NJA 1997 s. 166
Bodelningsförrättare skall på makes ansökan förordnas utan prövning av frågan om bodelning är behövlig. 9 kap 1 § och 17 kap 1 § ÄktB.
Växjö TR dömde d 30 mars 1992 till äktenskapsskillnad mellan S.S. och B.M..
I ansökan som inkom till Sollentuna TR d 9 juni 1992 hemställde S.S. att TR:n skulle förordna bodelningsförrättare att förrätta bodelning mellan honom och B.M..
B.M. bestred ansökan och som grund för bestridandet anförde hon att det enligt äktenskapsförord intaget i Sollentuna TR:s bouppteckningsprotokoll d 6 dec 1985, § 424, endast finns enskild egendom i äktenskapet.
S.S. genmälde i huvudsak: Egendomen i boet är av två slag, enskild egendom och giftorättsgods. B.M. har lagt beslag på såväl lös som fast egendom, varför en bodelningsförrättare behövs för att han skall kunna få ut sin egendom.
Advokat B.A.S. förklarade sig beredd att åtaga sig uppdraget som bodelningsförrättare.
TR:n (ordf tingsfiskalen Tysklind) anförde i slutligt beslut d 3 sept 1992: Av 17 kap 1 § ÄB följer att om f d makar inte kan komma överens om en bodelning, skall domstolen på ansökan av en av parterna förordna bodelningsförrättare.
En före detta makes begäran om bodelningsförrättare skall godtas. Att bodelning skulle vara obehövlig på grund av att boet endast innehåller enskild egendom torde inte kunna bli föremål för prövning redan när en ansökan om förordnande av bodelningsförrättare skall prövas. Det åligger därför bodelningsförrättaren att pröva huruvida någon sådan egendom finns som kan bli föremål för bodelning.
På grund av det nu anförda skall bodelningsförrättare förordnas. TR:n förordnar därför advokat B.A.S. att vara bodelningsförrättare vid bodelning mellan S.S. och B.M..
Svea HovR
B.M. överklagade i Svea HovR och yrkade att TR:ns beslut skulle undanröjas. Hon anförde som grund för sin talan bl a att laga bodelning ej kunde ske.
HovR:n (hovrättslagmannen Zachrisson, hovrättsrådet Matton och tf hovrättsassessorn Forssell, referent) anförde i slutligt beslut d 25 sept 1992: HovR:n lämnar besvären utan bifall.
HD
B.M. överklagade och yrkade att HD skulle lämna S.S:s ansökan om bodelningsförrättare utan bifall.
S.S. bestred ändring.
Ärendet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, RevSekr Graffman, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: 19 kap 1 § 1 st första meningen ÄktB stadgas att när ett äktenskap upplöses makarnas egendom skall fördelas mellan dem genom bodelning. I detta styckes andra mening sägs att bodelning inte behövs om makarna har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. Det påpekas i förarbetena till lagrummet att det, även i fall då någon bodelning inte måste förrättas, kan vara praktiskt att makarna har tillgång till ett bodelningsförfarande för att klara ut vilken egendom i det gemensamma boet som tillhör den ena eller den andra maken samt att ÄktB därför inte innehåller något förbud mot att bodelning förrättas då makarna har enbart enskild egendom (prop 1986/87:1 s 114). Som ytterligare exempel på fall då bodelning skall ske även om makarna har endast enskild egendom kan nämnas att make begär jämkning av villkor i äktenskapsförord eller att makar överenskommer om att låta enskild egendom ingå i bodelning.
Enligt 17 kap 1 § ÄktB skall en bodelningsförrättare förordnas på ansökan av make om makarna inte kan enas om en bodelning. Något skäl för ansökningen behöver inte anföras. Frågan om bodelning är obehövlig på grund av bestämmelsen i 9 kap 1 § 1 st andra meningen ÄktB och inte heller är påkallad av annan ovan angiven anledning kan således inte prövas redan när en ansökan om förordnande av bodelningsförrättare skall prövas. Enbart en begäran av make om ett sådant förordnande får därför i princip godtas (jfr SOU 1981:85 s 349 och Tottie, Äktenskapsbalken och promulgationslag m m, 1990, s 537). Bodelningsförrättaren har sedan att pröva bl a om det finns egendom i boet som skall ingå i bodelning eller om äganderättsförhållandena i boet kan medföra att villkor i äktenskapsförord skall jämkas (prop 1986/87:1s224).
B.M:s överklagande skall på grund av det anförda lämnas utan bifall.
Domslut
HD:s avgörande. HD lämnar överklagandet utan bifall.
HD (JustR:n Vängby, Gregow, Nyström, Thorsson, referent, och Regner) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.
HD:s beslut meddelades d 20 mars 1997 (mål nr Ö 3665/92).