lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Lagfart

En inskrivning i fastighetsregistret av en persons förvärv av fast egendom, se 20 kap.jordabalken.

Rättsfall35

NJA 1999 s. 62: Lagfartsbeslut har ansetts kunna angripas genom klagan över domvilla utan hinder av att beslutets laglighet också kunde prövas i mål om bättre rätt till fast egendom.
NJA 1986 s. 205: Fråga om betydelsen av att fastighetsköpare efter att ha erhållit lagfart på egendomen medgett säljarens talan om återgång eller hävning av fastighetsköpet.
NJA 1981 s. 978: Pastorat sökte inteckning i fastighet, som varit i dess ägo sedan före 1876 och för vilken skyldighet att söka lagfart ej förelegat och lagfart ej heller sökts. Ansökningen har avslagits. 22 kap 1 och 2 §§ JB och 58 § lagen om införande av nya JB. Jfr 12 § 1 st 1875 års inteckningsförordning.
RH 1999:39: Omyndiga barn som är brittiska medborgare med hemvist i England har genom gåva förvärvat fast egendom i Sverige. Trots oklarheter om innehållet i engelsk rätt om sådana omyndigas rätt att äga fast egendom har det inte ansetts uppenbart att deras förvärv är ogiltigt eller inte kan göras gällande.
NJA 1984 s. 772: Under äktenskap har mannen i eget namn köpt en villafastighet och erhållit lagfart på fånget. Mellan makarna har varit förutsatt att också hustrun skulle bli ägare. Av hustrun åberopat förvärv av andel i fastigheten har, när det inte manifesterats genom en formenlig överlåtelse från mannen - eller genom en lagakraftvunnen dom på äganderätt för hustrun - ansetts inte kunna göras gällande mot mannens borgenärer vid utmätning eller konkurs.
NJA 1988 s. 567: Sedan två fastigheter tagits i anspråk genom betalningssäkring, har fastigheterna genom bodelning tillagts gäldenärens och hans avlidna hustrus barn. Fråga om dessa äger erhålla lagfart på fastigheterna utan hinder av förfogandeförbudet i 11 § lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter.
RH 2001:56: Sedan bolag ansökt om lagfart på förvärv från staten av fastigheter inom samebys året-runt-marker ovan odlingsgränsen har samebyn, sedan inskrivningsmyndigheten berett denna tillfälle att yttra sig, bestritt ansökningarna under påstående att samebyn på grund av urminnes hävd ägde bättre rätt till fastigheterna än staten. Tvist enligt 19 kap. 10 § jordabalken har inte ansetts föreligga; det har även prövats om det föreligger annat hinder för lagfart.
NJA 1990 s. 42: Sedan HovR efter besvär över domvilla undanröjt ett av inskrivningsmyndighet meddelat beslut om lagfart och förordnat om ny handläggning av lagfartsärendet vid inskrivningsmyndigheten, har det ansetts ankomma på inskrivningsmyndigheten att i samband med lagfartsärendet efter dess återupptagande pröva frågan om ersättningsskyldighet för rättegångskostnad i HovR:n med motsvarande tillämpning av RB:s kostnadsregler för indispositiva tvistemål.
NJA 2002 s. 613: Fråga huruvida inskrivningsmyndighets beslut om lagfart kan undanröjas när i det överklagade ärendet framkommit uppgifter som, om de hade varit kända för myndigheten, hade medfört att lagfart inte bort meddelas utan närmare undersökning. Tillika fråga om rättegångskostnader i tvistigt lagfartsärende. 19 kap. 16 § och 20 kap. 5 och 7 §§ JB.
NJA 1995 s. 178: Ett köpekontrakt avseende en fastighet innehöll en bestämmelse att äganderätten skulle övergå till köparen först på tillträdesdagen. Innan köpet fullbordades träffade de tre köparna en inbördes överenskommelse om fördelning av köpeskillingen och uppdelning av fastigheten. Överenskommelsen har ansetts innefatta ett giltigt förfogande över den rätt till fastigheten som köparna erhållit genom köpekontraktet.
NJA 1995 s. 183: Arvsskattemål. Arvlåtare har genom köpekontrakt sålt en fastighet till pris överstigande taxeringsvärdet. Vid arvlåtarens död hade ännu inte tillträdesdagen infallit och köparen fullgjort sina åtaganden enligt köpekontraktet. Det har ansetts att vid arvsskattens bestämmande dels obetald köpeskilling och inte fastigheten skall tas upp som tillgång, trots att enligt köpekontraktet parterna var överens om att den skatterättsliga äganderätten till fastigheten skulle övergå på tillträdesdagen, dels avdrag skall göras för den realisationsvinstskatt som följde av fastighetsförsäljningen.
