Lag (1999:116) om skiljeförfarande

Departement
Justitiedepartementet DÅ
Utfärdad
1999-03-04
Ändring införd
SFS 1999:116 i lydelse enligt SFS 2018:1954
Ikraft
1999-04-01
Upphäver
Lag (1929:147) om utländska skiljeavtal och skiljedomar
Lag (1929:145) om skiljemän
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2021-11-16

Skiljeavtalet

1 §  Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse framtida tvister om ett rättsförhållande som är angivet i avtalet. Tvisten får avse förekomsten av en viss omständighet.

[S2]Parterna får låta skiljemännen komplettera avtal utöver vad som följer av tolkning av avtal.

[S3]Skiljemän får pröva konkurrensrättens civilrättsliga verkningar mellan parterna.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen, som i stort motsvarar 1 § första stycket skiljemannalagen, anger det skiljedomsmässiga området. Det har behandlats i avsnitt 5. Tredje stycket saknar motsvarighet i skiljemannalagen (se avsnitt 5.2.3).

I första stycket anges att parterna kan låta skiljemän pröva s.k. dispositiva tvister mellan parterna genom ...

  • NJA 2012 s. 183:När en svarande invänder att kärandens talan omfattas av ett skiljeavtal ska i överensstämmelse med påståendedoktrinen domstolen vid prövningen av sin behörighet utgå från de rättsfakta som käranden åberopar till grund för sin talan.
  • NJA 2015 s. 438:Ogiltighetstalan mot en skiljedom på konkurrensrättslig grund.
  • NJA 2012 s. 790:En tvist har ansetts vara förlikningsbar och har därför kunnat avgöras genom skiljedom, trots förekomsten av tvingande svenska och utländska materiella lagbestämmelser. En part i skiljeförfarandet har ansetts inte ha invänt att skiljeavtalet var ogiltigt och har därför inte haft rätt att åberopa den omständigheten till stöd för att skiljedomen ska upphävas efter klander.
  • NJA 2005 s. 276:Vid prövning huruvida likvidator skall utses i ett enkelt bolag invänds att det saknas likvidationsgrund för bolaget och att hinder för prövning av denna tvistefråga föreligger på grund av skiljeklausul i bolagsavtalet. Tvistefrågan har ansetts skiljedomsmässig varför den inte skall prövas av domstolen, något som emellertid i sig inte föranlett att ansökningen om utseende av likvidator har avvisats.
  • NJA 2008 s. 120:I tvistemål mellan färjeoperatör och kommunalt hamnbolag om nedsättning av hamnavgifter bl.a. på grund av missbruk av dominerande ställning har del av färjeoperatörens talan avvisats på grund av skiljeavtal. Vidare har den kommunala självkostnadsprincipen ansetts inte vara tillämplig på hamnbolaget. Slutligen har det vid den konkurrensrättsliga bedömningen ansetts att hamnbolaget haft en dominerande ställning på den relevanta marknaden.
  • NJA 2017 s. 226:En talan om skadestånd på grund av brott har haft anknytning till ett avtal som innefattar en skiljeklausul. Varken talans anknytning till avtalet eller det förhållandet att syftet med talan får antas ha varit att åstadkomma ett fullgörande av avtalet har ansetts innebära att allmän domstol på grund av skiljeklausulen har varit förhindrad att pröva talan.

2 §  Skiljemännen får pröva sin egen behörighet att avgöra tvisten.

[S2]Om skiljemännen i ett beslut har funnit att de är behöriga att avgöra tvisten, får den part som är missnöjd med beslutet begära att frågan prövas av hovrätten. Talan ska väckas senast trettio dagar från det att parten fick del av beslutet. Skiljemännen får fortsätta skiljeförfarandet i avvaktan på domstolens avgörande.

[S3]I fråga om talan mot en skiljedom som innefattar ett avgörande om behörigheten gäller 34 och 36 §§. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen reglerar tillsammans med 4 a § vissa frågor om prövning av skiljemännens behörighet. Övervägandena finns i avsnitt 5.

