NJA 1981 s. 701

Domskäl

TR:n (tingsnotarien Ansbo) anförde i beslut d 13 dec 1976: I ärendet har icke visats någon omständighet, som icke redan framgår av den ursprungliga bouppteckningen. TR:n har därvid beaktat ur inskrivningsmyndighetens i Kristianstads domsaga fastighetsbok, lagfartsspalten över fastigheten (Fastighetsadress, uteslutet här), som utvisar att bolaget d 10 jan 1973 beviljats lagfart för fastigheten på grund av köpebrev d 15 juli 1971. - Någon sådan omständighet som skall föranleda upprättande av tilläggsbouppteckning är inte visad. Vid sådant förhållande kan den såsom tilläggsbouppteckning benämnda handlingen ej inregistreras som tilläggsbouppteckning. TR:n lämnar ansökan om återvinning utan bifall.

Dödsboet anförde besvär i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade befrielse från arvsskatten samt anförde: Då omständigheterna varit sådana att dödsboets fordran var osäker vid dödsfallet och sedermera visat sig ej inflyta, synes det orimligt att dödsboet förutom förlusten av utlånat kapital och ränta skall belastas ytterligare med arvsskatt på beloppet.

Kammarkollegiet bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Hellners samt hovrättsråden Nelander, Cronsioe, referent, och Pering) anförde i beslut d 20 juni 1978: I bouppteckningen d 8 april 1972 har fordringen mot Dovö Konfektyr AB upptagits som en säker tillgång till sitt nominella belopp jämte upplupen ränta eller sammanlagt till 197 447 kr 73 öre. Värderingen har uppenbarligen grundats på det förhållandet att den avlidne till säkerhet för fordringen mottagit fyra av bolaget utfärdade och med inteckningsmedgivanden i fastigheten (Fastighetsadress, uteslutet här)försedda reverser om tillhopa 200 000 kr. Av tilläggsbouppteckningen d 2 jan 1976 framgår att fordringen i själva verket varit i hög grad osäker, eftersom bolaget lämnat inteckningsmedgivandena utan att vara lagfaren ägare till fastigheten. Denna omständighet var inte känd för dem som förrättade den ursprungliga bouppteckningen. Tilläggsbouppteckningen innefattar rättelse av felaktigheten. Hinder mot inregistrering av tilläggsbouppteckningen möter inte.

Med undanröjande av överklagade beslutet visar HovR:n ärendet åter till TR:n för erforderlig behandling.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade att HD måtte fastställa TR:ns beslut.

Dödsboet bestred ändring.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Rexed, hemställde i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. För att dödsboet skall tillåtas att jämlikt 20 kap 10 § ÄB inregistrera tilläggsbouppteckning och få återvinning av skatt jämlikt 59 § d) arvsskattelagen, krävs att felaktighet yppats efter förrättandet d 8 april 1972 av den tidigare bouppteckningen. Möjligheten att jämlikt 60 § arvsskattelagen anföra besvär mot att TR:n vid sitt beslut d 19 sept 1972 skulle ha grundat skattläggningen på annat fel än som avses i 20 kap 10 § ÄB är stängd för dödsboets del på grund av den treåriga besvärstidens utgång.

Vid gränsdragningen mellan de fel som skall föranleda tilläggsbouppteckning respektive besvär skall tilläggsbouppteckning ske när en fordran upptagits till högre belopp än sitt verkliga, men i princip inte när den angivna fordran bedömts vara säker, därför upptagits till sitt nominella värde men sedan medfört lägre eller ingen betalning (jfr Walin, Kommentar till ärvdabalken II, 1976 s 149 f).

Av de omständigheter dödsboet anfört som grund för sitt yrkande om registrering av tilläggsbouppteckning är endast den av HovR:n slutligen angivna, att säkerhet saknats därför att bolaget lämnat inteckningsmedgivanden utan att vara lagfaren ägare till fastigheten, den omständighet som skulle kunna medföra att tilläggsbouppteckning inregistrerades. Emellertid framgår av den ursprungliga bouppteckningen att det redan då förelåg vetskap om omständigheter som bort medföra att fordran bedömdes som osäker. Det är bl a antecknat att fordran ("utan revers") medförde "inteckningsmedgivande i ej färdigbildade fastigheten (Fastighetsadress, uteslutet här)". Att fastigheten i själva verket vid tillfället hade bildats rättsligt och enligt köpebrev överlåtits till bolaget är inte omständigheter som föranleder till annan bedömning än att vid bouppteckningen förelegat vetskap om att säkerheten för fordran varit behäftad med tveksamheter. Därmed skall tilläggsbouppteckning ej medges på denna grund. Ej heller övrigt föreligger skäl härtill. HovR:ns beslut skall därför upphävas och TR:ns beslut fastställas.

Slut. HD prövar lagligt att med upphävande av HovR:ns avgörande fastställa TR:ns beslut.

HD (JustR:n Hult, Fredlund, Mannerfelt, Knutsson, referent, och Palm) fattade följande slutliga beslut:

Skäl. Vid tiden för G.O:s död förelåg inte någon panträtt till säkerhet för fordringen på Dovö Konfektyr AB. Säkerheten utgjordes endast av skuldebrev med inteckningsmedgivande i fastigheten (Fastighetsadress, uteslutet här), vilken enligt vad i målet är upplyst hade förvärvats av bolaget genom köpebrev d 15 juli 1971. Trots detta upptogs fordringen i bouppteckningen efter G.O. till sitt nominella belopp. Vid angivna förhållanden saknas anledning antaga att fordringen skulle ha värderats annorlunda, om det vid bouppteckningstillfället hade varit känt att bolaget ännu inte fått lagfart på sitt fång. Den omständigheten att kännedom härom må ha vunnits först senare utgör därför ej skäl för upprättande av tilläggsbouppteckning. Dödsboet har i övrigt inte ens gjort gällande något förhållande som förelegat redan vid förrättandet av bouppteckningen och som, om det då hade varit känt, bort leda till att värdet av fordringen på bolaget hade satts ned. Dödsboets talan kan på grund av det anförda inte bifallas.

Slut. Med upphävande av HovR:ns beslut fastställer HD TR:ns beslut.