lagen.nu

NJA 1994 s. 265

Ett mellan makar i anledning av äktenskapsskillnad upprättat och av båda undertecknat skriftligt avtal har ansetts utgöra en bekräftelse av att egendomen i makarnas bo delats mellan dem. Eftersom därför en formenlig bodelning ansetts ha skett har bodelningsförrättare, som begärts av en av makarna, inte förordnats.

Sedan Alingsås TR i beslut d 12 sept 1989 förordnat om betänketid i mål om äktenskapsskillnad mellan O.K. och A-M.K. träffade dessa d 13 dec 1989 ett skriftligt avtal av följande innehåll: "Härmed överenskommes att med detta avtals undertecknande har bådas våra ekonomiska mellanhavanden med varandra slutgiltigt reglerats. I fortsättningen har vi endast gemensamma intressen i våra barn. Underhållet för dessa är reglerat på annat sätt." Avtalet var undertecknat av båda makarna.

TR:n dömde d 7 mars 1990 till äktenskapsskillnad mellan makarna och domen vann laga kraft.

A-M.K. ansökte vid Alingsås TR om förordnande av bodelningsförrättare mm.

O.K. bestred hennes ansökan med hänvisning till avtalet d 13 dec 1989.

TR:n (rådmannen Nordström och tre nämndemän) anförde i slutligt beslut d 6 febr 1991: TR:n finner att det avtal som parterna upprättat är att anse som en bodelningshandling. Eftersom bodelning redan skett, skall bodelningsförrättare inte förordnas. Av samma skäl saknas laga stöd för beslut om särskild förvaltning av O.K:s egendom.

A-M.K:s påstående att bodelningshandlingen skulle vara ogiltig kan inte prövas i ärendet utan måste hon väcka särskild talan härom.

TR:n lämnar A-M.K:s ansökan utan bifall.

A-M.K. anförde besvär i HovR:n för Västra Sverige och yrkade, under påstående att det mellan parterna upprättade avtalet inte var att anse som en bodelningshandling, att HovR:n skulle förordna bodelningsförrättare.

O.K. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Lindqvist, hovrättsrådet Josefson och tf hovrättsassessorn Lantz, referent) anförde i slutligt beslut d 27 mars 1992: Varken av avtalets lydelse eller vad som i övrigt åberopats i målet kan det anses framgå att bodelning har förrättats mellan parterna. Hinder föreligger därför inte mot att bodelningsförrättare förordnas. Bodelningsförrättare bör lämpligen utses av TR:n.

Med upphävande av TR:ns beslut återförvisar HovR:n målet till TR:n för fortsatt handläggning.

O.K. (ombud advokaten A.L.) anförde besvär och yrkade att A-M.K:s ansökan om förordnande av bodelningsförrättare skulle ogillas.

A-M.K. (ombud advokaten M.Å.) bestred ändringsyrkandet.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Bergendal, föreslog i betänkande att HD skulle meddela beslut, som inleddes med en redogörelse för fakta i huvudsaklig överensstämmelse med inledningen av referatet och sedan fortsatte: Enligt köpekontrakt och köpebrev, dagtecknade d 15 dec 1989, överlät A-M.K. hälften av makarnas fastighet till O.K..

A-M.K. har ansökt om att bodelningsförrättare skall förordnas. O.K. har, med hänvisning till avtalet d 13 dec 1989, bestritt hennes ansökan.

En formenlig bodelning skall i princip ske när ett äktenskap upplöses, även om en faktisk fördelning av makarnas tillgångar redan skett. Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall enligt 9 kap 4 § ÄktB förrättas när äktenskapet har upplösts men kan, om någon av makarna så önskar, ske så snart ett äktenskapsskillnadsmål anhängiggjorts. I 9 kap 5 § ÄktB stadgas att över bodelning skall upprättas en handling som skrivs under av båda makarna. Formlig bodelning är inte obligatorisk utan kan underlåtas om makarna är ense därom (prop 1986/87:1 s 146).

Det mellan O.K. och A-M.K. träffade avtalet har inte betecknats som bodelningsavtal. Det innehåller heller inga uppgifter om vilken egendom makarna äger eller hur egendomen fördelats. Den omständigheten att O.K. förvärvat A-M.K:s fastighetsandel genom köp motsäger också att bodelning skall anses ha skett mellan makarna genom avtalet d 13 dec 1989.

