NJA 1983 s. 893

K.N. godkände d 2 mars 1982 ett av åklagarmyndigheten i Mora d 22 febr 1982 utfärdat strafföreläggande, varigenom K.N. förelades att utge 30 dagsböter å 20 kr för narkotikaförseelse vid ett tillfälle 1981.

Riksåklagaren anhöll i ansökan d 6 juni 1983, att HD måtte bevilja resning till förmån för K.N. och undanröja strafföreläggandet. Riksåklagaren hänvisade till en skrivelse från länsåklagarmyndigheten i Kopparbergs län i vilken anfördes följande:

Genom ett av distriktsåklagaren i Mora åklagardistrikt d 22 febr 1982 utfärdat strafföreläggande förelades K.N. att enligt 2 § narkotikastrafflagen (1968:64) böta 30 dagsböter á 20 kr för narkotikaförseelse vid ett tillfälle 1981 i Malung. Föreläggandet godkändes d 2 mars 1982 och böterna betalades d 10 mars samma år.

Av gärningsbeskrivningen framgår, att K.N. fällts till ansvar för att ha innehaft 0,5 gram cannabis. Innehavet har enligt i ärendet upprättat förundersökningsprotokoll bestått i att K.N. rökt ett bloss på en pipa, innehållande cannabis, vilken tillhandahållits av en kamrat.

Enligt min mening kan K.N:s rökning av cannabis inte anses som innehav av narkotika utan endast som konsumtion. Enligt svensk rätt är konsumtion av narkotika ej straffbar handling (jfr NJA 1975 s 327, Svea HovR:s dom d 23 mars 1983, nr DB 53, samt de domar, som angivits på s 106 i Brottsförebyggande rådets promemoria 1982:2 Narkotikabrott). Den rättstillämpning, som ligger till grund för strafföreläggandet, synes därför uppenbart strida mot gällande lag.

På grund av det anförda får jag anhålla, att riksåklagaren ville söka resning till förmån för K.N. enligt 58 kap 2 § 4 RB.

K.N. förklarade, att hon inte hade något att erinra mot bifall till ansökningen.

Ärendet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Junestad, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande beslut: Den rättstillämpning som ligger till grund för strafföreläggandet är - även om det kan ifrågasättas om den står i överensstämmelse med HD:s avgörande i rättsfallet NJA 1975 s 327 - ej uppenbart stridande mot lag. På grund härav lämnar HD resningsansökningen utan bifall.

HD (JustR:n Hult, Fredlund, Welamson, referent, Vängby och Gad) fattade följande slutliga beslut: Enligt vad som framgår av handlingarna avser strafföreläggandet innehav av narkotika bestående i att K.N. rökt ett bloss på en pipa, innehållande cannabis, som tillhandahållits av en kamrat. Gärningsbeskrivningen får anses vara så att förstå att den befattning K.N. tagit med narkotikan i anslutning till att hon drog ett bloss på pipan påståtts utgöra innehav av narkotika.

Konsumtion av narkotika är inte i och för sig straffbelagd. Å andra sidan är innehav av narkotika inte straffritt i fall, där narkotikan innehas för eget bruk. Mot den angivna bakgrunden aktualiserar den med strafföreläggandet avsedda gärningen spörsmålet, huruvida innehav i narkotikastrafflagens mening kan anses föreligga även vid ett handhavande av narkotika i direkt anslutning till konsumtion. Detta är en tolkningsfråga som lämnar visst utrymme för olika meninar. Trots att - såsom närmare framgår av HD:s dom nr DB 36/83 (* Se närmast föregående referat. *) - övervägande skäl får anses tala för ett nekande svar, kan en på den motsatta ståndpunkten grundad rättstillämpning inte anses uppenbart strida mot lag.

På grund av det anförda lämnar HD resningsansökningen utan bifall.

Motsvarande bedömning gjordes i ett samtidigt avgjort ärende angående ansökan av riksåklagaren om resning till förmån för J.B. (SÖ 3293).