NJA 1981 s. 496

Domskäl

Skäl. Om mannen i ett äktenskap genom dom har förpliktats att utge underhållsbidrag till ett barn som fötts under äktenskapet och det sedan genom dom fastställts att han inte är far till barnet, kan det i olika sammanhang uppkomma frågor om de båda domarnas rättskraft. Motsvarande problem kan också inställa sig när mannen i äktenskapet, sedan han dömts att utge underhållsbidrag till barnet, godkänner en annan mans erkännande av faderskapet i sådan ordning att det därigenom enligt 1 kap 2 § 2 st FB skall anses fastställt att han inte är barnets far.

I det av HovR:n åberopade notisfallet, NJA 1973 C 28, sökte mannen i äktenskapet resning i det genom underhållsdomen avgjorda målet och åberopade därvid som skäl en lagakraftvunnen dom vari förklarats att barnet saknade äktenskaplig börd. Två ledamöter i HD fann, att underhållsdomen var utan verkan eftersom det genom domen i bördsmålet förklarats att mannen inte var far till barnet och lämnade därför resningsansökningen utan bifall. HD:s majoritet, tre ledamöter, beviljade däremot - enbart under hänvisning till bördsdomen - den sökta resningen och upphävde omedelbart den av en underrätt meddelade underhållsdomen.

Det kan ligga nära till hands att uppfatta det nu återgivna avgörandet så att HD:s majoritet ansåg resning nödvändig för att häva underhållsdomens rättskraft och exigibilitet. En sådan tolkning har emellertid knappast fog för sig. Detta belyses av ett uttalande som HD gjorde i ett senare resningsärende, NJA 1973 C 240. Situationen var där i princip densamma. Mannen i äktenskapet sökte emellertid i det fallet resning först sedan han i föreskriven administrativ ordning hade ansökt om eftergift av återkrav för utgivna bidragsförskott och den ansökningen slutligen hade lämnats utan bifall. Resningsansökningen kom därefter in till HD mer än ett år efter det att mannen kunde antas ha fått kännedom om domen i bördsmålet. HD anmärkte då, att domstolen vid sådant förhållande inte hade anledning att ta ställning tillfrågan huruvida efter bördsdomen resning var behövlig för att freda mannen från underhållskrav, och avvisade ansökningen som för sent inkommen.

Det är anledning förmoda att majoriteten i det första resningsärendet visserligen inte fann resning nödvändig men dock ansåg mannen ha ett visst intresse av att få underhållsdomen hävd och därför beviljade ansökningen. Ett skäl härtill kan ha varit avgörandet i RÅ 1972 ref 50. RegR fann där att den omständigheten att mannen i äktenskapet inte var barnets biologiske far och att barnet förklarats sakna äktenskaplig börd inte kunde anses utgöra sådant särskilt skäl som enligt 18 § lagen om bidragsförskott medförde att återkrav för utgivna bidragsförskott skulle efterges. En av de ledamöter som deltog i avgörandet anförde till utveckling av sin mening bl a att, om underhållsdomen upphävdes genom resning, ett sådant beslut väl kunde komma att få den civilrättsliga konsekvensen att mannen blev fri från underhållsskyldighet även för förfluten tid och därmed även från skyldigheten att betala utgivna bidragsförskott men att bördsdomen inte i och för sig kunde anses utgöra sådant särskilt skäl som förutsattes för eftergift.

En bördsdom som med stöd av 1 kap 2 § FB fastställer att mannen 1 äktenskapet inte är far till ett visst barn är emellertid en dom av mycket speciellt slag, grundad på en rättegång som är särskilt reglerad i 3 kap 1-4 och 13 §§ samma balk. Påståendet att mannen inte är far till barnet kan inte tas upp till prövning i tvistemål av någon annan typ, t ex som prejudicialfråga i ett mål om hans underhållsskyldighet mot barnet. Domen i bördsmålet får speciella rättskraftsverkningar. Den har i princip rättskraft mot alla och envar och därmed prejudiciell betydelse i de civilrättsliga sammanhang, där frågan om faderskap och börd aktualiseras, t ex när det gäller arv eller underhåll. Utgången i resningsärendet NJA 1973 C 28 är i själva verket ett exempel på detta. Om resning i underhållsmålet beviljas på grund av en dom som häver faderskapspresumtionen, kan utgången i det resta målet inte bli mer än en, nämligen den att underhållsdomen hävs.

HovR:n har i det nu aktuella målet även hänvisat till 2 § lagen (1969: 620) om ersättning i vissa fall för utgivna underhållsbidrag. Enligt detta lagrum har en man som enligt presumtionsregeln i 1 kap 1 § FB ansetts vara far till ett barn rätt att, om han genom erkännande eller dom frias från faderskapet, få ersättning av allmänna medel för underhållsbidrag som han utgett till barnet. Denna bestämmelse kan i och för sig också anföras som exempel på bördsdomens prejudiciella betydelse. Rätten till ersättning inträder tydligen i och med att bördsdomen vinner laga kraft. Att det i detta fall skulle krävas att underhållsdomen först hävs efter resning är uteslutet.

Ytterligare ett exempel på samma sak är stadgandet i 7 kap 18 § FB, som bl a rör möjligheten för den som presumerats vara far till ett barn att återkräva utgiven ersättning till barnet från en annan man, om det senare fastställs att denne är far till barnet. Även i detta fall är det uteslutet att det för bifall till en talan om återkrav skulle förutsättas att underhållsdomen upphävts (jfr i detta sammanhang också rättsfallen NJA 1968 s 183, 1975 s 330 och 1978 s 144).

Med hänsyn till vad nu anförts och till vad som i övrigt gäller beträffande underhålls- och bördstalan av ifrågavarande slag bör det anses som allmän regel att en lagakraftvunnen dom, som fastställer att mannen i äktenskapet inte är far till barnet, utan vidare medför att den tidigare underhållsdomen blir utan verkan - och detta även såvitt avser skyldighet att utge underhållsbidrag för förfluten tid. Samma effekt bör då också följa av sådant godkännande av en annan mans faderskapserkännande som enligt 1 kap 2 § 2 st FB medför att det skall anses fastställt att mannen i äktenskapet inte är barnets far.

Sedan det i förevarande fall blivit i den ordning som stadgas i 1 kap 2 § 2 st FB fastställt att A.H. inte är far till T.P. och den tidigare underhållsdomen därmed blivit utan verkan, har anledning saknats att pröva den av Anders II förda talan om underhållsskyldigheten. På grund härav skall HovR:ns avgörande fastställas.

Slut. HD fastställer det slut vartill HovR:n kommit.