NJA 1982 s. 64

Domskäl

TR:n (ordf tingsfiskalen Swantesson) anförde i dom d 2 sept 1981: T.B. har förnekat vad åklagaren lagt honom till last under påstående, i första hand att han ej uppmanat A.C.T. att föra in narkotika, i andra hand - om så skulle befinnas vara fallet - att risken för att hon skulle efterkomma uppmaningen varit så ringa att försöket att förmå henne härtill måste betecknas som otjänligt och därför ej kunna föranleda ansvar för T.B. samt i tredje hand - alltjämt under förutsättning att T.B:s brev skulle befinnas innehålla påstådd uppmaning - att fråga endast varit om stämpling till innehav av narkotika vilken gärning icke är straffbar.

Domskäl: Ifrågavarande brev är av följande lydelse: "Hej L.! Jag hade tur med vädret i helgen. Det var skönt att komma ut igen. Resan var lite lugnare denna gången. Studiegården var en upplevelse kan du tro. Jag blev kallad till kollegiesamtal på måndag fm och det hölls ute i trädgården. Alla verkar helshyssta däruppe. Jag hoppas verkligen jag får komma dit nu efter 1:sta regelbundna permis. Besked om det blir väl precis innan jag ska dit. Jag stannade till lunch och sen åkte jag till Stockholm och fick 2,5 tim över så jag knallade upp i gamla stan och gick en sväng där. Jag gick även in en sväng på bolaget och inhandlade ett par öl som jag började på på Stortorget i Gamla stan. Där satt jag och kolla in folket. Solen sken och varmt var det. Härlig känsla. Sen när jag hoppade av i Skövde så hämtade min polares brorsa mig och han skjutsade mig tillbaka till helvetet igen. Här är nästan outhärdligt nu. Både på jobbet och fritiden. Solen har börjat steka och arbetsledaren gnälla. Sen har jag tyvärr skaffat mig skulder upp över öronen. Jag har pantat min TV för 1100: - och har inte pengar att lösa ut den. Jag måste på något sätt få pengar till det. Sen förlorade jag 780: - på 21 som jag spelade för att försöka vinna ihop till det. Men fru Fortuna var inte med mig denna gången. Dessutom har jag redan lånat 400: - av olika polare för att klara mig. Så du förstår kanske att det är kris. Jag riskerar att förlora mina föräldrars TV och alla mina nyrenoverade tänder om jag inte klarar detta. Den enda utvägen är att du kommer och hälsar på nu i början av veckan. Om I. ringt kan du väl kontakta honom och åka på måndag i så fall. Han jobbar på Woodstock lång blond. Eller M., eller T. och N. i H-borg tel (Telefonnummer, uteslutet här). Eller T:s bror A. (Telefonnummer, uteslutet här)eller J. (Telefonnummer, uteslutet här)och förklara vem du är och varför du ringer hälsa från T.. Dom är shyssta och jag har pratat med dom innan om detta. Hälsa från mig bara. Detta är en verklig krissituation och klarar jag inte detta så är jag verkligen illa ute. Blir tvungen att begära isolering tills jag kommer härifrån eller kan reda ut det. Det betyder att jag inte kan gå ut heller och att det är risk för att jag inte kan komma till studiegården p g a den paragrafen man då tillhör gör förflyttning omöjlig. Jag behöver din hjälp L.. Kan du försöka göra allt för att det ska ordna sig. Jag är så orolig över hela skiten att jag knappt somnar på nätterna speciellt efter 21 förlusten som skulle ge mig lite till avbetalning i varje fall. Nu behöver jag minst 30 för att reda ut detta. Hoppas du har kvar dina återbetalda investerade pengar + att du har till 30 ca 1500. Gärna mer om du kan du vet själv. Du kan även ringa X. tel (Telefonnummer, uteslutet här)och hälsa att du är B:s polares tjej och vill ha hjälp. Han bor i Skövde och har precis varit i Amsterdam. Jag sökte honom innan jag skulle tillbaka men han var inte hemma då. Hoppas innerligt att det ordnar sig snarast. Absolut inget snack i tel när jag ringer. Försök nu ordna detta L. annars går det åt helvete för mig. Hopp och kramar T."

