NJA 1998 s. 343

En person undertecknade ett överlåtelseavtal för ett aktiebolag under bildande. Han har gjort gällande att han därvid handlat som företrädare för ett annat bolag såsom stiftare. Då detta förhållande inte framgått av avtalet eller på annat sätt har han ansetts personligen ansvarig för förpliktelser på grund av avtalet.

Instans 1

Typhoon S A, med säte på Brittiska Jungfruöarna, och M.J. tecknade d 19 mars 1990 ett överlåtelseavtal rörande bostadsrätten Furiren 6 med adress Karlavägen 101 i Stockholm. M.J. undertecknade som säljare och advokaten J.H. skrev under för köparen Typhoon S A i vilket bolag J.H. är firmatecknare. Bostadsrättslägenheten skulle användas av makarna P. och H.W., bosatta i England, när de vistades i Sverige. Sedan det stod klart att bostadsrättsföreningen inte skulle acceptera ett utländskt bolag som medlem upprättades d 19 april 1990 ett nytt likalydande överlåtelseavtal, men i vilket Typhoon Svenska AB under bildande stod som köpare. J.H. skrev under avtalet för köparen. Av köpeskillingen på 4 miljoner användes 400 000 kr i handpenning till mäklaren S.E. och beloppet är kvitterat d 16 mars 1990 i båda avtalen. I brev d 20 april 1990 till mäklaren J.L. - som deltagit i arbetet med lägenhetsförsäljningen - skrev bostadsrättsföreningens kassör att föreningens styrelse var beredd att anta Typhoon Svenska AB under de förutsättningar som framgick av utkast till överenskommelse. I brev d 26 april 1990 skrev J.H. till S.E. att hans huvudmän inte kunde acceptera bostadsrättsföreningens krav för medlemskap och att förutsättningar för köpet saknades. Han begärde även att handpenningen skulle återbetalas. I brev d 29 nov 1990 hävde M.J. avtalet. Den 20 febr 1991 sålde M.J. lägenheten till annan köpare för 2 750 000 kr. Det svenska bolaget bildades aldrig.

Vid Stockholms TR förde M.J. talan mot J.H. (mål T 6-31192) och Typhoon S A talan mot M.J. (mål T 6-121-91). Målen handlades i en rättegång.

M.J. yrkade, i mål T 6-311-92, att J.H. skulle förpliktas att till henne utge 1 713 989 kr jämte ränta samt, för det fall Typhoon S A skulle få bifall till sitt yrkande, till henne utge 2 113 989 kr jämte ränta. J.H. bestred M.J:s yrkanden men vitsordade kapitalbelopp och ränta som skäliga i och för sig. För det fall TR:n skulle finna att J.H. var skadeståndsskyldig men även fann att M.J. inte gjort vad som på henne ankommit för att minimera skadan vitsordades jämkade belopp.

Som grund för sin talan anförde M.J. följande: 1. M.J. har d 17 april 1990 sålt bostadsrätten Furiren 6 till Typhoon Svenska AB under bildande men köpet har inte fullföljts genom betalning. 2. M.J. har hävt köpet på grund av kontraktsbrott och har enligt köpeavtalet rätt till skadestånd. 3. Eftersom köparbolaget inte var registrerat och heller inte blev det, är J.H. enligt 2 kap 13 § 2 st aktiebolagslagen ansvarig och skadeståndsskyldig eftersom han har deltagit i köpet på köparens vägnar. 4. När det stått klart för M.J. att köparen inte ville fullfölja köpet har hon åter försökt sälja bostadsrätten och därigenom sökt begränsa skadan. 5. M.J. har hållit inne handpenningen och därmed har J.H. förstått eller bort förstå att hon skulle återkomma med skadeståndsanspråk så snart storleken på skadeståndet blev känt. 6. Det har ålegat köparen och J.H. att ta reda på förutsättningarna för medlemskap. 7. Det har även ålegat köparen och J.H. att få medlemskapet prövat i hyresnämnd.

J.H. åberopade som grund för sitt bestridande följande.

1. Avtalet har inte kommit till stånd eftersom det förfallit pga bristande förutsättningar. Bostadsrättsföreningens krav var oacceptabla.

2. J.H. är inte stiftare av det svenska bolaget. Han är ställföreträdare för stiftaren som är Typhoon S A.

3. M.J. har förlorat sin rätt till hävning av köpet och skadestånd pga reglerna i 31 och 32 §§ i 1905 års köplag eftersom hon inte reklamerat utan oskäligt uppehåll.

4. M.J. har inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att begränsa skadan.

M.J. anförde till utveckling av sin talan bl a följande. P. och H.W. tog i början av 1990 kontakt med fastighetsmäklaren S.E. hos mäklarfirman P.W. AB. Hon hade ett säljuppdrag för M.J. avseende Furiren 6. Mäklaren J.L. var även han inkopplad på försäljningen. Av bostadsrättsföreningens stadgar § 2 framgår att även juridisk person kan vara medlem i föreningen och enligt 11 § i år 1990 gällande bostadsrättslag får den till vilken bostadsrätt övergått inte vägras inträde i föreningen. - Marskontraktet översändes av S.E. till föreningen för godkännande men föreningen godtog inte ett utländskt bolag som medlem. Eftersom makarna W var angelägna att förvärva bostadsrätten kom de genom J.H. överens med mäklaren att stifta ett svenskt bolag som i stället skulle stå som köpare. H.W. skulle ensam äga aktierna i det svenska bolaget vilket framgår av brev d 17 april 1990 till föreningen. Aprilkontraktet upprättades och J.H. skrev som stiftare av det svenska bolaget på för köparen. Att Typhoon S A stod som stiftare är en efterhandskonstruktion. J.H. har heller inte skrivit under med bolagets firma. Stiftare skall för övrigt vara bosatt i Sverige eller vara svensk juridisk person. För Typhoon S A hade krävts särskilt tillstånd av kommerskollegium. - Makarna W visste att det var av väsentlig betydelse för föreningen att makarna själva bodde i lägenheten. Det har ålegat dem och J.H. att ta reda på innehållet i föreningens stadgar. Av ett telefax från H.W. till J.L. framgår att makarna W ångrat köpet. Man tog heller aldrig upp någon diskussion med föreningen angående villkoren och krävde heller aldrig något beslut som kunde ha underställts hyresnämndens prövning. H.W. hade för övrigt accepterat föreningens villkor. Dessa är även skäliga när det gäller en juridisk persons medlemskap och står i överensstämmelse med bostadsrättslagens regler. Det torde ha stått klart för makarna W och J.H. att köpet skulle hävas genom att handpenningen innehölls. M.J. har inte hävt köpet och yrkat skadestånd förrän hon kunnat bedöma skadans storlek. Storleken på denna kunde inte bestämmas definitivt förrän bostadsrätten sålts vidare. Köplagen är för övrigt inte tillämplig på försäljning av bostadsrätter. Som skadeståndsklausulen i aprilavtalets § 9 är utformad krävs inte heller reklamation.

J.H. anförde till utveckling av sitt bestridande bl a. Förutsättningen för överlåtelsen var att denna skulle ske i enlighet med avtalets § 6 som fanns i såväl mars- som aprilavtalet. När föreningen inte ville ha ett utländskt bolag som medlem kom S.E. och J.H. överens om att J.H. som ställföreträdare för Typhoon S A skulle bilda ett svenskt helägt dotterbolag till Typhoon S A. Aprilavtalet ingicks under den förutsättningen att bolaget skulle bli medlem på samma villkor som säljaren enligt avtalets § 6. Som svar på bolagets ansökan om medlemskap skickade föreningen genom sin kassör utkast till överenskommelse, som angav förutsättningarna för medlemskap. - Enligt första stycket i utkastet skulle H.W. vara huvudägare i Typhoon Svenska AB. Detta är helt felaktigt och har överhuvudtaget aldrig diskuterats. Typhoon Svenska AB skulle ägas av Typhoon S A. När det gäller villkoren i övrigt fann makarna W flera angivna punkter oacceptabla.- - -

Typhoon S A yrkade, i mål T 6-121-91, att M.J. skulle förpliktas att till bolaget utge 400 000 kr jämte ränta.

M.J. bestred käromålet men vitsordade skäligheten av kapital och ränta.

Som grund för sin talan åberopade bolaget:

1. Köpet har förfallit. Handpenningen skall därför återbetalas. Grunden och omständigheterna är de samma som angivits vid bestridandegrunden 1 i mål T 6-311- 92.

2. Någon överlåtelse av handpenningen till Typhoon Svenska AB under bildande har inte skett och har inte kunnat ske ens i teorin eftersom 2 kap 13 § 2 st aktiebolagslagen enbart tar sikte på förpliktelser och inte på rättigheter. Rätten att återfå handpenningen tillkommer därför alltjämt Typhoon S A.

M.J. anförde som grund för sitt bestridande följande. Handpenningen, som erlades till M.J. i samband med marsavtalet, har av Typhoon S A överlåtits till bolaget under bildande dvs till J.H. som stiftare. Överlåtelsen har därmed även blivit sakrättsligt skyddad. För det fall J.H. skall anses ha agerat för Typhoon S A skall yrkat belopp kvittas i enlighet med talan om skadestånd i mål T 6-311-92.

TR:n (rådmännen Tjulander och Siversen) anförde i dom d 20 maj 1994:

Domskäl.

(mål T 6-311-92)

Av 2 kap 13 § 2 st aktiebolagslagen följer att för förpliktelse, som uppkommer genom åtgärd på bolagets vägnar före registrering, svarar de som deltagit i åtgärden eller beslut därom solidariskt. När bolaget registrerats övergår ansvaret på bolaget om förpliktelsen följer av stiftelseurkunden eller tillkommit efter det bolaget bildats.

