lagen.nu

NJA 2005 s. 417

Ett aktiebolag med endast en aktieägare har försatts i konkurs och konkursen har avslutats utan överskott, i följd varav bolaget är upplöst. Efter konkursens avslutande gör bolaget gällande en fordran som är föremål för rättegång. Fråga huruvida beslut om likvidation bör meddelas.

Damp Holding Aktiebolag försattes i konkurs den 20 november 2001 vid Stockholms tingsrätt. Konkursen avslutades den 23 juli 2003 utan överskott. Bolaget var då kärande i ett tvistemål vid tingsrätten. Konkursboet hade avstått från att inträda i rättegången. Tingsrätten avvisade den 6 oktober 2003 bolagets talan med motiveringen att bolaget efter sin upplösning inte längre kunde godtas som part i rättegången. Bolaget överklagade avvisningsbeslutet i Svea hovrätt, som avslog överklagandet den 18 oktober 2004.

Södra Roslags tingsrätt

I egenskap av enda aktieägare i Damp Holding Aktiebolag ansökte

H-L.U. den 17 oktober 2003 vid Södra Roslags tingsrätt om att bolaget skulle försättas i likvidation enligt 13 kap. 49 § aktiebolagslagen (1975:1385). Till stöd för sin ansökan anförde hon följande. Genom den - alltjämt tvistiga - fordran som tvistemålet rörde hade bolaget tillgångar som inte omfattades av konkursen och som det fanns behov av att avveckla. Bolaget bedömde sin ställning i sakfrågan i målet som stark. Genom att träda i likvidation skulle bolaget återfå sin partshabilitet, vilket var en förutsättning för att det skulle kunna ta tillvara tillgången i fråga.

Tingsrätten (tingsnotarien Karolina Edlund) anförde i beslut den 12 december 2003:

Skäl

Om det efter att ett bolag har försatts i konkurs, och konkursen har avslutats utan överskott, finns tillgångar i bolaget som inte omfattas av konkursen skall tingsrätten enligt 13 kap. 49 § aktiebolagslagen på ansökan av den som berörs besluta om likvidation av bolaget. Bestämmelsen kan aktualiseras bl.a. om ett bolag i konkurs vinner en rättegång som konkursboet valt att inte inträda i. Ändamålet med bestämmelsen är att möjliggöra för bolaget att i en sådan situation taga till vara tillgångarna. Genom rättens beslut återuppstår bolaget i form av ett bolag i likvidation. Bestämmelsen infördes i lagen eftersom situationen har en viss likhet med en konkurs som avslutats med överskott, en situation som innebär att bolaget är skyldigt att gå i likvidation.

Den tillgång som Damp Holding Aktiebolag åberopar i ärendet utgörs emellertid av en fordran som alltjämt är tvistig. En tvistig fordran kan enligt tingsrätten inte anses vara en sådan tillgång som åsyftas i bestämmelsen. Vad bolaget i övrigt anfört i ärendet föranleder inte heller bedömningen att bolagets ansökan bör bifallas. Det kan i sammanhanget noteras att ett aktiebolag som upplösts genom en underskottskonkurs under vissa förutsättningar kan tillerkännas partshabilitet oaktat att bolaget inte har trätt i likvidation.

Slut

Tingsrätten lämnade Damp Holding Aktiebolags ansökan utan bifall.

Svea hovrätt

H-L.U. överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle bifalla hennes vid tingsrätten gjorda ansökan.

Hovrätten (hovrättslagmannen Bengt Sjögren samt hovrättsråden Mikael Mellqvist, referent, och Erica Hemtke) anförde i beslut den 18 oktober 2004:

Skäl

Så som har fastslagits i ett flertal rättsfall gäller som huvudregel att ett aktiebolag som har upplösts genom en konkurs som avslutats utan överskott saknar rättskapacitet och därmed också partshabilitet. Från denna huvudregel har i rättspraxis vuxit fram ett antal undantag.

I det fallet att ett bolag, som har upplösts efter det att dess konkurs har avslutats utan överskott, driver en rättegång och där gör gällande att det har en tillgång i form av en fordran, har i praxis det sålunda upplösta bolaget regelmässigt inte ansetts ha behörighet att föra en sådan rättegång. I nämnda praxis (se t.ex. NJA 1999 s. 237 och NJA 2000 s. 144) har också anvisats alternativa sätt för de intressenter som står bakom det upplösta bolaget att göra hävdade anspråk gällande. Ett sådant sätt kan under vissa förutsättningar vara att låta bolaget träda i likvidation för att på så vis ge bolaget partshabiliteten åter och ge likvidatorn möjlighet att överväga om rättegången skall fortsättas. Ett annat sätt skulle kunna vara att bolagets aktieägare genom t.ex. utskifte förvärvar den omstämda fordringen och driver processen vidare.

Enligt ordalydelsen av bestämmelsen i 13 kap. 49 § aktiebolagslagen (1975:1385) krävs det för att rätten skall kunna bifalla ansökan om likvidation beträffande ett aktiebolag som upplösts efter en avslutad underskottskonkurs att det finns en tillgång som inte omfattas av konkursen. Det måste rimligen krävas att den tillgång som görs gällande är av sådant slag och sådant värde att det finns ett behov av ett omhändertagande av den genom någon likvidationsåtgärd.

I detta ärende har H-L.U. inte visat att det i det upplösta bolaget finns någon sådan tillgång som krävs för att rätten med stöd av 13 kap. 49 § aktiebolagslagen skall kunna bifalla ansökningen om likvidation. Hovrätten avslår därför överklagandet.

Slut

Hovrätten avslog överklagandet.

Högsta domstolen

H-L.U. överklagade och yrkade, som det fick förstås, att HD skulle besluta att Damp Holding Aktiebolag skulle träda i likvidation.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Helga Hullman, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

Skäl

Likvidationens syfte är att avveckla ett bolags verksamhet och därför betala skulder och skifta tillgångarna mellan bolagsmännen. Det framgår av handlingarna i målet att den enda tillgång som eventuellt kommer att behöva avvecklas i Damp Holding Aktiebolag (bolaget) är bolagets fordran mot ett dödsbo; en fordran som är föremål för rättegång. Det framgår vidare av handlingarna att H-L.U. är ensam aktieägare i bolaget. Några aktieägare mellan vilka ett skifte skulle kunna ske finns således inte. H-L.U. borde också, såsom ensam aktieägare, lätt kunna förvärva bolagets fordran och överta dess talan enligt 13 kap. 7 § RB mot dödsboet (jfr NJA 1999 s. 237 och 2001 s. 144). Med beaktande av dessa omständigheter framstår en likvidation av bolaget som meningslös och onödig. H-L.U:s överklagande skall därför avslås.

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.

HD (justitieråden Munck, Blomstrand, referent, Dahllöf, Ella Nyström och Virdesten) meddelade den 2 juni 2005 följande beslut.

Skäl

I 13 kap. 49 § aktiebolagslagen (1975:1385) föreskrivs att, om ett aktiebolag är försatt i konkurs och denna avslutas utan överskott, bolaget är upplöst när konkursen avslutas. Finns det efter konkursens avslutande tillgångar som inte omfattas av konkursen, skall rätten på ansökan av den som berörs besluta om likvidation.

En fordran är i allmänhet att betrakta som en tillgång, även om den är tvistig. Om fordringen inte framstår som ogrundad och om den är av sådant slag att det är motiverat att den tas om hand, bör den kunna läggas till grund för ett beslut om likvidation enligt bestämmelsen (jfr Lindskog, Aktiebolagslagen, 12:e och 13:e kap., 2 uppl. s. 375 f.). Att det pågår rättegång om fordringen är inte i sig skäl för en annan bedömning.

I förevarande fall är emellertid följande att beakta.

Syftet med en likvidation är att avveckla ett bolags verksamhet. Likvidatorn skall realisera tillgångarna, betala skulderna och skifta överskottet mellan bolagsmännen. Det framgår av handlingarna i målet att den enda tillgång som kan behöva avvecklas i Damp Holding Aktiebolag är bolagets fordran mot ett dödsbo samt att fordringen är föremål för rättegång. Eftersom bolaget har varit i konkurs och konkursen har avslutats utan överskott, kan det antas att en likvidator skulle sakna medel för att fullfölja rättegången. Likvidatorn skulle då kunna bli skyldig att ansöka om att bolaget på nytt skall försättas i konkurs (se 13 kap. 35 § aktiebolagslagen). Under sådana förhållanden skulle likvidationen inte tjäna något förnuftigt ändamål.

Vidare kan den omständigheten att ett aktiebolag upplöses normalt inte medföra att bolagets kvarvarande tillgångar blir herrelösa (jfr Lind i SvJT 1974 s. 526 ff. särsk. s. 528 och prop. 1993/94:196 s. 216 f.). Naturligen bör man se det så att tillgångarna övergår till aktieägarna, åtminstone i den mån dessa inte avböjer att ta emot egendomen (jfr SOU 1999:36 s. 105 och prop. 2004/05:35). Det framgår av handlingarna att H-L.U. är ensam aktieägare i bolaget. Hon får därmed anses ha förvärvat bolagets fordran och kan överta dess talan mot dödsboet (jfr 13 kap. 7 § RB samt NJA 1999 s. 237 och 2001 s. 144).

Mot bakgrund av det anförda framstår det som meningslöst att besluta om likvidation på begäran av H-L.U. Hennes överklagande skall därför avslås.

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.

HD:s beslut meddelat: den 2 juni 2005.

Mål nr: Ö 4575-04.

Lagrum: 13 kap. 49 § aktiebolagslagen.

Rättsfall: NJA 1999 s. 237 och NJA 2001 s. 144.

Metadata

Domstol
Högsta domstolen
Avgörandedatum
2005-06-02
Målnummer
Ö4575-04
Lagrum
13 kap. 49 § aktiebolagslagen (1975:1385)
Rättsfall
NJA 1999 s. 237
NJA 2001 s. 144
Sökord
Likvidation
Aktiebolag
Konkurs
Källa
Domstolsverket

Rättsfall som hänvisar till detta (1)

RH 2015:25: Sedan ett aktiebolag efter avslutad konkurs upplösts har framkommit att bolaget vid tiden för konkursens avslutande hade en fordran som inte omfattades av konkursen. Ansökan av person som berördes av...
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation