NJA 1988 s. 680
Ett engelskt bolag sålde varor till en köpare i Sverige. En av bolaget anlitad fraktförare transporterade varorna från England till köparen på ett sätt som enligt dennes mening stred mot avtalet med säljarbolaget. Genom att mottaga varorna har köparen ansetts ändå ha blivit skyldig att till fraktföraren betala frakt och ersättning för kostnader.
Freight Masters Transport and Shipping AB yrkade vid Linköpings TR betalningsföreläggande för K.K. avseende en fordran om 2 243 kr enligt faktura d 24 nov 1983 rörande sjöfrakt m m jämte månatlig ränta på beloppet med två procent från d 10 dec 1983. Sedan K.K. bestritt ansökningen hänsköts målet på bolagets begäran såsom tvistigt till rättegång.
TR:n (t f rådmannen Orstadius) handlade målet enligt lagen om rättegången i tvistemål om mindre värden och anförde i dom d 29 nov 1985: Bolaget har i rättegången vidhållit sin talan men ändrat ränteyrkandet till att avse ränta enligt 6 § räntelagen från den angivna dagen. Till stöd för yrkandet har bolaget anfört: Bolaget har genom dess agent i England från ett företag i England, J.P. Sales Limited (J.P.) fått i uppdrag att från England till Linköping frakta gods som K.K. köpt av det engelska bolaget. Enligt uppdraget skulle leveransen utföras Ex works, dvs fritt från säljarens fabrik/lager vilket innebar att köparen hade att betala frakten och bolagets kostnader vid mottagandet. Genom ett telefonsamtal d 24 okt 1983 underrättade bolaget K.K. om att godset anlänt till Sverige och erhöll uppgift från henne om vart i Sverige godset skulle levereras. Bolaget lät sedan transportera godset till den av henne anvisade adressen i Linköping. Den chaufför som utförde transporten försummade emellertid att vid överlämnandet av godset till henne kräva frakten och de kostnader som bolaget haft i anledning av uppdraget. Av det yrkade beloppet avser 500 kr sjöfrakt, 210 kr transport och omhändertagande i hamn, 600 kr kostnader och frakt i utlandet, 80 kr terminalavgift, 30 kr speditionsarvode, 180 kr tulldeklaration och 643 kr mervärdeskatt. Enligt de regler som gäller för transportavtal har mottagaren att ersätta transportören för frakten och de kostnader denne haft. Bolaget har inte tidigare haft något affärsförhållande till K.K.
K.K. har i rättegången till en början vidhållit bestridandet av käromålet i dess helhet men vid ett sammanträde i målet medgett att utge 1 000 kr jämte den av bolaget yrkade dröjsmålsräntan vilken jämväl i övrigt vitsordats såsom i och för sig skälig. Hon har vidare anfört: Hon köpte godset av J.P. som enligt köpeavtalet på hennes bekostnad skulle ombesörja transporten av godset till Linköping. Det var därvid inte tal om vilket transportsätt som skulle anlitas men hon utgick från att J.P. såsom vid samtliga deras tidigare affärer, skulle sända godset, som hade en bruttovikt om endast 11 kg, med post, vilket är det billigaste fraktsättet. Något avtal har inte träffats mellan bolaget och henne om transporten. Hon har inte tidigare haft något affärsförhållande till bolaget. Hon är således inte skyldig att betala bolaget för dess frakt och kostnader. Hon medger likväl att ersätta bolaget med 643 kr för mervärdeskatten, 180 kr för tulldeklaration och 30 kr för speditionsarvode samt 147 kr avseende skälig frakt för godset per post.
TR:n gör följande överväganden.
I målet är ostridigt att K.K. avtalat med säljaren J.P. att denne på hennes bekostnad skulle ombesörja befraktning av godset från England till Linköping. Ostridigt är även att säljaren anlitat bolaget för transportuppdraget och att K.K. mottagit godset av bolaget. Det har inte påståtts att bolaget varit försumligt vid utförandet av transportuppdraget. Vid dessa förhållanden är K.K. - oavsett att hon själv inte ingått i avtalsförhållande med bolaget - skyldig att gentemot bolaget svara för frakten och bolagets kostnader i anledning av transporten. Tvist råder inte om skäligheten av det yrkade beloppet för det arbete bolaget utfört och de kostnader det haft i anslutning därtill. Käromålet skall således bifallas.
Domslut
Domslut. K.K. skall till Freight Masters Transport and Shipping AB betala 2 243 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen (i dess lydelse före d 1 juli 1984) från d 10 dec 1983 till dess betalning sker.
Göta HovR
K.K. fullföljde talan i Göta HovR och yrkade att HovR:n måtte förplikta henne att till bolaget betala endast 1 000 kr.
Bolaget bestred ändring.
HovR:n (hovrättslagmannen Persson och hovrättsrådet Ström) anförde i dom d 20 mars 1987:
Domskäl
Domskäl. Enligt transporträttsliga regler är mottagaren av godset skyldig att ersätta transportören för frakt och andra kostnader i samband med transporten i och med att han valt att ej avvisa utan att mottaga godset. Detta gäller oavsett om mottagaren kan ha fog för anmärkning mot avsändaren för dennes val av transportsätt. I och med att K.K. valde att mottaga varorna, blev hon således skyldig att ersätta Freight Masters för frakten och därmed sammanhängande kostnader. På grund härav och då K.K. ej har gjort gällande att yrkad ersättning är oskälig när det gäller transport av det slag som här valts, skall käromålet bifallas.
Domslut
Domslut. HovR:n fastställer TR:ns dom.