Hörd över åtalet har T.B. uppgivit: Brevet till L. handlar inte alls om narkotika utan om att han vill ha pengar. Högsta tillåtna sedelvalör inom anstalten är emellertid 50 kr. Därför kunde han inte skriva att hon skulle ta med sig 1 500 kr. Brev och telefonsamtal till och från anstalten öppnas respektive avlyssnas nämligen. För övrigt visste han inte säkert att hon skulle kunna få fram 1 500 kr. Därför gjorde han tillägget om cirka 1 500. Om han inte betalade skulden för vilken han hade pantsatt TV:n skulle han ha blivit av med den och det ville han verkligen inte. Den hade han fått av sina föräldrar och innebär den enda förströelse som han har efter klockan åtta på kvällarna. Vidare förhåller det sig så att han helt upphört med narkotika alltsedan han satt häktad för de brott han nu avtjänar. L. var medåtalad i det målet och dömdes och han skulle inte vilja orsaka att hon återigen råkade illa ut. T.B. skulle i dagarna börja på en 20- poängskurs i företagsekonomi vid universitetet i Lund. Han har på grund härav av regionchefen i Malmö fått löfte om förflyttning till anstalt söderut och skulle ha medgivits frigång. Därför skulle han aldrig sända ett brev med uppmaning till någon att föra in narkotika till honom; därigenom skulle han ju riskera att gå miste om förflyttningen och möjligheterna till studier. Att 30 gram cannabisharts skulle kosta cirka 1 500 kr är inte korrekt. Det går att inhandla betydligt billigare. Då L. kom för att besöka honom på anstalten blev hon föremål för kroppsvisitering och kroppsbesiktning. Det uppdagades då att hon hade med sig 1 105 kr till T.B. men däremot inte någon narkotika. T.B. känner inte närmare till de personer som nämns i brevet och kan därför inte uttala sig om huruvida dessa sysslar med narkotika eller ej. Vissa av namnen fick han av kamrater på anstalten.

Vad T.B. uppgivit beträffande innehållet i brevet samt avsikten därmed förtjänar inte tilltro. TR:n finner i stället genom brevet styrkt att T.B. härmed försökt förmå A.C.T. att anskaffa och till T.B. överföra narkotika. Den gärning han därvid begått är att beteckna som stämpling till narkotikabrott. talet mot honom är således styrkt. Annan påföljd än fängelse bör ej komma i fråga. T.B. bör därför ådömas ett särskilt fängelsestraff om 2 mån.

Domslut

Domslut. TR:n dömde, med åberopande av 34 kap 1 § 2 BrB, T.B. jämlikt 1 och 4 §§narkotikastrafflagen (1968:64) samt 23 kap 2 § 2 st BrB för stämpling till narkotikabrott till fängelse 2 mån.

Domskäl

Domskäl. Lika med TR:n finner HovR:n att T.B. i brev d 4 juli 1981 försökt förmå A.C.T. att anskaffa och föra in narkotika till honom på kriminalvårdsanstalten i Tidaholm.

Vad gäller frågan om T.B:s förfarande innefattar brott gäller att förfarande som innebär försök, förberedelse och stämpling till innehav av narkotika inte är straffsanktionerat. Däremot är försök, förberedelse och stämpling till narkotikabrott som avser överlåtelse straffbelagt. T.B. har i brevet uppmanat A.C.T. att för egna medel inköpa narkotika för omkring 1 500 kr. Den inköpta narkotikan skulle hon sedan överlämna till T.B. i samband med att hon besökte honom på anstalten. Även om vederlag inte skulle utgå för narkotikan skulle det ha varit fråga om en straffbar överlåtelse. T.B. har härigenom sökt anstifta A.C.T. till narkotikabrott som avser överlåtelse. Fara för brottets fullbordan kan ej anses ringa. T.B. skall därför fällas till ansvar för stämpling till narkotikabrott.

Som TR:n funnit kräver hänsynen till allmän laglydnad att T.B. ådöms ett särskilt fängelsestraff.

Domslut

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

T.B. sökte revision och yrkade ogillande av åtalet.

Riksåklagaren bestred ändringsyrkandet och förtydligade i anslutning därtill gärningsbeskrivningen i stämningsansökningen genom att ersätta orden "begå narkotikabrott" med orden "till honom överlåta narkotika".

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD JustR:n Hult, Brundin, Welamson, Nordenson, referent, och Jermsten) beslöt följande dom:

Domskäl

Domskäl. I likhet med HovR:n finner HD utrett i målet att T.B. i brev d 4 juli 1981 till A.C.T. försökt förmå henne att anskaffa och föra in narkotika till honom på kriminalvårdsanstalten i Tidaholm.

Riksåklagaren har i HD förklarat att det inte har kunnat klarläggas i målet vilken innebörd T.B. avsett att den tilltänkta transaktionen skulle få med avseende på det rättsliga förhållandet mellan honom och A.C.T.. Enligt riksåklagaren kunde tre möjligheter vara tänkbara. Antingen skulle A.C.T. för egen del inköpa narkotikapartiet och därefter sälja det vidare till T.B.. Eller också kan avsikten ha varit att A.C.T. efter att för egna medel ha köpt narkotikan skulle som gåva överlämna partiet till T.B.. En tredje möjlighet är enligt riksåklagaren att A.C.T. skulle inköpa narkotikan för T.B:s räkning och som ombud för denne samt därvid av egna medel men som en försträckning till T.B. lägga ut pengar till köpeskillingen, vilken alltså slutligt skulle bestridas av T.B. genom att han återbetalade lånet. Det finns enligt riksåklagaren inte några omständigheter i målet som bestämt talar för att något av dessa alternativ är mer sannolikt än de övriga. För egen del bedömer riksåklagaren det dock som mest troligt att T.B. åsyftat ett genomförande av transaktionen enligt det sist angivna alternativet. Men oavsett vilket alternativ man utgår från har T.B. enligt riksåklagarens mening gjort sig skyldig till stämpling till narkotikabrott i form av överlåtelse i narkotikastrafflagens mening.

För att det skall kunna komma i fråga att för det förfarande som lagts T.B. till last i målet ådöma honom ansvar för stämpling till narkotikabrott måste det kunna förutsättas att, för den händelse A.C.T. efterkommit uppmaningen i brevet och sålunda anskaffat och till T.B. överlämnat narkotika, transaktionen dem emellan kunnat anses innefatta en överlåtelse i narkotikastrafflagens mening. Anledning saknas att göra bedömningen härav med annan utgångspunkt än att begreppet överlåtelse i nämnda lag har samma innebörd som i civilrättsliga sammanhang (jfr NJA II 1968 s 835).

Som riksåklagaren anfört har det inte blivit utrett i målet hur T.B. hade tänkt sig att transaktionen skulle gestalta sig såvitt gäller det rättsliga förhållandet mellan honom och A.C.T.. Tydligt är emellertid att, om man utgår från något av de av riksåklagaren först beskrivna två alternativen, det skulle ha blivit fråga om en överlåtelse av narkotikan från A.C.T. till T.B.. Om man däremot antar att T.B. avsåg en transaktion av den innebörd som riksåklagaren beskrivit i det tredje alternativet blir det rättsliga förhållandet mellan T.B. och A.C.T. tydligen att bedöma som ett uppdragsförhållande, kombinerat med ett försträckningsavtal. Men det i sin tur innebär, att ett fullgörande av uppdraget från A.C.T:s sida genom ett inköp av narkotika för T.B:s räkning och därefter ett överlämnande av partiet till honom inte skulle ha innefattat någon överlåtelse av narkotika till T.B. från A.C.T.. Räknar man med detta alternativ kan följaktligen T.B. inte anses genom sitt förfarande ha gjort sig skyldig till stämpling till narkotikabrott i form av överlåtelse.

Ett antagande att transaktionen enligt T.B:s intentioner skulle genomföras enligt det här sist behandlade alternativet motsägs inte av utredningen utan framstår såsom riksåklagaren anfört som troligt. Det antagandet bör därför läggas till grund för bedömningen.

Vid nu angivna förhållanden skall åtalet ogillas.

Domslut

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom lämnar HD åtalet utan bifall.