MÖD 2011:52

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, miljödomstolen, dom 2010-06-16 i mål nr M 1530-09, se bilaga A

KLAGANDE1. IR Kraft Aktiebolag, 556351-7738Kärra 324473 97 Henån

Ombud: Advokaten G.B.

2. Möbelkedjan i Skillingaryd Aktiebolag, 556163-9443c/o J.E.S.

Ombud: Jur. kand. J.N.

MOTPARTStaten genom Länsstyrelsen i Kalmar län, företrädd av KammarkollegietBox 2218103 15 Stockholm

SAKENTillstånd till utrivning av Emsfors kraftstation i Emån i Oskarshamns kommun m.m.

___________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Mark- och miljööverdomstolen ändrar den överklagade domen på följande sätt.

1.1. Anspråk på ersättning för oförutsedd skada ska framställas till mark- och miljödomstolen inom tio (10) år från utgången av den i miljödomstolen fastställda arbetstiden om tre (3) år från det att Mark- och miljööverdomstolens dom vunnit laga kraft.

1.2. Staten ska betala ersättning för rättegångskostnader vid miljödomstolen till Möbelkedjan i Skillingaryd Aktiebolag med totalt, exklusive lagstadgad mervärdesskatt, 154 674 kr, varav 102 000 kr avser ombudsarvode och återstoden utlägg, allt jämte ränta enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 16 juni 2010 till dess betalning sker.

2. Klagandenas övriga yrkanden om ändring av miljödomstolens dom avslås.

3. Staten ska ersätta Möbelkedjan i Skillingaryd Aktiebolag för dess rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen med, exklusive lagstadgad mervärdesskatt, 30 000 kr för ombudsarvode, jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 23 juni 2011 till dess betalning sker.

4. IR Kraft Aktiebolags och statens yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen avslås.

___________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

Möbelkedjan i Skillingaryd Aktiebolag (Möbelkedjan) har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen lämnar ansökan om utrivning utan bifall och förordnar att kraftverksanläggningen inklusive bron över Emån återställs.

Möbelkedjan har i andra hand yrkat ersättning av staten med 100 000 kr för intrång i rätten till servitut.

Därtill har Möbelkedjan yrkat fullt bifall till sitt vid miljödomstolen framställda yrkande om rättegångskostnader.

IR Kraft Aktiebolag (IR Kraft) har yrkat bifall till sitt vid miljödomstolen framställda yrkande om ersättning med 12 miljoner kr för kraftförlust.

Staten har bestritt samtliga yrkanden. Staten har vitsordat ett belopp om 45 öre per kilowattimme så som skäligt i och för sig avseende yrkandet om ersättning för kraftförlust samt erbjudit att tiden för anspråk på ersättning för oförutsedd skada bestäms till 10 år från utgången av den av miljödomstolen fastställda arbetstiden om 3 år från det att domen vunnit laga kraft.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Utveckling av talan i Mark- och miljööverdomstolen

Parterna har åberopat samma grunder och omständigheter samt bevisning som vid miljödomstolen. Staten har i Mark- och miljööverdomstolen, i händelse av att utrivningsansökan inte skulle kunna bifallas med stöd av 11 kap. 19 § miljöbalken, i andra hand hävdat att tillstånd till i målet aktuella åtgärder ska lämnas genom en prövning enligt reglerna om ändring av en vattenanläggning. Möbelkedjan och IR Kraft har båda invänt att det som staten sålunda har gjort gällande i andra hand inte kan prövas av Mark- och miljööverdomstolen som första instans. Parterna har utvecklat sin talan på i allt väsentligt samma sätt som vid miljödomstolen enligt vad som framgår av dess dom.

Förhör har hållits med J-E.S. Möbelkedjan har som skriftlig bevisning åberopat specificerad arbetsredogörelse över rättegångskostnader i miljödomstolen. Utredningen i övrigt i Mark- och miljööverdomstolen är i allt väsentligt densamma som vid miljödomstolen.

Mark- och miljööverdomstolen har hållit huvudförhandling och syn.

Tillstånd till utrivning

Möbelkedjan har främst ifrågasatt tillåtligheten av de sökta åtgärderna på den grunden att ansökan avser utrivning av endast den del av vattenanläggningen som är belägen på statens fastighet XX 2:53 medan de anordningar i anslutning till sliperiet, spettluckor med tillhörande damm, som finns på Möbelkedjans fastighet XX 1:48 lämnats orörda. Staten har invänt att ansökan är ändamålsenligt avgränsad då sliperiet aldrig har varit en del av Emsfors kraftverk och ansökan omfattar hela anläggningen.

Frågan i denna del är i första hand om det är fråga om en tillåtlig partiell utrivning. Byggnadsåtgärder i ett vattenområde är definitionsmässigt vattenverksamhet enligt 11 kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken. Med vattenanläggning avses enlig 3 § samma kapitel en sådan anläggning som har kommit till genom en vattenverksamhet, tillsammans med manöveranordningar som hör till anläggningen. Genom Söderbygdens vattendomstols dom den 28 januari 1954 om lagligförklaring står det klart att vattenanläggningen i sin helhet, inklusive de delar som är belägna på fastigheten XX 1:48 ska ses som en vattenanläggning i enlighet med definitionen i 11 kap. 3 § miljöbalken. Eftersom aktuell ansökan avser endast den del av anläggningen som finns på fastigheten XX 2:53 är det således fråga om en partiell utrivning.

Nästa fråga är om en partiell utrivning kan godtas i ett fall som detta. Enligt 11 kap. 17 § miljöbalken är den som äger en vattenanläggning skyldig att underhålla denna. För att undkomma underhållsansvaret finns en oinskränkt rätt till utrivning enligt 11 kap. 19 § miljöbalken. Varken Möbelkedjan eller staten vill emellertid åta sig något underhållsansvar för kvarvarande delar på fastigheten XX 1:48. Av 11 kap. 17 § miljöbalken följer att underhållsansvaret åvilar rättighetshavaren.

Det finns inte något rättsligt förbud mot partiell utrivning. I avsaknad av ett sådant bör partiell utrivning efter prövning av de särskilda omständigheter som föreligger i det enskilda fallet kunna godtas. Enligt Mark- och miljööverdomstolen kan ett underhållsbehov kvarstå i framtiden. Av miljödomstolens dom framgår inte vem som är ansvarig för underhållsskyldigheten av vattenanläggningen på fastigheten XX 1:48. Enligt 11 kap. 17 § miljöbalken är staten i egenskap av rättighetshavare alltjämt underhållsansvarig.

Intrång i rätten till servitut

Möbelkedjan har gjort gällande att länsstyrelsen kände till servitutet ”att nyttja befintlig bro över Emån” vid tidpunkten för statens förvärv av fastigheten XX 2:53 och att servitutet därmed även gäller gentemot staten. Staten har invänt att någon servitutsrättighet inte finns inskriven i fastighetsregistret och att det inte heller kan vara fråga om något avtalsservitut eftersom rättigheten inte förbehållits vid statens förvärv. Enligt Mark- och miljööverdomstolens mening är det genom förhöret med J-E.S. visat att staten genom länsstyrelsen kände till Möbelkedjans uppfattning om rätten att nyttja bron. Oavsett hur det må förhålla sig med Möbelkedjans rätt att nyttja bron är det inte visat i målet att Möbelkedjan, med den befintliga alternativa färdvägen från Mönsterås rakt norrut mot Emsfors till fastigheten XX 2:53, lidit någon skada genom borttagandet av dammkroppen med bron. Bron hade inte heller använts på många år och var i stort behov av upprustning. Möbelkedjans överklagande i denna del ska således lämnas utan bifall.

