NJA 1983 s. 491

Domskäl

TR:n (ordf rådmannen Åström) anförde i dom d 2 sept 1981:

Domskäl. Ansvarsdelen.

Åtalet för misshandel.

U.K. har erkänt att han tilldelat B.S. tre slag (örfilar) med öppen hand men förnekat, att han i övrigt våldfört sig på B.S. U.K. har gjort gällande att brottet är ringa.

U.K. har närmare hörd berättat, bl a, följande: Han är inte närmare bekant med B.S. och hade inte före den aktuella händelsen haft något otalt med denne. - På morgonen d 23 okt åkte han taxi till Solna centrum, där han på Systemet köpte två halvflaskor sprit. Han var "bakfull". Han stoppade spritflaskorna i innerfickorna på sin jacka. När han var på väg tillbaka till taxibilen kom B.S. emot honom. B.S. fattade tag i hans jacka och började rycka och slita. Han försökte knuffa undan B.S. som då ramlade omkull. Eftersom B.S. inte släppte taget om jackan, drog han med sig U.K. i fallet. Vid fallet mot marken kom vänstra armen, som redan tidigare var skadad, i kläm. Det gjorde "väldigt" ont. Smärtan och den omständigheten, att jackan gick sönder, gjorde att han blev rasande och tilldelade B.S. som hamnat under honom, tre örfilar. Han reste sig sedan och åkte i taxin från platsen.

- - -

Genom U.K:s berättelse och utredningen i övrigt är styrkt att U.K. tilldelat B.S. tre slag, medan denne varit liggande på marken. Mot U.K:s förnekande är inte styrkt annat än att slagen utdelats med öppen hand. Utredningen i målet ger inget säkert belägg för åklagarens påstående, att U.K. dessutom dunkat B.S:s huvud i marken. Den misshandel, varom U.K. är övertygad, är med hänsyn till omständigheterna att anse som ringa.

Åtalet för rattfylleri.

U.K. har erkänt vad åklagaren lagt honom till last. Han har uppgivit: På eftermiddagen och kvällen d 16 dec var han hos en granne, där han och två personer delade på en helflaska och möjligen också en halvflaska vodka. Efter besöket hos grannen återvände han till sin lägenhet. Inne i lägenheten snubblade han i mörkret på ett par träskor. Han föll baklänges och slog huvudet mot en skåpdörr. Slaget var så kraftigt att nyckeln till skåpdörren bröts av. Han fick ett djupt sår i bakhuvudet och blödde ymnigt. Han beslöt att åka till Karolinska sjukhuset för att få såret sytt. Eftersom han inte hade pengar till taxi, tog han sin bil och åkte till sjukhuset. När han parkerade bilen inne på sjukhusområdet, blev han gripen av polis.

Analys av blodprov taget d 17 dec 1980 kl 00.40 utvisar en alkoholkoncentration i U.K:s blod om minst 2,51 promille. Den undersökande läkaren fann U.K. höggradigt påverkad av alkohol.

Genom utredningen är åtalet för rattfylleri styrkt.

Påföljden.

Av hänsyn till den allmänna laglydnaden bör rattfylleribrott av förevarande slag i regel föranleda påföljd som innebär frihetsberövande. För att annan påföljd skall komma i fråga måste finnas särskilda skäl. Enligt en nyligen företagen lagändring (SFS 1980:976), som trätt i kraft d 1 juli 1981, skall speciell hänsyn tas till det men gärningsmannen kan åsamkas i sin yrkes- eller näringsutövning på grund av indragning av körkortet till följd av förseelsen.

Från LSt:n i Stockholms län (körkortsregistret) har inhämtats att U.K:s körkort omhändertagits av polismyndighet d 17 dec 1980 samt därefter tills vidare återkallats av länsrätten d 12 jan 1981.

U.K. har beträffande sina personliga omständigheter uppgivit i huvudsak: Under 1964-1977 arbetade han inom byggnadsbranschen. I jan 1977 erhöll han anställning som serviceman vid Canteen Aktiebolag i Stockholm. U.K. besökte bolagets kunder i Stockholmstrakten och reparerade och skötte övrig service på bolagets kaffeautomater. Han var beroende av bil i arbetet. Eftersom körkortet omhändertagits d 17 dec 1980, fick han sluta sin anställning hos bolaget. Han är numera anställd hos Solna kommun som parkarbetare. Han kommer dock att söka tillbaka till Canteen Aktiebolag så snart han får nytt körkort. - Han har under många år haft alkoholproblem. Sedan 1976 är han aktiv inom Länkarna i Solna.

Av utredningen framgår att de uppkomna svårigheterna i U.K:s yrkesutövning härrör från körkortsindragningen. Särskilt med hänsyn härtill finns särskilda skäl att döma till påföljd som inte innebär frihetsberövande. Eftersom U.K. enligt vad personutredningen visar har behov av övervakning, bör i stället dom på skyddstillsyn meddelas. Denna bör dock av hänsyn till den allmänna laglydnaden förenas med dagsböter.

Domslut

Domslut. TR:n dömde U.K. jämlikt 3 kap 5 § BrB och 4 § 1 mom trafikbrottslagen för misshandel och rattfylleri till skyddstillsyn och 50 dagsböter å 30 kr.

