på ett alternativt sätt att göra en sådan:

Naturvårdsverket finner det till att börja med uppenbart att MB:s krav på åtgärder ”i den utsträckning det inte kan anses orimligt” innebär väsentligt lägre krav på ränta än den som används i en företagsekonomisk kalkyl. Verket anser att en ränta mellan 4 och 6 % är rimlig. Verket vill härvid även referera till miljööverdomstolens dom i mål M8010-99 eller till deldomen i M 333-02 meddelad av miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt den 24 februari i år. För avskrivningstid bör den tekniska livslängden användas. Den av bolaget antagna tiden på 20 år bör kunna godtas.

Kapitalkostnaden blir med 6 % ränta och 20 års avskrivning ca 6 MSEK per år. Tillsammans med driftskostnaden på 2 MSEK innebär detta en total årskostnad på ca 8 MSEK/år.

När det sedan gäller möjligheterna att i pengar värdera nytta av minskade utsläpp finns det skattningar t.ex. i PM 2005:16 från Statens Institut för Kommunikations-analys, SIKA.

I denna rapport rekommenderas i ett regionalt perspektiv en värdering av SO2 till 21 SEK/kg och därmed av S till 42 SEK/kg. Man skulle även kunna tänkas sig att få visst stöd i bedömningen från svavelskatten på motsvarande 30 SEK/kg S. I ett antal ärenden har dock denna nivå bedömts som för låg idag.

Vad gäller VOC rekommenderar SIKA i regionalt perspektiv en värdering på 31 SEK/kg.

Enligt den av SIKA rekommenderade värderingen av de lokala effekterna av ut-släpp av SO2 och VOC är effekterna mycket beroende på lokala spridningsförhållanden. I detta fall sker spridningen på hög höjd med endast ett litet samhälle i närheten. Verket bedömer därför att värderingen av de lokala effekterna försiktigtvis ansätts till noll kronor.

Sammantaget finner verket att man i detta mål skulle kunna ansätta en värdering på 40 SEK/kg S och 30 SEK/kg VOC. Ett svaggassystem skulle enligt ovan årligen kunna minska utsläppet av gasformigt S med 80 ton och av VOC med ca 300 ton. Minskningen skulle därmed kunna värderas på följande sätt:

80 t S/år á 40 kSEK/t = 3 MSEK/år300 t VOC/år á 30 kSEK/t = 9 MSEK/årTotalt 12 MSEK/år

En på detta sätt beräknad nytta per år överstiger den ovan beräknade kostnaden 8 MSEK/år. Den tillkommande nyttan i form av minskade luktolägenheter för de närboende är än svårare att värdesätta i kronor.

Naturvårdsverket, 2007-02-14, aktbilaga 75

BMTSom framgår av vårt yttrande 2006-09-27 är verkets uppfattning att BMT för svaga gaser är att man har ett uppsamlingssystem för flertalet av dessa och bränner dem antingen i sodapannan eller i en gasdestruktionsugn.

Uttryckt i siffror bedömer verket att BMT för utsläpp av svaga gaser ligger på eller under nivån 0,1 kg S per ton sulfatmassa (kg S/t massa). Bolagets emission var 2005 0,40 kg S/t massa. Av 2005 års statistik från Skogsindustrin framgår att arton av landets sulfatmassabruk låg lägre och endast två bruk högre.

Bolagets konstaterande att utsläppet av processvavel ligger inom intervall för BAT i IPPC BREF-dokument är måhända riktigt men det är enligt verkets uppfattning långt från BMT. Verket bedömer att BMT för utsläpp av processvavel (svaga gaser plus punktkällor i processen) är 0,1-0,2 kg S/t massa. Bolaget släppte 2005 ut 0,43 kg S/t massa. Tolv av landets sulfatmassabruk hade lägre utsläpp och åtta högre.

Av bolagets totala utsläpp av svavel (svaga gaser + processvavel + bränslesvavel) kommer merparten (116 av 133 ton år 2005) från svaga gaser.

Bedömning enligt 2 kap 3 och 7 §§ miljöbalkenMot bakgrund av det ovan sagda är det verkets sedan tidigare redovisade uppfattning att det är tekniskt möjligt och inte ekonomiskt orimligt för sulfatmassabruk att installera svaggassystem.

I detta ärende har bolaget redovisat hur utsläppet från bruket kan nå ner till nivån 0,1 kg S/t massa. Naturvårdsverket vidhåller därför sitt yrkande att domstolen som slutligt villkor för utsläpp av svaga diffusa gaser fastställer 0,12 kg S/t massa som riktvärde.

Kostnadnyttoanalys - Årlig kostnad

Även om verkets uppfattning i fråga om skälighetsbedömningen enligt 2 kap. 7 § miljöbalken sålunda redovisats kan det ändå vara befogat att här något kommentera de kostnadnyttoanalyser som bolaget fört fram i detta ärende.

Bolaget uppger att den tekniska livslängden för ett svaggassystem är 20 år vilket verket inte har någon anledning att ifrågasätta. Verkets uppfattning är att som avskrivningstid bör den tekniska livslängden användas

Med 20 års avskrivning, 6 % ränta och en driftkostnad på 2 MSEK/år blir, såsom verket anfört i yttrandet 2006-09-27, den totala årliga kostnaden för installation av svaggassystem ca 8 MSEK/år. Med 10 års avskrivning och 6 % ränta blir motsvar-ande siffra ca 11 MSEK/år.

Kostnadnyttoanalys - förhållande mellan VOC-utsläpp och S-utsläpp

Utsläpp av svaga gaser innebär också utsläpp av VOC - dels genom att många av de luktande svavelinnehållande ämnen i sig även utgör VOC, dels genom att det tillsammans med de svavelinnehållande ämnena även släpps ut VOC som inte innehåller svavel.

I sitt senaste yttrande nämner bolaget en år 2000 av IVL åt branschen framtagen schablonmodell för beräkning av utsläpp av VOC från massaindustrin. Naturvårdsverket har tagit del av modellen. Modellen utgörs av en Excelfil i vilken anges hur mycket VOC som normalt emitteras med svaga gaser för två fall: med (600 gram/ton massa) respektive utan svaggassystem (1000 gram/ton massa). Enligt vad verket erfarit efter kontakter med bolaget och dess konsult är värdena resultatet av en expertbedömning och anger vad man skulle kunna kalla "genomsnittsvärden för genomsnittsbruk". I detta ärende är emellertid emissionen av svavel känd genom faktiska mätningar. På basis av dessa mätningar har bolaget räknat fram den med ett svaggassystem möjliga reduktionen av S till ca 80 ton per år.

Mot bakgrund av att emissionerna av svavel med svaga gaser från Karlsborgs bruk är betydligt högre än på ett "genomsnittsbruk" menar verket att det är mer rättvisande att, såsom i verkets yttrande 2006-09-27, beräkna VOC-emissionerna ur de mätta svavelemissionerna än att beräkna dem ur schablonvärden angivna som gram VOC per ton massa för "genomsnittsbruk".

Genom mätningar utförda av branschen på 90-talet är sammansättningen av svaga gaser relativt väl känd. Utöver referenser nämnda i vårt yttrande 2006-09-27 kan även nämnas Miljö 95/96 Rapport nr 19. Sammantaget finns relativt god kunskap om kvoten ton emitterad VOC genom ton emitterad S (benämns nedan "VOC/S-kvot"). Av rapporterna framgår att de svavelinnehållande gaserna i sig själva utgör mellan 1,5 och 2 gånger så stor mängd VOC som gasernas mängd av svavel. Till detta ska läggas de icke-svavelhaltiga gaserna som emitteras tillsammans med de svavelhaltiga. Enligt referenserna är mängderna av dessa lika stora som, eller upp till fyra gånger så stora som, summan av mängderna av de svavelinnehållande VOC. Sammantaget betyder detta att mängden VOC som emitteras då svaga gaser emitteras är av storleksordningen tre till tio gånger mängden emitterad svavel. Eller med andra ord: "VOC/S-kvoten" är enligt dessa rapporter mellan 3 och 10.

Mot bakgrund härav har verket i yttrandet 2006-09-27 försiktigtvis ansatt en reduktion med 300 ton VOC/år givet en reduktion av 80 ton svavel/år. Det motsvarar en "VOC/S-kvot" på 3,75. Bolaget kommer med schablonsiffrorna för "genomsnittsbruk" fram till 120 ton VOC/år reduktion vilket motsvarar "VOC/S-kvoten" 1,5.

Kostnadnyttoanalys - summeringI yttrandet 2006-11-27 (sid. 13) jämför bolaget (Bil. B sid 10-11) i en beräkning den totala årliga kostnaden med nyttan av att reducera enbart utsläppen av svavel - och menar sig då kunna visa på en kostnad som överskrider nyttan. I en annan beräkning jämför bolaget sedan den totala årliga kostnaden med nyttan av att reducera enbart utsläppen av VOC - och menar sig återigen visa på en kostnad som överskrider nyttan.

Verket menar att för att en kostnads-nyttoanalys ska tillföra något till beslutsunderlaget för avvägningen enligt 2 kap. 7 § MB bör lämpligen värdet av nyttan för miljö och hälsa summeras för så många aspekter som är relevant. En särskild utmaning innebär härvid de nyttoaspekter vilka inte kunnat värderas monetärt - i detta fall luktminskningen.

I verkets yttrande 2006-09-27 summeras nyttan med avseende på reduktion av svavel och VOC. Summan blir 12 MSEK/år vid antagande om reduktion med 300 ton VOC/år.

Sammanfattningsvis konstaterar Naturvårdsverket att nyttan av installation av svaggassystem är lika med värdet av luktminskningen plus ytterligare ca 12 MSEK/år. Eftersom kostnaden för installationen, beroende på avskrivningstid, är ca 8 - 11 MSEK menar verket att kostnadnyttoanalysen ytterligare stöder verkets slutsats och yrkande ovan.

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64

Motivering 2006Länsstyrelsen kan konstatera att bolagets utsläpp av processvavel från främst s. k. diffusa svaga gaser (avluftningar från cisterner m.m.) ca 0,3 kg S/ton massa är högt. Från processen i övrigt är utsläppen ca 0,119 kg S/ton massa (inklusive den ökning som uppstår vid det förslag som bolaget (och länsstyrelsen) förordat som alternativ vid stoftrening för sodapannan). De diffusa utsläppen står för ca 70% av utsläppen.

