NJA 2009 s. 128

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Kristina Boutz, hovrättsrådet Ingrid Holmstrand, referent, och tf. hovrättsassessorn Lina Forzelius) anförde i dom den 16 oktober 2007 bl.a. följande.

Yrkanden i hovrätten

Soyak har i första hand yrkat att hovrätten ska upphäva skiljedomen i sin helhet och angett att detta betyder att saken i skiljeförfarandet lämnas oavgjord och att beslutet i skiljedomen om kostnadsfördelning mellan parterna inte längre gäller.

Soyak har i andra hand yrkat att hovrätten ska upphäva de delar av domen beträffande vilka uppdragsöverskridande föreligger. Vid denna utgång har Soyak yrkat att hovrätten i motsvarande mån ändrar den i skiljedomen föreskrivna kostnadsfördelningen mellan parterna.

Hochtief har bestritt Soyaks käromål i dess helhet och anfört att den klandrade skiljedomen inte i någon del ska upphävas. För det fall hovrätten skulle finna att skiljedomen är behäftad med klanderbart fel i någon del/några delar har Hochtief i andra hand gjort gällande att skiljedomen endast ska upphävas i denna/dessa enskilda del/delar. Om Soyaks talan i någon del skulle vinna bifall på så sätt att del/delar av skiljedomen upphävs har Hochtief bestritt att kostnadsfördelningen mellan parterna ändras i motsvarande mån. - - -

Grunder i hovrätten

Soyak

Soyak har till grund för sin talan, såsom Soyak slutligen angett sin ståndpunkt, gjort gällande att skiljemännen gjort sig skyldiga till ett uppdragsöverskridande enligt 34 § första stycket 2 lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF) genom att skiljemännen i stor utsträckning underlåtit att ange domskäl, eller lämnat ofullständiga eller motstridiga sådana.

Hochtief

Hochtief har i första hand gjort gällande att bristfälliga, ofullständiga eller motsägelsefulla domskäl inte kan utgöra ett uppdragsöverskridande enligt 34 § första stycket 2 LSF. Bristande domskäl kan teoretiskt sett endast utgöra ett handläggningsfel. Eftersom Soyak inskränkt sin talan till att inte omfatta handläggningsfel skall talan ogillas.

Hochtief har i andra hand gjort gällande att skiljedomen i samtliga delar innehåller domskäl och att Soyaks talan därför ska ogillas, alldeles oavsett om de befintliga domskälen är bristfälliga, ofullständiga eller motsägelsefulla.

Om hovrätten skulle finna att Soyaks och Hochtiefs skiljeavtal innebär att parterna överenskommit att skiljedomen ska innehålla domskäl som inte är bristfälliga, ofullständiga eller motsägelsefulla har Hochtief i tredje hand gjort gällande att domskälen i skiljedomen uppfyller även dessa krav. Skiljemännen har därför inte överskridit sitt uppdrag. Soyaks talan ska därför ogillas.

Om hovrätten skulle finna att ett klanderbart fel begåtts med avseende på skiljedomens domskäl har Hochtief i fjärde hand gjort gällande att Soyaks talan ändå ska ogillas eftersom ett sådant fel saknat betydelse för och inte påverkat utgången i skiljeförfarandet.

Om hovrätten skulle finna att ett klanderbart fel begåtts och att detta påverkat utgången gör Hochtief gällande att skiljedomen ska upphävas endast i den mån det klanderbara felet påverkat utgången och att övriga delar av domen därmed inte ska undanröjas.

Om Soyaks talan i någon del skulle vinna bifall på så sätt att del/delar av skiljedomen upphävs, har Hochtief bestritt att kostnadsfördelningen mellan parterna ändras i motsvarande mån eftersom kostnadsfördelningen mellan parterna har avgjorts utifrån en helhetsbedömning av tvisten vilken inte kan revideras mot bakgrund av vad Soyak anfört. Hochtief har vidare anfört att detta dessutom är en materiell fråga som inte kan överprövas genom klanderförfarande annat än om det förelegat ett handläggningsfel vid skiljenämndens bedömning av kostnadsfrågorna.

