NJA 1984 s. 60
Fråga huruvida avstyckning, som innehar avvikelse från arealbestämmelser i byggnadsplan, enligt 3 kap 2 § 3 st fastighetsbildningslagen kunde ske utan byggnadsnämndens medgivande.
HD
Fastigheten Oxhalsö 2:222 i Blidö socken, Norrtälje kommun, ägs av L.Ö.. L.Ö. ansökte hos fastighetsbildningsmyndigheten i Norrtälje lantmäteridistrikt om avstyckning av del av Oxhalsö 2:222 för fritidsändamål.
Byggnadsnämnden i Norrtälje kommun avstyrkte den sökta avstyckningen.
Fastighetsbildningsmyndigheten inställde genom beslut d 7 nov 1980 förrättningen. Som skäl anfördes följande. Oxhalsö 2:222 omfattar 8 400 kvm. Den är belägen inom en d 25 maj 1970 fastställd byggnadsplan för fritidsbebyggelse. Av fastighetens mark är ca 3 700 kvm belägen inom område som enligt planen får användas som mark för bostadsändamål. Resterande del är avsedd som park- och vägmark. Fastigheten är bebyggd med ett fritidshus. - Enligt planbestämmelserna får tomtplats inom denna del av planen inte ges mindre areal än 2 000 kvm. En avstyckning enligt yrkandet strider mot planen, eftersom antingen styckningslotten eller stamfastigheten kommer att innehålla mindre bostadsmark än 2 000 kvm. Planens syfte är uppenbarligen att endast en tomtplats skall inrymmas inom Oxhalsö 2:222. Byggnadsnämnden har vägrat lämna medgivande till undantag från planen och bestämmelserna. Den yrkade fastighetsbildningen strider således mot 3 kap 2 § FBL.
L.Ö. anförde besvär hos Stockholms TR, fastighetsdomstolen, och yrkade bifall till ansökningen om avstyckning. L.Ö. anförde: Han beviljades lagfart på fastigheten d 3 jan 1968. Han har inte tidigare underrättats om den byggnadsplan som fastställts för området d 25 maj 1970 och har därför inte beretts tillfälle att överklaga detta beslut. Den nuvarande byggnaden, som uppfördes år 1971, har på inrådan av berörda myndigheter placerats så att en avstyckning för ytterligare ett fritidshus i framtiden skulle kunna komma till stånd. Ett så stort grönområde som 4 700 kvm erfordras ej, eftersom inga utomstående utnyttjar denna mark. Grönområdet kunde ha fastställts till ca 4 400 kvm. Kravet på minsta areal om 2 000 kvm hade då kunnat uppfyllas vid avstyckning. Eftersom han själv är handikappad och i behov av hjälp, har han för avsikt att överlåta styckningslotten till en anhörig att där uppföra fritidsbostad.
Byggnadsnämnden bestred ändring och anförde följande. L.Ö. erhöll lagfart på fastigheten efter att byggnadsplanen blivit fastställd. Den tidigare ägaren hade i vederbörlig ordning erhållit underrättelse om att förslag till byggnadsplan blivit upprättat. Den 23 april 1971 erhöll L.Ö. byggnadslov för nybyggnad av fritidshus och uthus på fastigheten, sedan LSt:n beviljat dispens från rådande nybyggnadsförbud jämlikt 110 § byggnadslagen. L.Ö. har ej förebragt några särskilda skäl för att motivera avstyckning i strid med fastställd byggnadsplan för området.
TR:n (chefsrådmannen Knös, rådmannen Åslund, fastighetsrådet Nilsson samt nämndemännen Hoppe och Virgin) anförde i utslag d 18 dec 1981:
Skäl. Domstolen har företagit syn på fastigheten och därvid konstaterat att brunn och gemensam vattenledning finns, att förhållandena är goda för infiltrering av avloppsvatten och att styckningslotten är bevuxen med granskog.