Från processen släpps årligen ut ca 300 ton svaveldioxid (150 ton S) per år, vilket gör bolaget till en av de stora punktkällorna länet. Svaveldioxid är en gas som bidrar till försurningsprocessen i sjöar och skogsmark. Den kritiska belastningsgränsen för svavel som beräknats för området runt Kalix är satt till ca 3-5 kg S/ha och år (Naturvårdsverket 2001). Den kritiska belastningsgränsen varierar dock betydligt för ett län som Norrbot¬ten, beroende av hur känslig marken i ett visst område är för försurning. I t.ex. Kalixälvens avrinningsområde, varierar belastningsgränsen mellan 0 och 16 kg S/ha och år (Naturvårdsverket 2001). I avrinningsområdet finns det alltså områden som i princip inte tål någon belastning alls av antropogent svavel. Det senaste decenniet har nedfallet av svavel minskat i Sverige, liksom i Norrbotten, men utmed den Norrbottniska kusten har den kritiska belastningsgränsen för svavel tangerats eller t.o.m. överskridits under 2000-talet. Nedfallet av svavel låg enligt IVL mellan 2-5 kg/ha i stora delar av Norrbotten senast under det hydrologiska året 2004/05 (figur 6).

KARTAN UTESLUTET HÄR.

Figur 6. Summerad svaveldeposition (SO4-S ex*) i granskog det hydrologiska året 2004/05.

Trenden för de svenska svavelutsläppen är att minskningen har mattats av efter en lång period av tydligt minskade utsläpp. Det reviderade delmålet om utsläpp av svaveldioxid (50 000 ton/år) har dock redan nåtts. Trots det gör miljömålsrådet en bedömning att miljökvalitetsmålet ”Bara naturlig försurning” inte kommer att nås till 2020, eftersom modellberäkningar visar att nivån för kritisk belastning av försurande ämnen kommer att överskridas i vissa områden i Sverige, bl.a. i Norrbotten (de Facto 2006).

Länsstyrelsen finner därför det befogat att bolaget bör minska utsläppen av svavel. Trots att länsstyrelsen medger en viss ökning av svavelutsläppen vid förordat alternativ av stoftrening av sodapannan blir det totalt sett en minskning av svavelutsläppen på ca 32 ton per år från bolagets anläggning om diffusa svaga gaser insamlas.

Länsstyrelsen anser att bästa tillgängliga teknik för diffusa svaga gaser är ett uppsamlingssystem för flertalet av dessa och bränner dem antingen i sodapannan eller i en gasdestruktionsugn. Uppsamlingssystem för svaga gaser är näst intill standard på sulfatmassabruk idag. Flertalet svenska bruk har redan installerat, eller kommer att installera, sådana system.

Ett uppsamlingssystem innebär för det första en minskning av utsläppen av luktande organiska föreningar. De reducerade organiska svavelföreningar är även flyktiga organiska kolföreningar, VOC.

Sammantaget anser länsstyrelsen att det inte är orimligt enligt 2 kap 7 § MB att bolaget åläggs att vidta åtgärder som minskar utsläpp av svavel med diffusa svaga gaser till ca 0,1 kg S/ton massa och därmed även utsläppet av VOC. Länsstyrelsen bedömer att ett rimligt riktvärde är 0,12 kg S/ton massa. Åtgärder bör kunna vidtas i samband med underhållstoppet år 2007 och 2008.

Länsstyrelsen 2007-01-24, aktbilaga 73I IPPC: s BREF-dokument (BAT reference document) för massa- och pappersin-dustrin framgår att uppsamling och förbränning av svaga gaser är att betrakta som BAT. Bolaget har framfört att den samlade emissionen av processvavel från verk-samheten motsvarar 0,4-0,5 kg S/t massa. Denna nivå motsvarar BAT, 0,3-0,6 kg S/t massa, enligt BREF-dokumentet om utsläppen av SO2 och TRS summeras med avseende på totalsvavel. Det samlade utsläppet av processvavel motsvarar enligt bolagets mening BAT, trots att bruket inte har försetts med ett svaggassystem.

Länsstyrelsen konstaterar att BREF-dokumentet snart är 7 år gammalt. Bolagets utsläpp av processvavel från sodapanna, mesaugn, barkpanna och dylikt understiger det interv som i BREF-dokumentet anses vara BAT för dessa anläggningsdelar. Däremot överstiger bolagets diffusa utsläpp av svaga gaser (TRS) det intervall som anses vara BAT i BREF-dokumentet. Länsstyrelsen kan instämma i bolagets slutsats att det totala utsläppet av processvavel från verksamheten är i nivå med vad som anses vara BAT i BREF-dokumentet om utsläppen av SO2 och TRS summeras. Enligt BREF-dokumentet anses utsläppsnivån 0,1-0,2 kg S/t massa vid diffusa utsläpp av svaga gaser (TRS) vara BAT. Utsläppen av svaga gaser vid tillståndsgiven produktion har av bolaget beräknats till nivån 0,3-0,4 kg S/t massa. Länsstyrelsen finner att utsläppsnivån av svaga gaser inte är att betrakta som BAT vid jämförelse med vad som anges i BREF-dokumentet.

I mål M 8010-99 har miljööverdomstolen ansett det vara skäligt att använda räntesatsen 6 % och avskrivningstiden 10 år vid beräkning av kapitalkostnaderna för miljöskyddsåtgärder. Länsstyrelsen konstaterar att i domen har det ansetts vara rimligt att använda en räntesats som torde kunna motsvara vad som används vid upplåning i bank.

Naturvårdsverket har angivit att såsom avskrivningstid bör den tekniska livslängden användas. Verket har använt 20 år som avskrivningstid i sina kalkyler. Bolaget har med hänvisning till den ovan refererade domen angivit att avskrivningstiden bör vara 10 år om Naturvårdsverkets beräkningssätt skall användas. Vidare har bolaget framfört att Naturvårdsverkets kalkylmetod kan ifrågasättas.

I det ovan refererade målet har avskrivningstiden bedömts vara 10 år. Länsstyrelsen anser att det i varje enskilt fall måste göras en bedömning avseende vilken avskrivningstid som kan anses vara rimlig. Enligt länsstyrelsens mening torde det vid investeringar i miljöskyddsåtgärder vara rimligt att använda installationens tekniska livslängd som avskrivningstid.

Naturvårdsverket har i sitt yttrande angivit att införandet av ett uppsamlingssystem för svaga gaser möjliggör en minskning av VOC-utsläppen med 300 t/år varvid verket har utgått från uppgifter som har framkommit i det branschgemensamma projektet Miljö 90. Bolaget har uppgivit att det endast är möjligt att minska utsläppen av VOC med 120 ton/år varvid bolaget har hänvisat till en senare utvärdering som har gjorts av IVL kring sekelskiftet. Länsstyrelsen har inte möjlighet att utröna vilken uppgift som är korrekt. Länsstyrelsen har dock valt att göra en försiktig bedömning avseende nyttan med åtgärden. Därför har bolagets uppgift godtagits vid denna bedömning.

Kostnaden för att införa ett svaggassystem blir med 6 % ränta och 20 års avskriv-ningstid cirka 8 MSEK/år. Till den beräknade nyttan av investeringen kan minskade utsläpp av svavel räknas. Dessa har värderats till ca 3,2 MSEK/år därtill tillkommer nytta för närboende i form av minskande luktolägenheter som är svårare att kvantifiera. Utsläppen av VOC bedöms minska till följd av att ett svaggassystem införs. Dessa har värderats till ca 3,6 MSEK/år. Den totala nyttan av investeringen har därmed uppskattats vara minst ca 6,8 MSEK/år och därtill tillkommer minskade luktolägenheter för närboende. Vid beaktande av den nytta som har kunnat kvantifieras i ekonomiska termer samt därtill minskande luktolägenheter finner länsstyrelsen att det är skäligt att installera ett svaggassystem. Vidare konstaterar länsstyrelsen att uppsamling av svaga gaser normalt är att betrakta som BAT vid beaktande av att uppsamlingssystem har installerats på ett flertal svenska sulfatbruk och med hänsyn till vad som har angivits i BREFdokumentet.

Sammanfattningsvis vidhåller länsstyrelsen att bolaget bör åläggas att installera ett svaggassystem.

BOLAGETS BEMÖTANDESåväl Naturvårdsverket som länsstyrelsen anser att bolaget bör installera ett system för uppsamling och omhändertagande av svaga gaser.

Kravet kan, enligt myndigheterna, motiveras med att installationen medför, dels sänkta utsläpp av svavel, och dels sänkta utsläpp av flyktiga organiska kolföreningar (VOC).

ÅF-PROCESS har i bilaga B bemött i första hand Naturvårdsverkets yttrande.

Beträffande betydelsen av den minskade svavelemission som kan uppnås med ett svaggassystem installerat vid Karlsborgs Bruk konstateras att detta endast skulle resultera i marginella positiva miljöeffekter. Vidare konstateras, i likhet med vad som redovisades i bolagets prövotidsredovisningar, att ett krav på införande av svaggassystem är ekonomiskt orimligt. Det primära syftet med ett svaggassystem är att eliminera utsläpp av lukt- och processvavel. Myndigheterna synes ha accepterat att installation av ett svaggassystem i bolagets fall inte kan krävas med hänvisning till en sådan installations positiva betydelse. Myndigheterna, i första hand Naturvårdsverket, har därför också värderat ett svaggassystems betydelse för möjligheterna att minska emissionen av VOC.

Bolaget är visserligen tveksamt till om detta synsätt formellt kan accepteras med hänvisning till vad den uppskjutna frågan avser, det vill säga utsläpp av processsvavel. I bilaga B diskuteras emellertid även ett svaggassystems betydelse för emissionen av VOC. Där konstateras som utgångspunkt att emissionen av VOC från Karlsborgs Bruk även utan ett svaggassystem i ringa utsträckning bidrar till den regionala bildningen av ozon. Vidare framhålls att Naturvårdsverket överskattar vilken minskning av utsläppen av VOC som kan erhållas med hjälp av ett svaggassystem. Naturvårdsverket har bedömt att minskningen kan uppgå till ca 300 ton/år. I bilaga B redovisas att minskningen bedöms uppgå till ca 120 ton/år, vilket endast innebär en minskning med ca 20 % av brukets sammanlagda beräknade utsläpp om ca 600 ton/år.