Emellertid kan avtalet knappast förstås på annat sätt än som en bekräftelse på att faktisk fördelning av egendomen skett och att makarna var ense om att bodelning därför var obehövlig. En sådan överenskommelse är, då den som i detta fall uppfyller formkraven för ett bodelningsavtal, bindande för parterna och utgör hinder mot bodelningsförrättning. Bodelningsförrättare skall därför inte utses.

HD:s avgörande. Med upphävande av HovR:ns beslut fastställer HD det slut vartill TR:n kommit.

HD (JustR:n Vängby, Gregow, Sterzel, Nyström, referent, och Törnell) fattade följande slutliga beslut: Skäl. (Dessa inleddes med en redogörelse för fakta i huvudsak överensstämmande med inledningen till referatet; red:s anm.)

A-M.K. har ansökt om att bodelningsförrättare skall förordnas. O.K. har, med hänvisning till avtalet d 13 dec 1989, bestritt hennes ansökan.

Enligt 17 kap 1 § ÄktB skall, om makar inte kan enas om bodelning, domstol på ansökan av make förordna någon att vara bodelningsförrättare. Av bestämmelsen följer att bodelningsförrättare inte skall förordnas bl a om det framgår att bodelning redan har skett.

En formenlig bodelning skall i princip ske när ett äktenskap upplöses, även om en faktisk fördelning av makarnas tillgångar redan skett. Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad skall enligt 9 kap 4 § ÄktB förrättas när äktenskapet har upplösts men skall, om någon av makarna begär det, ske så snart ett äktenskapsskillnadsmål anhängiggjorts. I 9 kap 5 § ÄktB stadgas att över bodelning skall upprättas en handling som skrivs under av båda makarna.

Makar har full avtalsfrihet mellan sig. Även bodelning är i princip ett fristående avtal mellan makarna och ingår, om den förrättas i anledning av äktenskapsskillnad, inte i skillnadsmålet. Några krav på bodelningsavtalets innehåll utöver vad nyss sagts om skriftlig form och båda makarnas underskrift har inte uppställts av lagstiftaren. Syftet med formkravet har angivits vara endast att av bodelningshandlingen skall kunna utläsas, att ett skifte skett av den egendom det är fråga om. Av främst praktiska skäl torde dock en bodelningshandling i de flesta fall ange hur makarnas viktigaste tillgångar och skulder fördelats mellan dem och därmed vilken egendomsfördelning som i fortsättningen skall gälla.

Det mellan O.K. och A-M.K. träffade skriftliga avtalet har visserligen inte betecknats som bodelningsavtal och det nämner inte heller ordet bodelning. Det kan emellertid inte råda någon tvekan om att avtalet innebär en bekräftelse av att egendomen i boet har delats och att makarna inte har några ytterligare anspråk mot varandra. Handlingen är underskriven av båda makarna. Det måste därför anses ha skett en formenlig bodelning. Att det av handlingen inte framgår hur delningen har ägt rum saknar betydelse.

På grund av det anförda skall bodelningsförrättare inte förordnas.

HD:s avgörande. Med upphävande av HovR:ns beslut fastställer HD det slut vartill TR:n kommit.

HD:s beslut meddelades d 28 april 1994 (nr SÖ 112).

Metadata

Rättsfall som hänvisar till detta (3)

NJA 2002 s. 626: I en bodelningshandling har makarna bestämt att deras lösöre skulle sämjedelas, varjämte principer för delningen angetts med avseende på viss egendom samt bodelningen förklarats utgöra en slutlig...
NJA 2002 s. 626: I en bodelningshandling har makarna bestämt att deras lösöre skulle sämjedelas, varjämte principer för delningen angetts med avseende på viss egendom samt bodelningen förklarats utgöra en slutlig...
NJA 2004 s. 317: Fråga i mål om förordnande av bodelningsförrättare om ett avtal som träffats under pågående mål om äktenskapsskillnad utgjorde ett slutgiltigt bodelningsavtal eller, när så befunnits inte vara...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation