NJA 1984 s. 595

Medel har stått inne på ett postgirokonto för ett aktiebolag som ännu inte var registrerat. Fråga huruvida medlen kunde tas i anspråk genom betalningssäkring för fordran mot en person som utgör bolagets styrelse.

HovR:n

Genom beslut d 21 nov 1983 verkställde kronofogdemyndigheten i Kalmar distrikt (kronokommissarien Johansson) betalningssäkring

kvarstad och utmätning

för statens fordran å U.K..

Vid förrättning i makarna U. och X.X:s bostad säkerställdes kontanter, 18 Rörstrand minnestallrikar, 6 Gustavsberg minnestallrikar och en personbil Saab Turbo.

Vidare säkerställde myndigheten samma dag innestående medel å postgirokontot 4773132-8, som var öppnat i Salima Aktiebolags namn.

Konstituerande stämma för bildande av Salima AB hade hållits d 29 juli 1983. Ende aktietecknare var R.O. och till styrelse i bolaget hade utsetts U.K. med X.X. som suppleant. Bolagets firma skulle tecknas av styrelsen. Bolaget registrerades i aktiebolagsregistret d 22 nov 1983.

Salima AB

och R.O.

anförde besvär i Göta HovR och yrkade att HovR:n skulle upphäva kronofogdemyndighetens beslut.

Riksskatteverket bestred bifall till besvären.

HovR:n (hovrättsråden Åkesson, Ericsson och Rundgren, referent, samt adj led Warén) anförde i beslut d 30 dec 1983:

Domskäl

Skäl. Klagandena har gjort gällande att kontanterna, behållningen på postgirokontot och personbilen tillhör Salima AB

samt att minnestallrikarna tillhör X.X..

HovR:n fann att R.O:s besvärstalan samt Salima AB:s talan såvitt avsåg egendom som påstods tillhöra X.X. skulle avvisas, och anförde vidare:

Kronofogdemyndigheten har i yttrande anfört bl a: - - - Salima AB under bildande är inte något självständigt rättssubjekt och har därför inte kunnat förfoga över postgirokontot. U.K. har fritt kunnat disponera över detta.

Riksskatteverket har åberopat kronofogdemyndighetens yttrande samt gjort gällande att aktierna i Salima AB i realiteten ägs av U.K..

Beträffande de säkerställda kontanterna samt personbilen var de i U.K:s besittning vid förrättningstillfället. Det framgår ej av handlingarna i målet att egendomen då tillhörde annan. Besvären skall därför i denna del lämnas utan bifall.

Vidkommande det belopp som säkerställts hos postgirot framgår att Salima AB vid förrättningstillfället ännu ej var registrerat och på grund därav saknade rättssubjektivitet. Med hänsyn härtill och då U.K. disponerat över kontot, får de på kontot innestående medlen anses ha tillhört honom, varför besvären även i denna del skall lämnas utan bifall.

HovR:ns beslut.

R.O:s besvärstalan avvisas.

Bolagets besvärstalan avvisas såvitt avser 18 Rörstrand minnestallrikar och 6 Gustavsberg minnes tallrikar.

HovR:n lämnar besvären i övrigt utan bifall.

Salima AB anförde besvär och yrkade att HD, med ändring av HovR:ns beslut, måtte upphäva beslutet om verkställighet av betalningssäkring såvitt gällde

kontanterna, bilen och

medlen på postgirokontot.

