NJA 2007 s. 75
Frågan om en tilltalad som var i behov av tolk blivit behörigen kallad till huvudförhandling.
Stockholms tingsrätt
Allmän åklagare väckte vid Stockholms tingsrätt åtal mot J.C., född 1982, för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § BrB.
Tingsrätten dömde den 17 december 2004 J.C. för våldtäkt enligt 6 kap. 1 § andra stycket BrB till fängelse åtta månader.
Svea hovrätt
Såväl åklagaren som J.C. överklagade i Svea hovrätt.
Hovrätten kallade J.C. till huvudförhandling den 23 maj 2005. J.C. inställde sig till förhandlingen tillsammans med sin offentlige försvarare, advokat E.K. Enligt anteckning på hovrättens dagboksblad ställdes förhandlingen in eftersom det behövdes en tolk på språket kreol för att översätta åt J.C. De närvarande kallades muntligen till ny huvudförhandling den 21 juni 2005 vid samma äventyr som i kallelsen till den inställda förhandlingen.
När målet ropades på den 21 juni 2005 infann sig inte J.C.
J.C:s offentlige försvarare E.K. uppgav: J.C. ringde honom igår kväll och sade att han hade så ont i magen att han inte kunde komma till dagens förhandling. J.C. informerades om kravet på läkarintyg och uppgav att han tänkte uppsöka läkare.
Parterna var överens om att J.C:s frånvaro utgjorde hinder mot huvudförhandling.
Hovrätten (hovrättslagmannen Birgitta Widebäck, hovrättsrådet Maj Johansson, referent, tf. hovrättsassessorn Sara Englund samt två nämndemän) avkunnade efter ett nytt pårop den 21 juni 2005 följande beslut:
J.C. har kallats att infinna sig personligen till huvudförhandlingen men har inställt sig endast genom sitt ombud. Det är inte sannolikt att J.C. har laga förfall (godtagbara skäl) för sin frånvaro. Hovrätten anser sig inte kunna avgöra målet i hans frånvaro. Hans överklagande, samt åklagarens och M.G.B:s anslutningsvis gjorda överklaganden, har därför enligt 51 kap. 2 § och 21 § första stycket RB förfallit. Det innebär att överklagandena inte kommer att prövas.
Målet kan emellertid åter tas upp, om J.C. visar att han hade laga förfall för sin frånvaro och att han inte kunde anmäla detta i tid. Ansökan om att målet åter skall tas upp skall göras skriftligen och ha kommit in till hovrätten senast den 12 juli 2005.
- - -.
J.C. ansökte om att hans överklagande åter skulle tas upp.
Hovrätten (hovrättslagmannen Åke Rehnström samt hovrättsråden Barbro Röst Andréasson, referent, och Ingela Halvorsen) meddelade den 26 juli 2005 följande beslut:
J.C. har inte visat att han hade laga förfall (godtagbara skäl) för sin frånvaro vid huvudförhandlingen den 21 juni 2005 som han inte kunde anmäla i tid. Hovrätten avslår därför J.C:s yrkande om återupptagande.
Högsta domstolen
J.C. överklagade hovrättens beslut av den 26 juli 2005 och yrkade att HD skulle förordna om målets återupptagande i hovrätten.
Riksåklagaren motsatte sig inte att hovrättens beslut skulle undanröjas och att målet återförvisades till hovrätten för återupptagande.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, rev.sekr. Ove Nilsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut:
Domskäl
Skäl
J.C. dömdes av tingsrätten för våldtäkt till fängelse åtta månader. Han överklagade domen. Hovrätten kallade honom till huvudförhandling den 23 maj 2005. J.C. inställde sig till förhandlingen tillsammans med sin offentlige försvarare. Huvudförhandlingen ställdes in eftersom det behövdes en tolk på språket kreol för att översätta åt J.C. De närvarande kallades muntligen till ny huvudförhandling den 21 juni 2005 vid samma äventyr som i kallelsen till den inställda förhandlingen.
Vid huvudförhandlingen den 21 juni inställde sig inte J.C. Hans offentlige försvarare, advokat E.K., upplyste att J.C. hade ringt honom kvällen före och sagt att han hade så ont i magen att han inte kunde komma till förhandlingen. E.K. uppgav att han hade informerat J.C. om att denne måste komma in med ett läkarintyg. J.C. hade då sagt att han skulle uppsöka läkare. Det har antecknats att parterna var överens om att det förelåg hinder mot huvudförhandling.
Hovrätten konstaterade att J.C. hade kallats att inställa sig personligen till förhandlingen och att det inte var sannolikt att han hade laga förfall för sin utevaro, varför överklagandet förföll.
J.C. ansökte om målets återupptagande och anförde att han hade haft laga förfall eftersom han haft magbesvär och p.g.a. språkförbistring inte förstått kallelsen. Han gav också in ett intyg från en sjukvårdsmottagning. Av intyget framgår att J.C. uppsökt mottagningen dagen före förhandlingen. P.g.a. språkproblem kallades J.C. till ett nytt besök några dagar senare då tolk skulle vara närvarande. Vid den undersökning som gjordes vid det senare tillfället hade magbesvären avtagit.
Hovrätten avslog yrkandet om återupptagande, då den inte fann att J.C. hade visat laga förfall för sin utevaro.
Den som inte kan svenska skall enligt 5 kap. 6 § RB biträdas av tolk. Av artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna framgår att biträde av tolk är en minimirättighet för den som blivit anklagad för brott.
I 51 kap. 16 § sägs att om den som har överklagat till hovrätten föreläggs att inställa sig personligen till domstolen skall denne upplysas om bestämmelsen i 51 kap. 21 § andra stycket RB, dvs. att om han eller hon uteblir från förhandlingen förfaller överklagandet.
I aktuellt fall ställde hovrätten in den första förhandlingen av det skälet att tolk saknades. Trots att hinder mot huvudförhandlingen ansågs föreligga av detta skäl delgavs J.C. muntligen kallelse till ny förhandling. En kallelse som innefattade äventyr av att överklagandet skulle förfalla vid hans utevaro. Vid en så ingripande påföljd vid utevaro som att en tilltalads överklagande i ett brottmål förfaller är det särskilt viktigt att denne tydligt blir upplyst om detta i samband med kallelsen.
Med hänsyn till vad som framkommit om J.C:s kunskaper i svenska och frånvaron av tolk då han muntligen delgavs kallelsen är det tveksamt om J.C. fullt ut förstod innehållet i kallelsen och det kan således ifrågasättas om han blivit delgiven denna. Vid sådant förhållande borde hovrätten ha återupptagit målet.
Domslut
HD:s avgörande
HD undanröjer hovrättens beslut samt förordnar att ny handläggning av målet skall äga rum i hovrätten.
Domskäl
HD (justitieråden Bo Svensson, Göran Regner, Nina Pripp, referent, Torgny Håstad och Marianne Lundius) meddelade den 14 februari 2007 följande beslut:
Skäl
Efter det att Stockholms tingsrätt hade dömt J.C. för våldtäkt till fängelse överklagade J.C. domen till Svea hovrätt som kallade honom till huvudförhandling den 23 maj 2005. J.C. kom till förhandlingen tillsammans med sin offentlige försvarare som också var hans ombud. Huvudförhandlingen ställdes emellertid in, eftersom det behövdes en tolk för språket kreol åt J.C. De närvarande kallades muntligen till ny huvudförhandling den 21 juni 2005 vid samma äventyr som i kallelsen till den inställda förhandlingen.
J.C. inställde sig inte personligen till huvudförhandling den 21 juni 2005. Hans försvarare upplyste att J.C. hade ringt honom kvällen före och sagt att han hade så ont i magen att han inte kunde komma till förhandlingen.
Hovrätten konstaterade att J.C. hade kallats att infinna sig personligen men inställt sig endast genom sitt ombud och att det inte var sannolikt att han hade laga förfall för sin frånvaro. Hovrätten gjorde bedömningen att målet inte kunde avgöras i J.C:s frånvaro och fann därför att hans överklagande hade förfallit.
J.C. ansökte om att hans överklagande åter skulle tas upp och anförde att han hade haft laga förfall eftersom han dels haft magbesvär, dels på grund av språkförbistring inte förstått vid vilket äventyr kallelsen från hovrätten hade utfärdats. Han gav också in två intyg från en sjukvårdsinrättning.
Hovrätten avslog genom det nu överklagade beslutet J.C:s yrkande om återupptagande på den grunden att han för sin frånvaro den 21 juni 2005 inte hade visat att han hade laga förfall som han inte kunnat anmäla i tid.
J.C. var på grund av språksvårigheter i behov av en tolk i brottmålet. Någon sådan var inte på plats när hovrätten i J.C:s närvaro beslutade att kalla till förhandling den 21 juni 2005 och i övrigt hänvisa till den kallelse på svenska som han tidigare hade erhållit. J.C. hade tillgång till försvarare och domstolen kunde därför räkna med att försvararen skulle se till att J.C. fick information om innehållet i hovrättens beslut. Om det emellertid inte visas att J.C. fått fullgod information om beslutet, inklusive rättsverkningarna av en frånvaro, kan behörig delgivning inte anses ha skett.
Härtill kommer att den tidigare kallelsen, som riksåklagaren anmärkt, var otydlig till sitt innehåll. Den anger först att J.C. skulle komma personligen. Därefter uppges vad som händer om han inte kommer. Detta kan för det första leda till att hovrätten beslutar att han skall betala ett vite och att han skall kallas till en ny förhandling. För det andra står det att hans överklagande förfaller om han inte kommer personligen. Vidare anges att hans överklagande kan förfalla också om bara ett ombud för honom kommer och hovrätten anser att målet då inte kan avgöras.
Eftersom det inte har visats att J.C. fått fullgod information om beslutet, inklusive rättsverkningarna av en frånvaro, kan behörig delgivning inte anses ha skett.
Hovrätten borde därför inte ha avslagit J.C:s yrkande om återupptagande.
Domslut
HD:s avgörande
Med ändring av hovrättens beslut förordnar HD att målet åter skall tas upp i hovrätten.
- - -.
HD:s beslut meddelat: den 14 februari 2007.
Mål nr: Ö 3376-05.
Lagrum: 33 kap. 9 § första stycket samt 51 kap. 16, 21 och 22 §§ RB.
Rättsfall: NJA 1992 s. 613 och NJA 2001 s. 54.