NJA 2001 s. 54

I mål mellan Glas & Metallbyggarna i Borlänge AB och BMR Baumaschinenleistung GmbH Rostock ogillade Falu TR i beslut d. 26 nov. 1998 en invändning om rättegångshinder som BMR hade framställt under påstående att svensk domstol inte var behörig att ta upp målet. BMR överklagade TR:ns beslut och Svea HovR lämnade överklagandet utan bifall genom beslut d. 12 april 1999.

Genom en skrift, som kom in till HovR:n d. 11 maj 1999, överklagade BMR HovR:ns beslut. HovR:n avvisade i beslut d. 26 maj 1999 överklagandet såsom för sent inkommet. I samma beslut fann HovR:n att BMR:s skrift av d. 11 maj 1999 även kunde uppfattas som en ansökan om återställande av försutten tid. HovR:n överlämnade därför skriften till HD.

HD avgjorde ärendet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Å. föreslog i betänkande följande beslut: Av HovR:ns akt framgår följande --- i huvudsak likalydande med HD:s beslut--- (se prop. 1973:30 s. 72).

Målet avser en förmögenhetsrättslig tvist mellan två kommersiella bolag. Med hänsyn till vad som anges i förarbetena till 33 kap. 9 § RB om översättningar av från domstolen utgående handlingar i dessa fall, har det inte ålegat HovR:n att översätta beslutet daterat d. 12 april 1999 till tyska. Det har inte heller i övrigt framkommit något som medför att BMR har haft laga förfall för bolagets underlåtenhet att inom föreskriven tid överklaga HovR:ns beslut. HD avslår därför ansökningen om återställande av försutten tid.

HD (JustR:n Gregow, Nyström, Munck, Victor och Blomstrand, referent) fattade följande slutliga beslut: BMR har åberopat att HovR:ns beslut inte översatts av domstolen till tyska och upplyst att inte någon medarbetare till bolaget behärskar svenska.

Av handlingarna framgår följande. TR:n fann i sitt beslut d. 26 nov. 1998 att TR:n enligt artikel 5 punkt 1 i Luganokonventionen var behörig domstol i målet mellan Glas & Metallbyggarna och BMR angående fordran. BMR:s invändning om rättegångshinder ogillades därför. TR:ns beslut översattes till tyska och delgavs BMR. HovR:ns beslut d. 12 april 1999, som inte översattes till tyska, expedierades samma dag till parterna. BMR:s överklagande, som var skrivet på tyska, kom in efter överklagandetidens utgång per telefax till såväl TR:n som HovR:n.

Enligt 33 kap. 9 § 1 st. RB får rätten vid behov låta översätta handlingar som kommer in till eller skickas ut från rätten. Domstolen får således låta översätta t.ex. ett beslut. Av förarbetena (prop. 1986/87:89 s. 143 och 170) framgår att domstolen av kostnadsskäl bör vara återhållsam med översättningar av utgående handlingar. Den bör ta reda på vilka andra möjligheter parten har att få en handling översatt, t.ex. genom släktingar eller genom en invandrarbyrås försorg. Först om parten inte på annat sätt kan få handlingen översatt bör rätten låta översätta den. I förarbetena till 33 kap. 9 § 1 st. RB i dess lydelse före d. 1 jan. 1988 sägs följande. Att generellt ange i vilken omfattning översättningar bör utföras genom rättens försorg är svårt. Att behovet av översättning genom rättens försorg är större i brottmål och i indispositiva tvistemål än i förmögenhetsrättsliga tvister är klart (se prop. 1973:30 s. 72).

Det ankommer således på domstolen att ta ställning i varje enskilt mål till frågan om handlingar i målet skall översättas och i så fall i vilken utsträckning det skall ske. Motivuttalandena manar domstolarna till en viss restriktivitet med att låta översätta handlingar, särskilt i mål om förmögenhetsrättsliga tvister. När domstolen i ett mål med en utländsk part har funnit att handlingar i målet inte skall översättas, kan det emellertid beroende på omständigheterna vara lämpligt att domstolen underrättar parten om det på ett språk som denne förstår.

Det aktuella målet avser en förmögenhetsrättslig tvist mellan två kommersiella bolag. Med hänsyn till vad som anges i förarbetena till 33 kap. 9 § RB om översättningar av från domstolen utgående handlingar i dessa fall har det inte ålegat HovR:n att översätta beslutet d. 12 april 1999 till tyska. Den omständigheten att HovR:n inte särskilt underrättade BMR om att HovR:n inte avsåg att översätta handlingarna i målet kan - även i betraktande av att TR:n låtit översätta sitt beslut - inte anses medföra giltig ursäkt för BMR:s underlåtenhet att inom föreskriven tid överklaga HovR:ns beslut. Inte heller i övrigt har framkommit något som medför att BMR har haft laga förfall.

HD avslår ansökningen om återställande av försutten tid.

HD:s beslut meddelades d. 14 febr. 2001 (mål nr Ö 2617-99).