Av första stycket framgår att skiljemännen får pröva sin egen behörighet att avgöra tvisten (s.k. behörighetskompetens). Den hittillsvarande bestämmelsen om att en domstol får pröva frågan om skiljemännens behörighet utan hinder av att skiljemännen själva har behörighet ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen.

Av första stycket första meningen framgår att skiljemännen får pröva sin egen behörighet. Skiljemännen kan sålunda själva pröva t.ex. en invändning om att skiljeavtalet är ogiltigt eller att det inte är tillämpligt på tvisten eller om att tvistefrågan inte är skiljedomsmässig. Skiljemännen kan också pröva en invändning av en part att han endast övertagit vissa rättigheter eller skyldigheter utan att inträda som part i ...

  • NJA 2008 s. 406:I överensstämmelse med påståendedoktrinen har det ansetts att en skiljenämnd till grund för prövningen av sin behörighet skall lägga de rättsfakta som skiljekäranden åberopat utan att pröva dem materiellt.
  • NJA 2010 s. 508:Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.
  • NJA 2015 s. 991:Skiljeförfarande. Parterna kan i förväg avtala att det inte ska finnas någon möjlighet att med stöd av 36 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande föra talan mot en skiljedom som innebär att skiljenämnden vid en prövning enligt 2 § har ansett sig obehörig att pröva tvisten. Frågan om parterna har träffat ett sådant avtal ska bedömas enligt allmänna principer för avtals ingående.

3 §  När giltigheten av ett skiljeavtal som utgör en del av ett annat avtal skall bedömas vid prövningen av skiljemännens behörighet, skall skiljeavtalet anses som ett särskilt avtal.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 5.9.

Paragrafen lagfäster doktrinen om särskiljbarhet (separability). Härigenom ges skiljemännen möjlighet att förklara ett materiellt avtal ogiltigt utan att samtidigt förlora sin egen behörighet att pröva tvisten.

  • AD 2008 nr 11:Rättegångshinder? En arbetstagare har av sin arbetsgivare fått avslag på en begäran om förslagsersättning. Anspråket grundar sig på regler i kollektivavtal, som också innehåller en bestämmelse om att tvister ska hänskjutas till särskild skiljenämnd. Fråga om denna skiljeklausul ska tillämpas på tvist om ersättningen trots att kollektivavtalet upphört att gälla.

4 §  En domstol får inte mot en parts bestridande pröva en fråga som enligt ett skiljeavtal skall prövas av skiljemän.

[S2]En invändning om skiljeavtal skall framställas första gången en part skall föra talan i saken vid rätten. Invändningar som framställs senare är utan verkan om inte parten har haft laga förfall och framställt invändningen så snart förfallet upphörde. En invändning om skiljeavtal skall beaktas även om den part som gör invändningen låtit en fråga som omfattas av skiljeavtalet prövas av Kronofogdemyndigheten i ett mål om betalningsföreläggande eller handräckning.

[S3]Under tiden tvisten behandlas av skiljemän eller innan dess får en domstol oberoende av skiljeavtalet meddela sådana beslut om säkerhetsåtgärder som domstolen enligt lag är behörig att meddela. Lag (2006:730).

Prop. 1998/99:35: Paragrafen, som saknar motsvarighet i skiljemannalagen, behandlar skiljeavtalets verkan som rättegångshinder m.m. Den har behandlats i bl.a avsnitt 5.7.

Av första stycket framgår att ett skiljeavtal hindrar att ett anspråk som omfattas av avtalet mot en parts bestridande prövas av domstol. Det krävs sålunda invändning för att domstolen skall pröva om dess behörighet har inskränkts genom ett skiljeavtal. ...

