NJA 1984 s. 742

Gåvoskattemål. Vid beräkning av substansvärde på icke börsnoterade aktier bör bolagets fastigheter, när utredning om deras verkliga värde vid gåvotillfället saknas, som huvudregel tas upp till taxeringsvärdet.

B.H. skänkte genom gåvobrev d 15 maj 1979 till sin son X.X. 560 aktier ur den post om 1 750 aktier som B.H. ägde i Aktiebolaget H & Söner.

I gåvodeklaration till LSt:n i Värmlands län angavs, under hänvisning till en i särskild bilaga gjord substansvärdeberäkning, att aktierna var värdelösa. Inom LSt:ns revisionsenhet gjordes en särskild värdering av aktierna. I ett av enheten d 10 okt 1980 upprättat värderingsbevis beräknades värdet på varje aktie i bolaget vid gåvotillfället till 200 kr. Värderingen uppgavs ha skett med ledning av riksskatteverkets anvisningar RSV 1972 serie 1 nr 7 och bolagets balansräkning d 30 april 1979. Vid beräkning av "dold reserv" i fastigheter hade taxeringsvärdet uppräknats med 1,33.

LSt:n (taxeringsintendenten Andersson) anförde i beslut d 26 maj 1981: Eftersom givaren inte genom gåvan avhänt sig hela sitt innehav av aktier i AB H & Söner skall gåvans värde beräknas med utgångspunkt i det pris som skulle erhållas för aktierna vid en försäljning under normala förhållanden. LSt:ns revisionsenhet har i anledning härav beräknat värdet till 200 kr per aktie. Utredningen i ärendet ger inte vid handen att detta värde skulle ha blivit för högt. Gåvans värde bestämmes på grund härav till 112 000 kr. LSt:n fastställer gåvoskatten till ett belopp av 15 800 kr.

X.X. anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att HovR:n skulle, med ändring av LSt:ns beslut, bestämma att någon gåvoskatt inte skulle utgå på gåvan.

Kammarkollegiet bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Löfstedt och hovrättsrådet Lindquist, referent) meddelade d 28 jan 1983 följande beslut: HovR:n lämnar besvären utan bifall.

Adj led Östberg, med vilken hovrättsrådet Berzins förenade sig, var skiljaktig och anförde: Jag finner att LSt:ns värdering av aktierna bör frångås på så sätt att den dolda reserven i fastigheter beräknas till skillnaden mellan taxeringsvärdet 669 000 kr och bokförda värdet 607 357 kr eller 61 643 kr. Till följd härav blir värdet av varje aktie vid gåvotillfället avrundat 140 kr och gåvans sammanlagda värde 78 400 kr. Skatten härpå utgör 7 808 kr. Med ändring av LSt:ns beslut fastställer jag skatten till 7 808 kr.

X.X. anförde besvär och yrkade att gåvoskatten skulle fastställas till 7 88 kr.

Kammarkollegiet bestred bifall till besvären.

Betänkande

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Östling, hemställde i betänkande om följande beslut:

Domskäl

Skäl. X.X:s yrkande i HD innebär att varje aktie skall värderas till avrundat 140 kr och gåvans sammanlagda värde således bestämmas till 78 400 kr. Till stöd för yrkandet har X.X. anfört att den vid LSt:ns substansvärdering av aktierna gjorda uppräkningen av fastigheternas taxeringsvärden med faktorn 1,33 strider mot de värderingsgrunder som gäller vid direkt gåva av fastighet och att fastigheternas verkliga saluvärde sannolikt inte ens nådde upp till 1979 års taxeringsvärde.

Kammarkollegiet har anfört: Beträffande gåva av fast egendom är huvudregeln att sådan egendom skall värderas med ledning av taxeringsvärdet. Det accepteras då i normalfallet att värdet på den bortgivna egendomen sätts lägre än gåvans verkliga värde. Något liknande gäller inte vid värdering av gåva av aktier som skall uppskattas enligt regeln i 23 § B lagen om arvsskatt och gåvoskatt. Sådan aktie skall värderas till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Det är då riktigt att som LSt:n räkna med "dold reserv" i fast egendom. Denna reserv torde vara försiktigt beräknad.

