MÖD 2015:4

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDEVäxjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-18 i mål P 2445-14, se bilaga

KLAGANDE1. M K2. M K3. C Z4. Z Z

MOTPARTMalmö kommun

SAKENDetaljplan för fastigheten X m.fl. i Hyllie i Malmö kommun

________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen Kommunfullmäktiges i Malmö kommun beslut den 17 december 2013, § 209, att anta detaljplan för fastigheten X m.fl. i Hyllie.

________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M K, M K, Z Z och C Z har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska upphäva detaljplanen.

Malmö kommun (kommunen) har bestritt bifall till överklagandet.

UTVECKLING AV TALAN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN

M K, M K, Z Z och C Z har vidhållit vad de tidigare anfört om att jäv förelegat därför att en ledamot i stadsbyggnadsnämnden även var ledamot i stiftelsen Södertorpsgårdens styrelse och vice ordförande i MKB Fastighets AB.Kommunen har anfört i huvudsak följande. Den 22 augusti 2013 beslutade stadsbyggnadsnämnden att godkänna detaljplaneförslaget samt att överlämna det till kommunfullmäktige för antagande. I nämndens beredning av ärendet har ordinarie ledamoten L H deltagit såvitt avser besluten om planuppdrag den2 december 2010, § 503, beslut om att tillgängliggöra detaljplanen för samråd den 25 augusti 2011, § 324, samt beslut om att tillgängliggöra detaljplanen förgranskning den 14 juni 2012, § 236. Det kom senare till nämndens kännedom att L H under tiden för ovanstående beslut om beredning också varit ordinarie ledamot i Södertorpsgårdens, ideell förening, styrelse samt ordinarie ledamot i MKB Fastighets AB:s styrelse i vilken han även är vice ordförande. Beslutet om att anta detaljplanen har fattats av Kommunfullmäktige i Malmö stad, med de jävsregler som gäller vid beslut och handläggning i kommunfullmäktige och som skiljer sig från de jävsregler som gäller vid myndighetsutövning i kommunal nämnd. L Hs uppdrag i Södertorpsgården, ideell förening, och MKB Fastighets AB medför inte, med hänsyn till att han endast deltagit i nämndens beredning av ärendet och inte dess beslut samt att stadsbyggnadskontoret tagit fram tjänsteskrivelse med förslag att gå vidare endast med det södra utbyggnadsalternativet, att omständigheterna i ärendet är sådana att de haft betydelse för ärendets utgång på så sätt att det finns skäl att upphäva beslutet om detaljplan.

Södertorpsgården Ideell förening (Södertorpsgården) har yttrat sig.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Frågan i målet är om det föreligger förfarandefel på grund av att L H som ledamot i stadsbyggnadsnämnden, genom sina uppdrag i Södertorpsgårdens styrelse och i MKB Fastighets AB:s styrelse, varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen.

En förtroendevald eller en anställd hos kommunen är jävig om det, utöver vissa särskilt angivna situationer, i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet (6 kap. 25 § kommunallagen (1991:900), KL).

En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en kommunal nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet (6 kap. 24 § första stycket KL). Denne får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.

Syftet med den aktuella detaljplanen är att göra det möjligt att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till Södertorpsgårdens befintliga verksamhet. Av handlingarna i målet framgår att L H, bl.a. genom nämndens beslut den14 juni 2012 om att tillgängliggöra detaljplanen för granskning, deltagit vid handläggningen av ärendet. Den omständigheten att han då samtidigt hade en ställning som styrelseledamot i Södertorpsgården har varit sådan att misstanke kan uppkomma om att det brister i förutsättningarna för en opartisk bedömning. L H har därmed varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen.

Nästa fråga blir om det går att bortse från att L H varit jävig. Enligt 6 kap. 26 § KL bortses från jäv när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

Av handlingarna i målet framgår att en viktig fråga under nämndens handläggning av ärendet har varit den om en utbyggnad norrut är att föredra framför en utbyggnad söderut, som förordats av Södertorpsgården och även av MKB Fastighets AB som stor fastighetsägare i området. Innan granskningsförfarandet beslutade nämnden att frånfalla det norra alternativet till förmån för det södra. Detta beslut fattades den 14 juni 2012 och L H deltog i beslutet. Vid dessa förhållanden är det inte uppenbart att frågan om opartiskhet saknar betydelse och det går därför inte att bortse från att L H varit jävig vid nämndens handläggning av detaljplanen. Kommunfullmäktiges beslut har därmed inte tillkommit i laga ordning och ska därför upphävas.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Liselotte Rågmark och Roger Wikström, tekniska rådet Cecilia Undén och tf. hovrättsassessorn Joel Björk-Werner, referent.

Föredragande har varit Vilma Herlin.

___________________________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE1. O C2. J D3. S D E4. H H5. M H6. M K7. M K8. M K9. E L10. U N11. C N12. Y P13. B S14. C Z15. Z Z

MOTPARTMalmö stad

ÖVERKLAGAT BESLUTLänsstyrelsen i Skåne läns beslut 2014-05-05 i ärende nr 403-2173-14, se bilaga 1

SAKENBeslut om att anta detaljplan för fastigheten X, Hyllie, Malmö stad

____________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår överklagandena.

____________

BAKGRUND

Kommunfullmäktige i Malmö stad (nedan kommunen) beslutade den 17 december 2013, § 209, att anta detaljplan för fastigheten X i Hyllie, Malmö. Syftet med planen är att uppföra ett trygghetsboende i anslutning till Södertorpsgårdens befintliga verksamhet. Planförslaget medger byggnation av ett 12-våningshus, innehållande omkring 60 lägenheter.

Beslutet överklagades av O C, J D, S D E, H H, M H, M K, M K, M K, E L, U N, C N, Y P, B S, C Z och Z Z m.fl. till Länsstyrelsen i Skåne län (nedan länsstyrelsen).

Länsstyrelsen beslutade den 5 maj 2014 att avslå överklagandena.

Länsstyrelsens beslut har nu överklagats till mark- och miljödomstolen av O Cm.fl,.

YRKANDEN

Y P yrkar att mark- och miljödomstolen upphäver detaljplanen för fastigheten X, Hyllie, eller att domstolen upphäver detaljplanen för det södra alternativet, att bebygga parkmark, och återförvisar ärendet till stadsbyggnadsnämnden för att återuppta det norra alternativet, att bebygga redan hårdgjord yta.

O C yrkar i första hand att beslutet om att anta detaljplan för fastighetenX, Hyllie, ogiltigförklaras och i andra hand att förslaget skickas åter till kommunen för att de utredningar som saknas ska göras och att det material han tidigare skickat in ska skickas ut till berörda.

S D E m.fl.yrkar, som det får förstås, att beslut om att anta detaljplan för fastigheten X, Hyllie, upphävs.

M K och M K yrkar, som det får förstås, att beslut om att anta detaljplan för fastigheten X, Hyllie, upphävs.

J D och M K yrkar, som det får förstås, att länsstyrelsen beslut om att avslå överklagandena gällande Malmö stads beslut att anta detaljplan för fastigheten X i Hyllie upphävs.

UTVECKLING AV TALAN

Y P hänvisar till vad hon anfört hos länsstyrelsen och tillägger i huvudsak följande. I samrådsskedet har två olika tillbyggnader redovisats, en norr och en söder om befintliga byggnader. För den norra tillbyggnaden gäller att den kan uppföras på redan hårdgjord mark och det alternativet tar ingen grönyta i anspråk.

I ett nationellt perspektiv är andelen grönytor i Malmö extremt liten. I Grönplan Malmö 2003 står uttryckligen att parkmark inte ska ses som en resurs att utnyttja. Malmö har redan minst andel grönyta per invånare jämfört med de andra stora städerna i Sverige. De gröna ytorna i Malmö är av stor vikt för såväl rekreation, dagvattenhantering/klimatanpassning som för den biologiska mångfalden. I ett flertal policydokument antagna av kommunfullmäktige anges också att gröna ytor är viktiga och bör skyddas. I Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 anges att Malmös parker, grönområden och vattenmiljöer ska utökas, värnas och ha höga rekreativa och biologiska kvaliteter. I gällande översiktsplan för Malmö anges att arealen allmänt tillgängliga grönområden i Malmö ska ökas, och stor restriktivitet ska iakttas med att ta i anspråk befintliga grönområden för andra ändamål.