RH 1995:1: Vid gåva av fastighet till dotter och svärson förbehöll sig givaren förköpsrätt. Genom bodelning i anledning av äktenskapsskillnad tillades fastigheten svärsonen. I ärende angående lagfart p.g.a. bodelningen har IM ej ansetts skyldig att fordra bevis om att hembud skett.
NJA 1993 s. 319: Ägarna av en fastighet har sålt den till ett av dem själva ägt handelsbolag för att uppnå skattemässiga fördelar. Säljaren har yrkat att köpet skall förklaras ogiltigt eftersom förutsättningen beträffande skatten brustit. Med hänsyn till dessa speciella omständigheter har talan, som väckts efter det att bolaget fått lagfart och som medgetts av bolaget, ansetts kunna bifallas.
NJA 1984 s. 618: Köpare av fastigheter ansökte om och beviljades lagfart på grundval av köpebrev rörande förvärven, varvid stämpelskatt beräknades på köpeskillingarna. Efter besvär åberopade köparen i HovR:n andra handlingar, utvisande att egendomen delvis förvärvats genom fastighetsreglering som genomförts efter köpebrevens utfärdande, samt yrkade att dessa handlingar skulle läggas till grund för skattens fastställande. Stämpelskatt har ansetts skola uttagas på grundval av köpebreven.
RH 2002:46: Ett kommanditbolag förvärvade genom ett och samma köpebrev fastigheter belägna i tre olika kommuner. Sedan två av kommunerna förklarat att de inte avsåg att utnyttja sin rätt enligt förköpslagen sökte köparen lagfart på fastigheterna i dessa kommuner. Den tredje kommunen förklarade att den avsåg att utnyttja sin förköpsrätt. Inskrivningsmyndigheten förklarade lagfartsansökan vilande, eftersom förvärvet ansågs vara beroende av att förköp inte sker. Hovrätten har funnit att den sökta lagfarten kan beviljas och har upphävt inskrivningsmyndighetens beslut.
NJA 1985 s. 615: En villafastighet utmättes för en frånskild makes gäld. Fastigheten hade efter skilsmässan inköpts av och lagfarits för den andre maken. Kronofogdemyndigheten utgick vid utmätningen från att utmätningsgäldenären var den verklige, "dolde", ägaren. Utmätningen har hävts, enär fastigheten ansetts inte kunna utmätas för den "dolde" ägarens gäld innan dennes äganderätt manifesterats genom en formenlig överlåtelse från den "öppne" ägaren eller den "dolde" ägaren fatt lagakraftvunnen dom på sin äganderätt.
NJA 1990 s. 606: Fråga huruvida förutsättningarna för utsättande av lagfartssammanträde har varit uppfyllda.
NJA 2004 s. 728: Klagan över domvilla på den grund, att ett avgörande som vunnit laga kraft är till förfång för någon som inte har varit part i målet, får föras endast av den som påstår sig lida förfång.
NJA 1981 s. 701: I bouppteckning har bland tillgångarna till sitt nominella värde upptagits en fordran, för vilken säkerheten utgjordes av skuldebrev på vilka gäldenären tecknat medgivande till inteckning i en fastighet. Gäldenären var visserligen ägare till fastigheten men hade vid tiden för bouppteckningen ännu inte fått lagfart på sitt fång. Den omständigheten att kännedom om detta förhållande må ha vunnits först senare har i mål om återvinning av arvsskatt ej ansetts utgöra skäl för upprättande av tilläggsbouppteckning. 20 kap 10 § ÄB.
NJA 1982 s. 773: Makar har gemensam lagfart på fastighet. Hustrun säljer till mannen sin hälft av fastigheten med undantag av en därå uppförd byggnad. Mannen påstår i lagfartsärende rörande detta fång att byggnaden tillförts fastigheten av honom ensam. Hinder för lagfart?
NJA 1984 s. 868: Vid överföring till inskrivningsregister av uppgifter om lagfart skall enligt 5 § 3 st kungörelsen (1974:1062) om uppläggande av inskrivningsregister, när gemensam lagfart har sökts eller beviljats, lagfarten anses avse andelar efter huvudtalet. Fråga om tillämpning av 11 kap 14 § regeringsformen på denna bestämmelse. Tillika fråga om rättelse i inskrivningsregistret på begäran av makar som hade gemensam lagfart efter att ha förvärvat olika stora andelar av den fasta egendomen.
RH 2016:76: Lagfartsansökan. Förvärv av fastighetsandel genom bodelningsavtal har ansetts beroende av villkor att mottagaren övertog inteckningslån. Det har därmed funnits skäl att vilandeförklara ansökan om lagfart.
NJA 2006 s. 70: Fråga, i ärende om klagan över domvilla på den grunden att lagfart på fastigheter ändrats genom rättelsebeslut utan att den lagfarne ägaren fått tillfälle att yttra sig, vid vilken tidpunkt denne skall anses ha fått kännedom om besluten.
NJA 2003 s. 216: Fråga vid prövning av lagfartsansökan om fångeshandlingen är upprättad såsom föreskrivs i lag. 20 kap. 6 § 2 JB.
NJA 1991 s. 696: Kommunens förköpsrätt har ansetts förlorad i och med att inskrivningsmyndigheten beviljat köparen lagfart i strid med 20 kap 7 § 12 JB. 12 § 2 st första meningen förköpslagen (1967:868).
NJA 1986 s. 485: Anteckning om intresseanmälan enligt 5 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt har skett samma dag som fastigheten överläts. Ansökan om lagfart på grund av överlåtelsen har avslagits enligt 20 kap 6 § 5 JB.
NJA 1981 s. 1068: Stämpelskatt. När inskrivningsmyndighets lagfartsbeslut omfattat endast en del av förvärvad fast egendom, har stämpelskatteplikt ansetts inträda endast beträffande den delen av förvärvet, oavsett om även återstående del har förvärvats genom fång för vilket stämpelskatt skall erläggas. 30 § 2 mom 3 st a) stämpelskattelagen (1964:308).
RH 2008:74: En ideell förening, som enligt sina stadgar hade till uppgift att anskaffa och bibehålla en bygdegård, sålde den fastighet som de i det angivna syftet hade förvärvat. Med hänvisning till att överlåtelsen uppenbarligen stred mot föreningens ändamål och köparen inte med framgång kunde åberopa god tro ansågs köparens förvärv vara ogiltigt.
NJA 1994 s. 150: I en ansökan om lagfart angavs att köpet utgjorde transportköp. Inskrivningsmyndigheten har inte ansetts skyldig att bereda sökanden tillfälle att komma in med sådant intyg som krävs för skattebefrielse vid transportköp. 7 § 3 st lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.
NJA 1989 s. 114: Sedan under äktenskap mannen förvärvat en fastighet och erhållit lagfart på fånget har han genom överlåtelseavtal utan vederlag överlåtit hälften av fastigheten på hustrun. I överlåtelseavtalet har angetts att fastigheten ursprungligen förvärvats av båda makarna med samäganderätt. Handlingen har ansetts kunna läggas till grund för beviljande av lagfart för hustrun på hennes andel av fastigheten.
NJA 1987 s. 137: Sedan en person köpt en fastighet och ensam fått lagfart, har det genom dom fastställts att hans make har bättre rätt till hälften av fastigheten. Makens dolda äganderätt har alltså gjorts öppen. Maken har därefter beviljats lagfart på hälften av fastigheten. Skyldighet att erlägga stämpelskatt har då ansetts inträda.
NJA 1986 s. 482: Sedan köp av fast egendom genom dom förklarats ogiltigt, har återvinning av stämpelskatt medgivits i fall då den tidigare meddelade lagfarten inte undanröjts i domen men väl till följd därav. 42 § 1 mom b stämpelskattelagen (1964:308) samt 19 kap 20 § 2 st JB.
RH 1997:45: Lagfart har beviljats efter lagfartssammanträde. Bl.a. fråga huruvida förfarandefel förekommit beträffande sammanträdet. Bedömningen härav ansågs utgöra en del av den materiella prövningen av lagfartsansökningen.
NJA 1997 s. 227: Vid upplösning av samboförhållande tillskiftades mannen genom en som bodelning betecknad handling den hälft av en fastighet som han vid inledandet av samboförhållandet hade givit kvinnan. Mannen hade vid gåvotillfället ägt hela fastigheten. Även om mannen och kvinnan då avsåg att flytta samman på fastigheten, kunde kvinnans förvärv inte anses ha skett för gemensamt begagnande. Handlingen godtogs därför inte som bodelning. 5 § lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Mannens förvärv ansågs vid prövning i lagfartsärende inte ogiltigt eftersom fångeshandlingen uppfyllde de grundläggande formkraven för köp eller gåva av fast egendom.
RH 1997:39: I ett avtal om köp av fast egendom har köparen förbundit sig att under vissa i avtalet angivna förutsättningar betala en tilläggsköpeskilling som skall beräknas på sätt anges i avtalet. Bestämmelsen om tilläggsköpeskilling har, i ärendet om lagfart, inte ansetts medföra att köpeavtalet skall anses vara ogiltigt på grund av i 4 kap. 1 § första stycket jordabalken föreskriven uppgift om köpeskilling.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator