NJA 1994 s. 106

G.S. fullföljde talan i HovR:n för Västra Sverige och yrkade att han skulle dömas till skyddstillsyn med föreskrift om behandlingsplan. Åklagaren bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Wennberg, hovrättsrådet Nyström, tf hovrättsassessorn Kristensson, referent, samt nämndemännen Quiding och Ljungek) anförde i dom d 16 aug 1993: Domskäl. I enlighet med TR:ns dom har G.S. gjort sig skyldig till grovt rattfylleri.

G.S. avsåg att köra minst 4 km, i huvudsak på genomfartsleder i Halmstad. Denna omständighet i förening med den höga alkoholhalten gör att brottet får anses vara av sådan art att fängelse normalt skall ådömas. Frågan är då om sådana omständigheter föreligger som ändock föranleder en icke frihetsberövande påföljd.

I HovR:n har frivårdsmyndigheten yttrat sig på nytt och föreslagit att G.S. döms till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan. Myndigheten har härvid anfört att G.S. sedan någon vecka efter TR:ns dom levt i enlighet med den behandlingsplan för kontraktsvård som han undertecknat före TR:ns dom. Under denna period har ett stort antal helt oanmälda alkoholtester gjorts. Inte vid något tillfälle har någon alkoholanvändning kunnat påvisas och G.S. har visat en vilja att leva alkoholfritt. Han har skött överenskommelsen mönstergillt.

Utredningen om G.S:s personliga förhållanden ger vid handen att han är i behov av skyddstillsyn. Han har förklarat sig ha för avsikt att leva alkoholfritt och vara villig att undergå behandling enligt den upprättade planen. Enligt vad som framkommit vid huvudförhandlingen är G.S. motiverad för en långvarig behandling mot sitt missbruk. HovR:n finner att särskilda skäl nu föreligger att bestämma påföljden till skyddstillsyn och därvid förena denna med en särskild behandlingsplan. Eftersom behandlingen är av avgörande betydelse för påföljdsvalet bör i domslutet anges hur långt fängelsestraff som skulle ha ådömts om fängelse i stället hade valts som påföljd. Med hänsyn till brottets art bör skyddstillsynen dessutom förenas med ett bötesstraff.

G.S. (offentlig försvarare advokaten G.A.) sökte revision och yrkade att HD skulle upphäva det av HovR:n bestämda bötesstraffet.

Riksåklagaren bestred ändring.

Parterna på ömse sidor förklarade sig inte ha något att erinra mot att målet avgjordes utan huvudförhandling.

Betänkande

HD (JustR:n Knutsson, Gregow, Lars K Beckman, referent, Nyström och Törnell) beslöt följande dom: Domskäl. I målet är fråga endast om den för grovt rattfylleri bestämda påföljden skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (sk kontraktsvård) skall förenas med böter eller inte.

Kontraktsvård åläggs i form av en föreskrift vid skyddstillsyn. Enligt 28 kap 2 § BrB får skyddstillsyn förenas med dagsböter vare sig böter har föreskrivits för brottet eller inte. Vid bedömningen av frågan om skyddstillsyn bör förenas med dagsböter skall rätten enligt 30 kap 10 § BrB beakta om detta är påkallat med hänsyn till brottslighetens straffvärde eller art eller den tilltalades tidigare brottslighet. Vid grovt rattfylleri anses brottslighetens art tala för fängelse.

Det har inte föreskrivits några särskilda begränsningar i möjligheten att förena kontraktsvård med böter. Frågan i vad mån kontraktsvård bör förenas med böter har inte berörts i förarbetena till bestämmelserna om kontraktsvård eller i annat lagstiftningssammanhang.

Vid tillkomsten av bestämmelserna om kontraktsvård framhölls bl a att valet av vårdform skulle göras uteslutande med utgångspunkt i vårdbehovet och att man fick avstå från kontraktsvård om det i något fall visade sig att den tänkta vårdformen var alltför kortvarig eller öppen för att kunna accepteras av domstolen med hänsyn till brottets beskaffenhet (se prop 1986/87:106 s 47).

Vid kontraktsvård skall domstolen, om den planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn, i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha ådömts, om fängelse hade valts som påföljd (se 28 kap 6 a § 1 st BrB). Undanröjs skyddstillsyn skall rätten enligt 28 kap 9 § BrB bestämma annan påföljd för brottet och härvid ta skälig hänsyn till vad den dömde undergått till följd av domen på skyddstillsyn samt till böter som ådömts enligt 28 kap 2 §. Har alternativt fängelsestraff satts ut i domen skall, om fängelse ådöms, detta beaktas när straffets längd bestäms. Med hänsyn till möjligheten att sätta ut ett alternativt fängelsestraff brukar kontraktsvård karakteriseras som en form av villkorligt fängelse.

En skärpning av påföljden kontraktsvård med ett bötesstraff skulle i och för sig kunna öka möjligheterna att undvika fängelse och i stället välja kontraktsvård. En sådan tillämpning saknar emellertid stöd i förarbetena och kombinationen kontraktsvård-böter framstår i regel inte heller som lämplig. HD anser därför att kontraktsvård inte annat än undantagsvis bör förenas med böter. Om det alternativa fängelsestraffet är relativt kort bör påföljdskombinationen över huvud taget inte komma i fråga.

På grund av det anförda skall det av HovR:n bestämda bötesstraffet upphävas.