De ifrågavarande aktierna är inte börsnoterade eller föremål för liknande notering. Eftersom gåvan inte avsett samtliga givarens aktier i bolaget är enligt 43 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt de särskilda värderingsreglerna i 23 § F samma lag inte tillämpliga. Aktierna skall därför såsom kammarkollegiet anfört värderas till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

LSt:n har - i enlighet med allmänt antagen praxis - till ledning vid värderingen tillämpat i huvudsak de grunder som anges i riksskatteverkets anvisningar 1972 serie 1 nr 7. Eftersom bolaget är ett rörelsedrivande fåmansbolag har sålunda värdet på aktierna uppskattats enligt den s k substansvärdemetoden. Emellertid har LSt:n därvid i fråga om bolagets fastigheter med avvikelse från anvisningarna utgått från ett värde som med 33 % överstiger det för år 1979 åsatta taxeringsvärdet, vilket var 669 000 kr. Värdet på fastigheterna har således antagits vara (669 000 x 1,33 =) 889 770 kr.

Beträffande värdesättning av ett bolags fastigheter vid substansvärdeberäkning anges i anvisningarna att sådana i regel bör upptas till taxeringsvärdet. Vidare anges att om bolaget innehar fastighet, vars verkliga värde avsevärt överstiger taxeringsvärdet, skäligt tillägg till taxeringsvärdet bör göras, men att sådan justering bör ske endast om fastighetens bokförda värde avsevärt överstiger taxeringsvärdet. Dessutom anges inledningsvis beträffande substansvärdering av fåmansbolag att värdet i huvudsak bör beräknas efter samma värde på tillgångar och skulder som aktieägaren skulle haft att själv uppta vid förmögenhetsberäkningen, om tillgångarna och skulderna varit hans personliga.

Av handlingarna framgår att LSt:n grundat sin uppräkning av taxeringsvärdet på det förhållandet att de nyare reglerna för fastighetstaxering - vilka legat till grund för de år 1979 gällande taxeringsvärdena - föreskriver att taxeringsvärde skall åsättas till det belopp som motsvarar 75 % av fastighetens marknadsvärde, medan däremot de vid tiden för tillkomsten av riksskatteverkets ovannämnda anvisningar gällande reglerna angav att taxeringsvärde skulle åsättas till det belopp som motsvarade "allmänna saluvärdet". Vidare har LSt:n noterat att bolagets fastigheter vid 1981 års allmänna fastighetstaxering - på grundval av 1979 års priser - åsatts värdet 1 288 000 kr och anfört att det i substansvärderingen upptagna värdet 889 770 kr är lågt i förhållande till det marknadsvärde som sistnämnda taxering utvisar (1,33 x 1 288 000 kr).

Den genom ändring av 9 § kommunalskattelagen år 1973 införda regeln, att taxeringsvärde skall bestämmas till 75 % av marknadsvärdet, innebar i stort sett inte annat än lagfästande av en i praxis vid taxeringsarbetet redan tidigare tillämpad princip, som hade sin grund i det allmänna kravet att åsättande av taxeringsvärden skall ske med skälig försiktighet. Sådan försiktighet bör iakttas också vid uppskattning av egendom för arvs- och gåvobeskattning. Den berörda lagändringen kan därför inte anses utgöra skäl att frångå tidigare tillämpade värderingsprinciper. I de anvisningar för substansvärdering av aktiebolag som riksskatteverket har utfärdat efter lagändringen har för övrigt regeln att fastigheter i princip skall tas upp till taxeringsvärdet bibehållits.

I detta fall föreligger inte någon utredning beträffande fastigheternas verkliga värde vid gåvotillfället. I bolagets balansräkning d 30 april 1979 har fastigheterna upptagits till lägre belopp än taxeringsvärdet. Vid angivna förhållanden saknas hållbar grund för att vid substansvärderingen uppskatta dem till annat belopp än det vid gåvotillfället gällande taxeringsvärdet.

På grund av det anförda och med den av LSt:n i övrigt gjorda substansvärdeberäkningen bör värdet av varje aktie bestämmas till 140 kr och följaktligen gåvovärdet till 78 400 kr. Gåvoskatten härpå utgör 7 808 kr.

Slut. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD gåvoskatten till 7 808 kr.

HD (JustR:n Hesser, Mannerfelt, Knutsson, referent, Persson och Bengtsson) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.