Detaljplanen strider mot Malmös ambition och riktlinjer om en grön stad som de själva har antagit i kommunfullmäktige, när det finns ett alternativ som istället innebär byggnation på redan hårdgjord yta.

Vid förtätning av staden är det oerhört viktigt att ta tillvara den grönska och parkmark som finns och istället så långt som möjligt försöka förtäta på redan hårdgjord yta.

Stiftelsen har tidigare byggt på parkmark. Den mark de nu vill ta i anspråk ligger insprängd i bebyggelse och är ett s.k. grönt rum, som boende i Södertorpsgården och de omkringboende flitigt nyttjar och är allmän platsmark/parkmark. Ljus och grönska är viktigt för allas hälsa. Området är redan segregerat och behovet av boendenära parker är stort. De gröna smala remsorna som blir kvar av parken norr om gång och cykelvägen vid en byggnation kommer svårligen kunna uppfattas som allmän parkmark, utan istället som privat mark tillhörig fastigheterna. Den föreslagna utbyggnaden ligger på parkmark och ingenstans redovisas på vilket konkret sätt parkytan ska kompenseras.

En begränsning av grönområdet i enlighet med planförslaget innebär att det enskilda intresset får stå tillbaka för ett allmänt intresse (exploatörens intresse) som inte står i rimlig proportion till den olägenhet som minskad tillgång till grönområde ger för boendemiljön.

Den beslutade detaljplanen är olämplig ur transport- och åtkomlighetssynpunkt. Det kommer uppstå trafikolägenheter med risk för hälsa och säkerhet för dem som boende i området när gång- och cykelbana otillåtet trafikeras av fordonstrafik. Det finns inte en körväg som ansluter till huset, södra alternativet, vilket norra alternativet har. Det finns ingen utredning på hur man ska lösa trafiksituationen och vilka resurser som kommer tas i anspråk, vilka trafik och miljökonsekvenser och dess risker det får.

Byggnaden ska bli 42 meter hög och det ska vara ett 70+ boende. Det är ett ovanligt högt hus för den åldergruppen med tanke på hur räddningstjänst vid brand ska kunna få ut de boende.

L H är ledamot i stadsbyggnadsnämnden och ledamot i Stiftelsen Södertorpsgården, samt vice ordförande i MKB (Malmö Kommunala Bostads AB). MKB är sakägare i frågan. L H har deltagit och närvarat vid handläggningen av ärendet ända fram tills endast det södra alternativet återstod. Han har haft stor möjlighet att påverka handläggningen och delta i diskussioner, förberedelser och beslut i hela processen. L H deltog på det sammanträde den 14 juni 2012 när nämnden fattade det avgörande beslutet att inskränka granskningen till att enbart omfatta det av Södertorpsgården förespråkade södra alternativet. Den 22 augusti 2013 anmälde L H att han varit jävig i kommunallagens mening, då han som ledamot i stadsbyggnadsnämnden deltagit i förberedelser till beslut samt varit beslutsfattande i ärendet. En förtroendevald som är jävig får vare sig närvara eller delta vid handläggningen av ärendet. Begreppet "vid handläggningen" omfattar momenten utredning, beredning, föredragning och beslutsfattande.

O C anför i huvudsak följande. Det är direkt felaktigt att ta av kommunal parkmark när man har ett alternativ som av flera kommunala nämnder ansetts som det bättre, där man istället tar hårdgjord yta i anspråk. De skuggmätningar som gjorts har varit direkt felaktiga och han har skickat in alternativa sådana, vilka inte har tagits med i det material som skickades ut till berörda parter. Skuggutredningen är ej är tillfredsställande gjord utan bör kompletteras. Även trafikpåverkan är inte ordentligt utredd och det måste göras innan beslut fattas. Det som saknas är en utredning om hur trafiken i området kan komma att ändras och hur detta påverkar området och de boende ur säkerhets- och miljösynpunkt.

S D E, m.fl. anför i gemensam skrift i huvudsak följande. Det är fel att bebygga deras parker. I detta fall den flitigt använda parken framför Södertorpsgården med flera ca 40 år gamla träd som kommer att tas bort. Den yta som anges på 550 kvm är beräknat på byggnaden, men sedan tillkommer trottoarer, ny dragning av räddningsväg osv. Då finns inte mycket kvar av denna lilla park som kringbyggd kommer att ses som privat till Södertorpsgården.

Trafiksituationen kommer att bli förändrad i området med sämre trygghet för barn och andra. 60 lägenheter med 70+ boende kräver taxi, färdtjänst och anhörigtrafik. Frågan är om den trafiken ska ske på trottoarer och cykelvägar. Om man säger ja till att bebygga denna park kommer förmodligen andra intressenter efter. Kommunen går emot sin egen natur- och miljöplan. Gröndal har en stor äldre befolkning. Som de ser det går det inte att kompensera för den parkyta som tas i anspråk.

Med tanke på att en person som sitter i MKB:s styrelse, Södertorpsgårdens styrelse och i stadsbyggnadsnämnden har varit med i diskussionen är detta jäv.

M K och M K anför i huvudsak följande. Det är fel att bebygga parkmark i det södra alternativet, när det finns hårdgjord yta vid norra alternativet. Malmö har redan minst andel grönyta per invånare (SCB). I Miljöprogram för Malmö stad 2009-2020 anges att Malmös parker, grönområden och vattenmiljöer ska utökas. Malmö har en ambition om en grön stad, då ska inte parker bebygggas.

De ser dagligen transporter till Södertorpsgården använda cykelvägarna runt Södertorpsgården. Färdtjänst åker ut på cykelvägarna och vänder sina fordon. Om det södra alternativet godkänns kommer det att medföra ökad trafik. Statsbyggnadsnämnden väljer att gå vidare med det södra alternativet med motiveringen att det är exploatörens vilja. Det finns dock många i detta ärende som motsätter sig det södra alternativet; tekniska nämnden, gatukontoret, miljönämnden och ett stort antal boende i området.

E.ON måste ev. bygga ny nätstation eller flytta befintlig nätstation. E.ON har inte blivit kontaktade i denna fråga. En nätstation tar också parkmark i anspråk. Räddningstjänsten uppger att en räddningsväg får under inga omständigheter blockeras. Byggnaden är tänkt att placeras på en räddningsväg.

I stiftelsen Södertorpsgården finns en ledamot som tillika är vice ordförande för MKB och samtidigt är ledamot i stadsbyggnadsnämnden. MKB är emot byggnation på hårdgjord mark eftersom de har angränsande byggnader och förespråkar istället att parkområdet ska tas i anspråktagande.

12-våningshuset innebär, för de boende på X att det naturliga ljusflödet in i deras bostäder minskar drastiskt. Solen kommer att skymmas bakom byggnaden. Man skriver att de ska kompenseras men inget specifikt har delgetts om vad exploatören kommer att kompensera dem med. Om det södra alternativet godkänns kommer de att titta in i ett 12 våningshus.

Till överklagandet finns fogat fotografier.

J D och M K anför i huvudsak följande. Länsstyrelsens beslut strider mot plan- och bygglagen (PBL), trafikförordningen och de allmänna råden till den äldre plan- och bygglagen enligt nedan. Den beslutade detaljplanen är olämplig med anledning av transport- och åtkomlighetssynpunkt. Det kommer uppstå trafikolägenheter med risk för hälsa och säkerhet för dem som boende i området när gång- och cykelbana otillåtet trafikeras av fordonstrafik. Anledningen till den otillåtna trafiken är att det helt saknas möjlighet att ordna trafik då seniorboendet placeras i en park utan angörning. Idag används gång- och cykelbanor frekvent för bland andra företagsbilar, taxichaufförer, flyttbilar och färdtjänst. Ett boende för seniorer i en park utan direkt angörning kommer ytterligare öka den förbjudna fordonstrafiken. Förslaget om placering av fastigheten med omgivande park bryter mot 8 kap. 8 § PBL, då det i anslutning till tomten saknas utfart eller annan utgång från tomten samt anordningar som medger nödvändiga transporter samt att det saknas lämpligt utrymme för lastning och lossning av fordon.