Riksskatteverket bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Camitz, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande beslut: Skäl. Av handlingarna i målet framgår bl a följande. U.K. var ensam aktieägare, styrelse och firmatecknare i ett bolag med firma AB Grönare Tider. X.X. var styrelsesuppleant. Bolaget bedrev konditorirörelse i förhyrda lokaler på Larmgatan 30, Kalmar. Enligt köpekontrakt d 6 juni 1983 försålde Grönare Tider till Salima AB under bildande hyresrätten till lokalerna på Larmgatan, inneliggande lager, kundfordringar för juni månad 1983, en Volkswagenbuss och övriga inventarier och lösöre. Köpeskillingen var 1 100 000 kr, varav 50 000 kr skulle betalas genom en revers som skulle lösas när Salima var färdigbildat. Resterande belopp skulle betalas med månatliga avbetalningar på 15 000 kr. Tillträde skulle ske d 1 juli 1983. Köpebrevet var undertecknat av U.K. för Grönare Tider och av X.X. för Salima under bildande. Grönare Tider försattes i konkurs d 26 juli 1983. - Av berättelse enligt 185 b § KL, dagtecknad d 28 sept 1983, framgår att hyresrätten till lokalerna och köpekontrakten med ägarförbehåll avseende inventarierna överfördes på Salima under bildande före konkursutbrottet. - Den 29 juli 1983 upprättades stiftelseurkund avseende Salima med R.O., Stockholm, som stiftare och ende aktietecknare. Samma dag hölls konstituerande stämma och styrelsesammanträde, varvid U.K. valdes till styrelse med X.X. som suppleant. Bolagets firma skulle tecknas av styrelsen. Bolaget skulle bedriva konditori- och restaurangverksamhet samt därmed förenlig verksamhet. Enligt bankintyg inbetalades 50 000 kr på bankkonto d 29 aug 1983. Bolaget registrerades d 22 nov 1983.

Bolaget har till utveckling av sin talan anfört i huvudsak följande. Egendomen har uppkommit och förvärvats av bolaget efter det konstituerande stämma hållits och aktiekapitalet inbetalats men före registreringen. Bolaget - under bildande - måste kunna förfoga över aktiekapital och medel som genereras i rörelsen i vart fall efter det att aktiekapitalet inbetalats. Vid sådant förhållande är dessa medel och vad därmed förvärvats bolagets egendom och kan inte betalningssäkras för annans betalningsansvar. - R.O. har personligen i Stockholm inbetalat aktiekapitalet, som sedan användes för att starta den av bolaget bedrivna verksamheten. Bolaget förvärvade varulager samt nyttjanderätt till lokaler med viss utrustning av Grönare Tiders konkursbo. Något fullständigt inkråmsövertagande föreligger inte. Det är ogörligt att i efterhand exakt ange för vilken egendom de från bankräkningen uttagna medlen använts. Den från Grönare Tider av Salima förvärvade rörelsen genererade också medel. Salima ingick därjämte nya skulder. - Vid förrättningen i makarna K:s bostad påträffades i brödpåsar med firmabeteckning och möjligen i en handlovsväska kontanter jämte rikskuponger och kassaregisterutslag. Förrättningsmannen med tog större delen av kontanterna utgörande bolagets dagskassor från torsdagen d 17 nov t o m lördagen d 19 nov 1983. Att medlen förvarades i makarnas bostad berodde på att U.K. som styrelse hade hand om bolagets tillgångar samt att kassorna hänförde sig till i huvudsak fredag och lördag och att pengarna omedelbart i början av påföljande vecka skulle användas till betalning av leveranser.

Bolaget har till stöd för att kontanterna utgjorde dess dagskassor åberopat bl a kopia av kassaregisterutslag. Till stöd för att bilen tillhörde bolaget har bl a åberopats bilregisterutdrag d 21 okt 1983 och kopia av bolagets dagbok d 8 sept 1983.

Riksskatteverket har anfört bl a följande. Det kan inte vitsordas att egendomen finansierats eller hade sitt upphov i medel som härrör från det inbetalade aktiekapitalet. Utredningen talar för att bolaget bygger sin verksamhet på det s k inkråm som förvärvats från Grönare Tider. Salima kunde vid förrättningstillfället inte äga några tillgångar eftersom det då inte var registrerat. Tillgångarna får anses ha tillhört U.K., som är att betrakta som den faktiske ägaren till aktierna i Salima.

Kontanterna och bilen var vid förrättningstillfället i U.K:s besittning. För att egendomen skulle kunna fredas måste det enligt 4 kap 18 § UB framgå att denna tillhörde annan. Beträffande medlen på postgirokontot, vilka inte kan anses ha varit föremål för besittning, är 4 kap 17 § UB tillämplig.

Vad bolaget anfört om dess uppkomst och ägarförhållande kan inte lämnas utan avseende. Utgångspunkt för bedömningen bör därför vara att U.K. inte är aktieägare - såsom riksskatteverket påstått - utan enbart styrelseledamot i bolaget.