Soyak

Soyak har såvitt avser Hochtiefs fjärde bestridandegrund genmält: Soyak behöver inte påvisa att det fel skiljemännen begått sannolikt påverkat utgången. Något sådant krav finns inte i den aktuella bestämmelsen. Felaktigheten i sig är tillräcklig för att den skall ges den verkan som 34 § LSF föreskriver, dvs. upphävande. Skulle mot förmodan hovrätten anse att den inte kan upphäva skiljedomen om inte felet sannolikt har påverkat utgången, anför Soyak subsidiärt att felet typiskt är av den karaktären att det sannolikt påverkat utgången i målet.

Parternas talan i hovrätten

Soyak

Utvecklande av grunden

För det fall hovrätten anser att det finns ett krav på orsakssamband i 34 § första stycket 2 LSF gör Soyak gällande att skiljedomen inte visar om, eller hur, skiljemännen behandlat respektive bearbetat Soyaks bevisning. Skiljemännen har däri i vart fall inte förklarat hur de kommit fram till sina slutsatser. Deras behandling av parternas argument - parternas ombud hade erfarenhet av skiljeförfarande i entreprenadtvister - är ytlig. Det är därför sannolikt att Soyaks bevisning, om den hade bearbetats, och om bearbetningen hade redovisats i skiljedomen, skulle ha lett till en annan utgång. Redan det faktum att skiljemännens bearbetning av Soyaks bevisning inte kommit till uttryck i domen är tillräckligt för att rätten skall finna att sannolikhet föreligger.

Beviskravet för att utgången påverkats är ett relativt lågt krav. Det anses att man vid allvarliga fel kan presumera ett orsakssamband. Med andra ord, är felet tillräckligt allvarligt måste man anta att det påverkat utgången. Eftersom skiljedomen, i strid mot föreskriften i SCC- reglerna, saknar domskäl (respektive tillräckliga domskäl), är felet så allvarligt att det rent av kunde tänkas att någon verksam skiljedom överhuvudtaget inte föreligger. Soyak går nu inte så långt, men hävdar att sannolikhetskravet är uppfyllt på grund av felets allvarliga art.

Sakomständigheter

- - -

Skiljedomens brister vad gäller domskäl

Kraven på domskäl betyder att skiljedomen måste ge besked i följande hänseenden:

- angivande av vilken av parterna som har bevisbördan;

- bearbetning av bevismaterialet (vilka bevisfakta skiljemännen sammanställt);

- motivering för det resultat skiljemännen kommit till (redovisning av bevisvärderingen).

Skiljedomen uppfyller inte kraven på domskäl

(Under denna rubrik anges olika punkter där Soyak gör gällande att domskäl saknas eller är bristfälliga och att utgången är felaktig.)

- - -

Hochtief

Utveckling av grunderna för bestridandet

Eftersom Soyaks talan nu endast vilar på grunden uppdragsöverskridande och detta begrepp enbart innefattar fel gällande skiljemännens sakprövning, till vilken domskälen otvivelaktigt inte hör, måste talan ogillas redan av denna anledning.

Parterna har kommit överens om att den klandrade skiljedomen ska innehålla domskäl men har därutöver inte träffat avtal om domskälens närmare innehåll eller kvalitet. Hovrätten har således endast att pröva huruvida skiljedomen över huvud taget innehåller domskäl i de delar som Soyak hänvisat till. Eftersom skiljedomen uppenbarligen innehåller domskäl i dessa delar ska talan således ogillas. Om skiljeavtalet skulle anses innebära att domskälen ska hålla viss särskild kvalitet uppfyller skiljedomen dessa krav. Skiljedomens domskäl kan inte bedömas stycke för stycke som isolerade delar. För att förstå skiljenämndens resonemang måste skiljedomen behandlas som en helhet eftersom vissa av parternas yrkanden, invändningar och bevis kommit att sakna relevans genom de ställningstaganden skiljenämnden gjort vid sin bedömning av tvisten. Detta nyss sagda ska emellertid inte förväxlas med det faktum att skiljedomens struktur innebär att parternas olika krav behandlas i olika avsnitt av skiljedomen och om hovrätten i någon del skulle finna att domskälen är bristfälliga jämfört med vad parterna avtalat innebär det inte att Soyaks talan ska bifallas i sin helhet. Det bör slutligen påpekas att det inte föreligger någon skyldighet för skiljemän att besvara frågor som saknar relevans för utgången i målet.

