NJA 2003 s. 113

Domskäl

TR:n (ordf. rådmannen Knutar) meddelade dom d. 12 mars 2001.

Domskäl I TR:ns domskäl redovisades ur åklagarens sakframställning bl.a. följande.

Under eftermiddagen måndagen d. 15 maj anmäldes N.B. som försvunnen. Någon brottsmisstanke förelåg inte till en början. Polisen besiktigade ytligt bilen. Sedan emellertid en förnyad undersökning gjorts av bilen och vissa blodspår påträffats i anslutning till bagageutrymmet uppkom brottsmisstanke beträffande N.B:s försvinnande. Förhörsutsagorna som lämnades av C.A. och S.B. stämde inte överens. Det framkom även att under natten mellan d. 14-15 maj hade de talats vid i telefon vid elva tillfällen. Under slutet av maj hade S.B. känt dålig lukt när hon åkte med bilen. En doftförbättrare lades in i bilen. Redan vid polisens första besiktning av bilen hade konstaterats att bilen var välstädad och tvättad.

Polisen har satt in betydande resurser för att eftersöka N.B:s kropp i ett område mellan Skövde och Karlsborg. Undersökning har bl.a. skett med dykare och hundar. Någon kropp har inte återfunnits eller annat fynd gjorts.

Vid den första tekniska undersökningen av bilen d. 31 maj framgick, såsom även fotografier utvisar, att bilen invändigt var välstädad. I bagageutrymmet observerades att textilmattan var mycket våt och det rann vatten från den.

En andra teknisk undersökning av bilen utfördes d. 18 juli. Därvid påträffades efter kanten till bagageutrymmet ett antal rödfärgade rinningar. En skumgummibit som suttit vid reservhjulet visade misstänkt blodförekomst. Prov togs från de angivna rinningarna och skumgummibiten för att undersöka blodförekomsten och om möjligt individbestämma blodet, DNA-analyser.

Analyser har utförts vid Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). I utlåtande daterat d. 11 okt. 2000 har därvid angetts - jämförelsematerial blodprov från R.B. (makarna B:s son) och S.B. - att "skäl talar för" att blodet på skumgummibiten härrör från en far till R.

Enligt ett senare utlåtande daterat d. 1 nov. 2000 har SKL angett - jämförelsematerial organiskt material från N.B:s rakapparat - att "det kan hållas för visst" att DNA:t på rakapparaten kommer från samma person som avsatt blod på skumgummibiten.

Enligt utlåtande daterat d. 5 febr. 2001 har SKL beträffande de tidigare omnämnda rinningarna angett - samma jämförelsematerial från rakapparaten - att "det kan hållas för visst" att blodet kommer från samma person som från rakapparaten "om man bortser från möjligheten att blodet kommer från en nära släkting".

I samma utlåtande har SKL angett att på en i garaget funnen näsduk återfunnits blod och att "skäl talar för" att del av DNA:t kommer från C.A. och från den person vars DNA påvisats på rakapparaten.

SKL har även i nyss nämnda utlåtande angett att indikation på blodförekomst erhölls från bagagerumsmattan och från ett par jeans tillhöriga C.A.

Även på andra av C.A:s kläder har påträffats blodfläckar. Det har dock inte gått att närmare bestämma blodet. SKL har i utlåtande daterat d. 11 okt. 2000 angett att blod från två tröjor och flera föremål påvisats som kan "uteslutas komma från samma person som avsatt blod på skumgummibiten".

Såsom tidigare angetts förekom under natten mellan d. 14-15 maj totalt elva telefonsamtal mellan S.B. och C.A:s mobiltelefon. Därvid har tiderna för samtalen kunnat fastställas och vilken mast som kopplat upp mobiltelefonen. Det visar sig att de inledande samtalen kopplats upp via master i närheten av Skövde. När telefontrafiken återupptagits halvannan timme senare har uppkopplingen skett via master i Karlsborgsområdet. Normal körtid mellan Skövde och Karlsborg, väg 49, är omkring 40 minuter.

Sammanfattningsvis har åklagaren angett. Det måste hållas för visst att N.B. bragts om livet den aktuella natten eller i allt fall tillfogats sådana skador att han avlidit av dem. Blod från N.B. har påträffats i bilens bagageutrymme. Det visar även att hans kropp transporterats i bagageutrymmet. C.A. har tillsammans med N.B. begett sig från bostaden i bilen. C.A. har senare återvänt ensam med bilen. Vad han uppgett om tidpunkten för ankomsten till Karlsborg stämmer inte med de tidangivelser och uppkopplade master analysen av telefonsamtalen kunnat klarlägga. Omständigheterna är sammantaget sådana att C.A. såsom gärningsman berövat N.B. livet - mord - eller i allt fall uppsåtligt tillfogat N.B. sådana allvarliga skador som lett till dennes död - grov misshandel och vållande till annans död. Slutligen har C.A. flyttat och transporterat samt gömt kroppen - brott mot griftefriden.

C.A. uppgav enligt domen bl.a. följande. Vid 17-tiden d. 14 maj 2000 cyklade han tillsammans med hela familjen utom en dotter till Karstorp och hade picknick och umgicks. De kom hem någon gång efter klockan 21. När han var i duschen kom N.B. och sade till honom att komma in till S.B:s lägenhet och säga att de skulle gå ut. Han gjorde det. De gick därefter ut tillsammans efter klockan 22. N. tog inte med sig sin mobiltelefon för han ville inte bli störd. De tog S:s bil och N. körde. De åkte till Statoil vid Rydrondellen där han gick in och köpte två öl. Därefter åkte de mot Karlsborg. De åkte från Statoil omkring kl. 22:30 och kom fram till Karlsborg omkring kl. 23:05-10. De åkte direkt till Karlsborg. Innan de kom in i Karlsborg bad N. honom att köra, vilket han också gjorde. Efter bara några meter bad N. honom att stanna. Han gjorde det och frågade samtidigt varför han skulle stanna. N. steg ur bilen och sade till honom att han inte skulle bekymra sig, samt att han skulle ringa när han ville bli hämtad. Då var klockan omkring 23:10-15. Han hade ingen egen klocka, utan tittade på klockan i bilen. Efter att ha släppt av N. körde han omkring i Karlsborg för att slösa bort tiden. Vid ett tillfälle då S. ringde blev han arg och slog därför handen i en vägg på ett övergivet hus vid järnvägen. Eftersom han inte hade körkort ville han inte åka från Karlsborg för tidigt. På hemvägen stannade han i Tibro - troligen vid 04-tiden - för att tvätta av sin blodiga hand i en å. Därvid halkade han i vattnet. Han körde sedan direkt till bostaden i Skövde. Han kom hem omkring kl. 04:30 på morgonen. Han parkerade bilen utanför och gick in till S. och gav henne bilnycklarna. - Han har inte tvättat bilen någon gång under tiden d. 15-31 maj 2000. Han har inte tvättat bagagerumsmattan. De köpte en luftfräschör och lade i bagageutrymmet på grund av röklukt. Eftersom luftfräschören luktade starkt lade man den inte i kupén. - N:s bror kom till Sverige i juli 2000 och bodde i S:s lägenhet under omkring en månad. Brodern använde N:s rakapparat. - Han och N. har lagat cyklar, och det kan hända att de gjorde sig illa då, och torkade av sig på någon pappersnäsduk.