Ersättning för kraftförlust

Projektet påverkar sammantaget inte Karlshammars kraftverk en gång givna tillstånd. I likhet med miljödomstolen anser därmed Mark- och miljööverdomstolen att IR Krafts ersättningsyrkande inte kan vinna bifall.

Rättegångskostnader

Beträffande Möbelkedjans rättegångskostnader vid miljödomstolen gör Mark- och miljööverdomstolen följande överväganden. Det är staten i egenskap av sökande som fullt ut är ansvarig för att underlaget i målet är tillräckligt omfattande och relevant för att kunna ligga till grund för en tillståndsprövning och erforderlig villkorsreglering. Om Möbelkedjan ansett att statens utredning varit otillräcklig borde Möbelkedjan, istället för att anlita en extern konsult att utreda alternativa förslag, ha påtalat bristerna i utredningen för miljödomstolen och begärt att miljödomstolen skulle förelägga staten att komplettera utredningen. De av Möbelkedjan utförda utredningarna har såvitt framkommit inte heller varit till nytta i målet. Mark- och miljööverdomstolen bedömer att de ifrågasatta utredningskostnaderna inte varit skäligen påkallade för tillvaratagande av Möbelkedjans rätt och instämmer därmed i miljödomstolens bedömning att utredningskostnader inte ska ersättas med mer än av staten vitsordade 52 500 kr samt därtill utlägg till lantmäterimyndigheten. En inte oväsentlig del av målet vid miljödomstolen har handlat om frågan om partiell utrivning vari Möbelkedjan varit berörd. Det finns därmed skäl att tillerkänna Möbelkedjan ersättning för de kostnader som inte har samband med Möbelkedjans arbete med egna alternativa förslag. Det saknas anledning att ifrågasätta Möbelkedjans uppgift att dessa kostnader uppgår till 60 timmar á 1 700 kr exklusive mervärdesskatt, vilket framstår som skäligt. Med ändring av miljödomstolens dom ska staten således ersätta Möbelkedjan för rättegångskostnader i miljödomstolen med totalt, exklusive lagstadgad mervärdesskatt, 154 674 kr, varav 102 000 kr avser ombudsarvode, 52 500 kr avser konsultkostnader och 174 kr avser utlägg till Lantmäteriet

I Mark- och miljööverdomstolen är Möbelkedjan att anse som vinnande part i viss mån i fråga om dels tillstånd till utrivning, dels rättegångskostnaderna vid miljödomstolen. Vid denna utgång bör staten ersätta Möbelkedjan för del av rättegångskostnader här med skäligen ansedda 30 000 kr, exklusive mervärdesskatt. IR Kraft ska såsom tappande part stå sina egna kostnader i Mark- och miljööverdomstolen.

Beträffande statens yrkande om ersättning för rättegångskostnader i Mark- och miljööverdomstolen anser Mark- och miljööverdomstolen att det inte föreligger några sådana omständigheter som kan utgöra grund för ersättning enligt 25 kap. 5 § andra stycket miljöbalken. Statens yrkande ska därmed lämnas utan bifall.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B

Överklagande senast 2011-07-21

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Henrik Löv, Henrik Runeson, referent, och Peder Munck samt f.d. miljörådet Sven Bengtsson. Enhälligt.

Föredragande har varit Christoffer Sheats

_____________________________________________________

BILAGA A

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MILJÖDOMSTOLEN, DOM

SÖKANDEStaten genom Länsstyrelsen i Kalmar län, förerträdd av KammarkollegietBox 2218103 15 Stockholm

Ombud:T N

SAKEN

Tillstånd till utrivning av Emsfors kraftstation i Emån m.m., Oskarshamns kommun, Kalmar län

Ao: 74 N: 6334280 E: 587690 (Sweref 99) X: 6335430 Y: 1538980 (RT 90)

_____________

DOMSLUT

Tillstånd

Miljödomstolen lämnar sökanden tillstånd till

dels redan utförda återställningsåtgärder på vissa tröskelområden i Emån från Emsfors kraftverk och ca en kilometer uppströms

och dels att riva ut Emsfors kraftverksanläggning samt att vidta återställningsåtgärder för att möjliggöra fiskvandring i Emån vid platsen för Emsfors kraftverk.

Villkor

1. Det åligger sökanden att bedriva nu tillståndsgiven verksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag som sökanden redovisat och i övrigt medgivit och åtagit sig i målet.

2. Grumling ska minimeras dels genom att arbeten så långt möjligt utförs i torrhet eller att geotextil används för att undvika skada på nedströms förekommande bottenfauna och fisk. Åtgärder som kan orsaka nämnvärd grumling ska utföras företrädelsevis under perioden 1 augusti - 15 september för att ta hänsyn till lax- och öringbestånden.

3. Körning med maskiner i vattendraget och på våtmarkslika marker ska minimeras. Detta för att minimera skadan på bottnarna och de stormusslor som finns i området. Vid körning i våtmarkslika miljöer ska gummimattor utläggas för att skydda markskiktet.

4. Endast miljöanpassade hydrauloljor får används. Handlingsplan för läckage av petroleumprodukter ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten.

5. Åtgärderna ska utföras på ett naturanpassat sätt, bl.a. med natursten, så att naturområdet får en så naturlig utformning som möjligt.

6. Området de närmaste 50 metrarna ned- och uppströms den gamla dammen ska fredas från fiske för att inte störa fiskvandringen.

7. Arbetena ska utföras under samråd med sakkunnig inom miljö- och naturvårdsområdet.

8. Delar av kallmurarna sparas som möjliga häckbiotoper för strömstare. Alternativt uppsätts strömstare holkar.

9. Fiskvägen för svagsimmande arter ska utformas med hänsyn också till malens vandringsmöjligheter.

Tvångsrätt

Miljödomstolen förordnar med stöd av 28 kap 10 § miljöbalken att sökanden äger rätt att ta i anspråk erforderliga mark- och vattenområden för verksamhetens genomförande på fastigheterna XX 2:37, 2:42 och 2:52 samt XX 1:42 och 1:48.

För dessa ianspråktagande ska ersättning inte utgå. Det åligger sökanden att före och efter fastigheternas utnyttjande besiktiga dessa samt att efter utnyttjandet återställa dem i ursprungligt skick.

Arbetstid

I denna dom medgivna arbeten ska, vid risk att tillståndet annars förfaller, vara utförda inom tre (3) år från det att denna dom vunnit laga kraft.

Oförutsedd skada

Anspråk på ersättning för oförutsedd skada ska framställas till miljödomstolen inom fem (5) år från utgången av ovan fastställda arbetstid.

Verkställighet

Miljödomstolen förordnar att det i denna dom meddelade tillståndet får tas i anspråk även om domen inte har vunnit laga kraft.

Godkännande av miljökonsekvensbeskrivning

Miljödomstolen godkänner den i målet redovisade miljökonsekvensbeskrivningen.

Ej bifallna yrkanden

Miljödomstolen lämnar av IR Kraft AB och Möbelkedjan i Skillingaryd AB framställda yrkanden om ersättning för skada och intrång utan bifall.

Rättegångskostnader

Sökanden ska betala ersättning för rättegångskostnader i miljödomstolen till

dels IR Kraft AB med sammanlagt, exklusive lagstadgad mervärdesskatt, tvåhundratiotusenfyrahundratjugo (210 420) kr, varav 43 000 kr avser ombudsarvode och återstoden utlägg

och dels till Möbelkedjan i Skillingaryd AB med sammanlagt, exklusive lagstadgad mervärdesskatt, skäligen ansedda etthundratrettiosjutusensexhundrasjuttiofyra (137 674) kr, varav 85 000 kr avser ombudsarvode och återstoden utlägg.

