RH 2004:69
Svaranden i ett mål om bl.a. barns boende har framställt ett yrkande gentemot käranden om ensam vårdnad. Hinder har inte ansetts föreligga i målet att få förälders vårdnadsyrkande prövat vid tingsrätten trots att talan inte väckts genom stämning.
Sebastian, född 1998, är son till S.M. och A.D. Föräldrarna har gemensam vårdnad om Sebastian. I ansökan om stämning yrkade S.M. att Sebastian skulle vara stadigvarande bosatt hos honom. A.D. bestred yrkandet och yrkade för egen del bl.a. att rätten skulle tillerkänna henne ensam vårdnad om Sebastian.
Malmö tingsrätt (2004-06-07, hovrättsassessorn Paula Lundberg) avvisade A.D:s yrkande om ensam vårdnad och anförde följande. Frågor om ändring av vårdnaden prövas enligt 6 kap. 5 § tredje stycket föräldrabalken på talan av en av föräldrarna eller av båda. Sådan talan skall väckas genom stämning, om inte annat är stadgat (6 kap. 17 § tredje stycket föräldrabalken och 13 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken).
Sedan år 1998 kan föräldrar behålla den gemensamma vårdnaden om ett barn och samtidigt få frågan om barnets boende, eller umgänge med barnet, prövade i domstol. Med denna reglering har dessa frågor fått en från vårdnadsfrågan mer fristående betydelse.
S.M. har väckt talan och yrkat i första hand att Sebastian, som de har gemensam vårdnad om, skall bo hos honom och i andra hand att han skall få rätt till visst umgänge med Sebastian. Det är inte rimligt att han på sin egen talan angående barnets boende och umgänge med barnet skall riskera att förlora sin del i vårdnaden (jfr såvitt avser motsvarande frågeställning i mål om umgänge, Svea hovrätts beslut 1999-01-27 i mål Ö 5606-98, kommenterat i SvJT 2001 s. 892). På grund av det anförda finner tingsrätten att A.D:s yrkande om ensam vårdnad inte kan tas upp till prövning. Det yrkandet skall därför avvisas.
A.D. överklagade beslutet och yrkade att hovrätten skulle undanröja tingsrättens avvisningsbeslut. S.M. bestred ändring.
Hovrätten över Skåne och Blekinge (2004-10-07, hovrättsråden Jan E Ohlsson och Lars Elmqvist samt hovrättsassessorn Pernilla Arrland, referent) upphävde tingsrättens avvisningsbeslut och uttalade att tingsrätten i följd härav hade att uppta A.D:s vårdnadsyrkande till prövning. Som skäl anförde hovrätten följande. S.M. och A.D. har gemensamt vårdnaden om sonen Sebastian. Sedan S.M. ansökt om stämning mot A.D. med yrkande att Sebastian skall vara stadigvarande bosatt hos honom eller, i andra hand, beredas rätt till umgänge med honom i viss omfattning, har A.D. för egen del framställt yrkande bl.a. om att ensam få vårdnaden om sonen.
Enligt 6 kap. 5 § föräldrabalken prövas ändring i fråga om vårdnaden på talan av en eller båda föräldrarna. Av 6 kap. 17 § föräldrabalken följer på grund av hänvisningen till de allmänna tvistemålsreglerna att sådan talan - liksom talan om umgänge och boende - skall väckas genom stämning om annat inte är stadgat. Frågan i målet är om det vårdnadsyrkande A.D. i egenskap av svarande framställt kan upptas till prövning vid tingsrätten utan ansökan om stämning mot S.M.
Vid avgörande av frågor om vårdnad, boende och umgänge skall enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken barnets bästa komma i främsta rummet, och det vilar på rätten en långtgående skyldighet att tillse att barnets intressen i dessa avseenden blir tillgodosedda (Walin, Vängby, Föräldrabalken - en kommentar, 6:28, februari 2004). För att tillgodose intresset att i ett sammanhang uppnå en samlad lösning av dessa för barnet angelägna frågor har i rättspraxis avsteg gjorts från vissa annars gällande processuella principer. I fallet NJA 1993 s. 666 har sålunda svaranden, när talan väckts om vem som skall ha vårdnaden om ett barn, som ett undantag från kravet på stämning givits möjlighet att formlöst framställa yrkande om umgänge. I linje härmed har vidare i mål som vid tingsrätten gällt boende och umgänge efter överklagande av ena parten motparten - utan hinder av bestämmelserna om reformatio in pejus - tillåtits att i hovrätten framställa yrkande om vårdnad (se bl.a. Hovrättens över Skåne och Blekinge beslut den 21 november 2003 i mål T 1840-02). På motsvarande sätt anser hovrätten i detta mål att kärandepartens intresse att inte riskera att på grund av den egna talan hamna i ett sämre läge bör vika för intresset att inom ramen för en talan som ursprungligen gällt endast barnets boende åstadkomma den för barnet bästa lösningen av vårdnadsfrågan.
Till detta kan läggas att ett ovillkorligt krav på stämning på grund av tillämpliga forumregler kan medföra att annan domstol än den som upptagit det ursprungliga käromålet blir behörig att handlägga den av svaranden väckta frågan med därav följande behov av förordnande enligt 14 kap. 7 a § rättegångsbalken. (Jämför även RH 1996:110 och 1997:86.)
På grund av det anförda finner hovrätten övervägande skäl tala för att tingsrätten utan hinder av att talan inte väckts genom stämning kan till samtidig prövning ta upp ett av svaranden framställt yrkande om vårdnad. A.D:s överklagande av tingsrättens avvisningsbeslut skall därför bifallas.