Av fastighetens areal ligger ca 3 700 kvm inom det område, som enligt gällande byggnadsplan får användas för bostadsändamål. Halva denna areal skulle utgöra en för ny bebyggelse lämpad tomt och endast i ringa mån underskrida den för en tomtplats föreskrivna minsta arealen om 2 000 kvm. Med hänsyn härtill och även med beaktande ax fastighetens beskaffenhet och förhållandena i övrigt synes ej någon olämplig indelning i byggnadstomter komma till stånd genom en sådan delning. Domstolen finner således att tillstånd bör givas till den begärda avstyckningen, som är förenlig med byggnadsplanens syfte att reglera fritidsbebyggelsen.
TR:ns avgörande. Med bifall till besvären återförvisar domstolen förrättningen till fastighetsbildningsmyndigheten för avstyckning från Oxhalsö 2:222 av en avstyckningslott, i stort överensstämmande med vad som streckats på karta (bilaga till utslaget).
Byggnadsnämnden anförde besvär i Svea HovR och yrkade, att HovR:n med upphävande av TR:ns utslag måtte fastställa fastighetsbildningsmyndighetens beslut.
L.Ö. bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Svahn, fastighetsrådet Hall, hovrättsrådet Oldin och hovrättsassessorn Trägård, referent) anförde i utslag d 27 sept 1982:
Skäl. Byggnadsnämnden har till stöd för sin talan bl a gjort gällande, att den avvikelse från planen, som bifall till ansökan skulle innebära, ej är en sådan mindre avvikelse, som avses i 3 kap 2 § 3 st FBL och som kan ske utan nämndens medgivande.
Enligt förarbetena till FBL (prop 1969:128 s B 125) skall nämnda lagrum tillämpas med försiktighet och - vilket enligt HovR:ns mening ytterligare understryker vikten av restriktivitet - samråd med byggnadsnämnden ske i tveksamma fall.
I målet är fråga om nybildning av fastighet som med minst 150 kvm eller minst 7,5 procent skulle komma att avvika från den i detaljplanen bestämda minimiarealen för byggnads tomt.
Mot bakgrund av vad som förekommit under förarbetena finner HovR:n att avvikelsen inte kan ses som en mindre sådan. Vid angivet förhållande och då byggnadsnämnden motsätter sig fastighetsbildningen strider densamma mot 3 kap 2 § FBL.
HovR:ns avgörande. Med upphävande av TR:ns utslag fastställer HovR:n fastighetsbildningsmyndighetens beslut.
L.Ö. anförde besvär och yrkade, att HD med ändring av HovR:ns utslag måtte fastställa TR:ns utslag.
Byggnadsnämnden bestred ändringsyrkandet.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Forss, hemställde i betänkande, att HD måtte meddela följande utslag: Skäl. I 3 kap 2 § 1 st FBL föreskrivs, att fastighetsbildning inom område med byggnadsplan skall ske i överensstämmelse med planen. I samma § 3 st stadgas, att undantag från planen kan medges av länsstyrelse eller byggnadsnämnd samt att, även utan sådant medgivande, mindre avvikelse från plan får ske, om åtgärden är förenlig med planens syfte. Av förarbetena till det sistnämnda lagrummet (prop 1969:128 s B 125) framgår, att genom lagen någon ändring ej åsyftats i dittillsvarande rättsläge, vilket av fastighetsbildningskommittén (SOU 1963:68 s 204 f) beskrivs såsom medgivande mindre avvikelse från plan, där det i tillämpningen visar sig att den fått ett innehåll som inte varit avsett. Kommittén tillägger, att plan nämligen endast såtillvida skall binda fastighetsbildningen, att markens ändamålsenliga användning i överensstämmelse med planbestämmelserna inte försvåras och syftet med bestämmelserna eljest inte motverkas. Såsom HovR:n angivit framhålls vidare i förarbetena att stadgandet i 3 st skall tillämpas med försiktighet och samråd med byggnadsnämnden ske i tveksamma fall.
I detta mål är fråga huruvida bestämmelsen kan tillämpas på en ifrågasatt avstyckning, som strider mot byggnadsplan såtillvida att såväl stamfastighet som styckningslott skulle få en areal som med ungefär 150 kvm understiger den i planen föreskrivna minimiarealen för byggnadstomt 2 000 kvm.