Av 34 § LSF följer att en skiljedom ska upphävas "helt eller delvis" om någon av klandergrunderna föreligger. Av punkten 6 samma paragraf följer att om det "annars, utan partens vållande, i handläggningen har förekommit något fel som sannolikt har påverkat utgången" ska skiljedomen helt eller delvis upphävas. Soyak förefaller ha tolkat detta som att endast punkten 6 innehåller ett orsaksrekvisit. En närmare analys av paragrafen visar emellertid att formuleringen innebär att även 34 § första stycket 2 LSF, avseende uppdragsöverskridande, innehåller ett orsaksrekvisit.

Det är således klart att det finns ett orsaksrekvisit även avseende uppdragsöverskridande. Detta innebär vidare att domslutet inte ska undanröjas i sådana delar som inte berörs av uppdragsöverskridandet, dvs. att domslutet endast ska hävas till den del det förorsakats av ett uppdragsöverskridande. Vidare gäller att ett undanröjande enligt ett proportionalitetstänkande ska vara rimligt.

Hochtief anser, i motsats till Soyak, inte att en eventuell brist avseende domskälen "typiskt sett" är av den karaktären att den påverkat utgången i målet. Tvärtom blir ett krav på orsakssamband helt meningslöst om det "typiskt sett" ska anses vara uppfyllt när en brist föreligger. Hochtief hävdar istället att rekvisitet om orsakssamband i vanlig ordning måste uppfyllas genom bevisning.

Generellt om kravet på domskäl; SCC-reglerna

SCC-reglerna uppställer inga krav på domskälens kvalitet och eftersom SCC-reglerna syftar till att möjliggöra snabb och kostnadseffektiv tvistelösning måste kravet på domskälen sättas lågt. Detta måste även antas stämma med den gemensamma partsavsikten när överenskommelsen att tillämpa SCC-reglerna träffades, nämligen att snabbt och kostnadseffektivt lösa en tvist utan möjlighet till överklagande. Att som Soyak påstår tillämpa höga kvalitativa krav på domskälen skulle bli mycket kostsamt och ofta leda till tidsödande klanderprocesser. Domskälen i den aktuella domen är för övrigt väl i nivå med domskäl i liknande mål under SCC-reglerna och kan därför anses motsvara en väl etablerad praxis.

Skiljedomen uppfyller kraven på domskäl

(Under denna rubrik bemöter Hochtief närmare den kritik som Soyak under olika punkter har riktat mot skiljenämndens domskäl.)

- - -

Bevisning

På begäran av Hochtief har vittnesförhör hållits med skiljemannen K.H. Båda parter har som skriftlig bevisning åberopat skiljedomen. Soyak har som ytterligare skriftlig bevisning åberopat ett utlåtande av advokaten Hans Bagner. Hochtief har hänfört sig till ett rättsutlåtande av professorn Bengt Lindell.

Hovrättens domskäl

Frågan om bristfälliga, ofullständiga eller motstridiga domskäl kan utgöra uppdragsöverskridande

Soyak har gjort gällande att skiljemännen har gjort sig skyldiga till ett uppdragsöverskridande enligt 34 § första stycket 2 LSF genom att skiljemännen i stor utsträckning underlåtit att ange domskäl, eller lämnat ofullständiga eller motstridiga sådana.

Hochtief har som första bestridandegrund invänt att bristfälliga, ofullständiga eller motsägelsefulla domskäl inte kan utgöra ett uppdragsöverskridande enligt den nämnda bestämmelsen utan att bristande domskäl teoretiskt sett endast kan utgöra ett handläggningsfel enligt 34 § första stycket 6 LSF.

Den första frågan som ska prövas i målet är därför om bristfälliga, ofullständiga eller motstridiga domskäl, som Soyak hävdat, kan innebära ett uppdragsöverskridande enligt 34 § första stycket 2 LSF. Av denna bestämmelse framgår att en skiljedom ska upphävas helt eller delvis om skiljemännen har överskridit sitt uppdrag.