Vad gäller kostnader för minskade emissioner av VOC redovisas i bilaga B att marginalkostnaden för den minskade emission som kan erhållas skulle komma att uppgå till ett betydligt högre belopp än vad Naturvårdsverket i sitt yttrande angivit som skälig.

Naturvårdsverket har även i sitt yttrande upprättat en kalkyl där nyttan av lägre svavelutsläpp läggs samman med nyttan av lägre utsläpp av VOC. Utöver att Naturvårdsverket enligt vad ovan sagts överskattat potentialen för lägre utsläpp av VOC har Naturvårdsverket, på sätt närmare redovisas i bilaga B, använt en kalkylmetod som ger en orimligt låg kapitalkostnad. Det skall framhållas att även Naturvårdsverkets övriga beräkningsförutsättningar kan kritiseras, men att bolaget för närvarande avstår från det. Med justering för felaktigheterna vad gäller möjlig utsläppsminskning respektive kalkylmetod, men i övrigt alltså med de beräkningsförutsättningar som Naturvårdsverket använt, konstateras i bilaga B att den ekonomiska nyttan av lägre utsläpp av svavel och VOC kan beräknas till ca 7 Mkr/år att jämföras med den beräknade kostnaden för ett svaggassystem om ca 11 Mkr/år. Även med den av Naturvårdsverket tillämpade beräkningstekniken konstateras därför att kostnaden för ett svaggassystem vid Karlsborgs Bruk vida överstiger nyttan av ett sådant och att ett krav på installation av svaggassystem vid Karlsborgs Bruk är att betrakta som orimligt vid den avvägning som skall göras enligt miljöbalkens hänsynsregler.

Bolaget motsätter sig alltså kravet på införande av ett svaggassystem och vidhåller det vid ingivandet av prövotidsredovisningarna framförda förslaget till slutligt villkor för utsläpp av svavel via svaga gaser.

BULLER

YRKANDEN M MBolaget yrkar att utredningstiden förlängs till senast 2008-03-31 för att möjliggöra förnyade uppföljningar av de samlade effekterna på bullersituationen av planerade åtgärder.

Naturvårdsverket har inte yttrat sig beträffande buller.

Länsstyrelsen i Norrbottens län godtar bolagets förslag.

BOLAGETS TALAN

Bakgrunden till utredningspunkten är förekommande ljudtoppar i samband med uttag av överskottsånga, det vill säga situationer med så kallad rusånga. I den utredning som gjorts konstateras att den genomsnittliga frekvensen för förhöjt buller orsakat av rusånga kan betraktas som hög.

Antalet tillfällen med uttag av överskottsånga och därmed förknippat tillfälligt förhöjt buller kommer att drastiskt minska med idrifttagande av den ombyggda barkpannan och den utökade turbinkapaciteten för elproduktion. Därtill kommer en dumpkondensor att installeras jämte fler ljuddämpare. Samtliga installationer planeras vara slutförda under 2006.

Bolaget föreslår att de samlade effekterna på bullersituationen av planerade åtgärder utvärderas genom förnyade uppföljningar efter det att anläggningarna slutligt intrimmats under 2007. Resultaten kan redovisas till miljödomstolen samtidigt med ovan föreslagna kompletterande prövotidsutredningar avseende utsläpp till luft, det vill säga senast 2008-03-31.

REMISSMYNDIGHETER

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64Förslag till villkor.Lst 7. Bolaget skall utvärdera de effekter som vidtagna åtgärder åstadkommit på bullersituationen i närliggande bostadsområden.

Motivering 2006

Länsstyrelsen godtar bolagets förslag att de samlade effekterna av planerade åtgärder på bullersituationen utvärderas genom förnyade uppföljningar efter det att anläggningarna slutligt intrimmats under 2007. Resultaten bör redovisas till miljödomstolen senast 31 mars 2008.

TRANSPORTER

YRKANDEN M M

Bolaget yrkar att prövo¬tidsförfarandet rörande den uppskjutna frågan om vilka villkor beträffande skyddsåtgärder och begränsningar som skall gälla avseende transporter avslutas utan att ytterligare villkor föreskrivs.

Naturvårdsverket har inte yttrat sig beträffande transporter.

Länsstyrelsen i Norrbottens län godtar bolagets förslag.

BOLAGETS TALAN

Sökanden - 2006-06-02, aktbilaga 52

1. Bakgrund Miljööverdomstolen har i dom 2005-05-10 avsnitt A. ålagt Billerud Karlsborgs AB att till miljödomstolen redovisa följande utredningar.

"Bolaget skall redovisa den miljöpåverkan som transporter till och från bolagets anläggning kan orsaka i anläggningens närområde samt möjligheterna att genom val av transportslag eller transportlösningar minska denna påverkan. Redovisningen skall innehålla exempel på åtgärder och deras miljö- och kostnadsmässiga konsekvenser samt bolagets förutsättningar att genomföra dem.

Utredningen samt förslag till åtgärder och slutliga villkor, skall redovisas till miljödomstolen senast ett år efter det att denna dom vunnit laga kraft."

Miljööverdomstolens dom vann laga kraft 2005-06-07, vilket betyder att redovisningen enligt U7 ovan skall göras till miljödomstolen senast 2006-06-07.

2. Genomförda utredningar

Utredningarna redovisas i bilagda rapport, Bilaga A, upprättad gemensamt av bolaget och AF-PROCESS AB. I rapporten redovisas följande kortfattade slutsatser.

- De transportsystem som i dag används motsvarar med tanke på infrastrukturen i allt väsentligt system med god miljöstandard.

- Bolaget saknar generellt sett rådighet över transporterna till och från anläggningarna.

- Bidraget till föroreningshalter i utomhusluft från in- och uttransporter är i ett lokalt perspektiv små till försumbara.

- Till buds stående åtgärder för ytterligare nämnvärda minskningar av en redan begränsad lokal miljöbelastning från transporter skulle medföra kostnader som väsentligt överstiger de kostnader som samhället betraktar som rimliga."

3. Åtgärder och villkorAv bilaga A framgår att bolaget anser att ytterligare åtgärder inriktade motmiljöpåverkan inom närområdet till bolagets anläggningar från transporter till och från anläggningarna är tekniskt/ekonomiskt omöjliga eller orimliga och dessutom av liten miljömässig betydelse.

Bolaget föreslår därför inga sådana åtgärder och yrkar att prövotidsförfarandet rörande den uppskjutna frågan om vilka villkor beträffande skyddsåtgärder och begränsningar som skall gälla avseende transporter avslutas utan att ytterligare villkor föreskrivs.

REMISSMYNDIGHETER

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64Länsstyrelsen godtar bolagets förslag att avsluta prövotidsförfarandet utan ytterligare villkor.

Länsstyrelsen konstaterar att bolaget inlämnat resultatet från den utredning av transporternas miljöpåverkan som bolaget var ålagda att utföra. Länsstyrelsen önskar dock att vi kan ha en löpande dialog inom tillsynsarbetet där miljöpåverkan från transporter kan tas upp och diskuteras.

ENERGIHUSHÅLLNING

YRKANDEN M MBolaget yrkar att prövotidsförfarandet avslutas utan att ytterligare villkor föreskrivs.

Naturvårdsverket anser nu, mot bakgrund av de av bolaget i november 2006 ingivna kompletteringarna avseende utredningsvillkor U8, att prövotiden gällande värmeenergi kan avslutas utan att ytterligare villkor för att hushålla med värmeenergi föreskrivs.

Naturvårdsverket yrkar (som talan slutligen bestämts), i första hand att prövotiden enligt utredningsvillkor U8 åtgärd 8 vad avser nivån 750 kWh/t massa förlängs med sex månader från datum för domstolens beslut. Naturvårdsverket yrkar att utredningsvillkoret ges följande lydelse:

Bolaget skall utreda vilka åtgärder som krävs för att minska konsumtionen av el för massatillverkning inkl. massatorkning till 750 kWh/t massa och i detalj belysa kostnader, nytta och konsekvenser för utsläpp och hushållning med energi. Kostnadsredovisningen ska innehålla uppgifter om investeringar, tekniska livslängder samt drift- och underhållskostnader. Vidare skall bolaget utifrån bestämmelserna i 2 kap 7 § miljöbalken redovisa sin inställning till rimligheten av att vidta de olika åtgärderna.

I andra hand yrkar Naturvårdsverket att ett slutligt villkor med en lämplig konstruktion fastställs.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har inget särskilt yrkande i denna del.

BOLAGETS TALANBolaget har under denna punkt ålagts att utreda nio specificerade åtgärder för förbättrad energihushållning. Som de mest väsentliga bland åtgärderna ingick att utreda förutsättningarna för ombyggnad av barkpannan till fluidiserad bädd, ökning av den egna produktionen av elenergi genom bland annat installation av en ny mottrycksturbin samt åtgärder för att minska användningen av olja.

Ovan har redovisats att bolaget redan beslutat att genomföra sådana åtgärder. Planerade åtgärder medför en investeringskostnad om ca 270 Mkr och resulterar i minskade specifika emissioner av kväveoxider och kolmonoxid.

Med erinran om att villkor om begränsning av koldioxidutsläpp eller villkor som genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till en begränsning av koldioxidutsläpp numera enligt 16 kap. 2 § miljöbalken inte får föreskrivas för anläggningar av den typ som Karlsborgs Bruk utgör, kan det noteras att bolagets bedömning är att det finns tekniska förutsättningar att begränsa oljeförbrukningen till storleksordningen 3.000 m3 per år. Detta skall jämföras med utredningsmålet under 10.000 m3 per år. Den minskade oljeförbrukningen kan nås bland annat genom redan genom förd övergång till beckolja som normalt bränsle i mesaugnen. Den faktiska bränslemixen och därmed oljeförbrukningen kommer dock att styras av tillgång och pris på biobränsle jämfört med andra bränslen.

Bolaget har också som redovisats ovan redan installerat nya pressar för att öka torrhalten på ingående biobränsle till barkpannan. Investeringen har uppgått till ca 10 Mkr och bedöms medföra en minskad bränsleförbrukning på ca 1.000 m3oe/år.

Bolagets elenergiförbrukning redovisas i bilaga A. Därav framgår bland annat att såväl den specifika som den totala förbrukningen i massabruket är något lägre än vad som förutsattes i ansökan 2003. Vidare framgår att med ett högt och jämnt utnyttjande av produktionsutrustningen i massabruket ligger elförbrukningen i nivå med utredningskravet 850 kWh per ton massa. Att nå det lägre utredningskravet 750 kWh per ton massa är inte möjligt utan mycket omfattande åtgärder.

Bolaget delar i Energimyndighetens "Program för energieffektivise¬ring" (PFE) och skall inom programmet certifiera ett energi-ledningssystem samt genomföra en kartläggning och analys under 2005/2006. Inom ramen för detta program kommer arbetet i allmänhet med energieffektiviseringar att fortsätta och i synnerhet vad gäller elbesparingar.

För en redogörelse om övriga åtgärdsutredningar angivna i U8 hän¬visas till bilaga A.

REMISSMYNDIGHETER

Naturvårdsverket, 2006-09-27 - aktbilaga 63Naturvårdsverket anser att avgörandet av vilka villkor som skall gälla för hushållning med energi ånyo skall skjutas upp. Den nuvarande utredningspunkten U8 bör inte förändras på annat sätt än att punkterna 3, 4, 5 bör kunna utgå och att redovisningen skall göras senast den 1 oktober 2008. Bolaget bör bl.a. komplettera sin utredning med de uppgifter som saknas enligt Naturvårdsverkets yttrande i målet.

Bolaget är enligt U8 ålagt att utreda förutsättningarna för ett antal olika åtgärder för hushållning med energi. Bolaget har därutöver beslutat bygga om barkpannan, öka produktionen av el och har redan installerat nya pressar för att öka torrhalten i bark och fibrer.

Bolaget anser att det fortsatta arbetet med energihushållningsåtgärder skall bedrivas inom ramen för det energiledningssystem som man kommer att införa då man är med i Programmet För Energieffektivisering, PFE.

Nedan tar verket upp ett antal av de utredningar som bolaget genomfört.

Vad gäller 1. pumptömning av kokare, 2. ökad torrsubstanshalt i tjocklut, 3. minskad energiförbrukning vid massa- och papperstorkning,4. ökad torrhalt i bark och fiberslam och5. åtgärder för att minska konsumtionen av el,

anser Naturvårdsverket att ingivet material inte är tillräckligt för att kunna bedöma om genomförande av respektive åtgärd är rimlig eller inte mot bakgrund av bestämmelserna i MB 2 kap. 3,5 och 7 §§.

1. Pumptömning av kokare

Ångförbrukningen i kokeriet skulle kunna minskas avsevärt genom pumptömning. Samtidigt skulle dock eventuellt förbrukningen i blekeriet öka. Den sammantagna effekten bedöms motsvara ca 1,4 GJ/t massa och skulle även innebära en ökad produktionskapacitet i kokeriet. Konsekvensen av minskad ångvärmeförbrukning kan dock också bli en minskad produktion av elenergi internt. Investeringen bedöms vara ca 75 MSEK.

Naturvårdsverket noterar att med en avskrivningstid på 20 år och 6 % ränta blir kapitalkostnaden ca 7 MSEK/år. Energibesparingen motsvarar vid tillståndsgiven produktion ca 400 000 GJ/år eller drygt 100 000 MWh/år. Med 120 kr/MWh, vilket är den kostnad för extern inköpt biobränsle som bolaget anger i Bilaga A 2005-12-14 s 18, motsvarar denna energibesparing ett värde på ca 12 MSEK/år. Detta indikerar att åtgärden skulle kunna vara rimligt utifrån MB:s hänsynsregler. Samtidigt kan underlaget för produktion av elektricitet sjunka med ca 20 000 MWh/år Med ett värde av ca 500 kronor per MWh motsvarar detta ett värde av ca 10 MSEK/år.

Eftersom minskad ångvärmeförbrukning kan medföra minskad produktion av elenergi internt är en viktig fråga att se vilka möjligheter det finns för avsättning av den inbesparade värmen vid pumptömning. Bolaget berör inte frågan i sin utredning.

2. Ökad torrsubstanshalt i tjocklut

Torrhalten, TS, är idag ca 75 %. En ökning till 85 % skulle innebära en ökad ångproduktion motsvarande den från ca 4 000 m3 olja. Investeringen bedöms vara 100 MSEK. Under vissa förutsättningar bedömer bolaget att denna ökade ångproduktion inte skulle ersätta olja. I vilken mån den skulle kunna ersätta biobränsle och/eller kunna användas till ökad elproduktion framgår inte av utredningen. Inte heller berörs om, och i så fall hur, åtgärden skulle påverka utsläppen till luft.

3. Minskad energiförbrukning vid massa- och papperstorkning

Liksom för pumptömning finns här ett motsatsförhållande mellan minskad användning av lågtrycksånga och produktion av mottryckskraft. Värdet av el producerad med biobränslen är enligt bolaget så högt att nyttan av att spara lågtrycksånga blir liten eller t.o.m. negativ i ett företagsekonomiskt perspektiv.

De åtgärder som är tekniskt möjliga är t.ex. skopress i massabruket före papperstorkning och förvärmning av kemiskt renat vatten med sekundärvärme. Bolaget har inte närmare gått in på kostnader och hur åtgärderna skulle påverka energibalans och elproduktion.

Energiförbrukningen i massabruket inklusive torkningen är ca 16 GJ/t. Det är väsentligt mer än vad som är BMT vilket torde vara ca 11 GJ/t. Bolagets konsumtion är även högre än snittet för svenska bruk. Exempelvis ligger energiåtgången i massatorken på 3,8 GJ/t medan BMT torde ligga strax över 2.

Någon utredning om möjligheten att minska värmeförbrukningen vid pappers-torkning har inte redovisats.

4. Ökad torrhalt i bark och fiberslam

Bolaget har installerat en ny barkpress och en ny skruvpress för fiberslam. Vilken påverkan detta har haft på TS framgår inte av utredningen. Investeringen uppgår till 10 MSEK och inbesparingen bedöms motsvarande energin i ca 1 000 m3 olja per år.

Bolaget skulle även utreda möjligheterna till att använd barktorkning. Någon sådan utredning har dock inte redovisats. Av Värmeforsks utredning ”Torkning av biobränslen med spillvärme” (A4-312) framgår att god lönsamhet skulle kunna erhållas vid massbruk genom investering i en spillvärmetork. Vidare sägs att på massabruken finns det gott om tillräckliga spillvärmekällor.

5. Åtgärder för att minska konsumtionen av el

Användningen av el till massaproduktionen bedöms vid sökt produktion motsvara ca 850 kWh/t. Mot bakgrund av vad andra svenska bruk förbrukar torde BMT vara under 750 kWh/t. Någon redovisning av förbrukningen i pappersbruket görs inte.

För att nå ned mot BMT skulle enligt utredningen krävas omfattande åtgärder i framförallt fiberlinjen. Några kostnader har inte redovisats. Bolaget synes mena att deltagandet i PFE, inklusive det energiledningssystem och den kartläggning som skall göras inom ramen för PFE, är tillräckligt för att uppfylla MB 2: 3,5 och 7 §§.

6. Ökad egenproduktion av elenergi

Bolaget har beslutat att installera en ny turbin på 40 MW. Bolaget ökar därmed andelen egenproducerad el med 130 GWh/år från 30 till drygt 60 %. I vilken mån 40 MW innebär ett maximalt utnyttjande av dagens värmeunderlag framgår inte av redovisningen. Inte heller framgår om ett ökad värmeunderlag, t.ex. genom höjd TS på tjocklut, skulle kunna utnyttjas.

7. Naturvårdsverkets sammanfattande syn på frågor som gäller energihushållning

I detta mål är det miljödomstolen som skall avgöra vilka krav på hushållning med energi som inte är orimliga utifrån bestämmelserna i MB och då i första hand dess 2 kap. 3, 5 och 7 §§. För att kunna göra det krävs underlag i form av kostnader för investeringar och drift liksom nyttor i form av värdet av inbesparad energi. I den mån åtgärder innebär förändrade utsläpp bör detta också redovisas.

Som framgår ovan saknas nödvändiga data för redovisade åtgärder för att en avvägning enligt MB 2 kap. 7 skall vara möjlig. Vidare saknas redovisning av vissa av de utredningar som skulle genomföras. Dessutom synes det idag vara svårt att överblicka konsekvenserna för energibalansen av ytterligare åtgärder innan redan beslutade åtgärder genomförts. Det är inte heller klarlagt vilka möjligheter det finns att få avsättning externt för eventuellt inbesparad energi.

Naturvårdsverket vill även påpeka att bolagets deltagande i PFE är frivilligt. Kraven på de åtgärder som skall vidtas för att komma i åtnjutande av skatterabatten är lägre än rent företagsekonomiska krav. Detta innebär enligt verkets uppfattning även att kraven enligt PFE är betydligt lägre än de krav som följer av 2 kap. MB. Vidare gäller kraven på åtgärder enligt PFE enbart sådana som minskar förbrukningen av elektricitet. Verket vill även här referera till deldomen i M 333-02 meddelad av miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt den 24 februari i år.

Naturvårdsverket anser därför att prövotiden vad gäller hushållning med energi bör förlängas. Den bör förlängas så länge att utredningen kan kompletteras med de uppgifter som enligt ovan saknas. Bolaget kan i sitt arbete sannolikt även utnyttja den kartering av energibesparande åtgärder och deras kostnader som skall göras inom ramen för PFE.

Naturvårdsverket, 2007-02-14, aktbilaga 75

Hushållning med energiMot bakgrund av de av bolaget i november 2006 ingivna kompletteringarna avseende utredningsvillkor U8 anser Naturvårdsverket nu att prövotiden gällande värmeenergi kan avslutas utan att ytterligare villkor för att hushålla med värmeenergi föreskrivs.

Naturvårdsverket yrkar att prövotiden enligt utredningsvillkor U8 åtgärd 8 vad avser nivån 750 kWh/t massa förlängs med sex månader från datum för domstolens beslut. Naturvårdsverket yrkar att utredningsvillkoret ges följande lydelse:

Bolaget skall utreda vilka åtgärder som krävs för att minska konsumtionen av el för massatillverkning inkl. massatorkning till 750 kWh/t massa och i detalj belysa kostnader, nytta och konsekvenser för utsläpp och hushållning med energi. Kostnadsredovisningen ska innehålla uppgifter om investeringar, tekniska livslängder samt drift- och underhållskostnader. Vidare skall bolaget utifrån bestämmelserna i 2 kap 7 § miljöbalken redovisa sin inställning till rimligheten av att vidta de olika åtgärderna.