På beloppen ska utgå ränta enligt lag från den 16 juni 2010 till dess betalning sker.

_____________

ANSÖKAN

Staten har ansökt om tillstånd enligt 11 kapmiljöbalken att tillstånd till dels redan utförda återställningsåtgärder på vissa tröskelområden i Emån från Emsfors kraftverk och ca en kilometer uppströms och dels att riva ut Emsfors kraftverksanläggning samt att vidta återställningsåtgärder för att möjliggöra fiskvandring i Emån vid platsen för Emsfors kraftverk.

Staten har yrkat rätt att med stöd av 28 kap 10 § miljöbalken att ta i anspråk erforderliga mark- och vattenområden för verksamhetens genomförande på fastigheterna XX 2:37, 2:42 och 2:52 samt XX 1:42 och 1:48.

Staten har vidare begärt en arbetstid av tre år, föreslagit att tiden för att framställa anspråk på grund av oförutsedd skada bestäms till fem år samt yrkat verkställighetstillstånd.

Av ansökningshandlingarna samt av Staten i övrigt redovisade uppgifter i målet framgår bland annat följande.

Orientering - sammanfattning

Emån är ur naturvårdssynpunkt ett av Europas mest värdefulla vattendrag och är utpekad som ett s.k. Natura 2000-område. Emsfors kraftverksdamm, som ligger i Emåns nedre del, hindrar idag fiskar och andra organismer att fritt röra sig upp- och nedströms i Emån. I området vid Emsfors har också funnits vissa flottledsrensade områden där förhållandena för fisk som öring och lax varit försämrade p.g.a. rensningen.

En permanent avsänkning av dammen åstadkoms genom att riva ner stora delar av dammen som nu stått öppen större delen av tiden sedan 2006. För att skapa särskilt goda förutsättningar för fiskvandringen förbi Emsfors kommer också en mer naturliknande vattenfåra att återskapas genom kraftverkets intagsdel och själva kraftverksläget. Denna vattenfåra kommer att få en lägre lutning och lägre flöde än nuvarande huvudfåra, och därmed bli lättare att passera, särskilt för svagsimmande fiskarter.

Återställningen av flottledsrensade sträckor strax uppströms dammen har redan utförts. Syftet var att återställa liknande förhållanden som rådde innan flottledsrensningen, till gagn för arter som öring, lax och mal.

Planerad utrivning av Emsfors vattenkraftverk bedöms som en mycket angelägen åtgärd för att återskapa det mer eller mindre naturliga vattendrag, utan konstgjorda vandringshinder, som Emån en gång varit. Åtgärden har stor betydelse för att säkerställa de värdefulla bestånden av lax och havsöring i Emåns vattensystem. Eftersom Emsfors är det nedersta vandringshindret i vattensystemet kommer det att ha betydelse för framtida etablering av livskraftiga lax- och öringbestånd på de ca 800 000 m2 möjliga lek- och uppväxtområdena uppströms Emsfors. Utrivning är det åtgärdsalternativ som på ett långsiktigt sätt säkerställer en fiskvandring både upp- och nedströms förbi Emsfors. På så sätt är en utrivning ett viktigt bidrag till uppfyllelsen av målen med Natura 2000-området, att bibehålla och återställa det naturliga vattendraget och att få ett laxbestånd som kan fortleva på lång sikt.

Utrivningen och tillhörande vattenfåra för svagsimmande arter är av betydelse för aspens lekvandring, ålens uppväxtvandring och det genetiska utbytet mellan olika fiskpopulationer av arter som stensimpa, mal, färna etc. En förbättrad fiskvandring kommer också på sikt att kunna gynna värdefulla musselarter såsom tjockskalig målarmussla och i viss mån flodpärlmussla.

Utförda återställningar av flottledsrensade sträckor bedöms också vara av viss betydelse för exempelvis laxen, havsöringen och malen. Återställningarna innebär att en stor del av de våtmarkslika grunda strandområdena uppströms återställningsområdena bibehålls till gagn för bl.a. malen.

När det gäller naturvärdena i övrigt så kan vissa förändringar innebära en kortsiktig försämring av en del värdefulla miljöer för mal och vissa strandnära våtmarkslika områden som p.g.a. dammen funnits strax uppströms dammen. Förändringen bedöms dock inte innebära att malbeståndets fortlevnad eller bevarandet av de våtmarksanknutna Natura 2000-värdena äventyras.

Kulturvärdena i området kommer att påverkas negativt av planerad utrivning. Det kommer att bli svårare att uttyda det historiska nyttjandet av området för industriändamål. Sparande av vissa kulturmiljöinslag i landskapet tillsammans med genomtänkta informationsinsatser kan dock lindra påverkan och bibehålla möjligheterna för allmänheten att få en bild av industriernas utveckling i området.

I Emåns vattensystem finns fortfarande miljögifter. I de sediment som avses grävas upp i samband med utrivningen finns relativt höga halter av kadmium och PCB. Därför krävs en noggrann hantering av dessa massor för att undvika onödig spridning.

För att minimera miljöskadan vid åtgärdsarbetena föreslås ett antal skadeförebyggande åtgärder. Dessutom föreslås åtgärdsarbetena styras och övervakas av sakkunnig expertis inom natur- och fiskevård, förorenade sediment, kulturmiljövård och geoteknik. Om de skadeförebyggande åtgärderna genomförs bedöms den negativa miljöpåverkan av åtgärdsarbetena som liten.

Sammantaget bedöms utrivningar av det slag som planeras i Emsfors, tillsammans med återställning av naturliga strömsträckor, som mycket angelägna åtgärder för att långsiktigt bevara utpekade vattenanknutna naturvärden i Emån. Återställning av naturliga strömsträckor och återskapande av vandringsmöjligheter för den akvatiska faunan är av avgörande betydelse för uppfyllelsen av miljömålet "Levande sjöar och vattendrag. Fortsatt arbete med återskapande av fria vandringsvägar i Emån är av stor betydelse för det långsiktiga säkerställandet av naturvärdena i ån. Om hänsyn tas till omgivande natur- och kulturvärden, finns goda förutsättningar för ett framtida lyckat restaureringsarbete som är långsiktigt hållbart ur ett helhetsperspektiv.

Höjdsystem

Fixpunkt belägen på btg-kasun på XX 2:52 norr om kraftverket. Höjd 11,63 m ö h (Rh 1900).

Planförhållanden

I Oskarshamns översiktsplan 2000 samt i en områdesplan från 1982 är större delen av Krokö avsatt för industriändamål. För övrigt behandlas bruksområdet kortfattat. Där sägs miljön ha stort bevarande- och sanerings behov, men att många frågetecken måste klaras ut innan en framtida användning kan anges.

För området vid gamla Emsfors bruk gäller enligt Oskarshamn kommun s.k. samlad bebyggelse (skrafferat område). Området saknar detaljplan. Annan kartbild med sammanfattande planbeskrivning finns på sid 79 i miljökonsekvensbeskrivningen.

Hydrologiska förhållanden

Lugnflytande vatten är den dominerande strömtypen i Emåns avrinningsområde. Näst vanligast är svagt strömmande vatten följt av strömmande och forsande vatten. I Emåns avrinningsområde finns över 10 mil strömmande vatten.