Parterna hade ursprungligen avtalat att alla tvister som uppkom till följd av deras avtal skulle avgöras av skiljenämnd i enlighet med skiljeförfarandet hos Stockholms Handelskammare och att förhandling skulle ske enligt Internationella Handelskammarens skiljedomsregler (ICC- reglerna). Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (Skiljedomsinstitutet) föreslog emellertid parterna att tillämpa Institutets regler (SCC-reglerna) på skiljeförfarandet, eftersom detta skulle förenkla förfarandet avsevärt.

Parterna samtyckte - sedan visst villkor tillgodosetts - uttryckligen till att skiljeförfarandet genomfördes enligt SCC-reglerna som trädde i kraft den 1 april 1999.

Enligt 32 § i SCC-reglerna ska en skiljedom innehålla domskäl. Det kan parentetiskt nämnas att motsvarande bestämmelse finns även i skiljedomsinstitutets nya regler som trätt i kraft den 1 januari 2007.

Enligt 21 § LSF ska skiljemännen vid handläggningen av tvisten som huvudregel följa vad parterna har bestämt.

I propositionen till LSF (prop. 1998/99:35) framgår inte entydigt vad som menas med överskridande av uppdrag. I samband med redogörelsen för gällande rätt (i stort sett motsvarande bestämmelser fanns i den tidigare skiljemannalagen) sägs bl.a. "Vidare kan överskridande ske genom att skiljemännen bryter mot en partsföreskrift." Då det gäller sjätte punkten i 34 § första stycket LSF - enligt vilken ett upphävande av skiljedom får ske helt eller delvis "om det annars, utan partens vållande, i handläggningen har förekommit något fel som sannolikt har inverkat på utgången" - uttalas att hit hänförs bl.a. åsidosättande av skiljemannalagens bestämmelser eller av parternas instruktioner rörande förfarandet. (S. 143)

Stefan Lindskog har i sin kommentar till LSF uttalat att i princip synes böra gälla, att ett överskridande av uppdraget föreligger om felet består däri, att skiljenämnden prövat sådant den inte bort pröva. Ett handläggningsfel enligt sjätte punkten är däremot för handen om prövningen utförts eller förfarandet annars genomförts på ett oriktigt sätt. (Skiljeförfarande, En kommentar s. 929 f.) Han har vidare uttalat att det endast torde vara fråga om ett handläggningsfel om skiljenämnden inte efterkommer en gemensam partsföreskrift i en förfarandefråga (a.a. s. 966).

Finn Madsen har i Skiljeförfarande i Sverige, s. 251, uttalat att klanderbara handläggningsfel enligt sjätte punkten framför allt kan uppkomma genom att skiljemännen inte handlagt tvisten i överensstämmelse med reglerna i LSF eller parternas avtal t.ex. ett skiljedomsreglemente som parterna hänvisat till i skiljeklausulen.

I doktrinen har även behandlats till vilken bestämmelse man ska hänföra ett fel av den typ som nu är aktuell. Såväl Stefan Lindskog som Lars Heuman har, som framgår i det följande, framfört uppfattningen att ett frångående av parternas instruktioner i fråga om domskäl är att hänföra till ett handläggningsfel enligt sjätte punkten.

Stefan Lindskog, a.a. s. 961: Parterna kan ha avtalat att skiljenämnden är skyldig att motivera sina avgöranden. Åsidosätter skiljenämnden en sådan föreskrift föreligger ett handläggningsfel.

Lars Heuman, Skiljemannarätt, s. 511: Bryter skiljemännen mot parternas anvisningar om att domen ska motiveras begår de ett klanderbart handläggningsfel, men domen kan ofta likväl inte undanröjas, eftersom den förlorande parten många gånger saknar möjlighet att göra sannolikt att utgången har påverkats.