Den omständigheten att ett aktiebolag vinner rättskapacitet först genom registreringen kan inte medföra att egendom, som tillhör ett bolag under bildande, skall kunna tas i anspråk för säkerställande av en styrelseledamots personliga betalningsansvar.

Såvitt gäller kontanterna uppkommer frågan om medlen varit avskilda för Salimas - under bildande - räkning. Riksskatteverket har därvid vitsordat att kontanterna fanns i tre brödpåsar och en handlovsväska men bestritt att medlen var avskilda från U.K:s eller någon annan rörelse och anfört att det är mycket sannolikt att medlen utgjorde makarna K:s egna disponibla medel.

Vad som upplysts om medlens förvaring och vad bolaget i övrigt anfört som förklaring härtill medför inte att medlen kan anses ha blivit avskilda på sätt som avses i lagen (1944:181) om redovisningsmedel eller kan antagas ha utan dröjsmål hållits omedelbart tillgängliga för avskiljande enligt lagens 2 st. (Jfr NJA 1983 s 109.) Besvären kan därför inte vinna bifall i denna del.

Tillräckligt stöd har inte förebragts för påståendet att bilen förvärvats av Salima under bildande. Även i denna del skall besvären lämnas utan bifall.

Vad gäller medlen på postgirokontot måste bolagets påstående att dessa härrör från aktiekapitalet godtagas. Kontohavare var enligt kontoutdrag Salima AB. Det kan därför inte anses framgå att medlen tillhörde U.K.. Beslutet om verkställighet av betalningssäkring skall därför hävas i denna del.

Slut. HD ändrar på det sättet HovR:ns beslut att beslutet om verkställighet av betalningssäkring hävs såvitt gäller medlen på postgirokontot.

HD (JustR:n Holmberg, Mannerfelt, Bengtsson, Broomé, referent, och Gad) fattade följande slutliga beslut:

Skäl. Bolaget har till utveckling av sin talan allmänt anfört i huvudsak följande. Den betalningssäkrade egendomen har uppkommit och förvärvats av bolaget efter det att beslut om bolagets bildande fattats på konstituerande stämma d 29 juli 1983 och aktiekapitalet på 50 000 kr inbetalts men före registreringen d 22 nov 1983. Det inbetalda aktiekapitalet har använts för att starta den av bolaget bedrivna rörelsen. Det bildade men icke registrerade bolaget måste kunna förfoga över aktiekapital och medel som genereras i bolagets rörelse, i vart fall efter det att aktiekapitalet har inbetalts. Vid sådant förhållande är dessa medel och vad därmed förvärvats bolagets egendom och kan inte betalningssäkras för annans betalningsansvar. Det är ogörligt att i efterhand exakt ange för vilken egendom aktiekapitalsmedlen har använts.

Av ett i målet företett bankintyg framgår att 50 000 kr inbetalts på ett bankkonto d 29 aug 1983 och att beloppet angetts avse betalning för aktierna i Salima AB.

Riksskatteverket har invänt: Det kan inte vitsordas att egendomen har finansierats eller haft sitt upphov i medel som härrör från det inbetalda aktiekapitalet. Utredningen talar för att Salima bygger sin verksamhet på det s k inkråm som förvärvades från ett annat bolag, vilket i sin helhet ägdes av U.K. och som försattes i konkurs d 26 juli 1983. Salima kunde vid förrättningstillfället - d 21 nov 1983 - inte äga några tillgångar, eftersom det då inte var registrerat. Tillgångarna får anses ha tillhört U.K., som var vald till styrelse i bolaget och som är att betrakta som den faktiske ägaren till aktierna i Salima.

Vad först gäller de säkerställda kontanterna och personbilen var denna egendom vid förrättningstillfället i U.K:s eller i hans och hans hustrus gemensamma besittning. Av 4 kap 18 och 19 §§ UB, som enligt 10 § betalningssäkringslagen skall tillämpas också vid verkställighet av beslut om betalningssäkring, följer att egendomen är fredad endast om det framgår att den tillhörde någon annan.

Bolaget har beträffande de kontanta medlen närmare åberopat följande. Vid förrättningen i makarna K:s bostad påträffades i brödpåsar med firmabeteckning och möjligen i en handlovsväska kontanter jämte rikskuponger och kassaregisterutslag. Förrättningsmannen med tog större delen av kontanterna, utgörande bolagets dagskassor från torsdagen d 17 nov t o m lördagen d 19 nov 1983. Att medlen, som i huvudsak hänförde sig till fredagen och lördagen, förvarades i makarnas bostad berodde på att U.K. som styrelse hade hand om bolagets tillgångar och avsåg att omedelbart i början av påföljande vecka använda medlen till betalning av leveranser.