Eftersom Typhoon Svenska Aktiebolag aldrig bildades har TR:n att ta ställning till om det är J.H. eller Typhoon S A som enligt nämnda regel skall ansvara för köpeavtalet av d 17 april 1990. J.H. har under sanningsförsäkran uppgivit att det hela tiden varit meningen att Typhoon S A skulle stifta det svenska bolaget och även äga samtliga aktier i detta och att J.H. själv agerat som ställföreträdare för Typhoon S A. Att J.H. inte skrivit under köpeavtalet med angivande jämväl av det utländska bolagets firma bör enligt TR:ns mening inte utan vidare leda till slutsatsen att han personligen agerat för det svenska bolaget. Inte heller kravet på dispens enligt 2 kap 1 § aktiebolagslagen för utländsk juridisk person att stå som stiftare av ett svenskt bolag föranleder med nödvändighet annat ställningstagande. Kärandesidan har även fört in frågan om vem som skulle äga aktierna som ett moment i bedömningen av frågan om vem som skulle stå som stiftare. I ett brev d 17 april 1990 till föreningen, undertecknat av H.W., domsbilaga 3, (här utesluten, red:s anm) men upprättad av J.L. anges att hon skulle stå som ägare av det svenska bolaget. J.L. och S.E. har vid vittnesförhör med dem uppgivit att de uppfattat att H.W. skulle äga aktierna i det svenska bolaget. H.W. har vid vittnesförhör förnekat detta och angivit att det var det utländska bolaget som skulle stå som ägare och därvid hänvisat till skatteskäl. Detta har även uppgivits av J.H. under sanningsförsäkran. Oavsett hur det förhåller sig med aktieägarfrågan har denna emellertid ingen avgörande betydelse för vem som skall anses ansvarig enligt 2 kap 13 § 2 st aktiebolagslagen. Vid en samlad bedömning finner TR:n att J.H:s uppgift under sanningsförsäkran bör godtagas och att köparens ansvar enligt köpeavtalet av d 17 april 1990 således åvilar Typhoon S A och inte J.H..

Käromålet mot J.H. skall således lämnas utan bifall.

(mål T 6-121-91)

Eftersom köpet av bostadsrätten inte fullföljts skall handpenningen återgå för såvitt inte M.J:s kvittningsvis framställda skadeståndsyrkande på grund av kontraktsbrott skall vinna bifall. Det är ostridigt att betalning skedde från Typhoon S A. Eftersom det svenska bolaget inte har blivit bildat, kan någon övergång av återkravsfordran från Typhoon S A till det svenska bolaget inte ha ägt rum. Typhoon S A måste därför alltjämt vara innehavare av fordran. M.J. har emellertid gjort gällande att köparen gjort sig skyldig till kontraktsbrott genom att inte fullfölja köpet. Typhoon S A har hävdat att avtal inte kommit till stånd pga bristande förutsättningar eftersom bostadsrättsföreningens krav var oacceptabla. - - -

TR:n gör följande bedömning. - - - TR:n finner sammantaget att de villkor, som föreningen uppställt i utkastet till överenskommelse, inte varit sådana att förutsättningarna för avtalet brustit. Av det i målet ingivna telefaxet från H.W., domsbilaga 4, (återges ej här; red:s anm) synes makarna W helt enkelt ha ångrat köpet. Köparen har således varit bunden av avtalet och gjort sig skyldig till kontraktsbrott genom att inte fullfölja detta.

Mot skadeståndsyrkandet har emellertid även den invändningen gjorts att rätten till skadestånd prekluderats på grund av reglerna i 1905 års köplag. TR:n konstaterar inledningsvis att köplagen anses tillämplig även vid köp av bostadsrätt. Bostadsrättens speciella karaktär har emellertid ansetts kunna motivera att avsteg i vissa hänseenden bör göras från de regler som gäller köp av lösegendom i allmänhet (jfr prop 1988/89:76 om ny köplag s 61). Skäl att inte tillämpa köplagens regler i fråga om reklamationsplikt i förevarande mål finns inte. Inte heller kan aprilavtalets skadeståndsklausul - - - tillerkännas den innebörden att säljarens skyldighet att reklamera blivit upphävd genom avtalet. TR:n prövar därför frågorna om hävningsrätt och rätt till skadestånd enligt 31 och 32 §§ i 1905 års köplag. I april 1990 meddelade kärandebolaget att man inte ämnade fullfölja köpeavtalet och krävde att återfå handpenningen. Först i november 1990 hävde M.J. uttryckligen köpet. Att hon innehållit handpenningen kan enligt TR:ns mening inte anses innefatta någon hävningsförklaring eller någon förklaring att krav på skadestånd skulle komma att framställas. Hävning har således skett först efter ca 7 månader och kan inte anses ha skett utan oskäligt uppehåll. M.J. har därmed förlorat sin rätt att häva köpet och därmed även sin rätt till skadestånd.

Med hänsyn till vad som anförts skall käromålet vinna bifall.

Domslut.