L.Ö. gör gällande, att avstyckningen innebär endast en mindre avvikelse från planen och att åtgärden är förenlig med planens syfte samt att vid tillämpning av det aktuella lagrummet skall göras en sammanvägning av samtliga omständigheter och inte enbart en mätning av den procentuella avvikelsen från minimiarealen såsom HovR:n gjort.
Byggnadsnämnden bestrider såväl att planavvikelsen är mindre som att fastighetsbildningsåtgärden är förenlig med planens syfte.
Varken lagtextens lydelse eller vad förarbetena innehåller ger stöd för annat än att undantagsbestämmelsens tillämpning förutsätter två av varandra oberoende villkor, nämligen dels att planavvikelsen är mindre dels att fastighetsbildningsåtgärden ej strider mot planens syfte. Det kan alltså vara tillräckligt att inskränka prövningen såsom HovR:n gjort till ett konstaterande att villkoret att planavvikelsen skall vara mindre ej är uppfyllt. Huruvida en avvikelse från byggnadsplan är mindre eller ej måste bedömas med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt fall. Detta gäller även en avvikelse av förevarande slag, vars storlek lätt kan anges i siffror. Avvikelsen, vilken, som tidigare framhållits, berör såväl stamfastighet som styckningslott, kan inte anses vara mindre. Det slut HovR:ns utslag innehåller skall därför fastställas.
Slut. HD fastställer det slut HovR:ns utslag innehåller.
HD (JustR:n Hult, Holmberg, Erik Nyman, Bengtsson, referent, och Broomé) beslöt följande utslag:
Domskäl
Skäl. I 3 kap 2 § 1 st FBL föreskrivs att fastighetsbildning inom område med byggnadsplan skall ske i överensstämmelse med planen. I paragrafens 3 st stadgas att undantag från planen kan medges av länsstyrelse eller byggnadsnämnd samt att även utan sådant medgivande mindre avvikelse från plan får ske, om åtgärden är förenlig med planens syfte. Av förarbetena till lagstiftningen (SOU 1963:68 s 204 f; prop 1969:128 s B 57 f och 125) framgår att det förutsatts att man vid tillämpning av detta lagrum i allmänhet bör fästa avgörande vikt vid den ståndpunkt som planmyndigheterna på sakliga grunder intar till avvikelsen från planen.
Detta mål gäller tillämpning av nämnda lagrum på en ifrågasatt avstyckning, som strider mot byggnadsplan såtillvida att såväl stamfastighet som styckningslott skulle få en areal som med ungefär 150 kvm understiger den i planen föreskrivna minimiarealen för byggnadstomt, 2 000 kvm.
L.Ö. har gjort gällande att avstyckningen innebär endast en mindre avvikelse från planen och att åtgärden är förenlig med planens syfte samt att vid tillämpning av lagrummet skall göras en sammanvägning av samtliga omständigheter och inte enbart en sådan mätning av den procentuella avvikelsen fran minimiarealen som HovR:n gjort.
Byggnadsnämnden har bestritt att avstyckningen skulle medföra bara en mindre planavvikelse och vara förenlig med planens syfte. Nämnden har vidare framhållit att eftersom fastighetens beskaffenhet och storlek inte är unik inom planområdet ett medgivande till avstyckningen med all säkerhet skulle komma att följas av flera avstyckningar i strid med avstyckningsplanen.
Arealbestämmelserna i byggnadsplanen, som avser attraktiv kustmark med tät fritidsbebyggelse, får anses utgöra ett väsentligt inslag i planen. Med hänsyn härtill bör det endast i bagatellartade fall vara möjligt att vid fastighetsbildning avvika från dessa bestämmelser utan vederbörligt medgivande av planmyndighet. Den avvikelse avstyckningen skulle innebära överstiger klart vad som sålunda kan godtas. På grund härav bör, såsom HovR:n funnit, den begärda avstyckningen inte tillåtas.
Slut. HD fastställer det slut HovR:ns utslag innehåller.