Vid Emsfors är medelvattenföringen (MQ) ca 29 m3/s. Uppströms dammen låg nivån, när kraftverket drevs, strax under dämningsgränsen på 9,85 (RH 1900). Vattenområdet mellan Killeholmarna och dämmet utgjordes då av en mycket lugnflytande damm. Uppströms Killeholmarna var flödet också huvudsakligen lugnflytande. Under 1990-talet sänktes nivån för att skona dammen. Sedan 2006 har dessutom dammen varit helt öppen. Vid besiktning vid lågflöde den 8 juli 2008 bedömdes de närmaste ca 50 metrarna uppströms dammen ha fått en mer strömmande karaktär (>2 m/s). Detta gäller också vid de relativt korta anlagda lek- och uppväxtområdena b1.a. mellan Killeholmarna samt vid den s.k. Villan. I övrigt bedömdes området uppströms Emsfors vara av lugnflytande karaktär (<2m/s).

För åren 1955-86 har SMHI redovisat följande karakteristiska flöden från Emsfors:

Tabell. Karakteristiska flöden i Emån vid Emsfors.

Flöde m3/sek

HHQ 232

MHQ 102

MQ 29

MLQ 6,7

LLQ 0,8

Befintliga anläggningar

Emsfors kraftverk uppfördes 1907. Byggnadens kärna, den tekniska utformningen och utrustningen, är idag i stort sett bevarad från original. Utrustningen har dock modifierats vid en ombyggnad till eldrift 1924 (se nedan). Så sent som 1951 elektrifierades den sista kvarvarande direktdriften från turbinerna. Kraftverkets överbyggnad kan innehålla stomdelar från den ursprungliga byggnaden, men ytligt sett finns inga likheter med den byggnad som återges på ett fotografi från år 1938. En uppgift gör gällande att den nuvarande överbyggnaden skall ha varit densamma åtminstone sedan 1951, vilket pekar mot att en nybyggnation (alternativt omfattande ombyggnad) ägt rum under 1940-talet.

Under 1992 lämnades en ansökan till dåvarande vattendomstolen för byggnation av ett nytt kraftverk på platsen (VA 58/92). Ansökan fullföljdes ej på grund av ekonomiska omständigheter och avskrevs från domstolen 12 februari 1997.

Föreslagna åtgärder

Utrivning av kraftverk med utskovsdamm m.m.

Länsstyrelsen har låtit utföra en rivningsplan för Emsfors kraftverksanläggning, se ansökan bilaga 4. Denna omfattar bl.a. byggnadsbeskrivning, rivningsbeskrivning, materialhantering och sakkunnigkontroll under utrivningstiden. Den omfattar också en utrivning/borttagning av dammluckor i bron vid Krokökvillen. Länsstyrelsen är också beredd att vidta alla möjliga åtgärder för att grumling inte ska orsakas liksom att grumlande arbeten ska undvikas under perioden slutet på september och till juli månad.

Byggnation av fiskvägar m.m.

Länsstyrelsen har låtit utföra en teknisk beskrivning av ny fåra för fiskvandring bredvid dammen och åtgärder i samband med utrivningen av dammen, se ansökan bilaga 5. Denna omfattar bl.a. utformning av fiskvägar, höjdsystem, ett förslag till arbetsordning och sakkunnigkontroll under byggnationstiden.

Vid byggnationen av fiskväg för simsvaga arter behöver ca 150 m3 sediment som är förorenade av kadmium och även viss mängd PCB grävas bort för att inte senare orsaka spridning till vattenmiljön i Emån. Ett alternativ är att ta upp massorna och avvattna dem och återföra dem till den vall som ska byggas vid denna fiskväg. Det andra alternativet är att ta upp dem och avvattna dem före deponering på för ändamålet lämplig deponi. Länsstyrelsen väljer det första/andra alternativet.

Utförd återställning av flottningsrensade bottenområden uppströms Emsfors

Länsstyrelsen har låtit utföra en teknisk beskrivning av återställande biotopåtgärder på tröskelområden i Emån uppströms Emsfors, se ansökan bilaga 6. Länsstyrelsen har efter samråd med tillsynsmyndigheten (miljöenheten, Jönköpings län) utfört utläggning av sten i flottningsrensade områden.

Syftet var att återställa liknande förhållanden som rådde innan flottledsrensningen till gagn för malen. Översvämningar av för malen viktiga strandzoner kommer tack vare detta till stor del att fortgå även efter planerad utrivning av dammen. Genom återställningen förbättras även förhållandena för vissa andra fiskarter såsom lax- och öring. Länsstyrelsen har bestämt att även dessa åtgärder skall ingå i ansökan om tillstånd. Nedan följer kortfattade beskrivningar av åtgärderna.

Krokökvillen

Trösklarna i Krokökvillen var det första området som åtgärdades och arbetet fick inledas med att röja och förbättra den gamla väg som går över det tidigare tippområdet på norra Krokö. Utläggningen av sten kunde genomföras vid en gynnsam vattenföring på ca 11 m3/sek. Bägge fårorna i området var tidigare tydligt rensade.

Emenäs

Vid Emenäs genomfördes åtgärderna i de två mindre vänstra sidofårorna för hand eftersom de var svåra att nå med grävmaskin. Block och sten till åtgärderna fanns upplagda på plats sen tidigare rensningar. Arbetet i huvudfårorna genomfördes med maskin och hann påbörjas innan det ständiga regnandet fick vattenföringen att stiga kraftigt den 29 och 30 augusti. Glädjande nog kunde sedan arbetet återupptas den 11 september trots att vattenföringen då fortfarande låg på över 20 m3/sek.

I höger huvudfåra kunde åtgärderna genomföras enligt plan. Vid Emenäs lades även 11 m3 lekgrus ut i fårorna närmast Villan för att öka lekmöjligheterna för lax och öring i området. Sammanlagt las det ut 878 ton sten och block i Emenäsområdet. Enligt planen skulle det ha lagts ut 1 231 ton. Skillnaden kan delvis bero på svårigheterna att lägga ut i den högra huvudfåran.

Killeholmarna

Arbetet vid Emenäs påbörjades från västra sidan i den högra huvudfåran dit en enkel anläggningsväg kunde röjas fram. Här skulle enligt planen läggas ca 100 ton block mellan 0,6 - 1,0 m i två större och en liten öppning på tröskeln. Merparten av området gick att åtgärda trots den höga vattenföringen, men den mindre öppningen närmast vänster strand gick inte att nå och fick lämnas oförändrad. Innan åtgärderna gick säkert < 10 % av flödet i den minsta öppningen.

Vid arbetet i vänster huvud fåra hade vattenföringen sjunkit under 20 m3/sek vilket underlättade väsentligt. Här kunde alla planerade åtgärder genomföras, även i mittfåran mellan holmarna dit grävmaskinen tog sig över ön från brukssidan. Förutom utläggning av sten och block röjdes några buskar bort från de gamla stenkistorna. Stenkistorna sparades av kulturmiljöskäl för att spegla historiken i området.

Miljökonsekvensbeskrivning

Länsstyrelsen har låtit utföra en miljökonsekvensbeskrivning som haft alla tidigare utredningar som underlag, se ansökan bilaga 3. I det följande redovisas en sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen.

Emån är ur naturvårdssynpunkt ett av Europas mest värdefulla vattendrag och är utpekad som ett s.k. Natura 2000-område. Natura 2000 är EU:s nätverk av särskilt värdefulla naturområden. Emsfors kraftverksdamm, som ligger i Emåns nedre del, hindrar idag fiskar och andra organismer att fritt röra sig upp- och nedströms i Emån. I området vid Emsfors har också funnits vissa flottledsrensade områden där förhållandena för fisk som öring och lax varit försämrade p.g.a. rensningen.

En permanent avsänkning av dammen åstadkoms genom att riva ner stora delar av dammen som nu stått öppen större delen av tiden sedan 2006. För att skapa särskilt goda förutsättningar för fiskvandringen förbi Emsfors kommer också en mer naturliknande vattenfåra att återskapas genom kraftverkets intagsdel och själva kraftverksläget. Denna vattenfåra kommer att få en lägre lutning och lägre flöde än nuvarande huvudfåra, och därmed bli lättare att passera, särskilt för svagsimmande fiskarter.

Återställningen av flottledsrensade sträckor strax uppströms dammen har redan utförts. Syftet var att återställa liknande förhållanden som rådde innan flottledsrensningen, till gagn för arter som öring, lax och mal.

Planerad utrivning av Emsfors vattenkraftverk bedöms som en mycket angelägen åtgärd för att återskapa det mer eller mindre naturliga vattendrag, utan konstgjorda vandringshinder, som Emån en gång varit. Åtgärden har stor betydelse för att säkerställa de värdefulla bestånden av lax och havsöring i Emåns vattensystem. Eftersom Emsfors är det nedersta vandringshindret i vattensystemet kommer det att ha betydelse for framtida etablering av livskraftiga lax- och öringbestånd på de ca 800 000 m2 möjliga lek- och uppväxtområdena uppströms Emsfors. Utrivning är det åtgärdsalternativ som på ett långsiktigt sätt säkerställer en fiskvandring både upp- och nedströms förbi Emsfors. På så sätt är en utrivning ett viktigt bidrag till uppfyllelsen av målen med Natura 2000-området, att bibehålla och återställa det naturliga vattendraget och att få ett laxbestånd som kan fortleva på lång sikt.

Utrivningen och tillhörande vattenfåra för svagsimmande arter är av betydelse för aspens lekvandring, ålens uppväxtvandring och det genetiska utbytet mellan olika fiskpopulationer avarter som stensimpa, mal, färna etc. En förbättrad fiskvandring kommer också på sikt att kunna gynna värdefulla musselarter såsom tjockskalig målarmussla och i viss mån flodpärlmussla.

Utförda återställningar av flottledsrensade sträckor bedöms också vara av viss betydelse för exempelvis laxen, havsöringen och malen. Återställningarna innebär att en stor del av de våtmarkslika grunda strandområdena uppströms återställningsområdena bibehålls till gagn för b1.a. malen.

När det gäller naturvärdena i övrigt så kan vissa förändringar innebära en kortsiktig försämring av en del värdefulla miljöer för mal och vissa strandnära våtmarkslika områden som p.g.a. dammen funnits strax uppströms dammen. Förändringen bedöms dock inte innebära att malbeståndets fortlevnad eller bevarandet av de våtmarksanknutna Natura 2000-värdena äventyras.

Kulturvärdena i området kommer att påverkas negativt av planerad utrivning. Det kommer att bli svårare att uttyda det historiska nyttjandet av området för industriändamål. Sparande av vissa kulturmiljöinslag i landskapet tillsammans med genomtänkta informationsinsatser kan dock lindra påverkan och bibehålla möjligheterna för allmänheten att få en bild av industriernas utveckling i området.

I Emåns vattensystem finns fortfarande miljögifter. I de sediment som avses grävas upp i samband med utrivningen finns relativt höga halter av kadmium och PCB. Därför krävs en noggrann hantering av dessa massor för att undvika onödig spridning.

För att minimera miljöskadan vid åtgärdsarbetena föreslås ett antal skadeförebyggande åtgärder. Dessutom föreslås åtgärdsarbetena styras och övervakas av sakkunnig expertis inom natur- och fiskevård, förorenade sediment, kulturmiljövård och geoteknik. Om de skadeförebyggande åtgärderna genomförs bedöms den negativa miljöpåverkan av åtgärdsarbetena som liten.

Sammantaget bedöms utrivningar av det slag som planeras i Emsfors, tillsammans med återställning av naturliga strömsträckor, som mycket angelägna åtgärder för att långsiktigt bevara utpekade vattenanknutna naturvärden i Emån. Återställning av naturliga strömsträckor och återskapande av vandringsmöjligheter för den akvatiska faunan är av avgörande betydelse för uppfyllelsen av miljömålet ”Levande sjöar och vattendrag”. Fortsatt arbete med återskapande av fria vandringsvägar i Emån är av stor betydelse för det långsiktiga säkerställandet av naturvärdena i ån. Om hänsyn tas till omgivande natur- och kulturvärden, finns goda förutsättningar för ett framtida lyckat restaureringsarbete som är långsiktigt hållbart ur ett helhetsperspektiv.

Skyddsåtgärder och tillträde

Natura 2000 och övriga naturvärden

Följande skadeförebyggande åtgärder föreslås för att minska de negativa effekterna på berörda miljöer och arter:

Grumling minimeras dels genom att arbeten så långt möjligt utförs i torrhet eller att geotextil används för att undvika skada på nedströms förekommande bottenfauna och fisk.

Åtgärder som orsakar nämnvärd grumling utförs företrädelsevis 1 augusti - 15 september för att ta hänsyn till lax- och öringbestånden.

Körning med maskiner i vattendraget och på våtmarkslika marker minimeras. Detta för att minimera skadan på bottnarna och de stormusslor som finns i området. Vid körning i våtmarkslika miljöer bör gummimattor utläggas för att skydda markskiktet.

Endast miljöanpassade hydrauloljor används. Handlingsplan för läckage av petroleumprodukter upprättas.

Åtgärderna utförs på ett naturanpassat sätt, bl.a. med natursten, så att naturområdet rar en så naturlig utformning som möjligt.

Området de närmaste 50 metrarna ned- och uppströms den gamla dammen fredas från fiske för att inte störa fiskvandringen.

Arbetena utförs under samråd med sakkunnig inom miljö- och naturvårdsområdet.

Delar av kallmurarna sparas som möjliga häckbiotoper för strömstare. Alternativ uppsätts strömstare holkar.

Fiskevårdsåtgärder för att gynna mal har skett genom återställning av flott-ledsrensade sträckor så att stentrösklar återskapats.

Fiskvägen för svagsimmande arter utformas med hänsyn också till malens vandringsmöjligheter.

Kulturmiljö

Bevara de kallmurade fundamenten till full höjd som kraftverksbyggnaden vilar på.

Bevara ett par av betongfundamenten med tillhörande balkar för att förbättra förståelsen av de lämningar som finns kvar.

Bevara lämningar från flottningsverksamheten i form av stenkistor norr om pappersbruket.

Ett genomförande medför att området kommer att ha kvar lämningar från flottningsanläggningar, kraftutvinning och transportverksamhet som uppmärksammas med informationsskyltar. Stenkistor, kallmurar och betongfundament som sticker upp mitt i vattendraget blir för många obegripliga utan beskrivande och illustrativa informationsskyltar. Vid en sådan kraftig förändring som miljön eventuellt utsätts för krävs förtydligande information om områdets betydelse för Sveriges industrihistoriska utveckling och för den närliggande bygden.

Friluftsliv

Dammområdet öppnas upp för allmänheten och informationsinsatser gällande friluftsliv, natur- och kulturmiljö genomförs.

Stigar anläggs som ansluter till Nerängarna och andra intressanta platser i omgivningen som genomförs i samband med reservatsbildning.

Fiske

De närmaste 50 metrarna upp- respektive nedströms den gamla dammen fredas från fiske för att dels underlätta uppvandring, dels värna om den lekfisk som når de återskapade lekområdena.

Miljö och föroreningar

Grumling ska minimeras dels genom att arbeten så långt möjligt utförs i torrhet eller att geotextil används för att undvika skada på nedströms förekommande bottenfauna och fisk. Det vill säga att grävarbetet utförs när vattenstånd och strömningshastighet är så låg som möjligt för att minska grumlingen. Givetvis med hänsyn till övriga miljöfaktorer.

Åtgärder som orsakar nämnvärd grumling ska utföras företrädelsevis i augusti -15 september för att ta hänsyn till lax- och öringbestånden.

För att minimera partikulär föroreningsspridning och grumling nedströms ska avskärmning mellan arbetsområdet och Emåns huvudfåra utföras, företrädesvis med sker detta t.ex. med siltgardiner (vattengenomsläppliga tätskärmar).

De förekommande sedimenten (ca 150 m3) ska efter avvattning på land förläggas till utfyllnadsbankens kärna, stabiliseras för att klara en belastning och omslutas av en geotextil för materialavskiljning mot andra övertäckande material. Utanför geotextilen placeras lämpligen en skyddstäckning med t.ex. lera. För att förhindra framtida erosion och grumling, framförallt vid stora flöden, ska banken förses med erforderligt erosionsskydd av sten. Vattnet bör efter sedimentation kunna återföras till Emån och detta skall utföras på ett sådant sätt att grumling minimeras.

Arbetena utförs under samråd med sakkunnig inom området förorenad mark och sediment.

Skrot och skräp ska omhändertas på ett miljöriktigt sätt och transporteras till för ändamålet avsedd avfallsstation liksom andra rester från vattenkraftsanläggningen.

Geoteknik

Stengrunden på bruket ska förstärkas med för ändamålet armerad betong utmed den sträcka där fiskvägen för svagsimmande arter anläggs och direkt nedströms kraftverket. Fiskvägen ska också stenskos med natursten mot bruksbyggnaden uppströms kraftverket.

En del av den stenpir som finns mellan kraftverket och ön med det s.k. arkivet ska åtminstone delvis bibehållas för att undvika ett för hårt flöde mot den underminerade grunden nedströms kraftverket.

Strandbrinken direkt nedströms sliperiet ska förstärkas med natursten. . Arbetena bör övervakas av sakkunnig inom geoteknik.

Uppföljning av eventuell erosion och underminering bör ske regelbundet efter genomförda åtgärder.

Särskild fokus bör då ligga på området direkt ned- och uppströms det gamla dämmet.

Disposition av mark och vattenområden

För att kunna genomföra ansökta åtgärder måste - förutom strömfallsfastigheten XX 2:53 som ägs av Staten genom Naturvårdsverket - även mark- och vattenområden som tillhör annan tas i anspråk. De mark- och vattenområden som avses tillhör fastigheterna XX 2:52 (ägare Krona Fastighets AB) och XX 1:48 (ägare Möbelkedjan i Skillingaryd). Staten har haft för avsikt att träffa frivilliga uppgörelser med respektive fastighetsägare, men då detta ej lyckats yrkas tvångsrätt enligt 28 kap 10 § miljöbalken att utnyttja fastigheterna för uppställning under byggnadstiden. Staten anser inte att någon ersättningsgill skada eller in trång uppstår till följd av detta nyttjande utan erbjuder sig att ombesörja besiktning av fastigheterna före och efter utnyttjandet samt att återställa fastigheterna till ursprungligt skick.

Nytta och kostnader

Nyttan av sökta åtgärder kan inte redovisas på annat sätt än genom en beskrivning av Emåns betydelse ur naturvårdssynpunkt och effekterna i detta hänseende av sökta åtgärder. En sådan redovisning återfinns i bilaga 3 till ansökan.

I sammanhanget må uppmärksammas att Staten genom Naturvårdsverket förvärvat Emsfors kraftverk för 11 miljoner kronor, vilket till en del belyser det miljövärde som tillmäts nedre delen av Emån.

Länsstyrelsen har tillsammans med respektive konsult uppskattat de ungefärliga kostnaderna till sammanlagt 5,3 miljoner kronor.

Tillåtlighet

Staten anser det uppenbart att samhälls- och miljönyttan överstiger kostnaderna för sökta åtgärder. Enligt Statens uppfattning strider inte heller sökta åtgärder mot hänsynsreglerna i 2 kapmiljöbalken eller någon annan tillåtlighetsregel i miljöbalken.

I sammanhanget må erinras om att rätten att riva ut är ovillkorlig och att tillstånd till utrivning i princip alltid ska lämnas. Någon tillåtlighetsprövning i egentlig mening ska således i den delen inte ske.

Skada och intrång

Enligt statens bedömning uppstår inte någon ersättningsgill skada eller intrång på berörda fastigheter. När det gäller fastigheten XX 1:8, på vilken Karlshammars kraftverk är belägen, är det tveksamt om fastigheten kan anses berörd. Rent teoretiskt kan genomförda återställningsarbeten av tidigare flottledsrensade områden ha reducerat fallhöjden. Staten anser dock inte att fallförlusten är av den beskaffenheten att den är mätbar. Staten anser dock under alla förhållanden att det inte är fråga om ersättningsgill skada då kraftverksägaren inte haft några kostnader för de eventuella fördelar flottningsrensningen medfört. Det må vidare påpekas att utrivningen av Emsfors kraftverk sammantaget medför att fallhöjden ökar.

YTTRANDEN

Naturvårdsverket

Naturvårdsverket är positivt till att miljödomstolen lämnar tillstånd i enlighet med Kammarkollegiets och länsstyrelsens ansökan. Verket anser att åtgärderna på sikt kommer att stärka naturvärdena i Emån och bidra till att uppnå flera miljökvalitetsmål, i synnerhet Levande sjöar och vattendrag.

Oskarshamns kommun

Av ansökningshandlingarna framgår att Emsfors kraftverk ingår som en del av den industrihistoriskt värdefulla kulturmiljön Emsfors bruk. Till denna miljö hör även angränsande områden vid Emån. Länsstyrelsens förslag att riva ut kraftverksanläggningen samt att återskapa den naturliga åfåran är ett betydande ingrepp i kulturmiljön. Bedömningen är att naturvärdena är högre än de kulturmiljövärden som finns i området. Utan att ta ställning till denna värdering kan konstateras att Emsfors bruksmiljö är ett bevarandeobjekt för kulturmiljövården som i ett långt perspektiv är svårhanterligt p.g.a. storlek och komplexitet. Kommunens uppfattning är att det ligger ett stort ansvar på länsstyrelsen att genomföra föreslagna förändringar på ett sådant sätt att kulturmiljön i området fortfarande går att avläsa. Vidare förutsätter kommunen att länsstyrelsen ombesörjer att området förses med informationsskyltar som på ett intresseväckande sätt gör det möjligt att orientera i bruksmiljön med omgivning. Det bör i sammanhanget noteras att Påskallaviks samhälle med bruksherrgård och hamnanläggning är en del av denna miljö.

I övrigt har kommunen inget att erinra mot förslaget.

Samhällsbyggnadsnämnden i Oskarshamns kommun

Emån är ur naturvårdssynpunkt ett av Europas värdefullaste vattendrag med fler än 30 olika fiskarter. I ån finns till exempel en unikt storvuxen havsöring, lax, mal och asp. Dessutom finns i och utmed Emån utter, flodpärlmussla, kungsfiskare, forsärla och utöver dessa en stor mångfald skyddsvärda och hotade arter.

Kraftverksdammen vid Emsfors har sedan den byggdes 1907 utgjort ett vandringshinder för fisk i Emån. Emsforsdammen är det nedersta vandringshindret i Emån och en utrivning av dammen och lämpliga återställningsåtgärder är en grundförutsättning för att fiskvandring och ekologisk kontinuitet ska kunna återupprättas längre upp i systemet.