  • NJA 2007 s. 475:Käranden har som en tredje grund påstått att hans skadeståndstalan inte stöds på det rättsförhållande som regleras i ett nyttjanderättsavtal med en skiljeklausul utan avser ett anspråk som grundas på vållande genom brott. De faktiska omständigheter som åberopats har bedömts ha direkt anknytning till nyttjanderättsavtalet. Med hänsyn härtill och då de två övriga grunderna enligt lagakraftvunnet beslut skall prövas av skiljemän har allmän domstol ansetts vara obehörig att pröva den tredje grunden.
  • NJA 2012 s. 183:När en svarande invänder att kärandens talan omfattas av ett skiljeavtal ska i överensstämmelse med påståendedoktrinen domstolen vid prövningen av sin behörighet utgå från de rättsfakta som käranden åberopar till grund för sin talan.
  • AD 2011 nr 31:Fråga om skiljeavtal gällde i anställningsförhållandet mellan en arbetstagare och det aktiebolag där han även var aktieägare och styrelseledamot. Arbetstagaren har ansetts ha samtyckt till att vara bunden av en skiljeklausul genom att han vid ett styrelsesammanträde godkänt att anställningsavtalen för honom och övriga grundare skulle vara utformade på ett visst sätt och innehålla en skiljeklausul. Rättegångshinder på grund av skiljeavtal har därför ansetts föreligga.
  • NJA 2005 s. 276:Vid prövning huruvida likvidator skall utses i ett enkelt bolag invänds att det saknas likvidationsgrund för bolaget och att hinder för prövning av denna tvistefråga föreligger på grund av skiljeklausul i bolagsavtalet. Tvistefrågan har ansetts skiljedomsmässig varför den inte skall prövas av domstolen, något som emellertid i sig inte föranlett att ansökningen om utseende av likvidator har avvisats.
  • AD 2017 nr 2:Fråga om en talan ska avvisas på grund av rättegångshinder, då det mellan parterna finns ett skiljeavtal. Av skiljeavtalet följer bl.a. att skiljenämnden inte är behörig att avgöra tvisten om den avser tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning. Fråga om tolkning av skiljeavtalet och huruvida tvisten rör tillämpning av arbetsrättslig lagstiftning.
  • NJA 2008 s. 120:I tvistemål mellan färjeoperatör och kommunalt hamnbolag om nedsättning av hamnavgifter bl.a. på grund av missbruk av dominerande ställning har del av färjeoperatörens talan avvisats på grund av skiljeavtal. Vidare har den kommunala självkostnadsprincipen ansetts inte vara tillämplig på hamnbolaget. Slutligen har det vid den konkurrensrättsliga bedömningen ansetts att hamnbolaget haft en dominerande ställning på den relevanta marknaden.
  • NJA 2013 s. 477:Rättegångshinder. Om en domstol är behörig att pröva en kvittningsinvändning trots att motfordringen omfattas av ett tvistlösningsavtal, så hindrar inte avtalet svaranden från att i samma rättegång föra en fullgörelsetalan avseende motfordringen.
  • NJA 2017 s. 226:En talan om skadestånd på grund av brott har haft anknytning till ett avtal som innefattar en skiljeklausul. Varken talans anknytning till avtalet eller det förhållandet att syftet med talan får antas ha varit att åstadkomma ett fullgörande av avtalet har ansetts innebära att allmän domstol på grund av skiljeklausulen har varit förhindrad att pröva talan.
  • RH 2021:13:Sedan varken käranden eller svaranden i ett skiljeförfarande ställt säkerhet för skiljemännens ersättning har skiljenämnden avslutat förfarandet utan att pröva tvisten i sak. Svarandens underlåtenhet att ställa säkerhet har ansetts innebära att denne förlorat rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder i allmän domstol, trots att inte heller käranden ställt någon säkerhet i skiljeförfarandet.
  • RH 2000:47:Hyresnämndsmål. Uppskov med avflyttning i ett lokalhyresförhållande är en sådan fråga som endast kan anförtros hyresnämnd trots att parterna avtalat att tvister på grund av avtalet skulle avgöras av skiljemän enligt skiljemannalagen.