Hushållning med värmeenergiBolaget har i yttrandet 2005-11-27 lämnat kompletterande uppgifter som vad gäller utredningspunkt U8 åtgärderna 1 - 7 och 9 i stort sett motsvarar våra önskemål i vårt yttrande 2006-09-27. Mot bakgrund av den helhetsbild som då framträder anser Naturvårdsverket nu att prövotiden gällande värmeenergi kan avslutas utan att ytterligare villkor för att hushålla med värmeenergi föreskrivs.

Vad gäller utredningspunkt U8, åtgärd 8, konsumtion av elenergi, vill verket dock framföra följande.

PFE vs miljöbalkens hänsynsreglerDeltagande i PFE är frivilligt och omfattar endast konsumtion av el. Miljöbalkens energihushållningskrav i 2 kap. 5 § omfattar däremot både konsumtion och produktion av både el och värme. Åtgärdsnivån i PFE brukar normalt sättas efter tre års rak avskrivning. Verket menar att skälighetsnivån enligt 2 kap. 7 § vanligen kan bedömas utgående från 6 % ränta och avskrivningstid lika med teknisk livslängd. Detta gör att åtgärder som inte behöver utföras inom ramen för PFE kan vara skäliga att utföra vid bedömning enligt miljöbalken.

Åtgärd 8 i U8 - Åtgärder för att minska elkonsumtion för massatillverkning till 750 resp. 850 kWh/t massaInledningsvis kan noteras att enligt 2005 års statistik förbrukar tre svenska integrerade bruk för oblekt sulfat under 750 kWh elenergi per ton massa. I IPPC BREF anges 760 kWh/t massa för massatillverkning inkl. massatorkning.

Bolaget ålades i deldomen 2003-10-30 enligt utredningsvillkor U8, åtgärd 8, att redovisa kostnader, nytta och konsekvenser för utsläpp och hushållning med energi avseende åtgärder för att minska elkonsumtion för massatillverkning till 750 resp. 850 kWh/t massa.

Bolaget redovisade 2005-09-29, Bil. A sid. 117, att elförbrukningen för närvarande, vid ett högt och jämnt produktionsutnyttjande och uppräknat till tillståndsgiven produktion, ligger på nivån 850 - 870 kWh/t massa. Bolaget uppger vidare att man avser köpa energieffektiva motorer som kan reducera elförbrukning med 2 %. Naturvårdsverket bedömer därmed att bolaget fullgjort utredningsuppdrag U8 punkt 8 vad gäller nivån 850 kWh/t massa.

I detta mål har verket inte funnit några uppgifter, utöver vad som angavs i ansökan, rörande nivåer lägre än 850 kWh/t massa. I ansökan, Bilaga A 2003 04-11 sid. 43, presenterades siffror för elenergiförbrukning i olika delar av processen. Bland annat angav bolaget att det för att nå ner till specifik förbrukning motsvarande KAM, 691 kWh/ton, skulle det "bland annat krävas installation av en helt ny fiberlinje”.

I övrigt har bolaget i målet inte redovisat något vad gäller nivåer under 850 kWh/t massa utan hänvisar, i samtliga inlagor under prövotiden (2005-09-29, 2005-12-14 och 2006-11-27), till sitt deltagande i PFE.

Enligt verkets uppfattning har bolaget inte visat vad som ankommer på en verksamhetsutövare enligt 2 kap. 7 § miljöbalken och inte heller redovisat de uppgifter som bolaget uttryckligen ålagts av domstolen. Bolagets må ha sänt ett underlag enligt PFE till Energimyndigheten men det har inte presenterat tillräckligt underlag i detta mål. Enligt författningskommentarerna till 2 kap. 7 § miljöbalken (prop.1997/98:45 del 2 sid. 24 - 25) “ankommer det på verksamhetsutövaren att visa att kostnaden för en åtgärd inte är miljömässigt motiverad eller att den är orimligt betungande”.

Mot bakgrund av att bolaget i målet inte visat att det skulle vara orimligt att nå ni-vån 750 kWh/t massa, vilket bolaget ålagts att utreda, skulle enligt verkets uppfattning slutliga villkor nu kunna föreskrivas om reduktion av konsumtionen av elenergi för massatillverkning till 750 kWh/t massa.

En alternativ väg framåt är förlängning av prövotiden för U8 åtgärd 8. Bolaget skul-le härvid sannolikt kunna utnyttja den kartering av energibesparande åtgärder och deras kostnader som bolaget gjort inom ramen för PFE. Bolaget torde därför relativt snabbt .kunna ta fram det underlag enligt U8 åtgärd 8 som inte redovisats i detta mål.

Mot denna bakgrund bedömer verket att det är mer konstruktivt att förlänga prövotiden och yrkar därför att U8 åtgärd 8 förlängs med sex månader från datum för domstolens beslut. För klarhets skull bör härvid också preciseras vad verket bedömer är avsikten med utredningsvillkor U8, nämligen att utredningen ska avse konsumtion av elenergi för massatillverkning inklusive massatorkning. För att domstolen bättre ska kunna bedöma de kostnader bolaget redovisar bör preciseras att kostnadsredovisningen ska innehålla uppgifter om investeringar, tekniska livslängder samt drift- och underhållskostnader.

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64

Länsstyrelsen ansluter sig till Naturvårdsverkets förslag till villkor och bedömning/motiv i denna fråga.

Länsstyrelsen 2007-01-24, aktbilaga 73

Länsstyrelsen konstaterar att deltagande i PFE är frivilligt. Vidare gäller krav på åtgärder enligt PFE endast sådana åtgärder som minskar förbrukningen av elektricitet. Enligt länsstyrelsens mening är de krav som följer av PFE lägre ställda än de krav som följer av 2 kapitlet miljöbalken.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Naturvårdsverket har framfört synpunkten att ingivet material inte är tillräckligt för att kunna bedöma om genomförande av vissa av i prövotidsutredningarna redovisade åtgärder är rimliga eller inte mot bakgrund av bestämmelserna i 2 kap.3, 5 och 7 §§miljöbalken.

ÅF-PROCESS har på bolagets uppdrag kommenterat Naturvårdsverkets syn-punkter, se bilaga C.

Med hänvisning till bilaga C anser bolaget att redan redovisat material är fullt tillräckligt för de bedömningar som skall göras. Bedömningen baserar sig bland annat på att den information Naturvårdsverket efterlyser i flera fall återfinns i utredningsmaterialet. Därtill lyfter Naturvårdsverket fram vissa detaljfrågor som besvaras i bilaga C. Slutligen lämnas viss tillkommande information om driftdata som tillkommit efter tiden för prövotidsredovisningarnas ingivande.

Den nu tillkommande informationen ger inte bolaget anledning att ändra sin på tidigare redovisningar baserade uppfattning. Som framgått av tidigare redovisningar och som ytterligare framgår av bilaga C finns således inga rimliga större energibesparande åtgärder som bolaget kan åläggas att genomföra. Bolaget vidhåller därför att arbetet med energihushållning kan och bör bedrivas inom ramen för programmet för energieffektivisering, PFE och bolagets sedan 2006-06-14 certifierade energiledningssystem.

EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

YRKANDEN M MBolaget yrkar att prövotidsförfarandet avslutas utan att ytterligare villkor föreskrivs.

Naturvårdsverket har inte yttrat sig beträffande frågor om efterbehandling av förorenad mark.

Länsstyrelsen i Norrbottens län

Förslag till villkor.Lst 8. Bolaget skall efter samråd med tillsynsmyndigheten utföra inventeringar och undersökningar av förorenade områden inom bolagets industriområde. Undersökningar skall klargöra förekomst av förorenade områden, föroreningsnivå, föroreningsmängd och spridningsrisker.

Lst 9. Bolaget skall inför större markarbeten och nybyggnation i samråd med länsstyrelsen avgöra om och i vilken omfattning provtagning av mark skall utföras.

Bolaget har inte något att invända i sak mot innehållet i länsstyrelsens villkorsförslag vad gäller bolagets skyldigheter. Eftersom bolaget heller inte kan se annat än att de skyldigheter som länsstyrelsens villkorsförslag innebär lika väl eller bättre kan uppnås via tillsyn, anser bolaget villkoren överflödiga.

BOLAGETS TALAN

En fas-1-utredning enligt den så kallade MIFO-modellen har genom¬förts och överlämnas till länsstyrelsen 2005. Som redovisas i bilaga A planeras vissa fortsatta översiktliga förundersökningar för genomförande under 2006. Därefter kan det bli aktuellt att fatta beslut om fortsatta undersökningar.

Dessutom har ett tidigare utnyttjat sågverksområde år 2004 under¬sökts med avseende på förekomst av dioxiner, metaller, PAH, PCB och klorerade organiska ämnen där impregneringsverksamhet tidigare bedrivits. Resultaten har inte visat på att det föreligger något omedelbart behov att genomföra saneringsåtgärder.

REMISSMYNDIGHETER

Länsstyrelsen 2006-09-27, aktbil 64

Motivering 2006Då industriell verksamhet har förekommit på bolagets nuvarande plats under flera decennier torde det enligt länsstyrelsens mening finnas uppenbar risk att föroreningar finns i marken. Länsstyrelsen anser att dessa ska inventeras och i förekommande fall undersökas och efterbehandlas.

Bolaget har i samråd med länsstyrelsen genomfört inventeringar av tidigare verksamhet inom industrifastigheten motsvarande MIFO fas 1. Det har genom inventeringarna inte framkommit några uppgifter om att det finns några akuta objekt motsvarande riskklass 1 (mycket stor risk för människors hälsa och miljön) enligt MIFO, vilket innebär att några miljötekniska markundersökningar ännu inte har genomförts. Det fortsatta arbetet bör hanteras i direkt samråd med länsstyrelsen.

Länsstyrelsen anser att bolagets förslag som innebär att ”de beslutade undersökningarna genomförs och rapporteras under 2006 varefter eventuellt behov av fortsatta undersökningar avgörs i samråd med länsstyrelsen” är bra. Bolaget gör bedöm-ningen att i det fall fortsatta undersökningar blir aktuella skall resultaten från dessa undersökningar kunna rapporteras senast 31 mars 2008. Länsstyrelsen anser att rapporteringen skall ske till oss som tillsynsmyndighet. Länsstyrelsen anser att resultatet av dessa undersökningar, som rapporteras 31 mars 2008, är ett underlag för eventuella ytterligare undersökningar eller åtgärder inom förorenade områden på bolagets industriområde.

Bolaget har ett slutligt villkor med följande lydelse.

Bolaget skall i god tid före en nedläggning av hela eller delar av verksamheten inge en avvecklingsplan till tillsynsmyndigheten.

Länsstyrelsen anser att för att uppfylla ovanstående slutliga villkor om avveck-lingsplan bör bolaget åläggas nya slutliga villkor enligt vårt förslag Lst 8 och 9.

Som stöd för detta citerar länsstyrelsen nedan miljödomstolens domskäl i deldom daterad 2006-06-16 angående tillstånd för Kappa Kraftliner AB.

”För att kunna ta fram en avvecklingsplan är det nödvändigt att ha tillgång till bl.a. inventeringar och undersökningar av det markområde där verksamheten bedrivs eller har bedrivits. Det är även naturligt att tillsynsmyndigheten vill få en uppfattning om eventuella markföroreningar inom verksamhetsområdet för att kunna bedöma eventuella risker för föroreningsspridning.”

Vi anser även att för att förhindra att framtida efterbehandling omöjliggörs genom att föroreningar byggs in eller att föroreningar exponeras i samband med större grävningsarbeten, så är det sista villkoret behövligt.

Länsstyrelsen ser även andra motiv för att ställa krav på arbetet med förorenade områden vid bolagets anläggning i Karlsborg. Ett motiv är miljömålet Giftfri miljö som har ett delmål, som förändrats sedan 2005, ”Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010.” Ett nytt delmål finns från 2006 ”Åtgärder skall under åren 2005-2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050.”

Länsstyrelsen 2007-01-24, aktbilaga 73

Länsstyrelsen vidhåller sin ståndpunkt i denna fråga. Villkor nr 8 syftar till att det skall finnas kunskap om föroreningssituationen inom industriområdet medan däremot villkor nr 9 är framåtsyftande till sin natur. Det sistnämnda villkoret syftar till att säkerställa att tillräcklig kunskap erhålls om föroreningssituationen i marken innan större anläggningsarbeten påbörjas. De föreslagna villkoren bidrar till att kunskapskravet i 2 kapitlet 2 § miljöbalken uppfylls.

Länsstyrelsen delar bolagets bedömning att krav på eventuella åtgärder inte kan genomföras med hänvisning till de föreslagna villkoren. Avsikten med de föreslagna villkoren är att säkerställa att det finns kunskap om föroreningssituationen inom industriområdet. Länsstyrelsen har i sitt yttrande angivit att resultaten från undersökningarna skall ges in till länsstyrelsen i dess roll som tillsynsmyndighet. Eventuella krav på åtgärder avser länsstyrelsen att ställa i egenskap av tillsynsmyndighet inom ramen för tillsynsarbetet.

BOLAGETS BEMÖTANDE

Länsstyrelsen anser att bolaget i ett villkor skall åläggas utföra vissa inventeringar och undersökningar av förorenade områden inom bolagets industriområde och att ett villkor skall föreskrivas som ålägger bolaget att inför större markarbeten och nybyggnation i samråd med länsstyrelsen avgöra om och i vilken omfattning provtagning av mark skall utföras.

Bolaget har tidigare framhållit att bolaget inte har något att invända i sak mot innehållet i länsstyrelsens villkorsförslag vad gäller bolagets skyldigheter. Eftersom bolaget heller inte kan se annat än att de skyldigheter som villkorsförslagen innebär lika väl eller bättre kan uppnås via tillsyn, anser bolaget villkoren överflödiga.

Därtill kommer att föreslagna villkor ändå inte reglerar, och heller inte kan reglera, hur resultaten av utförda inventeringar och undersökningar skall utnyttjas. Problematiken bekräftas av länsstyrelsens resonemang rörande bolagets åtaganden om vissa undersökningar under 2006 som kan behöva kompletteras senast i mars 2008. Denna rapportering anser länsstyrelsen skall utgöra underlag för eventuella ytterligare undersökningar eller åtgärder inom förorenade områden på bolagets industriområde. Eventuella sådana krav skulle emellertid inte kunna genomdrivas med hänvisning till de nu föreslagna villkoren.

DOMSKÄL

UTSLÄPP TILL VATTENBolaget har yrkat att prövotiden avslutas och att slutliga villkor föreskrivs, förutom beträffande klorat, där bolaget föreslagit att det under en prövotid skall utreda vilka ytterligare möjligheter som står till buds för att om möjligt åter öka kloratreduktionen samt kostnaderna för sådana åtgärder. För det fall miljödomstolen anser att ett fortsatt prövotidsförfarande för hela frågan om utsläpp till vatten är motiverat, har bolaget förklarat sig vara berett att utreda dels betydelsen av att sluta sjötvätten samt av en begränsad slutning av blekeriet, dels förutsättningarna för extern rening av delavlopp.

Såväl Naturvårdsverket som länsstyrelsen och Fiskeriverket anser att prövotiden för utsläpp till vatten bör förlängas och att bolaget under denna tid bör åläggas att utreda möjligheten att minska utsläppen av såväl COD som klorat till vatten.

Miljödomstolen delar bedömningen att de höga utsläppsnivåer av klorat som bolaget redovisat i sin prövotidsutredning inte är tillfredsställande. Bolaget bör därför åläggas att utreda möjligheten att minska utsläppen av klorat till tidigare utsläppsnivåer om 100 kg/dygn eller i varje fall, som länsstyrelsen föreslagit, till 500 kg/dygn. Med hänsyn till den påverkan eventuella åtgärder kan få för övriga utsläpp till vatten kan det inte nu fastställas slutliga villkor beträffande dessa. Hela frågan om utsläpp till vatten bör i stället uppskjutas ytterligare en tid. Den förlängda prövotiden bör lämpligen utnyttjas på så sätt att bolaget under denna bör genomföra de utred-ningar, som bolaget i händelse av en förlängning av prövotiden självt kunnat acceptera, av möjligheterna att nedbringa utsläppet av COD genom ytterligare interna eller externa åtgärder. Miljödomstolen finner inte skäl att föreskriva om så detaljerade utredningar angående utsläppet av COD som Naturvårdsverket föreslagit. Däremot bör utredningarna i enlighet med verkets förslag omfatta möjligheterna att begränsa utsläppen till 15, 18 respektive 21 kg/ton massa. Vid redovisning av kostnaderna för eventuella åtgärder skall tydligt redovisas hur beräkningen skett.

Som provisorisk föreskrift kan de värden som tidigare gällt för utsläpp av AOX och SÄ70 fortsätta gälla. Värdet för utsläpp av klorat bör bestämmas till av bolaget föreslagna 1 200 kg per dygn. När det gäller utsläppet av COD framgår av bolagets redovisning att man redan idag med marginal klarar ett värde om 30 kg/ton massa, som därför bör kunna gälla som provisoriskt värde.

Fiskeriverket har framfört önskemål om åläggande för bolaget att kontinuerligt utföra fiskeribiologiska undersökningar i samråd med Fiskeriverket. Miljödomstolen anser att denna fråga bör hanteras inom ramen för den löpande tillsynen och att något särskilt sådant åläggande därför inte behövs.

UTSLÄPP TILL LUFT

Utsläpp till luft av stoft från sodapannanBolaget har genomfört utredningen angående betydelsen av byte av elektroder i sodapannan för utsläpp av stoft från sodapannan. Utredningen skulle även inkludera stoftets innehåll av finpartikulärt stoft (PM 10). Byte av elektroder har skett under underhållsstoppen åren 2002 och 2003. Därefter har vissa försök skett med en ny typ av likriktare och ett nytt styrsystem under 2003 och 2004. Stoftavskiljningen i sodapannans skrubber är hög. Samtidigt har dock torrhalten på brännluten höjts från och med juni 2003 och massaproduktionen ökat från och med 2004 vilket medfört höjda stoftemissioner. I princip allt stoft från sodapannan ingår i fraktionen PM 10.

Bolaget har efter genomgång av fyra basalternativ åtagit sig att komplettera befintlig reningsutrustning (2 parallella elfilter och en akaliskrubber) med en ny elfilterkammare och renovering av befintliga elfilter samt att endast gasflödet från befintliga elfilter leds till skrubbern (förslaget benämns alternativ B). Redovisat åtagande bedöms ge en emission på ca 90 mg stoft /m3 ntg och 0,09 kg S/ton massa samt att problemet med avgång av vätskedroppar från skrubbern minimeras. Det beräknade svavelutsläppet beräknas dock bli högre än i nuläget (0,03 kg S/ton massa). Vid kompletteringar under 2006 med manuella mätningar av svaveldioxidhalten i rökgaserna från sodapannan före skrubbern kunde inte i något fall någon mätbar halt av svaveldioxid konstateras. Bolaget gör mot bakgrund av dessa nya mätningar bedömningen att ett genomförande av alternativ B inte behöver resultera i ökade ut-släpp av svavel. Installation av nytt elfilter beräknas kunna ske under perioden november 2008 till februari 2009 med igångkörning i mars 2009. En utvärdering av effekten (både avseende svavel och stoft) av vidtagna åtgärder kan redovisas senast den 31 mars 2010. Under tiden fram till beslut efter denna redovisning föreslår bolaget följande provisoriska föreskrift avseende utsläpp av stoft från sodapannan. ”Halten stoft i utsläppet från sodapannan får som årsmedelvärde och riktvärde till och med 2009-06-01 inte överstiga 400 mg/m3 ntg, och därefter 150 mg/m3 ntg."

Naturvårdsverket yrkar att det skall fastställas ett slutligt villkor avseende dimensionering av tillkommande elfilter och accepterar fortsatt prövotid med provisoriska föreskrifter och att val mellan de olika alternativen A eller B sker efter genomförd prövotidsredovisning.

Länsstyrelsen och plan- och miljönämnden tillstyrker bolagets förslag till fortsatt prövotid och provisorisk föreskrift.

Det är visserligen inte uteslutet att ange ett s.k. dimensioneringsvillkor som slutligt villkor men i detta fall är det lämpligare att åter skjuta upp avgörandet av utsläppen till luft avseende stoft från sodapannan. Under prövotiden bör bolaget genomföra en utredning av effekten av genomförda åtgärder och föreslå slutliga villkor. Tills vidare bör bolagets förslag till provisorisk föreskrift gälla.

Utsläpp till luft av kväveoxider och utsläpp av kolmonoxid och PAH från barkpannan

Bolaget har sedan miljödomstolens dom den 30 oktober 2003 vidtagit ett antal åtgärder som påverkar kväveoxidutsläppen till luft. Dessa är om- och tillbyggnad av lutindunstningen för ökad kapacitet, ombyggnader och modifieringar av sodapannan för förbättrade förbränningsbetingelser, ökad kapacitet, högre luttorrhalt samt ombyggnad av lut- och luftsystem, ny matarvattenberedning och modifieringar och trimningar i pappersbruket för ökad produktion. Dessutom pågår kontinuerliga energisparprogram i både massa- och pappersbruk.

Sammanfattningsvis bedömer bolaget att den totala emissionen av kväveoxider är i nivå med vad som bedömdes i bolagets ansökan 2003. Eftersom bl.a. den slutliga intrimningen av barkpannan med efterföljande försök med SNCR-teknik (selektiv ickekatalytisk reduktion) för reduktion av kväveoxider ännu inte genomförts menar bolaget att det är nödvändigt att under en förlängd prövotid utvärdera utfallet för emissionerna av bl.a. kväveoxider och koloxid. Utredningarna bör genomföras under 2007 och resultatet av dessa kan redovisas till miljödomstolen senast den 31 mars 2008. Under prövotiden föreslår bolaget samma provisoriska föreskrift som gäller i dag.

Naturvårdsverket godtar bolagets förslag om förlängd prövotid men anser att det är skäligt att tiden utnyttjas för att utreda vilka ytterligare åtgärder (NOx-skrubber, SNCR och SCR) som kan genomföras för att minska kvävoxidutsläppen från sodapannan. Vad gäller NOx-skrubber bör bolaget kunna utnyttja det material som bolaget självt håller på att ta fram avseende Gruvöns bruk och anpassa det till Karlsborgs Bruk. Beträffande SNCR uppger panntillverkare att man funnit att om ammoniak används som reduktionsmedel så är ångexplosionsrisken liten och slutligen beträffande SCR anser Naturvårdsverket att det är bästa möjliga teknik men att det brukar vara för dyrt att genomföra. Detta har dock inte bolaget visat att det gäller för denna sodapanna.

Länsstyrelsen godtar bolagets förslag men anser liksom Naturvårdsverket att ytterligare skyddsåtgärder ska utredas avseende sodapannan men även att utredningsmaterialet för övriga utsläppskällor ska uppdateras. Vidare anser länsstyrelsen att den fortsatta utredningen ska innefatta mätningar av kväveoxidemissioner från barkpannan med och utan användning av SNCR-teknik inklusive utsläpp av ammoniak.

Den uppskjutna frågan avseende utsläpp till luft berör även utredningsvillkoret U8. Bolaget har redan under 2004 utrett och beslutat genomföra fyra av utredningspunkterna, nämligen införande av pumptömning i kokeriet, ombyggnad av barkpannan till fluidiserad bädd, ökning av den egna produktionen av elenergi genom bl.a. installation av en ny mottrycksturbin med effekten 30 MW och åtgärder som minskar användningen av olja till under 10 000 m3/år t.ex. att ersätta olja med biobränsle eller tall/beckolja. Härefter anmälde bolaget med hänvisning till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd sin avsikt att genomföra åtgärderna till länsstyrelsen, som beslutade att lämna anmälan utan åtgärd.

Enligt 5 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är det förbjudet att utan tillstånd ändra en sådan verksamhet som är betecknad med A eller B i bilagan till samma förordning. Tillstånd krävs dock inte om ändringen är mindre och inte innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Enligt miljödomstolens uppfattning torde denna bestämmelse endast gå att tillämpa om det finns ett slutligt avgörande av aktuell fråga från tillståndsmyndigheten, dvs. i detta fall miljödomstolen.

I förevarande fall är bl.a. frågan om utsläpp till luft uppskjuten och bolaget har ålagts att utreda ett antal möjliga åtgärder, däribland de som nämns ovan, för att miljödomstolen skall få tillräckligt underlag för att slutligt kunna avgöra frågan. Frågorna avseende utsläpp till luft är således inte slutligt avgjorda varför länsstyrelsen inte borde ha accepterat att bolaget gjorde en s.k. anmälan om mindre ändring. De utredningar som bolaget ålagts att utföra under prövotiden och som har legat till grund för bolagets beslut att vidta de nu genomförda åtgärderna borde i stället, när de färdigställts, i enlighet med föreskriften i utredningspunkten U8 ha redovisats till miljödomstolen som därefter hade att ta ställning till föreslagna åtgärder och villkor. Nu står miljödomstolen inför fullbordat faktum och kan i princip inte göra annat än att åter uppskjuta frågan om utsläpp till luft av kväveoxider samt av kolmonoxid och PAH från barkpannan och låta den provisoriska föreskriften om utsläpp av kväveoxider till luft kvarstå och föreskriva att bolaget skall utreda effekterna av ombyggnaden av barkpannan m.m. på utsläppen ifråga.

Beträffande yrkandena om fortsatta utredningar avseende sodapannan och uppdateringar av underlaget avseende övriga utsläppskällor av kväveoxider kan det noteras att de ursprungliga uppgifterna fördes fram i bolagets ansökan år 2003. Miljödomstolen meddelade därefter deldom den 30 oktober 2003. I nu aktuella prövotidsredovisningar presenteras i stort samma uppgifter avseende möjligheterna att minska utsläppen från sodapannan med hänvisning till den tekniska beskrivningen från 2003. Med anledning av att bolaget nu föreslår förlängd prövotid och att vissa presenterade uppgifter härrör från bolagets ansökan 2003 anser miljödomstolen det vara skäligt att bolaget utnyttjar den förlängda prövotiden på det sätt som Naturvårdsverket och Länsstyrelsen yrkar, dvs. under prövotiden ska bolaget utreda möjligheterna, kostnaderna och nyttan av att installera SCR, NOx-skrubber och SNCR för att minska kväveoxidutsläppen från sodapannan. Även kunskapsläget avseende övriga utsläppskällor ska uppdateras.

Utsläpp till luft av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser

Bolaget har genomfört uppföljningar av utsläppen av svavel via diffusa gaser under år 1999 och 2004. Vid mätningarna 1999 uppmättes emissionen 0,33 kg S/ton massa. Med utbyggd indunstningskapacitet och avställt spånmassakokeri bedömdes att emissionen av diffusa gaser skulle komma att minska. I ansökan indikerades att medelnivån 0,15 kg S/ton massa skulle kunna nås. Uppföljande mätningar under 2004, såväl före som efter underhållsstopp, visar på högre emissioner via diffusa gaser än resultaten från 1999. Orsaken till de högre emissionerna bedöms vara att den högre luttorrhalten efter utbyggnad av indunstningen 2003 har medfört högre temperaturer i luttankar, vilket bedöms ge högre svavelavgång från bl.a. återvinningsavdelningarna. Till detta kommer effekter av tillämpad modifierad kokning, där flis och kokvätska hålls vid högt tryck och temperatur och lutarna håller hög sulfiditet.

För att nå utredningsmålet på 0,15 kg S/ton massa krävs att två gasuppsamlingssystem för vidaretransport till sodapannan installeras, ett för i huvudsak indunstningens cisterner och ett för fiberlinjens avluftningar. Med ett sådant svaggassystem bedöms kvarvarande emissioner från smältalösare, hartskokeri och diffusa gaser kunna begränsas till nivån 0,05-0,1 kg S/ton massa. Investeringskostnaden bedöms bli 64 miljoner kr i 2005-års priser och driftkostnaden beräknas till ca 2 miljoner kr/år.

Naturvårdsverket anser att det är bästa möjliga teknik att man har ett gasuppsamlingssystem och att de uppsamlade gaserna bränns antingen i sodapanna eller i gasdestruktionsugn. Verket anser att ett slutligt villkor bör kunna föreskrivas enligt följande. ”S3 Utsläppet av processvavel från smältalösare, hartskokeri och diffusa svaga gaser får från och med år 2008 som riktvärde inte överstiga 0,12 kg S/ton massa.”

Även länsstyrelsen anser att ett slutligt villkor kan bestämmas enligt Naturvårdsverkets förslag men anser att villkoret bör kunna gälla från och med 2009 så att åtgärder kan vidtas under underhållsstoppen 2007 och 2008.

Miljödomstolen, som konstaterar att nu diskuterade utsläpp sammantaget utgör det största svavelutsläppet från Karlsborgs Bruk, delar den bedömning som Naturvårdsverket och länsstyrelsen gör att uppsamling av gaser med efterkommande förbränning utgör bästa möjliga teknik i detta avseende. Tekniken används vid flera massafabriker i Sverige varför det inte kan anses orimligt att den också genomförs vid Karlsborgs Bruk. Inte heller har bolaget visat att det skulle vara orimligt att uppfylla kravet. Ett slutligt villkor bör därför meddelas i enlighet med Naturvårdsverkets förslag förutom att riktvärdet börjar gälla först från och med år 2009.

BULLER

Bolaget har i sin prövotidsredovisning mycket kortfattat redovisat förhållandena avseende buller från bolagets verksamhet. Bl.a. konstateras att under tiden september till och med december 2004 var den genomsnittliga frekvensen förekomster av förhöjt buller med en maximal ljudnivå överstigande 55 dB(A) orsakat av rusånga klockan 22-06 en gång vart 8:e dygn och den genomsnittliga totaltiden var 9 min. Vidare konstateras att i situationer med processtörningar som utsträcks i tiden kan rusånga förekomma uppemot en timma, dock med låg frekvens. Översiktligt innebär förekommande perioder med tillfälligt förhöjt buller att den ekvivalenta ljudnivån ökar från ca 50 dB(A) till uppemot 65 dB(A) vid närmaste bostäder.

Rådande situation med relativt frekventa uttag av överskottsånga och tillhörande tillfälligt förhöjt buller kommer, enligt bolagets prövotidsredovisning, att drastiskt förändras med idrifttagande av ombyggd barkpanna och utökad turbinkapacitet för egen elproduktion. Båda dessa installationer beräknades vara färdigställda under 2006. Därtill skulle en dumpkondensor och flera tillkommande ljuddämpare installeras under 2006. Även i bolagets anmälan om bl.a. ombyggnad av barkpanna och ersättande av mottrycksturbin anges att installationen av den s.k. dumpkondensorn medför att lokala tillfälliga bullerstörningar orsakade av rusånga begränsas.

Vid huvudförhandlingen redovisade bolaget däremot att frekvensen tillfälliga bullertoppar ökat sedan ovanstående installationer genomförts. Detta beroende på att trimningen av ångstyrning och säkerhetsventiler ännu inte avslutats. Intrimningarna bedöms vara färdiga under 2007. Den genomsnittliga totaltiden hade dock förkortats.

Bolaget föreslår att prövotiden förlängs så att intrimningarna kan göras under 2007 och att de samlade effekterna på bullerstörningarna utvärderas genom förnyade uppföljningar under 2007 varvid redovisning kan ske till miljödomstolen senast den 31 mars 2008.

Miljödomstolen konstaterar att bullerförhållandena inte torde ha blivit bättre sedan barkpannan byggts om och den nya mottrycksturbinen installerats. Bolaget har således hittills inte funnit några skyddsåtgärder som definitivt förbättrar bullersituationen i omgivningen. Miljödomstolen kan dock godta att prövotiden får fortsätta att löpa så att intrimning av installerad utrustning kan göras under 2007 och att den hittills gällande provisoriska föreskriften fortsätter gälla.

TRANSPORTER

Bolaget har bl. a. redovisat den miljöpåverkan som transporter av råvaror och annat förbrukningsmaterial, avfall och restprodukter, färdiga produkter och persontransporter till och från bolagets anläggningar kan orsaka i anläggningens närområde.

Bolaget anser att ytterligare åtgärder inriktade mot miljöpåverkan inom närområdet till bolagets anläggningar från transporter till och från anläggningarna är tekniskt/ ekonomiskt omöjliga eller orimliga och dessutom av liten miljömässig betydelse.

Bolaget föreslår därför inga sådana åtgärder och yrkar att prövotidsförfarandet rörande den uppskjutna frågan om vilka villkor beträffande skyddsåtgärder och begränsningar som skall gälla avseende transporter avslutas utan att ytterligare villkor föreskrivs.

Länsstyrelsen godtar bolagets förslag att avsluta prövotidsförfarandet utan ytterligare villkor. Länsstyrelsen önskar dock att det sker en löpande dialog inom tillsynsarbetet där miljöpåverkan från transporter kan tas upp och diskuteras.

Även miljödomstolen anser att prövotiden beträffande den uppskjutna frågan om vilka villkor beträffande skyddsåtgärder och begränsningar som skall gälla avseende transporter nu kan avslutas utan att ytterligare villkor föreskrivs.

ENERGIHUSHÅLLNING

Åläggandet att utreda vissa åtgärder omfattar följande 9 punkter.

1. Införande av pumptömning i kokeriet.2. Åtgärder för att öka koncentrationen av torrsubstans i tjockluten till 85 %.3. Ombyggnad av barkpannan till fluidiserad bädd.4. Ökning av den egna produktionen av elenergi genom bl.a. installation av en ny mottrycksturbin med effekten 30 MW.5. Åtgärder som minskar användningen av olja till under 10 000 m³/år t.ex. att ersätta olja med biobränsle eller tall-/beckolja.6. Åtgärder för att minska energiförbrukningen vid massa- och papperstorkning.7. Åtgärder för att bättre utnyttja energin i bark t. ex genom längre gående avvattning och/eller barktorkning.8. Åtgärder som krävs för att minska konsumtionen av el till 850 respektive 750 kWh/t massa.9. Åtgärder för att använda sekundärvärme som förvärmning av allt kemiskt renat vatten till pappersbruket.

Av dessa har punkterna 3, 4, 5 och 7 redan genomförts. Beträffande punkten 1 har åtgärden, trots anmälan därom till länsstyrelsen, ännu inte genomförts.

Bolaget anser att de ekonomiska konsekvenserna för värmeenergibesparing enligt punkterna 1, 2 och 6 inte står i proportion till förväntade marginella miljöeffekter. Beträffande punkt 9 genomför bolaget för närvarande en förprojektering för att få fram en säkrare kostnad och besparingspotential som underlag för ett eventuellt investeringsbeslut.

Bolaget gör bedömningen att elförbrukningen för massatillverkningen vid tillståndsgiven produktion ligger på 850-870 kWh/ton, dvs. i nivå med det högre utredningskravet enligt punkt 8. Bolaget deltar i programmet för energieffektivisering (PFE) och är certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Efter genomgången energikartläggning bedömer bolaget att elförbrukningen efter år 2009 blir ca 810-830 kWh/ton. Bolaget anger även att vid en ökad produktion av massa motsvarande ca 310 000 ton och att torkmaskinen körs optimalt så kan elförbrukningen bli ca 750 kWh/ton.

Sammantaget anger bolaget att det för närvarande finns indikationer på att åtgärder för ytterligare 30-40 kWh/ton kan tas fram utöver PFE-programmet. Ekonomiska kalkyler ska tas fram för de åtgärderna. Bolaget anser därmed att det inte finns något behov av villkor avseende energihushållning.

Naturvårdsverket anser att prövotiden gällande värmeenergi kan avslutas utan att ytterligare villkor för att hushålla med energi föreskrivs. Däremot yrkar verket beträffande punkt 8, i första hand att prövotiden förlängs med sex månader och att ett nytt utredningsvillkor föreskrivs, och i andra hand att ett slutligt villkor med en lämplig konstruktion fastställs. Länsstyrelsen yrkar inte något särskilt villkor avseende hushållning med energi.

Miljödomstolen delar Naturvårdsverkets uppfattning att prövotiden avseende värmeenergi bör avslutas. Beträffande frågan om användning av elenergi anser miljödomstolen, bland annat med hänsyn till risken för suboptimering, att det inte finns skäl att nu föreskriva villkor i detta avseende. Prövotiden bör avslutas.

EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDENBolaget har efter samråd med länsstyrelsen genomfört motsvarande fas 1 enligt den s.k. MIFO-modellen (metodik för inventering av förorenade områden). Undersökningen omfattar delar av fastigheten Karlsborg 3:1 där industriell verksamhet bedrivits samt bolagets oljeterminal i Axelsvik. Resultaten har rapporterats till länsstyrelsen under 2005. På basis av denna undersökning har under 2006 ytterligare undersökningar genomförts vid den gamla deponin och på ett område i anslutning till den tidigare klorgashanteringen. Ytterligare provtagning planeras under 2007. Bolaget bedömer att resultaten bör kunna rapporteras senast den 31 mars 2008.

Förutom ovan beskrivna undersökningar har det genom Kalix kommuns försorg genomförts undersökningar åren 1990 och 2004 på området för den före detta komponentfabriken där dåvarande ASSI bedrivit bl.a. tryckimpregnering av virke. Detta område ingår i dag i bolagets industrifastighet.

Bolaget och länsstyrelsen tycks vara eniga om att det fortsatta arbetet avseende undersökningar av förorenade områden bör kunna hanteras inom ramen för tillsynsarbetet.

Miljödomstolen har uppskjutit frågan om villkor avseende efterbehandling av föro-renade områden. Bolagets redovisning ger enligt miljödomstolens uppfattning nu inte underlag för något beslut om genomförande av efterbehandlingsåtgärder. Prövotiden bör därför kunna avslutas i denna del. Bolaget har dock åtagit sig att genomföra vissa ytterligare utredningar och att redovisa dessa till länsstyrelsen senast den 31 mars 2008. Det är därför lämpligt att delegera till länsstyrelsen möjlighet att besluta om eventuella villkor beträffande efterbehandling av förorenade områden.

ÖVRIGT

Länsstyrelsen har i samband med frågan om efterbehandling av förorenade områden krävt att bolaget bör åläggas följande två nya slutliga villkor.

”Lst 8. Bolaget skall efter samråd med tillsynsmyndigheten utföra inventeringar och undersökningar av förorenade områden inom bolagets industriområde. Undersökningarna skall klargöra förekomst av förorenade områden, föroreningsnivå, föroreningsmängd och spridningsrisker.

Lst 9. Bolaget skall inför större markarbeten och nybyggnation i samråd med länsstyrelsen avgöra om och i vilken omfattning provtagning av mark skall utföras.”

Länsstyrelsen anser att det första villkoret behövs för att bolaget skall kunna uppfylla det villkor om avvecklingsplan som föreskrivits i Miljööverdomstolens dom den 10 maj 2005.

Vidare anser man att det sista villkoret är behövligt för att förhindra att framtida efterbehandling omöjliggörs genom att föroreningar byggs in eller att föroreningar exponeras i samband med större grävningsarbeten. Länsstyrelsen hänvisar också till det nationella miljömålet om giftfri miljö som har delmål bl.a. beträffande när förorenade områden skall vara åtgärdade.

Enligt miljödomstolens uppfattning är det inte möjligt att i detta mål föreskriva om ytterligare slutliga villkor för att bolaget skall kunna uppfylla villkoret om framtagande av en avvecklingsplan för hela eller delar av bolagets industriområde. Det ankommer i stället på bolaget att genomföra de utredningar och undersökningar som behövs för att visa att villkoret klaras och på länsstyrelsen att genom sitt tillsynsarbete tillse att villkoret efterföljs.

Beträffande kravet på samråd med länsstyrelsen vid större markarbeten eller förändrad markanvändning bör detta vara sådana åtgärder att de åtminstone kräver en anmälan till länsstyrelsen enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Länsstyrelsen får då möjlighet att föreskriva om de eventuella försiktighetsmått som behövs.

På grund av det anförda bör länsstyrelsens yrkande avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga

Överklagande skall vara ställt till Svea hovrätt, Miljööverdomstolen, och ges in till Umeå tingsrätt, miljödomstolen, senast den 14 september 2007.

Pia SandeskogLena Nilsson

__________

I domstolens avgörande (enhälligt) har deltagit rådmannen Pia Sandeskog, ordförande, och miljörådet Lena Nilsson samt de sakkunniga ledamöterna Karl-Erik Isaksson och Inga-Lisa Svensson.