NJA 1997 s. 739

HovR:n för Västra Sverige meddelade d 27 febr 1997 slutligt beslut i mål mellan R.J., å ena sidan, samt T.B., Värmlands Folkblad AB, S.A. och Nya Wermlands-Tidningen AB, å andra sidan, angående ansvar och skadestånd på grund av tryckfrihetsbrott.

En till HovR:n d 3 april 1997 inkommen inlaga från R.J. uppfattades av HovR:n som ett överklagande av beslutet d 27 febr 1997. HovR:n avvisade i beslut d 10 april 1997 överklagandet såsom för sent inkommet. Eftersom R.J:s skrivelse även kunde uppfattas som en ansökan om återställande av försutten tid överlämnades handlingen till HD, som upptog den såsom en sådan ansökan.

T.B. och medparter bestred bifall till ansökningen. HD avgjorde ärendet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Tor Olsson, föreslog i betänkande följande beslut: Enligt 30 kap 10 § 2 st RB skall det i slutligt beslut, om en part har rätt att överklaga, anges vad han i så fall har att iaktta. Av 26 § 1 st förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol, jämfört med 2 § förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet m m, följer att beslutet skall sändas till parterna samma dag som det meddelas.

Av HovR:ns handlingar i målet framgår att HovR:ns beslut d 27 febr 1997 expedierades till parterna samma dag utan uppgift om klagotiden samt att beslutet efter att ha kompletterats i detta hänseende ånyo expedierades till parterna d 18 mars. Beslutet kom R.J. till handa d 24 mars 1997, dvs tre dagar före klagotidens utgång. Med hänsyn till det fel som sålunda förekommit och då anledning saknas till antagande att R.J. ändå kände till vad som gällde i fråga om klagotiden får han anses ha haft laga förfall för sin underlåtenhet att i rätt tid överklaga beslutet.

Med bifall till R.J:s ansökan förordnar HD att målet skall överlämnas för handläggning på avdelning för tillståndsprövning.

HD (JustR:n Knutsson, Thorsson, Regner och Victor, referent) fattade följande slutliga beslut: Av 26 § 1 st förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol, jämfört med 2 § förordningen (1980:900) om statliga myndigheters serviceskyldighet m m, följer att en domstols slutliga beslut skall sändas till parterna samma dag som det meddelas. Enligt 30 kap 10 § 2 st RB skall det, om en part har rätt att överklaga, i beslutet anges vad han i så fall skall iaktta.

Av HovR:ns handlingar framgår att beslutet d 27 febr expedierades till parterna samma dag. Beträffande överklagande hänvisades i beslutet till en bilaga varjämte angavs "Överklagande senast den" utan något datum. I bilagan med anvisningar för överklagande, vilken måste antas ha sänts med beslutet, anges bl a följande: "Överklagande skall göras skriftligen. Skrivelsen skall ställas till HD, men den skall skickas eller lämnas till HovR:n. Skrivelsen skall ha kommit in till HovR:n senast den dag som anges under rubriken ÖVERKLAGANDE i HovR:ns avgörande. Någon tidsgräns gäller dock inte för klagan över beslut om häktning, reseförbud eller restriktioner enligt 24 kap 5 a § RB." Sedan det uppmärksammats av HovR:n att sista dag för överklagande inte fanns angiven expedierades beslutet ånyo till parterna d 18 mars kompletterat med överklagandedatum. Därvid angavs att överklagande skulle ske senast d 27 mars 1997.

R.J. har uppgivit att det kompletterade beslutet anlänt d 24 mars 1997 och att han först d 3 april 1997 fick kännedom om innehållet i detta. Samma dag inkom till HovR:n en skrivelse per telefax från R.J.. HovR:n uppfattade skrivelsen som ett överklagande och avvisade detta såsom för sent inkommet. Då skrivelsen enligt HovR:n även kunde uppfattas som en ansökan om återställande av försutten tid överlämnade HovR:n skrivelsen till HD.

Om någon försuttit den tid som gäller för överklagande av ett beslut, kan den försuttna tiden på ansökan av honom återställas med stöd av 58 kap 11 § RB. Förutsättningen är att han haft laga förfall. Laga förfall föreligger, enligt vad som sägs i 32 kap 8 § RB, då någon genom en omständighet, som han ej bort förutse eller som rätten eljest finner utgöra giltig ursäkt, hindrats att göra vad som ålegat honom.

HovR:ns beslut har på föreskrivet sätt expedierats till R.J. samma dag som beslutet meddelades. Vad som gör att R.J. trots detta skulle kunna anses ha haft giltig ursäkt för att inte överklaga i tid är att sista dag för överklagande inte angivits i beslutet. I sammanhanget skall dock beaktas att det såväl av själva beslutet som av den till beslutet fogade bilagan angående överklagande klart framgår att överklagande skulle ske inom viss tid, varför sista dag för överklagande måste ha utelämnats av förbiseende.

Det är under sådana omständigheter naturligt att parten själv söker ta reda på vad som gäller, något som det ej framgår att R.J. gjort. Beslutet med komplettering av den saknade uppgiften expedierades nio dagar innan tiden för överklagande gick ut. Med tanke på den tid som då återstod till överklagandetidens utgång hade det varit lämpligast att HovR:n sänt brevet med A-post i stället för som nu synes ha skett med långsammare B-post. Sammantaget får emellertid omständigheterna anses ha varit sådana att R.J. inte har haft giltig ursäkt för sin underlåtenhet att klaga i tid.

På grund av det anförda lämnar HD ansökningen utan bifall.

JustR Lars Å Beckman var skiljaktig och gillade betänkandet.

HD:s beslut meddelades d 5 nov 1997 (mål nr Ö 1522/97).