S.B. uppgav enligt domen bl.a. följande. Under dagen d. 14 maj 2000 gjorde man en utflykt till Karstorp och återkom hem vid 21-tiden. N.B. åt mat med barnen och C.A. och duschade. När C.A. kom över till hennes lägenhet bjöd hon honom mat. Sedan sade C.A. och N.B. att de skulle ut och åka. Hon frågade vart de skulle, men fick bara till svar att de skulle ut och åka, kanske till Statoil för att hyra en videofilm. Hon sade då att de inte fick hyra någon film eftersom de skulle se på TV senare. N. svarade att de kanske skulle åka lite längre. N. var glad och normal när de gick ut. Han hade inte med sig någon mobiltelefon. - Under kvällen och natten ringde hon i princip bara två samtal till C.A. Hon kommer ej ihåg vad som sades vid vilket tillfälle, men helhetsbilden är att hon frågade var de var någonstans, och de svarade att de var ute och åkte. Hon talade aldrig med N. Under kvällen somnade hon på soffan och vaknade först vid 01-tiden. Hon ringde då C.A. och frågade var han var. C.A. svarade att han var i Karlsborg och väntade på N. Hon var lite orolig över att de var så sena, var N. var och att de inte sagt vart de skulle. Vid något telefonsamtal berättade C.A. att han slagit handen i en vägg av ilska och ytterligare senare att han ramlat i en å i Tibro när han försökt tvätta av handen. Hon vet inte exakt när C.A. kom hem. När han gjorde det upprepade han vad han redan sagt i telefon, att han släppt av N. vid en Preem-mack vid infarten till Karlsborg, att N. hade sagt att han skulle ringa när han ville bli hämtad, att C.A. inte behövde vänta på honom, att han åkte och väntade i Karlsborg och att han hade slagit handen i väggen. C.A. uppträdde som vanligt. Hon såg att han hade blodfläckar på tröjan. C.A. sade att de kom från hans hand. Hon såg inga andra skador eller sönderrivna kläder. Därefter gick C.A. hem till sig. - På morgonen tvättade hon bland annat C.A:s kläder. Det brukade hon göra. Förmodligen tvättade hon även de kläder C.A. haft på sig under kvällen och natten, men detta reflekterade hon inte över förrän hon hängde upp kläderna på tork. C.A. bad henne aldrig att hon skulle tvätta kläderna. - Hon har inte tvättat bilen. Hon har bara sprejat mot dålig lukt och dammat lite omkring tio dagar efter N:s försvinnande. Vid samma tid märkte hon en dålig lukt i bilen. Därför köptes en luftfräschör. De har köpt kött ibland och kört det i bilen, men hon har aldrig märkt att någon förpackning har läckt. Hon har aldrig sett något blod eller andra spår i bilen.

Under rubriken TR:ns överväganden och bedömning behandlade TR:n först frågan om det måste anses klarlagt att N.B. var död. TR:n fann på anförda skäl att det måste antas att det förhöll sig så.

TR:n övergick härefter till att pröva vad som hade orsakat N.B:s död. Det fanns enligt TR:n inget stöd för antagandet att han tagit sitt eget liv. Inte heller hade det framkommit något som gav stöd för att det rått någon misshällighet mellan C.A. och N.B. d. 14 maj.

Härefter fortsatte TR:n: Om vad som inträffat på kvällen d. 14 maj och under den följande natten sedan N.B. och C.A. med bilen lämnat lägenheten föreligger inte andra uppgifter än vad C.A. och S.B. uppgett.

Åklagaren har därvid fäst betydande avseende vid att C.A. uppgett att han med bilen befunnit sig i Karlsborg strax efter kl. 23, när uppkopplade telefonsamtal så sent som kl. 23.25:37 skett via mast i Skövde, och att följaktligen den felaktiga uppgiften om ankomsten till Karlsborg har ett betydande bevisvärde för att C.A. söker dölja sina förehavanden under denna tid. Av den åberopade förteckningen över telefonuppkopplingar framgår att efter det nyssnämnda samtalet något samtal inte kopplats upp förrän kl. 00.59:39 och då via en mast vid Karlsborg. Enligt TR:ns mening kan inte helt lämnas utan avseende att C.A. kan ha misstagit sig på tiden för ankomsten till Karlsborg och att följaktligen hans uppgift inte behöver vara lämnad i syfte att dölja något.

Enligt vad C.A. uppgett släppte han av N.B. i utkanten av Karlsborg och tillsades av denne att köra runt tills han återvände. N.B. återvände aldrig och han begav sig först efter flera timmar ensam i bilen tillbaka till Skövde.

Uppgifterna måste ses mot bakgrund av fyndet av blod från N.B. i bagageutrymmet. De framstår som klart besvärande för C.A.

Det föreligger dock inte någon utredning som visar när blodbesudlingen i bagageutrymmet uppkommit. Enligt TR:ns mening finns visst utrymme för att detta kan ha skett även efter den aktuella natten.

Även vad C.A. berättat om att han slagit sin hand blodig i en vägg och fått blod på kläderna samt att han när han tvättat sig ramlat i ett vattendrag, kan uppfattas som försök att dölja något och därmed som besvärande för C.A. Det har dock inte genom SKL:s analys kunnat påvisas annat än att ett par jeans visat indikation på blodförekomst; och blodförekomsten på två tröjor enligt SKL förringar inte C.A:s berättelse.

Även den snabbhet med vilken S.B. på morgonen d. 15 maj tvättat C.A:s kläder kan uppfattas som egenartat och att ha skett i syfte att avlägsna blodspår.

Det är oklart om bilen tvättats efter d. 14 maj 2000 och i så fall av vem. Vattenansamlingen i bilens bagageutrymme kan uppfattas som att vara ett resultat av att någon sökt tvätta bort blod. Det framstår dock som egendomligt att den som sökt rengöra bilen inte också tillsett att vattnet avlägsnats. Huruvida regnvatten kunnat tränga in i bagageutrymmet är inte utrett.

Den pappersnäsduk som återfunnits i garaget kan inte ges någon entydig tolkning.

Någon brottsplats har inte återfunnits, ej heller något vapen eller annat föremål som kan sättas i samband med att N.B. tillfogades direkt dödligt våld eller eljest allvarliga skador. Händelseförloppet för våldsanvändningen mot N.B. är helt outrett.

Enligt TR:ns bestämda mening bildar de tidigare nämnda omständigheterna endast en hypotes för åklagarens påståenden. Omständigheterna kan föranleda att alternativa antaganden ställs upp. Det bör normalt inte ankomma på en domstol att i allvarligt brottmål för det helt avgörande skedet - den brottsliga gärningen - ställa upp en rad hypoteser som mer har karaktären av kontrafaktiska förhållanden än grundade på vad som, låt vara med skiftande grad av sannolikhet, antagit faktisk gestalt. Domstolen saknar helt möjlighet att pröva hypoteserna och kan under alla förhållanden inte komma fram till olika sannolikhetsgrader för varje hypotes och än mindre eliminera samtliga hypoteser utom en.

Enligt TR:ns uppfattning utgör inte de indicier som föreligger enligt vad ovan redovisats på något sätt tillräckliga skäl för att det skall vara ställt utom rimligt tvivel att C.A. orsakat - i strikt kausal mening - N.B:s död. Än mindre tillåter indicierna att det med samma beviskrav måste anses att C.A. gjort sig skyldig till sådant våldsbrott, uppsåtligen eller av oaktsamhet, som åklagaren påstått. Slutligen framstår det som osäkert om N.B:s kropp transporterats med bilen den aktuella natten. Därmed kan inte heller anses säkert att C.A. gjort sig skyldig till brott mot griftefriden.

Till följd av det sagda skall åtalet mot C.A. helt ogillas.

Domslut

Domslut

Åtalet ogillas.

Domslut

Domslut

HovR:n ändrar TR:ns dom på det sättet att HovR:n dömer C.A. för brott mot griftefrid enligt 16 kap. 10 § BrB till fängelse 1 år.

C.A. överklagade och yrkade i första hand ogillande av åtalet, i andra hand icke frihetsberövande påföljd samt i vart fall strafflindring.

Riksåklagaren bestred ändring. Riksåklagaren justerade gärningsbeskrivningen avseende åtalet för brott mot griftefrid genom att lägga till tid och plats för gärningen, så att den erhöll följande lydelse: C.A. har under natten mellan d. 14 och 15 maj 2000 efter N.B:s död obehörigen flyttat och transporterat hans kropp och gömt den på okänd plats inom Västra Götalands län.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

Domskäl HD (JustR:n Svensson, Lennander, referent, Thorsson, Håstad och Ella Nyström) beslöt följande dom: Domskäl. I målet är utrett att C.A. och N.B. tillsammans begav sig i väg på en biltur vid 22-tiden d. 14 maj 2000, att färden gick från Skövde mot Karlsborg, att C.A. kom hem ensam vid 04- tiden d. 15 maj 2000 samt att N.B. därefter inte hörts av.

Det som framkommit i målet leder till slutsatsen att N.B. sannolikt är död. Hur han skulle ha avlidit har emellertid inte kunnat fastställas. Varken någon kropp eller någon plats för ett brott har påträffats.

C.A. har i TR:n och HovR:n frikänts från åtalet för mord alternativt grov misshandel och vållande till annans död. Frågan i HD gäller endast om C.A. gjort sig skyldig till brott mot griftefrid genom att obehörigen flytta, transportera och gömma N.B:s döda kropp.

Den kartläggning av C.A:s mobiltelefonsamtal som gjorts visar att han, såsom han också själv uppgivit, den aktuella natten kört omkring i och utanför Karlsborg under några timmars tid. Någon utredning i övrigt om händelseförloppet i samband med den påstådda gärningen finns inte. Härutöver har det bl.a. framkommit att bilens bagageutrymme var mycket vått vid den första undersökningen av bilen som polisen företog två veckor efter N.B:s försvinnande. Olika förklaringar härtill kan emellertid tänkas.

Vad som kan tala för att N.B:s kropp befunnit sig i bilens bagageutrymme är de fynd av blod som, vid polisens andra, grundliga undersökning av bilen två månader efter försvinnandet, gjorts i bagageutrymmet dels på en tygöverdragen skumgummibit som suttit vid reservhjulet, dels i form av "rinningar" i reservhjulsbaljans bakre del. Indikation på blodförekomst har även erhållits på bagagerumsmattan och ett lastnät, men i de fallen har det inte kunnat fastställas att det rört sig om mänskligt blod.

Hur stor mängd blod som funnits i bagageutrymmet har inte varit möjligt att klarlägga. Av vittnesförhöret med S.G. i TR:n, vilket förebringats i HD genom uppläsning av fonogramutskrift från förhöret, framgår att den mängd blod i utrymmet som kan konstateras härröra från en människa i och för sig inte behöver ha varit större än att den kunnat komma från ett skadat finger. Om man däremot antar att allt blod, dvs. även det som inte kunnat typbestämmas såsom blodet på mattan i bagageutrymmet, härrör från samma källa blir mängden naturligtvis större.

De tekniska undersökningar som utförts av SKL visar att "skäl talar för" att den person vars blod finns på den tygöverdragna skumgummibiten är far till R.B. (N.B:s son). Undersökningarna visar vidare att "det kan hållas för visst" att det mänskliga blodet på skumgummibiten och i rinningarna kommer från samma person som använt N.B:s rakapparat, om man bortser från möjligheten att blodet kommer från en nära släkting till denna person.

C.A. har uppgivit att N.B:s bror efter dennes försvinnande kom till Sverige för ett månadslångt besök hos S.B. och att brodern under den tiden, som inföll innan bilen togs in för den andra, grundliga undersökningen, använde både N.B:s rakapparat och bilen. Uppgifterna vinner visst stöd av utredningen i övrigt. Något DNA-prov från brodern har inte tagits. Denne har inte heller hörts i målet.

Det nu anförda innebär att det inte med säkerhet kan sägas att blodet härrör från N.B. Möjligheten att blodfläckarna avsatts av N.B:s bror vid något tillfälle efter den första, men före den andra undersökningen av bilen kan inte helt uteslutas. Det kan därför inte anses utrett att N.B:s kropp har transporterats i bagageutrymmet. Än mindre kan det anses utrett att N.B., om transporten ägt rum, skulle ha varit död vid den tidpunkten.

Sammanfattningsvis finner HD att det inte är styrkt att C.A. gjort sig skyldig till den gärning som lagts honom till last. Åtalet för brott mot griftefrid skall därför ogillas.

Domslut

Med ändring av HovR:ns dom såvitt nu är i fråga fastställer HD TR:ns domslut.

HD:s dom meddelades d. 26 mars 2003 (mål nr B 394-02).