NJA 1986 s. 257

(Jfr 1984 s 207)

I en till HD d 28 aug 1985 inkommen inlaga som innebar ansökan om stämning yrkade L.S. skadestånd av staten enligt skadeståndslagen.

I enlighet med hemställan av föredraganden, RevSekr Adolfsson, fattade HD (JustR:n Sven Nyman, Vängby, Jermsten, Magnusson och Nyström, referent) följande, d 16 maj 1986 meddelade slutliga beslut: I mål mellan L.S., kärande, och Sveriges Riksradio Aktiebolag, svarande, meddelade Malmö TR d 15 febr 1984 dom vari käromålet i allt väsentligt ogillades.

Sedan L.S. fullföljt talan mot TR:ns dom och yrkat helt bifall till sin vid TR:n förda talan fastställde HovR:n över Skåne och Blekinge i dom d 28 juni 1985 TR:ns dom såvitt käromålet ogillats. HD har i beslut denna dag ej funnit skäl meddela prövningstillstånd, i följd varav HovR:ns dom skall stå fast.

L.S. har i HD yrkat att staten enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen (1972:207) till honom skall förpliktas utge skadestånd i anledning av fel vid myndighetsutövning av TR:n och HovR:n i nyss nämnt mål.

I 3 kap 7 § skadeståndslagen stadgas att talan om ersättning enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen inte får föras med anledning av beslut av lägre myndighet mot vilket talan fullföljts till HD utan att beslutet upphävts eller ändrats. Som nyss angivits har HD fattat beslut som innebär att HovR:ns ovan nämnda dom skall stå fast.

På grund av vad sålunda anförts och då av 3 kap 10 § skadeståndslagen jämförd med 2 kap 2 § RB följer att talan om ersättning enligt 3 kap 2 § skadeståndslagen på grund av fel eller försummelse av domare vid TR ej kan tas upp till prövning av HD som första instans, kan L.S:s ersättningstalan mot staten inte till någon del tas upp till prövning av HD. HD avvisar L.S:s talan.