4 a §  En domstol får inte mot en parts bestridande pröva en talan om skiljemännens behörighet i ett visst skiljeförfarande på annat sätt än som anges i 2 §, om talan har väckts sedan skiljeförfarandet inletts.

[S2]Första stycket gäller inte i mål mellan en konsument och en näringsidkare, om konsumenten för talan om att ett skiljeavtal har gjorts gällande mot honom eller henne i strid med 6 §. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om rättegångshinder vid talan i tingsrätt om skiljemännens behörighet. Genom den förevarande paragrafen ändras den hittillsvarande ordningen enligt vilken en part kan väcka en fastställelsetalan i tingsrätt om skiljemännens behörighet under pågående skiljeförfarande. Övervägandena finns i avsnitt 5.

I första stycket föreskrivs att en domstol mot en ...

5 §  En part förlorar sin rätt att åberopa skiljeavtalet som hinder för rättegång, om parten

  1. har bestritt en begäran om skiljedom,
  2. låter bli att i rätt tid utse skiljeman, eller
  3. inte i rätt tid ställer sin andel av begärd säkerhet för ersättningen till skiljemännen.

Prop. 1998/99:35: Punkterna 1 och 2 motsvarar 3 § i skiljemannalagen. De har behandlats i avsnitt 5.7. Om, i fall som avses i punkt 2, motparten har ansökt om att tingsrätten skall utse skiljeman (se 14 §), får han anses ha avstått från sin rätt att välja rättegångsvägen.

Punkt 3 saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Skiljemännens rätt att kräva säkerhet regleras i 38 §. Säkerhet skall normalt sett begäras ...

  • NJA 2008 s. 476:Bestämmelsen i 5 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande om att den som inte i rätt tid ställt sin andel av begärd säkerhet för ersättningen till skiljemännen förlorar sin rätt att åberopa skiljeavtalet som hinder mot rättegång har ansetts omfatta endast den tvist som skiljeförfarandet avsåg.
  • RH 2021:13:Sedan varken käranden eller svaranden i ett skiljeförfarande ställt säkerhet för skiljemännens ersättning har skiljenämnden avslutat förfarandet utan att pröva tvisten i sak. Svarandens underlåtenhet att ställa säkerhet har ansetts innebära att denne förlorat rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder i allmän domstol, trots att inte heller käranden ställt någon säkerhet i skiljeförfarandet.

6 §  Rör en tvist mellan en näringsidkare och en konsument en vara, en tjänst eller någon annan nyttighet som tillhandahållits för huvudsakligen enskilt bruk, får ett skiljeavtal inte göras gällande, om det träffats innan tvisten uppstod. Dock gäller sådana avtal i hyres- eller arrendeförhållanden, om genom dem en hyres- eller arrendenämnd utsetts till skiljenämnd och något annat inte följer av bestämmelserna i 8 kap. 28 § eller 12 kap. 66 §jordabalken.

[S2]Första stycket gäller inte om tvisten rör avtal mellan försäkringsgivare och försäkringstagare om försäkring som grundas på kollektivavtal eller som grundas på gruppavtal och handhas av företrädare för gruppen. Första stycket gäller inte heller om annat följer av Sveriges internationella förpliktelser.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen innebär en utvidgning av förbudet i 3 a § skiljemannalagen mot skiljeavtal avseende framtida tvister mellan näringsidkare och konsument. Den har behandlats i avsnitt 5.2.2.

Av första stycket framgår att förbudet mot skiljeavtal avseende framtida tvister i ...

Skiljemännen

7 §  Var och en som råder över sig själv och sin egendom kan vara skiljeman.

