NJA 1992 s. 517
Underlåtenhet av HovR att innan ett mål avgjorts på handlingarna lämna parterna tillfälle att slutföra sin talan har ansetts som sådant rättegångsfel som föranleder undanröjande av HovR:ns dom.
HD
(Jfr 1981 s 995)
Jakobsbergs TR dömde d 30 maj 1991 J.H. för värnpliktsbrott till 60 dagsböter å 30 kr. Sedan J.H. överklagat domen till Svea HovR fastställde HovR:n i dom d 18 dec 1991 TR:ns dom.
J.H. sökte revision, men HovR:n avvisade i beslut d 22 jan 1992 hans revisionstalan därför att revisionsinlagan hade kommit in för sent. HD fann i beslut d 12 mars 1992 ej skäl att bevilja prövningstillstånd i anledning av J.H:s besvär över avvisningsbeslutet.
I anslutning till avvisningsbeslutet anförde HovR:n följande: Av J.H:s revisionsinlaga framgår att han är missnöjd över att HovR:n har meddelat dom i målet utan huvudförhandling. Vid genomgång av akten konstaterar HovR:n att J.H. genom ett förbiseende inte hade underrättats om att HovR:n avsåg att avgöra målet utan huvudförhandling; han hade alltså inte fått ett s k slutföreläggande i målet. Med anledning härav beslutar HovR:n att översända handlingarna i målet till HD för prövning av huruvida HovR:ns nämnda förbiseende bör föranleda någon HD:s åtgärd.
HD tog upp J.H:s talan som besvär över domvilla.
Riksåklagaren förklarade sig medge att HD skulle undanröja HovR:ns dom på grund av domvilla och förordna om ny handläggning vid HovR:n.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, Revsekr Rüger, föreslog i betänkande följande beslut:
Domskäl
Skäl. Följande är utrett i målet. Sedan vadeinlagan kompletterats, förelades åklagaren att inkomma med genmäle. Genmälet översändes enligt anteckning på dagboksbladet för kännedom till J.H.. Därefter avgjorde HovR:n målet utan huvudförhandling. Varken J.H. eller åklagaren bereddes tillfälle att slutföra sin talan.
Bestämmelserna när en HovR får avgöra mål utan huvudförhandling återfinns i 51 kap 21 § RB. Vad som gäller avseende skriftväxlingen, när ett beslut att handlägga målet utan huvudförhandling fattats, framgår av 51 kap 22 § samma balk. Beslutet är av preliminär natur och utgör en förberedande åtgärd inför den kommande föredragningen av målet för avgörande. Syftet med regleringen är enligt förarbetena, att en part inte skall överrumplas av ett avgörande på handlingarna (se NJA II 1954 s 298 och 301, jfr SOU 1953:26 s 79). HovR:ns handläggning torde på anförda skäl innefatta sådant rättegångsfel, som bör föranleda undanröjande av dess dom (jfr NJA 1981 s 441 och 995). På grund härav, och då riksåklagaren gör samma bedömning, skall domen undanröjas och målet återförvisas till HovR:n för vederbörlig behandling.
Domslut
HD:s avgörande. HD undanröjer HovR:ns dom och visar målet åter till HovR:n för erforderlig behandling.
HD (JustR:n Knutsson, Bengtsson, referent, Gad, Svensson och Danelius) fattade följande slutliga beslut: I sin vadeinlaga och i en kompletterande inlaga till HovR:n yrkade J.H. frikännande från ansvar och utvecklade sin talan utan att ta ställning till frågan om huvudförhandling skulle hållas. I genmäle hemställde åklagaren att TR:ns dom skulle fastställas. HovR:n avgjorde sedan målet på handlingarna utan att lämna parterna tillfälle att slutföra sin talan. Enligt 51 kap 22 § RB har detta kunnat ske endast om det varit uppenbart att talan redan slutförts. Ingenting i J.H:s inlagor har emellertid tytt på att han avstått från att begära huvudförhandling och ansett sig inte ha något att tillägga i målet. HovR:ns angivna förfarande utgör därför - såsom också riksåklagaren ansett - ett sådant rättegångsfel som enligt 59 kap 1 § 4 RB föranleder att HovR:ns dom skall undanröjas och målet på nytt handläggas i HovR:n.
HD undanröjer HovR:ns dom och förordnar att ny handläggning skall äga rum i HovR:n.