M.J:s talan mot J.H. lämnades utan bifall.

M.J. förpliktades att till Typhoon S A utge 400 000 kr jämte ränta.

Rådmannen järvstrand var skiljaktig och anförde: I frågan huruvida Typhoon gjort sig skyldig till kontraktsbrott genom att ej fullfölja köpet är jag av en annan uppfattning än majoriteten. Väl ger det i målet ingivna telefaxet, domsbilaga 4, intrycket att makarna W helt enkelt ångrat köpet av lägenheten. Dock finner jag att några av de av bostadsrättsföreningen uppsatta villkoren är av sådan karaktär att de i sig bör ge makarna W möjlighet att inte fullfölja avtalet. Jag åsyftar i första hand att lågenheten får användas enbart (min markering) som bostad för huvudägaren och dennes familj och det förhållandet att P.W. skall godkänna överenskommelsen till de delar som den kan beröra honom. Överröstad härutinnan är jag i övrigt ense med majoriteten.

M.J. överklagade i Svea HovR och yrkade att HovR:n med ändring av TR:ns dom skulle ogilla Typhoon S A:s talan mot henne och bifalla hennes talan mot J.H..

J.H. och Typhoon S A bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Grahn och Rexed samt tf hovrättsassessorn Soderlind, referent) anförde i dom d 26 juni 1995: Domskäl. Parterna har i HovR:n i allt väsentligt åberopat samma omständigheter som vid TR:n. Omförhör har ägt rum med samtliga som hördes vid TR:n.

M.J../.Typhoon S A

M.J. har som grund för bestridandet inte åberopat att köpet inte har förfallit utan endast att redovisningsrätten till handpenningen har överlåtits av Typhoon S A till bolaget under bildande, dvs till J.H. såsom stiftare. I denna bestridandegrund måste anses ligga att Typhoon S A inte har rätt till fordringen på återbetalning. --

Av J.H:s uppgifter i målet har framgått att han som företrädare för Typhoon S A förklarade för S.E. att betalning av handpenningen för Typhoon Svenska AB:s under bildande räkning skedde genom att han hänvisade till de medel som Typhoon S A redan hade erlagt som handpenning för det bolagets köp, vilket ju sedermera blev ogiltigt pga att föreningen vägrade det utländska bolaget medlemskap. J.H. har i HovR:n tillagt att tanken var att av det erlagda beloppet 50 000 kr skulle utgöra aktiekapital i det svenska aktiebolaget och de återstående 350 000 kr skulle utgöra ett lån från Typhoon S A till det svenska bolaget.

HovR:n finner att Typhoon S A vid en rättslig bedömning får anses ha genom hänvisningen erlagt betalning för annans räkning, nämligen den genom det senare köpeavtalet förpliktade: Typhoon Svenska AB under bildande. Typhoon S A har inte ens påstått att betalningen erlades under förutsättningen att bolaget skulle återfå beloppet om köpet förföll. Vid detta förhållande och då ingen annan grund för bolagets yrkande anförts än att köpet förfallit och att beloppet inte har överlåtits eller har kunnat överlåtas till Typhoon Svenska AB under bildande, skall M.J:s ändringsyrkande bifallas.

M.J../. J.H.

A. Har avtalet om köp av bostadsrätten förfallit till följd av bristande förutsättningar?

Enligt de uppgifter J.H. lämnat i HovR:n var avsikten med förvärvet att bereda H.W. med familj bostad i Sverige under familjens vistelse här. Då H. och P.W. var s k utlandssvenskar var det av skatteskäl inte önskvärt att H.W. personligen ägde bostadsrätten. J.H., som är familjens juridiske rådgivare i Sverige, föreslog henne därför att i stället Typhoon S A, ett bolag som ägdes av henne och med säte i Västindien, skulle bli ägare av bostadsrätten. När bostadsrättsföreningen inte godtog en utländsk juridisk person som ägare föreslog han henne att det västindiska bolaget skulle bilda ett svenskt dotterbolag som kunde genomföra förvärvet. Det blev också detta svenska dotterbolag, "under bildande", som genom J.H. kom att underteckna köpeavtalet d 17 april 1990.

HovR:n fann på anförda skäl att köpet inte förfallit till följd av bristande förutsättningar. Underlåtenheten att betala överenskommen köpeskilling hade därför utgjort ett kontraktsbrott.

B. Bär J.H. personligen skadeståndsansvar på grund av "bolagets" kontraktsbrott?

Enligt 2 kap 13 § 2 st aktiebolagslagen (ABL) (1975:1385) svarar de som deltagit i åtgärd eller beslut därom solidariskt för förpliktelse som, genom åtgärden eller beslutet, uppkommer på bolagets vägnar före registreringen.