Ärendet har inte handlagts opartiskt enligt 6 kap. 24 § 1 st. kommunallagen (1991:900) och 6 kap. 25 § kommunallagen. Påpekan om jäv inkom redan 22 september 2011 och det är anmärkningsvärt att först den 22 augusti 2013, två år senare, anmäler L H (m) att han har varit jävig i kommunallagens mening, då han som ledamot i stadsbyggnadsnämnden deltagit i förberedelser till beslut samt varit beslutsfattande i ärendet, trots att han är ledamot i Södertorpsgårdens styrelse och därmed jävig. L H deltog på det sammanträde den 14 juni 2012 när nämnden fattade det avgörande beslutet att inskränka granskningen till att enbart omfatta det av Södertorpsgården förespråkade södra alternativet. De saknar en vidare utredning kring L Hs jäv tidigare under processen. Med anledning av att två förslag på förläggning av fastigheten togs fram, det södra och det norra, anser de att det inte var självklart att enbart det södra förslaget skulle leda till utställning. Länsstyrelsen hävdar att det är stadsbyggnadskontoret som lade fram beslutet om utställning av enbart det södra alternativet och att L H inte kan anses ha påverkat utgången. De anser att det antagandet är felaktigt. Det är inte ovanligt att tjänstemäns förslag skickas på remiss efter det gått för beslut i nämnden eller avslås av politikerna i nämnden. Länsstyrelsens mening om att jäv inte förekommit kan med myndighetens argumentation inte säkerhetsställas.

Malmö stad har inte säkerhetsställt hur samrådet mellan exploatören och VA SYD ska ske för att inte negativt påverka det utjämningssystem som finns på området.

DOMSKÄL

Tillämpliga bestämmelser i plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, framgår av länsstyrelsens beslut.

Allmänt

Inledningsvis vill mark- och miljödomstolen informera om att domstolen enligt 13 kap. 8 § ÄPBL endast kan fastställa eller upphäva beslutet att anta detaljplanen.

Domstolen kan alltså inte på eget initiativ eller med stöd av ett överklagande göra några ändringar i detaljplanen.

Det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten enligt 1 kap. 2 § ÄPBL. Det innebär att kommunen själv, inom vida ramar, avgör hur marken ska disponeras och hur miljön ska utformas. Stor vikt bör tillmätas de lämplighetsbedömningar som kommunen har företagit, och den statliga kontroll som prövningen innefattar vid ett överklagande stannar därför i förhållande till dessa bedömningar vid en prövning av om ett överklagat kommunalt beslut att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen. Det är framförallt om en kommun i sin bedömning gjort en felaktig avvägning mellan motstående enskilda intressen eller motstående enskilda och allmänna intressen, eller om kommunen förfarit formellt felaktigt vid handläggningen av planärendet som ett upphävande av detaljplanebeslutet blir aktuellt (jfr Mark- och miljööverdomstolens dom den 24 januari 2013 i mål nr P 7817-12).

Handläggningen

L H är ledamot av stadsbyggnadsnämnden. Han är även styrelseledamot hos den ideella föreningen Södertorpsgården. Föreningen har såsom exploatör in-tresse i den aktuella detaljplanen.

Klagande hävdar att jäv består i att L H deltagit i stadsbyggnadsnämndens beslut och på så sätt påverkat utformningen av detaljplanen. Oavsett om jäv förekommit eller inte hos stadsbyggnadsnämnden framgår det inte, enligt mark- och miljödomstolens bedömning, att detta påverkat utgången av ärendet hos kommunfullmäktige. Dessutom har L H inte deltagit i nämndens beslut den 22 augusti 2013 att godkänna förslag till detaljplan och att föreslå kommunfullmäktige att anta förslaget till plan. Med hänsyn till det anförda finns inte skäl att p.g.a. påstått jäv hos nämnden upphäva den av kommunfullmäktige antagna detaljplanen (jfr rättsfallen RÅ 2010 not 36 och RÅ 2009 not. 205).