Bengt Lindell har i sitt rättsutlåtande i målet uttalat bl.a. följande. Handläggningen av ett skiljeärende avslutas först i och med att skiljedomen meddelas. Föreskriften om att avgörandet ska förses med domskäl är en del av den formella handläggningen av skiljeärendet och har inget med sakprövningen att göra, vilket uppdragsöverskridande tar sikte på. Domskäl är resultatet eller redovisningen av en prövning som redan genomförts och är därför också av denna anledning inte ett uppdragsöverskridande. - Bristfälliga domskäl utgör inte uppdragsöverskridande utan kan endast vara ett handläggningsfel.

Den av parterna införda föreskriften om att skiljedomen ska innehålla domskäl utgör enligt hovrätten en föreskrift i en förfarandefråga och har inte med sakprövningen att göra. Ett åsidosättande av en sådan föreskrift är enligt såväl förarbetena som doktrinuttalanden att anse som ett handläggningsfel enligt sjätte punkten och inte som ett uppdragsöverskridande. Enligt hovrätten talar dessutom både paragrafens ordalydelse och dess uppbyggnad, där den sjätte punkten utformats som en generalklausul - vilket innebär att man bör vara försiktig med att tänja tilllämpningsområdet för de övriga klandergrunderna - mot att bristfälliga domskäl skulle utgöra ett uppdragsöverskridande. Mot bakgrund av det anförda gör hovrätten bedömningen att bristfälliga domskäl på sätt Soyak gjort gällande inte kan anses utgöra ett uppdragsöverskridande i den mening som avses i 34 § första stycket 2 LSF.

Hovrätten är i och för sig inte bunden av hur Soyak rättsligt har kvalificerat sina påståenden om bristerna i domskälen, men eftersom Soyak inte längre åberopar några konkreta omständigheter relaterade till att ett handläggningsfel har förekommit kan hovrätten stanna vid den nu gjorda bedömningen. Käromålet ska således redan på denna grund ogillas.

Hovrättens domslut

Hovrätten lämnar käromålet utan bifall.

Hovrätten ansåg att det kunde finnas skäl att ett överklagande prövades av HD och tillät därför att domen överklagades.

Domskäl

HD (justitieråden Johan Munck, Torgny Håstad, Ella Nyström, Kerstin Calissendorff och Stefan Lindskog, referent) meddelade den 31 mars 2009 följande dom:

Domskäl

Sedan tvist uppkommit mellan parterna rörande ett byggprojekt i Moskva genomfördes i enlighet med parternas överenskommelse ett skiljeförfarande enligt reglerna för Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. Enligt dessa regler skall en skiljedom innehålla domskäl. Soyak har klandrat den skiljedom som förfarandet resulterade i och yrkat att den skall upphävas helt eller delvis på den grunden att skiljenämnden i stor utsträckning underlåtit att ange domskäl eller lämnat ofullständiga eller motstridiga sådana.

Soyak har gjort gällande att det påstådda felet utgör ett uppdragsöverskridande enligt 34 § första stycket 2 lagen (1999:116) om skiljeförfarande (LSF). Mot det har Hochtief invänt att det om påstådd brist föreligger, vilket Hochtief bestrider, är fråga om ett handläggningsfel enligt samma stycke 6.

Bestämmelsen i 34 § första stycket 2 LSF om uppdragsöverskridande tar sikte på ramarna för skiljenämndens materiella prövning av den överlämnade frågan. Ett exempel på uppdragsöverskridande är att skiljenämnden gått utöver parternas yrkanden, ett annat att den grundat sitt avgörande på ett rättsfaktum som inte åberopats (prop. 1998/99:35 s. 145; jfr bl.a. Lindskog, Skiljeförfarande En kommentar, 2005, s. 960 f.).

Parterna kan även på andra sätt än genom yrkanden och åberopanden begränsa omfattningen av skiljenämndens prövning. Exempelvis kan de inskränka skiljenämndens prövning till att gälla tillämpningen av ett visst lagrum eller på annat begränsande sätt disponera över förfarandet. Av 21 § LSF följer att skiljenämnden då skall följa vad parterna har bestämt, om det inte finns något hinder mot det. Åsidosätts en sådan begränsande instruktion från parterna torde i regel ett uppdragsöverskridande föreligga (a. prop. s. 146, jfr bl.a. Heuman, Skiljemannarätt, 1999, s. 616).