Enligt köpeavtalet d 17 april 1990 är "Typhoon Svenska AB under bildande" köpare. "Bolaget" tecknas i avtalet av J.H. utan tillägg eller reservationer. "Bolaget" har inte registrerats och enligt J.H. har inte ens en stiftelseurkund upprättats. J.H. har emellertid uppgett att han tecknade "bolaget" såsom ställföreträdare för stiftaren och att "iden var att Typhoon S A skulle vara bolagets stiftare". Han har vidare uppgett att han nog förklarat bolagsförhållandena för M.J:s mäklare, S.E., och att hon i vart fall måste ha haft klart för sig hur det var tänkt med bolagen samt, som det får förstås, att M.J. därför borde ha förstått att han inte var "bolagets" stiftare. S.E. har emellertid hörts i målet och därvid förklarat att J.H. inte sagt annat till henne än att han skulle bilda ett bolag som var helägt av H.W. och att detta bolag skulle förvärva bostadsrätten eftersom bostadsrättsföreningen vägrat anta Typhoon S A som medlem.

I förarbetena till den nu aktuella bestämmelsen i ABL anges att innan bolaget bildats och styrelse valts, stiftarna kan tänkas vidta åtgärder för bolagets räkning samt att om så sker stiftarna ådrar sig personlig ansvarighet i enlighet med bestämmelsen.

Vilka som är ett bolags stiftare skall framgå av stiftelseurkunden (2 kap 3 § ABL). Det hade emellertid inte upprättats någon stiftelseurkund. Frågan är då om den som före det att ens en stiftelseurkund upprättats skall kunna anses ha handlat på bolagets vägnar och därför bära ansvar enligt 2 kap 13 § 2 st ABL.

Enligt HovR:ns mening måste man tolka lagrummet på det sättet.

Regleringen av ansvar för stiftares handlande bygger ju på att det inte har bildats en juridisk person som har rättshandlingsförmåga och att ansvar för åtgärder på en föregiven sådan juridisk persons vägnar direkt åvilar den som utåt sett är dess företrädare. Före bolagets bildande kan ingen annan än stiftare företräda "bolaget" och även när detta sker är det alltså under direkt ansvar för stiftaren. Från medkontrahentens utgångspunkt är det följaktligen ingen skillnad mellan möjligheten att utkräva ansvar av motparten om denne i eget namn ingår ett avtal eller om han undertecknar ett avtal såsom företrädare för ett bolag under bildande efter det att stiftelseurkund upprättats. Mot den bakgrunden saknar en föregiven stiftares medkontrahent anledning att begära att få ta del av stiftelseurkunden. Visserligen kan en stiftare befullmäktiga annan att företräda sig eller - om stiftaren exempelvis är en juridisk person - låta sig företrädas av en ställföreträdare. Åberopas emellertid i ett sådant sammanhang inte fullmakten eller ställföreträdarskapet saknar medkontrahenten anledning antaga annat än att han har att göra med stiftaren själv. Den som ingått en förbindelse i eget namn måste vid sådana förhållanden själv svara för den. Som M.J. har påpekat finns en regel om svenska aktiebolags ställföreträdares ansvar med detta innehåll i 16 kap 1 § 4 st ABL. Det saknas skäl för att, av den anledningen att J.H. uppger sig ha agerat för ett utländskt bolag, nu göra en annan bedömning av ansvarsfrågan än den som i det senast berörda lagrummet kommer till uttryck. J.H. har med sin egen namnteckning tecknat firman för Typhoon Svenska AB under bildande. I målet är klarlagt att det också var hans uppfattning vid det tillfället att bolaget skulle komma att bildas. Det finns inget stöd för att det kommit till M.J:s kännedom att hans avsikt var att teckna firman som ställföreträdare för det utländska bolaget såsom tilltänkt stiftare av det svenska bolaget.

J.H. skall därför och till följd av det i övrigt anförda personligen bära skadeståndsansvar på grund av "bolagets" kontraktsbrott.

C. Har dröjsmålet med hävningsförklaringen inneburit att M.J. förlorat sin rätt till hävning och skadestånd?

HovR:n konstaterar inledningsvis att 1905 års köplag (KöpL) är tilllämplig beträffande köpet av bostadsrätten.

Hävningsförklaring har lämnats först efter omkring sju månader.

Konsekvenserna härav är emellertid enligt HovR:ns mening inte att bedöma utifrån 32 § KöpL, som behandlar fall där köpeskillingen till slut erlagts, om även för sent.

Enligt 28 § KöpL har säljaren som huvudregel att häva avtalet vid dröjsmål med betalningen om inte dröjsmålet är av ringa betydelse. Av 30 § samma lag följer att säljaren har rätt till skadestånd när köpet hävs av honom till följd av dröjsmålet. I Almén/Eklunds kommentar till KöpL (4 uppl 1960), s 421, not 1, anges att med hävning måste likställas att säljaren jämlikt 31 § förlorat sin rätt att vidbliva köpet. Så får också anses ha skett genom att M.J. inte utan oskäligt uppehåll protesterade mot det, någon gång efter d 26 april 1990 men före månadens utgång, till henne överbringade meddelande att köpet inte skulle komma att fullföljas på grund av bristande förutsättningar (jfr kommentaren, s 433).

M.J. är således berättigad till skadestånd oavsett att hon framställt hävningsförklaringen ("reklamerat") först efter omkring sju månader. En annan sak är att hon till följd av förlusten av rätten att vidbli köpet inte kan anses ha rätt att lägga prisfall som inträffat därefter till grund för sin skadeståndsberäkning (jfr kommentaren s 428, 432f).

J.H. har emellertid för det fall skadeståndsskyldighet skulle föreligga, vitsordat yrkat belopp som skäligt i och för sig med det enda förbehållet att avdrag skall ske för att M.J. inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att begränsa sin skada.

Han har visserligen under en muntlig förberedelse vid TR:n anfört att M.J. under alla förhållanden genom sin sena reklamation har gått miste om rätt till skadestånd för tiden mellan d 26 april 1990 och d 29 nov samma år. Denna grund för bestridandet har emellertid inte - såvitt framgår av TR:ns huvudförhandlingsprotokoll och dom - upprepats under huvudförhandlingen där. Inte heller har vitsordandet avgetts med denna reservation i den förberedande skriftväxlingen i HovR:n eller vid huvudförhandlingen här, vid vilken han på direkt fråga huruvida vitsordandet var rätt uppfattat bekräftade att så var fallet. HovR:n saknar därför anledning att pröva huruvida M.J:s skadeståndsyrkande huvudsakligen vilar på ett "senare inträffat" prisfall eller eventuellt på att det inte vid avtalstidpunkten fanns någon annan köpare som var beredd att erlägga mellan de nu aktuella parterna avtalad köpeskilling. Denna ståndpunkt vilar inte endast på formell grund, utan motiveras därutöver bl a av att M.J. till följd av vitsordandet inte har haft anledning att förebringa närmare utredning eller påstå något i den nu berörda delen.

HovR:n finner emellertid anledning att anmärka att M.J. anfört att hon genast efter att hon mottagit beskedet att köpet inte skulle komma att fullföljas lämnade bostadsrätten till försäljning genom J.L., men att bostadsrätten inte gick att sälja förrän efter nästan ett år. Hennes uppgift härom har bekräftats av J.L. vid förhöret med honom och han har därvid också uppgett att han ordnade mellan 50 och 60 visningar som - bortsett från ett enda någorlunda seriöst bud - var resultatlösa, innan bostadsrätten slutligen kunde säljas till det pris som jämte viss ränteberäkning synes ligga till grund för skadeståndsyrkandet. Det är därför inte orimligt att anta att det redan omkring avtalstidpunkten saknades möjligheter att med någon annan uppnå det nu aktuella avtalade priset.

HovR:n finner slutligen, genom J.L:s uppgifter om tidpunkten för det försäljningsuppdrag han erhöll från M.J., inte annat visat än att hon vidtagit tillräckliga åtgärder för att begränsa sin skada.

D. Sammanfattning

M.J:s talan skall till följd av det anförda bifallas, dock beträffande kapitalbeloppet på så sätt att J.H. förpliktas att till henne betala det lägre av henne yrkade beloppet jämte yrkad ränta, då Typhoon S A:s talan mot henne ogillats.

Domslut.

HovR:n upphävde TR:ns domslut och ogillade Typhoon S A:s talan. J.H. förpliktades att till M.J. betala 1 713 989 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från d 11 maj 1991 till dess betalning sker.

Tf hovrättsassessorn Evers var skiljaktig och anförde: Beträffande målet M.J. ./. J.H. och frågan om dröjsmålet med hävningsförklaringen inneburit att M.J. förlorat sin rätt till hävning och skadestånd är jag visserligen ense med majoriteten beträffande tillämpningen av 31 § köplagen.

J.H. har vitsordat yrkat belopp och ränta för det fall skadeståndsskyldighet skulle föreligga och ett visst lägre belopp om HovR:n skulle finna att M.J. inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att begränsa skadan. Grunden för skadeståndsyrkandet är emellertid att köparen inte har fullföljt avtalet. Detta kan, såsom talan förts i målet, inte innefatta annat än ett påstående om att M.J. lidit viss skada efter det att köparen d 26 april 1990 meddelade att köpet inte skulle komma att fullföljas. Eftersom M.J. för denna tid förlorat sin rätt till skadestånd i enlighet med vad som anförts i HovR:ns dom, skall hennes ändringsyrkande ogillas och TR:ns domslut i huvudsaken fastställas.

Överröstad i denna fråga är jag i övrigt ense med majoriteten.

J.H. och Typhoon S A (ombud för båda advokaten J.T.) överklagade. De yrkade i första hand att HD skulle upphäva HovR:ns dom och fastställa TR:ns domslut. I andra hand yrkade de att HD skulle undanröja HovR:ns dom på grund av domvilla och återförvisa målet i dess helhet till HovR:n för förnyad prövning.