Referenten, hovrättsrådet Ericsson var av skiljaktig mening och anförde: Under vissa förutsättningar är mottagare av gods skyldig att gentemot transportören svara för transportkostnader. Sådana förutsättningar föreligger inte i detta fall.
Frågan i målet om K.K. är skyldig att betala Freight Masters det yrkade beloppet skall bedömas enligt vanliga avtalsrättsliga regler.
K.K. har inte träffat avtal med Freight Masters om transporten utan Freight Masters har genom sin agent i England träffat avtal med J.P. om denna.
Det uppdrag K.K. givit J.P. får, med hänsyn till vad hon uppgivit om sina tidigare affärskontakter med J.P. anses ha avsett att J.P. skulle ombesörja transport av rockarna till henne med post. K.K. är inte ansvarig gentemot Freight Masters för att J.P. vid fullgörandet av transportuppdraget valt ett annat och väsentligt dyrare alternativ.
Freight Masters talan kan inte bifallas i vidare mån än vad K.K. medgivit.
K.K. (ombud jur kand Göran Wålander) sökte revision och yrkade bifall till sin talan i HovR:n.
Bolaget bestred ändring.
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr W. hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande dom: Domskäl. Ingenting motsäger K.K:s påstående att hon vid avtalsslutet med J.P. utgick från att det engelska bolaget skulle sända de beställda varorna som postpaket, ett försändelsesätt parterna tidigare begagnat sig av. Emellertid valde det engelska bolaget att sända varorna i en kombinerad transport, med skepp och lastbil. Detta försändelsesätt är ostridigt dyrare än att sända varorna som postpaket. K.K. hade därför, utan att bli betalningsskyldig gentemot Freight Master för frakt och bolagets utlägg, kunnat vägra mottaga godset. K.K. mottog dock godset, som av misstag utlämnades till henne utan att hon avkrävdes betalning för frakt och andra kostnader. K.K. förnekar inte att hon mottagit fraktsedeln, och hon lämnar bolagets uppgift om fraktsedelns innehåll av kostnader och utlägg obestridd. Vid sådana förhållanden är K.K. som genom att mottaga varorna inträtt i fraktavtalet, skyldig att erlägga skälig frakt och ersätta bolaget de utlägg det haft för hennes räkning. Som skälig frakt får anses gängse frakt för det transportsätt, på vilket godset befordrats. K.K. har icke ens påstått att henne debiterad frakt är högre än den gängse frakt bolaget debiterar vid liknande transporter. Hon är därför, även om det vore billigare att sända de aktuella varorna som postpaket, skyldig att till bolaget erlägga det fordrade beloppet.
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.
HD (JustR:n Palm, Rydin, Gad, Svensson och Danelius, referent) beslöt följande dom:
Domskäl
Domskäl. Av handlingarna i målet framgår bl a följande. K.K. som bedriver affärsverksamhet i Linköping, träffade med det engelska bolaget J.P. Sales Limited (i det följande benämnt J.P.) avtal om inköp av ett parti jackor, vilka skulle levereras till henne i Linköping. K.K. skulle svara för kostnaderna för transporten från England till Linköping. J.P. uppdrog åt Freight Masters, genom dess agent i Storbritannien, att ombesörja transporten och leveransen till K.K. Transporten skedde med båt till Göteborg och därifrån med bil till Linköping, där varorna levererades till och mottogs av K.K. Freight Masters krävde därefter K.K. på betalning för frakten och kostnader som Freight Masters haft i samband med transporten.
K.K. har bestritt betalningsskyldigheten utom såtillvida att hon gått med på att betala vad det skulle ha kostat att sända varorna som postpaket. Som grund har hon åberopat att J.P. måste ha förstått att hon avsåg att, liksom vid tidigare leveranser till henne från bolaget, det billigare transportsättet postbefordran skulle användas.
Enligt transporträttsliga grundsatser, som kommit till uttryck såväl i internationella konventioner som i svensk lag - såvitt gäller vägtransporter, artikel 13 i konventionen (50 1969:23) om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR), 1 § lagen (1969:12) med anledning av Sveriges tillträde till konventionen d 19 maj 1956 om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg, 20 § lagen (1974:610) om inrikes vägtransport, jfr NJA II 1969 s 154 f och 1975 s 55 ff - har den genom ett fraktavtal anvisade mottagaren av godset rätt att, när detta kommit fram till bestämmelseorten, kräva att fraktföraren utlämnar godset till honom. Gör mottagaren i sådant fall anspråk på godset, blir han dock samtidigt skyldig att betala den frakt samt de avgifter och andra kostnader som fraktföraren är berättigad uppbära enligt fraktavtalet. Vid internationella transporter på vilka CMR är tillämplig följer av artiklarna 6 punkt 1 i) och 13 punkt 2 CMR att frakten och övriga kostnader skall framgå av fraktsedeln och att mottagarens betalningsskyldighet avser vad som i detta hänseende anges på fraktsedeln.
I nu förevarande fall har Freight Masters levererat varorna till K.K. Genom att mottaga varorna har hon utnyttjat sin rätt enligt fraktavtalet. Hon har därmed också ådragit sig skyldighet gentemot Freight Masters att betala frakt och andra kostnader för transporten. Det har i målet inte gjorts gällande att det krav som framställts mot K.K. avsett ett högre belopp än Freight Masters varit berättigat uppbära enligt fraktavtalet. K.K:s invändning att transporten utförts på ett alltför kostsamt sätt berör enbart hennes avtalsrättsliga förhållande till J.P. och kan inte befria henne från skyldigheten att, sedan hon mottagit varorna, ersätta Freight Masters för den transport som faktiskt kommit till stånd.
Domslut
Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.