Oskarshamns kommun är medlem i Emåförbundet och arbetar sedan många år tillsammans med Mönsterås, Högsby, Hultsfreds och Vetlanda kommuner för att återskapa vandringsmöjligheter för havsvandrande fisk i Emån upp till Vetlanda kommun.

Samhällsbyggnadsnämnden anser att de planerade åtgärderna vid Emsfors är ett nödvändigt steg på vägen mot målet ”Havsöring och lax till Vetlanda”.

Miljönämnden i Mönsterås kommun

Planerade och genomförda åtgärder i Emån vid och uppströms Emsfors är mycket angelägna och ligger helt i linje med kommunens målsättning för främjande av biologisk mångfald och levande vattendrag.

Mervärdet av åtgärderna är stort i kombination av de biotopvårdsinsatser som utförts vid Finsjö och planeras vid Karlshammar, Åtgärderna kommer att skapa utökade möjligheter för havsvandrande fisk att nå belägna ursprungsområden för lek och uppväxt längre upp i åsystemet. Dessutom kommer bevarande av övrig fauna och flora att stärkas.

De skyddsåtgärder som föreslås mot grumling och partikulär föroreningsspridning vid arbeten i åfåran är bra men nämnden anser av säkerhetsskäl att sedimenten med PCB och kadmium inte används för förstärkning av jordbanklen utan läggs upp på land. Vidare får miljönämnden uppmärksamma om Södra Cells råvattenintag vid Emån och användning av råvattnet för bl.a. dricksvattenframställning,

Sammantaget är nämnden mycket positiv och tillstyrker förslaget.

Fiskeriverket

Fiskeriverket ser det som viktigt att vandringsmöjligheter för olika naturligt förekommande fiskarter vid Emsfors kan återskapas. Likaså ser verket det som angeläget att ansökta återställningsarbeten av fiskbiotoper kan genomföras. Vid återställningsarbetena bör, som beskrivs i ansökan, särskilt beaktas känsliga arter som lax, havsöring och mal.

Sammantaget har Fiskeriverket ur allmän fiskesynpunkt inga erinringar mot den aktuella ansökan. Av ansökningshandlingarna framgår dock att vissa miljöstörningar kan uppkomma i samband med olika arbetsmoment, exempelvis vid utrivningen av Emsfors kraftverksanläggning. (En plan för utrivningen, där miljöaspekterna belyses, har tagits fram.) Fiskeriverket ser det som mycket angeläget att de skyddsåtgärder som anges och beskrivs i ansökan avseende olika arbetsmoment, kommer till utförande.

Länsstyrelsen har under de senaste åren genomfört återställningsarbeten inom några utvalda tröskelområden i Emån, från Emsfors och ca 1 km uppströms. Länsstyrelsen har i föreliggande ansökan yrkat att Miljödomstolen i efterhand skall ge tillstånd till dessa arbeten.

Angående eventuellt tillstånd i efterhand för utförda åtgärder, bör det i första hand ske en juridisk bedömning. Ur allmän fiske synpunkt synes dock som att dessa åtgärder redan börjat få viss positiv effekt, exempelvis på fiskvandringen och den naturliga rekryteringen av laxfisk.

Som Fiskeriverket tidigare framfört är det angeläget att beståndet av mal i Emån kan skyddas på ett bra sätt. För att säkerställa förekomsten av mal bör sökanden verka för att lämpliga områden för mal kan utvecklas både vid Emsfors och på andra platser utmed Emån.

Vid de arbeten som är planerade att genomföras i området kring Emsfors kommer bl. a vissa något förorenade sediment att beröras. (Förorenade enligt uppgift med bl.a. PCB och kadmium.) Fiskeriverket ser det som viktigt att dessa föroreningar inte kommer i omlopp i åns ekosystem. Effektiva skyddsåtgärder är i sammanhanget mycket viktiga.

Fiskeriverket anser att det är lämpligt att en uppföljning av aktuella åtgärder sker med hänsyn till de höga naturvärden som finns och som kommer att återskapas i Emån vid Emsfors. En sådan uppföljning bör innefatta bl. a. en kontroll av vattenkvalitet och fiskfauna. Sökanden bör ta fram ett förslag till uppföljningsprogram och svara för programmets genomförande. Uppföljningen bör inkludera både den period som återställningsarbeten pågår samt en period efter det att arbetena avslutats.

Möbelkedjan i Skillingaryd AB

Tillåtligheten

Ansökan avser flera olika åtgärder i syfte Att åstadkomma en förbättrad fiskvandring vid Emsfors kraftstation bland annat genom utrivning av kraftverket och byggnation av fiskvägar samt åtgärder för återställande av åbottnen uppströms kraftverket. Länsstyrelsen har i ansökan hänvisat till en ovillkorlig rätt till utrivning. Möbelkedjan anser att ansökan endast till en begränsad del avser tillstånd till utrivning att det därför för ansökan i sin helhet inte kan bli fråga om annat än en fullständig tillåtlighetsprövning.

Tvångsrätt

Möbelkedjan bestrider statens yrkande om tvångsrätt. Denna inställning grundar sig på det förhållandet att tidigare ägare av Emsfors kraftverk i samband med ianspråktagande av fastigheten XX 1:48 förorsakat skador på fastigheten som trots löften inte blivit åtgärdade eller ersatta.

Ersättning för skada och intrång m.m.

Möbelkedjan kräver att staten åtgärdar luckan i intaget till den vattenväg som passerar under byggnaden på XX 1:48. Detta bör ingå som en del i de ansökta utrivnings- och återställningsåtgärderna på platsen. Länsstyrelsen har för övrigt i ett tidigare skede vidtagit åtgärder med luckan i samband med höga flöden i Emån.

Enligt ett servitutsavtal har fastigheten XX 1:48 rätt att nyttja befintlig bro över Emån vid Emsfors bruk. Detta är den enda framkomliga vägen till fastigheten med tung trafik. En utrivning av bron innebär att Möbelkedjan inte längre kan utnyttja servitutet vilket medför en ekonomisk skada beräknad till 100 000 kr. Möbelkedjan yrkar därför att staten förpliktas att ersätta Möbelkedjan med detta belopp.

Möbelkedjan motsätter sig yrkat verkställighetstillstånd.

IR Kraft AB

Det är förvisso riktigt att tillstånd till utrivning i princip alltid skall lämnas i fall som detta. IR Kraft AB är emellertid berett att övertaga anläggningen och sätta den i stånd samt anordna lämpliga fiskvägar. Ett sådant arrangemang är bättre från alla synpunkter. Sökandens syfte uppnås utan kostnad och dessutom återupptages vattenkraftproduktion, vilket måste vara optimalt. Det är nationalekonomiskt slöseri att inte ta tillvara en förnybar energikälla när det är just det all politisk argumentation går ut på och dessutom behövs energin. Det är närmast ansvarslöst att riva ut anläggningen. IR Kraft ifrågasätter huruvida det är lagligen möjligt att meddela tillstånd till utrivning av anläggningsdelar som inte tidigare har tillståndsprövats.

Sökanden har inte utrett påverkan på Karlshammars kraftverk på ett tillfredsställande sätt. Påståendet att utläggningen av sten inte har någon nämnvärd betydelse vid höga flöden är fel. Enligt av IR Kraft anlitad expertis på Jordbruksverket har de anlagda planerade revlarna i Emån förorsakat en indämning vid Karlshammars kraftverk med åtföljande produktionsbortfall. Värdet har beräknas till, kapitaliserat, 12 miljoner kronor. IR Kraft AB yrkar ersättning med detta belopp.

Företrädare för Gustaf Ulfsparres Stiftelse har vid huvudförhandlingen i målet tillstyrkt statens ansökan.

Härutöver har yttrande inkommit från Sveriges Energiföreningars RiksOrganisation.

Möbelkedjan i Skillingaryd AB samt IR Kraft AB harv yrkat ersättning för sina rättegångskostnader i miljödomstolen enligt ingivna kostnadsräkningar. Sökanden har delvis bestritt bifall till yrkandena.

DOMSKÄL

Miljökonsekvensbeskrivning m.m.

Miljödomstolen anser att den miljökonsekvensbeskrivning som sökanden redovisat i målet uppfyller kraven på en sådan i 6 kapmiljöbalken. Miljökonsekvensbeskrivningen ska därför godkännas.

Även utredningen i övrigt i målet är enligt miljödomstolens bedömning tillräcklig för att domstolen ska kunna pröva och avgöra målet.

Tillåtlighet

Enligt 11 kap 19 § miljöbalken har en ägare till en vattenanläggning en ovillkorlig rätt till utrivning av anläggningen och miljödomstolen saknar följaktligen helt laga befogenhet att göra någon ekonomisk båtnadsberäkning av utrivningen eller att på begäran av andra intressenter överväga alternativa förslag i syfte att bevara anläggningen i fråga. Vidare torde något kav inte kunna ställas på att samtliga anläggningsdelar som omfattas av utrivningen tidigare har tillståndsprövats. Vidare saknas skäl att ålägga sökanden att utvidga den ansökta utrivningen till att även omfatta anordningar på fastigheten XX 1:48.

Nu föreliggande ansökan är uppdelad i två delar. Dels innefattar den en begäran om tillståndsprövning i efterhand av redan utförda fiskefrämjande åtgärder i Emån, återställning av tidigare flottledsrensade områden, uppströms Emsfors kraftverk och dels avser den tillstånd till utrivning av kraftverksanläggningen samt vidtagaande av vissa återställningsåtgärder i åfåran i direkt anslutning till kraftverket. Även om samtliga åtgärder som omfattas av ansökan har det gemensamma syftet att skapa bättre framkomstmöjligheter för fisken anser miljödomstolen att åtgärderna saknar ett sådant fysiskt samband som kan motivera en gemensam tillåtlighetsprövning och att hela denna prövning sker enligt reglerna för utrivning i 11 kap 19 § miljöbalken. Som utrivning kan därför betraktas endast de åtgärder som vidtas i direkt anslutning till de anläggningsdelar som rivs ut.

Något hinder mot bifall till ansökan i vad den avser tillstånd till utrivning och därav föranledda återställningsåtgärder föreligger således inte.

När det gäller frågan om tillstånd till redan utförda stenrevlar i Emån konstaterar domstolen inledningsvis att den utredning som förebringats i målet ger vid handen att de vidtagna åtgärderna inte leder till några förhöjda vattenstånd uppströms Emsfors jämfört med nu gällande förhållanden med en dämningsgräns på nivån +9,85 m. Även om dämningsgränsen inte uppehållits i någon regelbunden omfattning efter det att kraftverksdriften upphörde i mitten av 1970-talet så anser miljödomstolen att regleringsrätten inte kan anses förfallen utan att skadebedömningen ska göras utifrån denna rättighet, vilken tillkommit i laga ordning och vilken ska ha utgjort grunden för skaderegleringen vid dess tillkomst. Således uppkommer inte några ersättningsgilla skador till följd av denna vattenverksamhet. Den samhällsekonomiska nyttan måste anses vida överstiga kostnaderna. Miljödomstolen finner därför att det varken med hänsyn till det samhällsekonomiska båtnadskravet eller på annat sätt förerligger något hinder ur tillåtlighetssynpunkt mot den ansökta verksamheten och tillstånd ska därför lämnas även i denna del.

Villkor

Utöver ett s.k. allmänt villkor anser miljödomstolen att det inte finns anledning att föreskriva några villkor utöver de som föreslagits av sökanden och som framgår av domslutet ovan.

Tvångsrätt

Miljödomstolen anser att det finns skäl att bifalla sökandens yrkande om tvångsrätt. Nyttjandet är inte av den art och omfattning att ersättning bör utgå. Dock bör det åligga sökanden att besiktiga fastigheterna före och efter nyttjandet och att därefter återställa dem i ursprungligt skick.

Ersättning för skada och intrång

Som domstolen konstaterat ovan bör skadebedömningen göras utifrån den regleringsrätt som gäller i Emån vid Emsfors. Vid sådant förhållande uppstår inte några fallhöjdsförluster vid Karlshammars kraftverk och IR Kraft AB:s ersättningsyrkande kan därför inte vinna bifall.

Såvitt framgår av det servitutsavtal som Möbelkedjan i Skillingaryd AB åberopat i målet innefattar det en rätt att nyttja befintlig bro över Emån och stadgar inte något skyldighet för stamfastigheten att hålla XX 1:48 med en fungerande broförbindelse på platsen. Enligt miljödomstolen grundar servitutsavtalet inte någon sådan rätt som ska skaderegleras inom ramen för detta mål. Möbelkedjans yrkande om ersättning ska därför avslås. Av vad som anförts ovan framgår även att Möbelkedjans yrkande om åläggande för sökanden att vidta åtgärder med luckan i inloppet till åförgreningen under sliperiet inte kan vinna bifall.

Övriga frågor

Anledning saknas till anmärkning mot den begärda arbetstiden.

Tiden för framställande av anspråk på oförutsedd skada bör bestämmas till fem år.

Projektets angelägna genomförande motiverar att sökanden medges yrkat verkställighetstillstånd.

Rättegångskostnader

Sökanden har medgett IR Kraft AB:s yrkanden om ersättning såvitt avser ersättning till B R och I R:s egna utlägg. Sökanden har vidare medgivit att betala 50 % av yrkad ersättning för C-J R:s arbete.

Miljödomstolen anser att det saknas fog för att ifrågasätta skäligheten av den ersättning dom hänför sig till R:s arbete och IR Kraft AB bör därför tillerkännas ersättning för bolagets rättegångskostnader med yrkat belopp.

Sökanden har såvitt avser Möbelkedjan i Skillingaryd AB:s rättegångskostnader bestritt att betala mer än 60 000 kr i ombudsarvode och att betala mer än faktura nr 2060 på 52 500 kr för utredningskostnader.

Miljödomstolen, som på intet sätt vill ifrågasätta att ombudet verkligen lagt ned allt det arbete som redovisats i kostnadsräkningen, konstaterar att bolaget måste anses ytterst marginellt berört av den prövning som detta mål avser och att bolaget haft ett mycket starkt intresse av att kunna förvärva kraftverksanläggningen för egen del eller som delägare, ett mål som bolaget lagt ned mycket tid och utredningsarbete för att förverkliga. Dessa kostnader är givetvis inte möjligt att helt vältra över på sökanden i detta mål, som i allt väsentligt handlar om att fastställa en ovillkorlig rätt att få riva ut kraftverksanläggningen. Miljödomstolen finner därför att bolaget får anses skäligen tillgodosett med, förutom de konsultkostnader om 52 500 kr som sökanden medgivit, ombudets utlägg till lantmäterimyndigheten samt ett arvode om 85 000 kr.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga (Dv 425)

Överklagande senast den 7 juli 2010.

Jonny BooRoger Ödmark

_____________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Jonny Boo, ordförande, och miljörådet Roger Ödmark samt de sakkunniga ledamöterna Bo Essvik och Ingemar Frejdh.