M.J. (ombud advokaten M.B.) bestred ändring. För det fall Typhoon S A skulle vinna bifall till sin talan yrkade M.J. att HD skulle förplikta J.H. att utge det högre belopp hon yrkat i TR:n och HovR:n. Hon bestred vidare yrkandet om undanröjande av HovR:ns dom på grund av domvilla och gjorde gällande att yrkandet i första hand skulle avvisas.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (JustR:n Lars K Beckman, Nyström, Victor, referent, och Pripp) beslöt följande dom: Domskäl. Bakgrunden till tvisterna är att makarna H. och P.W., som var bosatta i England, önskade en bostadsrättslägenhet som de kunde använda när de vistades i Sverige. Av skattemässiga skäl ville de inte själva stå som köpare.

Enligt avtal d 16 och 19 mars 1990 överlät M.J. bostadsrätten nr 17 i bostadsrättsföreningen Furiren 6 till Typhoon S A som har säte på Brittiska Jungfruöarna. Avtalet skrevs under för bolagets räkning av makarna W:s juridiska rådgivare advokaten J.H. i egenskap av firmatecknare för bolaget. Handpenningen om 400 000 kr kvitterades enligt överlåtelsehandlingen d 16 mars 1990.

Sedan det visat sig att bostadsrättsföreningen inte accepterade ett utländskt bolag som medlem i föreningen upprättades d 17 april 1990 ett nytt, likalydande överlåtelseavtal enligt vilket bostadsrätten i stället överläts till Typhoon Svenska AB under bildande. J.H. skrev under avtalet för köparen. Handpenningen kvitterades per d 16 mars 1990.

Överlåtelseavtalets 6 § är rubricerad "Ansökan om medlemskap" och har följande lydelse: Överlåtelsen sker under förutsättning att bostadsrättsföreningens styrelse antager köparen som medlem i föreningen. Köparen ansöker härmed om medlemskap i bostadsrättsföreningen med samma rättigheter och skyldigheter som säljaren. Säljaren å sin sida begär härmed sitt utträde ur föreningen.

Genom en samma dag som avtalet dagtecknad skrivelse ansökte Typhoon Svenska AB under bildande, med hänvisning till 6 § i avtalet, om medlemskap i bostadsrättsföreningen. I skrivelsen angavs härutöver bl a att avsikten med förvärvet var att bereda bostad åt bolagets ägare H-W. med familj. Skrivelsen var undertecknad av H.W.. I en d 20 april 1990 dagtecknad skrivelse meddelade bostadsrättsföreningen att styrelsen beslutat att föreningen kunde antaga Typhoon Svenska AB som medlem under de förutsättningar som framgick av ett till skrivelsen bifogat förslag till överenskommelse. Den 26 april 1990 skrev J.H. till mäklaren S.E. att hans huvudmän beslutat sig för att inte acceptera bostadsrättsföreningens krav för medlemskap, varför förutsättning för köpet saknades. Han begärde att handpenningen skulle återbetalas.

I ett brev d 29 nov 1990 förklarade M.J. att hon hävde avtalet. Varken före det att avtalet mellan Margareta) och Typhoon Svenska AB under bildande upprättades eller därefter har några åtgärder vidtagits för att bilda bolaget.

Grunden för M.J:s talan är att det inneburit ett kontraktsbrott att Typhoon Svenska AB under bildande inte fullföljt köpet av bostadsrätten genom betalning. J.H. är enligt henne ansvarig för kontraktsbrottet eftersom han skrivit på överlåtelseavtalet på bolagets vägnar.

J.H., som bestritt att kontraktsbrott begåtts, har invänt att avsikten var att Typhoon S A skulle vara stiftare av det svenska bolaget; J.H. har endast agerat som ställföreträdare eller ombud för den tilltänkte stiftaren och är därför inte personligen ansvarig för de förpliktelser som kan ha uppkommit till följd av avtalet.

Av 2 kap 13 § 1 st aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolag inte kan förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter innan bolaget har registrerats. I stället blir den som företar en rättshandling för ettbolag under bildande personligen berättigad och förpliktad i enlighet med rättshandlingens innehåll. Bestämmelserna i paragrafens andra stycke innebär inte att ansvaret för den som företagit rättshandlingen begränsas utan att även andra som har deltagit i en åtgärd på bolagets vägnar eller i beslut därom svarar för den förpliktelse som uppkommit genom åtgärden.

Av överlåtelseavtalet framgår inte att J.H. undertecknat detta för Typhoon S A. Inte heller är det visat att det på annat sätt framgått för M.J. att J.H. skrev på avtalet som ställföreträdare eller ombud för nämnda bolag. Härav måste anses följa att J.H. blivit personligen ansvarig för köparens förpliktelser i enlighet med överlåtelseavtalet. (Jfr 16 kap 3 § aktiebolagslagen.)

Som grund för sitt bestridande har J.H. vidare åberopat att något bindande avtal inte kommit till stånd på grund av bristande förutsättningar. HD finner i den delen inte anledning att göra någon annan bedömning än den som HovR:n gjort.

J.H. har vidare gjort gällande att M.J. förlorat sin rätt att häva köpet och att kräva skadestånd, eftersom hon reklamerat först sju månader efter det att J.H. förklarat att förutsättning för köpet saknades. J.H. har i den delen hänvisat till bestämmelserna i 31 och 32 §§ i 1905 års köplag.

De åberopade bestämmelserna innebär inte, även om de är av betydelse för vilka omständigheter som en säljare kan ha rätt att lägga till grund för beräkningen av ett skadestånd, att rätten till skadestånd vid kontraktsbrott bortfaller om hävning inte sker inom de tider som anges i 31 och 32 §§ 1905 års köplag. Det föreligger inte heller något annat stöd för att M.J. till följd av tidpunkten för hennes hävningsförklaring skulle ha förlorat rätten att kräva skadestånd.

Vad därefter angår beräkningen av det begärda skadeståndet har HovR:n i domen antecknat att J.H. vitsordat yrkat belopp som skäligt i och för sig med det enda förbehållet att avdrag skall ske för att M.J. inte vidtagit tillräckliga åtgärder att begränsa sin skada.

J.H. har i den delen gjort gällande att HovR:n gjort sig skyldig till ett grovt rättegångsfel genom att inte klargöra vad han vitsordat och åberopat utan i stället gjort detta till föremål för omröstning. Som stöd för sin inställning har han hänvisat till utformningen av den skiljaktiga meningen i HovR:n. Han harvidare gjort gällande att hans vitsordande av yrkat belopp skett med förbehåll för vad som följer av att han i målet åberopat 31 § i 1905 års köplag.

HD, som inte finner anledning att anta att något grovt rättegångsfel förekommit vid HovR:n, utgår vid sin bedömning i den nu aktuella delen från vad HovR:n antecknat i sin dom.

Det är i målet inte visat annat än att M.J. vidtagit tillräckliga åtgärder i syfte att begränsa skadan.

J.H. är i enlighet med vad som nu anförts skadeståndsskyldig i förhållande till M.J.. Storleken av skadeståndet beror på bedömningen av tvisten mellan Typhoon S A och M.J..

Grunden för Typhoon S A:s yrkande är att avtalet av d 17 april 1990 mellan M.J. och Typhoon Svenska AB under bildande har förfallit och att M.J. därför är skyldig att återlämna den utgivna handpenningen. M.J. har inte riktat annan invändning mot yrkandet än att Typhoon S A överlåtit handpenningen till bolaget under bildande och att M.J. därför kan återlämna denna med befriande verkan endast till J.H.. Mot detta har Typhoon S A invänt att någon överlåtelse av handpenningen till Typhoon Svenska AB under bildande inte har skett och inte heller kunnat ske eftersom 2 kap 13 § 2 st aktiebolagslagen endast avser förpliktelser och inte rättigheter.

Av överlåtelseavtalet mellan M.J. och bolaget under bildande framgår att köparen var skyldig att som handpenning betala 400 000 kr. Handpenningen har kvitterats i överlåtelseavtalet och erlagts genom att M.J. fått förfoga över det belopp som tidigare betalats som handpenning för det ej fullföljda avtalet mellan henne och Typhoon SA. Vad som förekommit i samband med avtalet d 17 april 1990 måste anses innebära att J.H., i överensstämmelse med avtalet, betalat handpenning till M.J. på vägnar av bolaget under bildande. Det tidigare rättsförhållandet mellan henne och Typhoon S A har därigenom, såvitt avser rätten till de medel som erlagts som handpenning, ersatts av det som följer av avtalet mellan M.J. och bolaget under bildande. I enlighet med vad HD anfört ovan har J.H. blivit personligen berättigad och förpliktad i enlighet med det avtalet. Om förutsättningar i övrigt förelåg skulle J.H. således ha rätt att få handpenningen återbetalad till sig. Det är inte i målet visat att Typhoon S A vid sidan härav skulle ha någon självständig rätt i förhållande till M.J. till följd av avtalet mellan henne och bolaget under bildande. Såsom målet här föreligger till bedömning skall därför Typhoon S A:s talan ogillas.

Vad HD anfört innebär sammanfattningsvis att HovR:ns domslut skall fastställas.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

Ordföranden, JustR Gregow, var skiljaktig i frågan om skyldighet för M.J. att utge 400 000 kr jämte ränta till Typhoon S A och anförde: Handpenningen med anledning av överlåtelsen av bostadsrätten till Typhoon Svenska AB under bildande har ostridigt betalats av Typhoon S A. Typhoon Svenska AB bildades aldrig och blev alltså inte registrerat. Härav får anses följa att anspråk på eventuellt återfående av handpenningbeloppet inte blivit överlåtet till Typhoon Svenska AB under bildande. Typhoon S A:s talan skall därför bifallas.

På grund härav fastställer jag med ändring av HovR:ns dom i den delen, TR:ns domslut i förevarande fråga.

HD:s dom meddelades d g juni 1998 (mål nr T 3429/95).