Annorlunda förhåller det sig med instruktioner som tar sikte på hur förfarandet skall genomföras inom de ramar som följer av skiljeavtalet, yrkanden, åberopade omständigheter och införd bevisning. Följer inte skiljenämnden en sådan instruktion är det normalt fråga om ett handläggningsfel enligt 34 § första stycket 6 LSF (se t.ex. Heuman, a.a. s. 652 f. och Lindskog, a.a. s. 965 f.). Det gäller även ett frångående av parternas instruktioner i fråga om skiljedomens motivering (se Heuman, a.a. s. 510 f. och s. 641 f. samt Lindskog, a.a. s. 961 f. och 966).

Om det föreligger ett åsidosättande av parternas instruktioner på det sätt Soyak gjort gällande, utgör det felet således inte ett uppdragsöverskridande i den mening som avses i 34 § första stycket 2 LSF utan som hovrätten funnit ett handläggningsfel enligt samma stycke 6.

Frågan är då vilka krav som kan ställas på domskälen, om det av skiljeavtalet följer att skiljedomen skall vara motiverad.

Det kan finnas olika anledningar till en föreskrift i skiljeavtalet om att skiljedomen skall innehålla domskäl. Parterna kan också, i brist på mer preciserade föreskrifter om vad domskälen skall innehålla, ha mer eller mindre långtgående förväntningar på skiljenämndens redovisning av sina överväganden. Från vad parterna med eller utan fog förväntar sig beträffande motivering och vad som i det hänseendet kan anses vara god sed bland skiljemän måste dock skiljas frågan huruvida skiljenämndens domskäl är så bristfälliga, att det utgör klandergrund.

En redovisning av tillräckliga domskäl i en skiljedom utgör en rättssäkerhetsgaranti, eftersom den tvingar skiljenämnden att analysera rättsfrågorna och bevisningen. Mot värdet av att skälen för utgången anges fullständigt får emellertid, när fråga är om klanderbarhet, ställas intresset av skiljedomens slutgiltighet. En klanderprövning ger inte utrymme för en materiell överprövning av skiljenämndens ställningstaganden. På grund av detta och då en kvalitativ bedömning av domskälen skulle ge upphov till stora gränsdragningssvårigheter, kan bara en total avsaknad av domskäl eller domskäl som med hänsyn till omständigheterna måste anses vara så ofullständiga att det kan likställas med att domskäl saknas medföra att ett handläggningsfel föreligger. Vid ett sådant grovt handläggningsfel kan det å andra sidan presumeras att avsaknaden av domskäl har inverkat på utgången.

I det aktuella fallet tar Soyaks invändningar sikte på bevisfrågor, varvid Soyak sammanfattningsvis gjort gällande att det av domskälen inte går att utläsa om eller hur skiljenämnden behandlat och bearbetat Soyaks bevisning samt att behandlingen av parternas argument är ytlig. En jämförelse kan här göras med vad som krävs när det gäller domskäl i en dom av en svensk allmän domstol, som skall innehålla uppgift om vad som är bevisat i målet (17 kap. 7 § första stycket 5 RB) men inte nödvändigtvis någon uppgift om på vilka grunder rätten stödjer sin övertygelse om vad som är bevisat, även om detta ofta är önskvärt (NJA II 1943 s. 210 f.; se även beträffande dansk och norsk rätt, där lagarna till skillnad från LSF föreskriver att skiljedomen skall vara motiverad, Juul och Thommesen, Voldgiftsret, 2 uppl. 2007, s. 235 f., resp. Kolrud m.fl., Lov om voldgift, Kommentarutgave, 2007, s. 219 f.).

Av utredningen i målet framgår inte annat än att skiljenämnden på alla omtvistade punkter, som var många, redovisat vad den funnit bevisat på grundval av vad som förekommit i skiljeförfarandet. Mot den bakgrunden kan domskälen inte anses vara förenade med sådana brister som krävs för att grund för klander skall föreligga.

Hovrättens domslut skall alltså fastställas.

Domslut

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.