Lokaliseringen

De frågor som rör planens fysiska utformning, t.ex. bebyggelsens utformning och placering, är av det slag som ligger inom kommunens ansvar och beslutanderätt och som kommunen har att styra över genom detaljplan. Mark- och miljödomstolen konstaterar härvid att kommunens detaljplansbeslut om att för fastigheten X anta alternativet som innebär en tillbyggnad i sydligt läge, med exploatering av grönyta och ianspråktagande av allmän platsmark/parkmark, ryms inom den handlingsfrihet som de materiella bestämmelserna medger.

Allmänna intressen

Vid planläggning ska enligt 1 kap. 5 § ÄPBL både enskilda och allmänna intressen beaktas. Den som har rätt att överklaga en detaljplan får förutom enskilda intressen även åberopa allmänna sådana intressen (jfr RÅ 1993 ref. 97, RÅ 1994 ref. 39). I målet har framställts invändningar mot att detaljplanen inte i skälig omfattning tar hänsyn till allmänna och enskilda intressen. Intressen som lyfts fram är bl.a. tillgången till grönområden och trafikmiljön. När enskilda åberopar allmänna intressen, såväl frågor som omfattas av länsstyrelsens prövning enligt 12 kap. ÄPBL som andra allmänna intressen, blir prövningen i samband med ett överklagande begränsad (se bl.a. rättsfallet RÅ 1994 ref. 39). Länsstyrelsen har med stöd av bestämmelserna i 12 kap. 2 § ÄPBL beslutat att inte överpröva kommunens antagandebeslut. Det innebär att länsstyrelsen bl.a. bedömt att detaljplanen kan genomföras utan att bebyggelsen blir olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet eller till risken för olyckor. Mark- och miljödomstolen gör i detta avseende ingen annan bedömning än länsstyrelsen.

Angående vad som anförts i avseende att detaljplanen tar allmän platsmark/grönområde i anspråk och strider mot översiktsplanen och kommunens egna riktlinjer som anges i ”Grönplan Malmö” gör domstolen följande bedömning. Det kan konstateras att detaljplanen innebär exploatering av grönyta och ianspråktagande av allmän platsmark; parkmark. Såväl översiktsplanen som ”Grönplan Malmö” är vägledande dokument som inte är bindande för kommunen. Översiktplanen ”Malmö 2005. Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan” som antogs 2006 anger att markanvändningen för området är bostäder och service samt park avseende nedre delen av planområdet, varför mark- och miljödomstolen finner att detaljplanen inte strider mot kommunens översiktsplan. ”Grönplan Malmö” ska för kommunen utgöra ett planeringsunderlag som presenterar utvecklingsförslag för Malmö kommuns gröna struktur och gröna kvalitet utifrån en rekreativ och biologisk utgångspunkt. Mark- och miljödomstolen finner inte anledning att upphäva detaljplanen med anledning av vad klagandena anför om tillgången till grönområden. Kommunen har således hållit sig inom de ramar som planmonopolet medger.

Enskilda intressen

Enligt mark- och miljödomstolens bedömning medför inte ett genomförande av detaljplanen sådana trafikrisker eller konsekvenser i övrigt till följd av den ökande trafiken att detaljplanen ska upphävas på den grunden.

De fysiska förändringar som blir resultatet av den aktuella detaljplanen, genom skuggbildning och förändrad utsikt, bedöms inte innebära en sådan fara eller betydande olägenhet för omgivningen som omnämns i 3 kap. 2 § ÄPBL utan skälig hänsyn har tagits vid utformningen av detaljplanen till befintliga, fysiska bebyggelseförhållanden som krävs enligt 5 kap. 2 § ÄPBL.

Sammanfattning

Mark- och miljödomstolen anser inte att detaljplanen medför sådan fara för människors hälsa och säkerhet eller betydande olägenheter på annat sätt att detaljplanen ska upphävas. Mark- och miljödomstolen kan inte heller i övrigt finna att kommunfullmäktige gjort felaktiga avvägningar mellan olika intressen eller förfarit fel vid handläggningen av planärendet. Vad de klagande anför ändrar inte domstolens uppfattning. Kommunen har således i beslutet hållit sig inom de vida ramar som planmonopolet innebär. Överklagandena ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 427)

Överklagande senast den 9 oktober 2014.

Urban LundLars Fransson

_______________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Urban Lund, ordförande, och tekniska rådet Lars Fransson. Beredningsjuristen Karin Höglund har varit föredragande.