Omständigheterna i förevarande fall är inte sådana att de kontanta medlen kan anses ha blivit avskilda på sätt som avses i 1 st lagen (1944:181) om redovisningsmedel eller kan antas enligt lagens 2 st ha hållits omedelbart tillgängliga för att avskiljas utan att dröjsmål med avskiljandet föreligger (jfr NJA 1983 s 109). Redan på grund härav - och oavsett vilken betydelse det i och för sig har att aktiebolaget vid förrättningstillfället inte var registrerat och alltså saknade rättskapacitet - skall bolagets besvär i denna del lämnas utan bifall.

Även om man bortser från att bolaget vid den aktuella tidpunkten var oregistrerat, kan tillräckligt stöd inte anses ha förebragts för påståendet att personbilen har förvärvats av bolaget. Också i denna del skall alltså besvären avslås.

Vad därefter angår tillgodohavandet på postgirokontot kan detta till följd av den i målet likaså tillämpliga föreskriften i 4 kap 17 § UB tas i anspråk för betalningssäkring för fordran mot U.K. endast om det framgår att egendomen tillhör honom.

Postgirokontot var öppnat i Salima AB:s namn. Det får antas att de medel som vid förrättningstillfället innestod på kontot också var avsedda för bolaget. För den händelse bolaget då hade varit registrerat, skulle medlen ha varit skyddade mot utmätning och betalningssäkring för aktieägares och bolagsföreträdares personliga skulder. Som framgått hade emellertid bolaget vid tidpunkten för förrättningen ännu inte blivit registrerat.

Den omständigheten att ett aktiebolag, enligt 2 kap 13 § 1 st aktiebolagslagen, inte kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter, innan det har registrerats, medför inte utan vidare att egendom, som har förvärvats för bolaget, före registreringen kan tas i anspråk för aktieägares, styrelseledamöters eller andra bolagsföreträdares skulder. Om och i vad mån så kan ske framgår inte av lagstiftningen och har inte heller direkt behandlats i förarbetena till 1900-talets aktiebolagslagar. Frågan har emellertid diskuterats i den rättsvetenskapliga litteraturen och där gett upphov till delvis skilda åsikter (se främst Karlgren, Studier över privaträttens juridiska personer och samfälligheter utan rättspersonlighet, 1929, s 221 ff och Nial i SvJT 1931 s 31 ff; framställningarna hänför sig till 1910 års aktiebolagslag).

Så mycket står emellertid klart som att egendom, som av ett bolag i vederbörlig ordning har förvärvats genom aktieteckning, redan före bolagets registrering är fredad mot anspråk från de olika bolagsintressenternas egna borgenärer. Detsamma måste antas gälla vad som direkt har trätt i stället för sådan egendom, och under vissa förhållanden också pengar m m som har sammanblandats med aktiekapitalsmedel. Huruvida egendom som i annat fall har förvärvats för ett bolag kan före registreringen utmätas eller betalningssäkras för fordringar mot aktieägare eller bolagsrepresentanter kan här lämnas öppet.

Bolagets ståndpunkt i målet får anses innebära att tillgodohavandet på postgirokontot härrör från medel som erhållits genom aktieteckning eller av sådana medel och andra, vilka har blandats samman på ett inte närmare fastställbart sätt. Denna ståndpunkt får i brist på närmare utredning godtas. Tillgodohavandet, 17 925 kr, överstiger inte det inbetalda aktiekapitalet. Redan härav följer att medlen på bolagets postgirokonto inte kan säkerställas för U.K:s skulder med hänvisning till att bolaget vid förrättningstillfället ännu inte var registrerat.

Beslutet om verkställighet av betalningssäkring skall alltså upphävas såvitt gäller medlen på postgirokontot.

Slut. HD ändrar på det sättet HovR:ns avgörande, såvitt nu är i fråga, att beslutet att ta i anspråk medel på postgirokontot 4773132-8 genom betalningssäkring upphävs.