U.K. förpliktades utge skadestånd till B.S. med 250 kr.

U.K. avgav nöjdförklaring d 2 sept 1981.

Domskäl

Domskäl. HovR:n har hållit huvudförhandling i målet, varvid U.K. ånyo hörts.

Lika med TR:n finner HovR:n att U.K. har behov av övervakning. Skyddstillsyn är därför den för honom lämpligaste påföljden. Rattfylleribrottet är emellertid sådant att det förskyller fängelse även med beaktande av det men som körkortsindragningen medför. HovR:n finner att påföljden kan bestämmas till skyddstillsyn vilken med hänsyn till vad allmän laglydnad kräver skall förenas med ett frihetsstraff. Detta bör bestämmas till fängelse 1 mån.

Domslut

Domslut. HovR:n ändrar på det sätt TR:ns domslut att HovR:n med tillämpning av 28 kap 3 § BrB fastställer påföljden för U.K. till skyddstillsyn jämte fängelse 1 mån.

Domskäl

Domskäl. Som domstolarna funnit är U.K. förfallen till ansvar för rattfylleri och för misshandel som är att bedöma som ringa. HovR:n har för vad som ligger U.K. till last dömt honom till skyddstillsyn och en månads fängelse. Härvid har 28 kap 3 § BrB tillämpats.

Möjligheten att förena skyddstillsyn med ett kortare fängelsestraff infördes år 1979. Tanken var att beträffande brott som i och för sig borde föranleda långt fängelsestraff men där individualpreventiva skäl starkt talade för påföljden skyddstillsyn det skulle kunna dömas till denna senare påföljd men möjlighet dock finnas att av allmänpreventiva skäl förena skyddstillsynen med ett kortare fängelsestraff.

I förevarande fall är fråga om ett rattfylleribrott av tämligen normal art jämte ett misshandelsbrott som är att betrakta som ringa. Enligt gängse bedömningsgrunder skulle straffet för brottsligheten bestämmas till en månads fängelse, försåvitt inte särskilda omständigheter förelåg som föranledde att fängelsestraffet borde sättas lägre eller att icke frihetsberövande påföljd borde komma i fråga. Att med tillämpning av 28 kap 3 § BrB döma till både fängelsestraff och skyddstillsyn bör däremot ej ske.

I förevarande fall är fråga huruvida skäl finns att sätta ett fängelsestraff lägre än normalt eller att döma till skyddstillsyn eller till skyddstillsyn jämte böter.

Rörande sitt alkoholbruk har U.K. berättat. Missbruket sträcker sig långt tillbaka i tiden. Det var medverkande till att hans hustru genomdrev skilsmässa 1974. Det tilltog efter skilsmässan. Han har därefter haft fin kontakt med henne och barnen under perioder då han hållit sig nykter. Medan han var kvar hos Canteen Aktiebolag stöttade kamraterna honom där på ett fint sätt. När han förlorat körkortet 1980 blev han tvungen säga upp sin anställning hos bolaget. Han gick arbetslös eller hade tillfälliga arbeten. Spritmissbruket tilltog alltmer och han var ofta borta från arbetet. Relationen till familjen var under all kritik denna period. Han hade så småningom förstått att han hade alkoholproblem och att han inte kunde fortsätta på detta sätt. Efter en läkarundersökning i september 1982 har han inte druckit en droppe. Han fick tillbaka körkortet vid denna tid. Han har nu arbetat hos en studentbostadsorganisation med en lön av 6 354 kr i månaden. Han räknar med att få fast anställning i höst. Skyddstillsynen har betytt väldigt mycket för honom.

Ett av skyddskonsulenten i Sundbybergs distrikt till HD avgivet yttrande, dagtecknat i maj 1983, bekräftar på väsentliga punkter de uppgifter U.K. lämnat. Enligt yttrandet skulle ett fängelsestraff rasera allt det som U.K. med mycken möda lyckats bygga upp.

U.K. som förklarade sig nöjd med TR:ns dom, har varit underkastad skyddstillsyn sedan september 1981, sålunda ungefär halva den prövotid av tre år som normalt gäller vid skyddstillsyn. En dom på fängelse skulle således i viss mån innefatta en påföljd utöver det vanliga vid rattfylleri. Det är vidare uppenbart, att skyddstillsynen haft en mycket positiv verkan för U.K. Han tycks ha upphört med sitt alkoholmissbruk. Han har, sedan han återfått körkortet, beretts tillfälle att få ett arbete, som han tydligen sköter tillfredsställande. Hans relationer till familjen har förbättrats.

Med hänsyn till vad sålunda anförts finner HD att skyddstillsynen bör få fortgå och att U.K. inte bör dömas till fängelse. Som TR:n funnit bör domen på skyddstillsyn förenas med böter. Emellertid bör antalet dagsböter sättas högre än TR:n bestämt. -

Domslut

Domslut. Med upphävande av HovR:ns dom fastställer HD TR:ns domslut, såvitt nu är i fråga, dock med den ändringen att antalet dagsböter bestäms till 75.