Prop. 1998/99:35: I paragrafen anges de allmänna behörighetskrav som lagen ställer på en skiljeman (se avsnitt 6.2.1). För att vara skiljeman måste man vara fullt rättskapabel. En skiljeman skall sålunda vara myndig och inte ha förvaltare enligt föräldrabalkens regler. Vidare får skiljemannen inte heller vara i konkurs. Däremot uppställs inte krav på t.ex. svenskt medborgarskap. ...

8 §  En skiljeman ska vara opartisk och oberoende.

[S2]En skiljeman ska på yrkande av en part skiljas från sitt uppdrag, om det finns någon omständighet som kan rubba förtroendet för skiljemannens opartiskhet eller oberoende. En sådan omständighet ska alltid anses föreligga

  1. om skiljemannen själv eller någon närstående till skiljemannen är part eller annars kan vänta beaktansvärd nytta eller skada av tvistens utgång,
  2. om skiljemannen eller någon närstående till skiljemannen är ledamot av styrelsen för ett bolag eller någon annan sammanslutning som är part eller annars är ställföreträdare för en part eller för någon annan som kan vänta beaktansvärd nytta eller skada av tvistens utgång,
  3. om skiljemannen som sakkunnig eller annars har tagit ställning i tvisten eller hjälpt en part att förbereda eller utföra sin talan i tvisten, eller
  4. om skiljemannen har mottagit eller förbehållit sig ersättning i strid med 39 § andra stycket. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen, som fått sin utformning efter synpunkter från Lagrådet, innehåller bestämmelser om en skiljemans opartiskhet och oberoende. Övervägandena finns i avsnitt 6.1.

I första och andra styckena görs tillägg som innebär ett klargörande av att en skiljeman ska vara inte bara opartisk utan även oberoende. Tilläggen innebär inte någon ändring i sak eftersom begreppet opartisk ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen behandlar skiljemannens relation både till tvisteföremålet och parterna. Den allmänna motiveringen återfinns i avsnitt 6.2.2.

Begreppet jäv används inte i lagen. I stället anges i första och andra styckena att en skiljeman skall vara opartisk och att han är diskvalificerad om det finns någon omständighet som kan rubba förtroendet för hans opartiskhet. Detta är den grundläggande jävsregeln. ...

  • NJA 2007 s. 841:Skiljedom har upphävts efter klander på grund av att det ansetts ha förelegat omständigheter som kunnat rubba förtroendet för skiljemans opartiskhet.
  • NJA 2010 s. 317:Klander av skiljedom. En skiljeman utsedd av en part som företräddes av ett ombud vid en viss advokatbyrå har tidigare utsetts till skiljeman av parter som företrätts av ombud från samma advokatbyrå. Fråga om detta utgör en omständighet som kan rubba förtroendet för skiljemannens opartiskhet. Även fråga om verkan av att skiljemannen inte lämnat upplysning om dessa tidigare uppdrag.

9 §  Den som ombeds att åta sig ett uppdrag som skiljeman skall genast uppge alla omständigheter som enligt 7 eller 8 § kan tänkas hindra den vidtalade från att vara skiljeman. En skiljeman skall upplysa parterna och övriga skiljemän om sådana omständigheter så snart alla skiljemän har utsetts och därefter under skiljeförfarandet så snart skiljemannen har fått kännedom om någon ny omständighet.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen (se avsnitt 6.2.3).

Bestämmelsen innefattar en vidsträckt skyldighet för den som ombeds att åta sig uppdrag som skiljeman och för den nyutsedde skiljemannen att upplysa om omständigheter som kan tänkas utgöra hinder för honom att vara skiljeman. Bestämmelsen syftar såväl på de allmänna behörighetsvillkoren i 7 § som på jävsomständigheter. Vidare skall ...

  • NJA 2007 s. 841:Skiljedom har upphävts efter klander på grund av att det ansetts ha förelegat omständigheter som kunnat rubba förtroendet för skiljemans opartiskhet.
  • NJA 2010 s. 317:Klander av skiljedom. En skiljeman utsedd av en part som företräddes av ett ombud vid en viss advokatbyrå har tidigare utsetts till skiljeman av parter som företrätts av ombud från samma advokatbyrå. Fråga om detta utgör en omständighet som kan rubba förtroendet för skiljemannens opartiskhet. Även fråga om verkan av att skiljemannen inte lämnat upplysning om dessa tidigare uppdrag.

10 §  Ett yrkande om att en skiljeman skall skiljas från sitt uppdrag på grund av en omständighet som anges i 8 § skall framställas inom femton dagar från det att parten fick kännedom såväl om att skiljemannen har utsetts som om omständigheten. Yrkandet prövas av skiljemännen, om parterna inte har bestämt att det skall prövas av någon annan.

[S2]Bifalls yrkandet får beslutet inte angripas.

[S3]En part som är missnöjd med ett beslut genom vilket ett yrkande ogillats eller avvisats som för sent framställt, får hos tingsrätten ansöka om att skiljemannen skall skiljas från uppdraget. Ansökan skall göras inom trettio dagar från den dag då parten fick del av beslutet. Skiljemännen får fortsätta skiljeförfarandet i avvaktan på tingsrättens avgörande.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den reglerar när en begäran om en skiljemans skiljande från uppdraget senast skall framställas och hur den skall prövas. Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.2.3.

Paragrafen är inte aktuell när en skiljedom har meddelats. En jävsinvändning får då göras gällande genom klander, enligt vad som föreskrivs i 34 §.

En part kan låta bli ...

  • NJA 2007 s. 841:Skiljedom har upphävts efter klander på grund av att det ansetts ha förelegat omständigheter som kunnat rubba förtroendet för skiljemans opartiskhet.

11 §  Parterna får bestämma att ett yrkande som anges i 10 § första stycket skall prövas slutligt av ett skiljedomsinstitut.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 6.2.3.

Bestämmelsen ger parterna möjlighet att bestämma att frågor om en skiljemans opartiskhet som kommer upp under förfarandets gång slutligt skall prövas av ett skiljedomsinstitut i stället för av allmän domstol. Detta innebär att institutets prövning inte kan komma att överprövas vare sig genom en särskild talan eller ...

12 §  Parterna får bestämma hur många skiljemännen skall vara och hur de skall utses.

[S2]Om parterna inte har bestämt något annat gäller 13-16 §§.

[S3]Tingsrätten skall utse skiljemän även i andra fall än som anges i 14-17 §§, om parterna har bestämt det och någon av parterna ansöker om det.

Prop. 1998/99:35: Av paragrafen framgår att de följande bestämmelserna är dispositiva och således bara gäller om och i den mån parterna inte har bestämt något

annat. Härav följer dock inte att avtalsfriheten är obegränsad. Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.

I tredje stycket ...

13 §  Skiljemännen skall vara tre. Vardera parten väljer en skiljeman och de valda utser den tredje.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen överensstämmer med 6 § skiljemannalagen (se avsnitt 7.2 och 7.3).

14 §  Om parterna var för sig ska välja skiljeman och den ena parten i en begäran om skiljedom enligt 19 § har underrättat motparten om sitt val av skiljeman, är motparten skyldig att inom trettio dagar från mottagandet av underrättelsen skriftligen underrätta den första parten om sitt val av skiljeman. En part som på detta sätt har underrättat motparten om sitt val av skiljeman får inte återkalla valet utan motpartens samtycke.

[S2]Om motparten låter bli att utse skiljeman inom den angivna tiden, ska tingsrätten på ansökan av den första parten utse skiljeman.

[S3]Om ett skiljeförfarande har påkallats mot flera motparter och dessa inte kan enas om valet av skiljeman, ska tingsrätten på ansökan av en motpart, inom den frist som anges i första stycket, utse skiljemän för alla parter och samtidigt skilja en redan utsedd skiljeman från uppdraget. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur skiljemän utses. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.1.

I första stycket är andra meningen ny. Den motsvarar det hittillsvarande andra stycket.

Tredje stycket är nytt. Stycket behandlar situationen att det finns flera motparter som sinsemellan inte kan enas om valet av skiljeman. En sådan situation kan uppstå om det föreligger ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar i stort 7 § och 8 § första stycket skiljemannalagen. Den har behandlats i bl.a. avsnitt 7.3.

Tidsfristen i första stycket har förlängts från fjorton till trettio dagar. Något krav på delgivning ställs inte upp.

Av 19 § följer att en begäran om skiljedom och därmed den inledande underrättelsen om valet av skiljeman skall vara skriftlig. Om ett initiativ från ...

15 §  Skall en skiljeman utses av andra skiljemän men låter de bli att göra det inom trettio dagar från det att den sista av dem blev vald, skall tingsrätten på ansökan av en part utse skiljemannen.

[S2]Skall en skiljeman utses av någon annan än en part eller skiljemän, men görs inte det inom trettio dagar från det att en part som önskar att skiljeman utses uppmanat den som skall utse skiljeman att göra det, skall tingsrätten på ansökan av en part utse skiljemannen. Detsamma gäller, om en skiljeman skall utses av parterna gemensamt men de inte har enats inom trettio dagar från det att frågan väckts genom att den ena parten mottagit en underrättelse från motparten.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen reglerar olika fall då den eller de som skall utse skiljeman inte gör det. Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.3.

Första stycket tar upp det fall att skiljemän skall utse ytterligare en skiljeman. Fristen börjar löpa när den siste av de skiljemän som skall förrätta valet har blivit utsedd. Det spelar inte någon roll för påföljden om...

16 §  Om en skiljeman avgår eller skiljs från uppdraget på grund av omständigheter som förelåg när skiljemannen utsågs, ska tingsrätten på ansökan av en part utse en ny skiljeman. Om skiljemannen utsågs av en part ska tingsrätten, om inte särskilda skäl talar emot det, utse den person som parten föreslår till ny skiljeman.

[S2]Om skiljemannen inte kan fullgöra uppdraget på grund av omständigheter som har uppkommit efter valet, ska i stället den som ursprungligen haft att göra valet utse en ny skiljeman. Vid detta val tillämpas 14 § första och andra styckena och 15 §. Tiden för att utse en ny skiljeman är även för den part som har begärt skiljedomen trettio dagar och räknas för alla från det att den som ska utse skiljemannen har fått kännedom om det. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om utseende av en ny skiljeman. Övervägandena finns i avsnitt 6.2.2.

Paragrafen delas upp i två stycken. Första stycket handlar om de fall när den nya skiljemannen ska utses av tingsrätt. Andra stycket handlar om de fall när den nya skiljemannen ska utses av den som ursprungligen haft att göra valet.

Första stycket avser de situationer ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen, som är dispositiv, motsvarar i stora drag 10 § första och andra stycket i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 7.4. Den huvudsakliga förändringen i förhållande till äldre rätt består i att skiljeavtalet i de av paragrafen berörda fallen inte förfaller, även om skiljemannen har utsetts i skiljeavtalet.

En skiljeman kan skiljas från uppdraget t.ex. för att det föreligger någon omständighet ...

17 §  Har en skiljeman försenat förfarandet skall tingsrätten på ansökan av en part skilja skiljemannen från uppdraget och utse en annan skiljeman. Parterna får bestämma att en sådan begäran i stället skall prövas slutligt av ett skiljedomsinstitut.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen har behandlats i avsnitt 7.4.

Första meningen motsvarar stadgandena i 9 § andra stycket och 10 § tredje stycket skiljemannalagen. Påföljden är dock oberoende av hur skiljemannen har utsetts.

En skiljeman kan inte med hjälp av tvångsmedel förmås att fullgöra sitt uppdrag. Däremot kan han med stöd av denna bestämmelse skiljas från uppdraget. Det räcker att skiljemannen ...

18 §  När en part har ansökt om att tingsrätten skall utse en skiljeman enligt 12 § tredje stycket eller 14-17 §§ får domstolen endast om det är uppenbart avslå ansökan på den grunden att lagliga förutsättningar för skiljeförfarande saknas.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 7.5.

Lagliga förutsättningar för skiljeförfarande saknas om det inte finns ett giltigt och tillämpligt skiljeavtal eller om tvistefrågan inte är skiljedomsmässig. Att det förhåller sig på detta sätt skall vara uppenbart. Det är således inte tillräckligt att det är antagligt eller troligt att så är fallet. Tingsrättens prövning ...

Förfarandet

19 §  Har parterna inte bestämt något annat inleds skiljeförfarandet när en part tar emot en begäran om skiljedom enligt andra stycket.

[S2]En begäran om skiljedom skall vara skriftlig och innehålla

  1. en uttrycklig och villkorslös begäran om skiljedom,
  2. uppgift om den fråga som omfattas av skiljeavtalet och som skiljemännen skall pröva, och
  3. uppgift om partens val när parten skall utse skiljeman.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar närmast 11 § i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 8.1.

Första stycket klargör att skiljeförfarandet inleds när motparten får del av en begäran om skiljedom som uppfyller kraven i andra stycket. Skall talan väckas inom viss tid är denna tidpunkt relevant för bedömningen av om så har skett. Regleringen är dock dispositiv. Parterna kan avtala att talan väcks t.ex. ...

20 §  Är skiljemännen flera skall en av dem utses till ordförande. Har parterna eller skiljemännen inte bestämt annat, skall den skiljeman vara ordförande som de andra skiljemännen eller, i deras ställe, tingsrätten har utsett.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar 12 § första stycket i skiljemannalagen och har behandlats i avsnitt 8.4.2.

Om den tredje skiljemannen enligt skiljeavtalet skall utses av någon annan än parterna eller andra skiljemän, får av avtalet anses följa att den tredje skiljemannen skall vara ordförande.

21 §  Skiljemännen skall handlägga tvisten opartiskt, ändamålsenligt och snabbt. De skall därvid följa vad parterna har bestämt, om det inte finns något hinder mot det.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar 13 § i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 8.4.2.

  • NJA 2009 s. 128:Enligt tillämpligt skiljereglemente skulle en skiljedom innehålla domskäl. Part har klandrat skiljedomen på den grunden att skiljenämnden i stor utsträckning skulle ha underlåtit att ange eller lämnat ofullständiga eller motstridiga domskäl. Frågor om tillämplig klandergrund i 34 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande och vilka krav som kan ställas på domskälen.
  • NJA 2013 s. 1032:Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

22 §  Parterna bestämmer vilken ort i Sverige som ska vara skiljeförfarandets säte. Om parterna inte har gjort detta, ska skiljemännen bestämma sätet.

[S2]Skiljemännen får hålla sammanträde på en annan ort i Sverige eller utomlands, om inte parterna har bestämt något annat. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om sätet för skiljeförfarandet och om sammanträde. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Ändringen i första stycket innebär att det hittillsvarande ordet plats ersätts med begreppet säte. Sätet ska anges som en ort i Sverige.

Bestämmelsen ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Platsen för skiljeförfarandet avgör enligt 52 § skiljedomens nationalitet och har enligt 43 och 44 §§ betydelse för vissa forumfrågor. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.5.

Av första stycket första meningen framgår att det i första hand är parterna som bestämmer platsen för förfarandet. Har parterna inte gjort detta, antingen i skiljeavtalet ...

  • NJA 2010 s. 508:Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.
  • RH 2005:1:Talan om klander av skiljedom har avvisats då något svenskt rättskipningsintresse inte har ansetts föreligga och svensk domsrätt härigenom saknats.

23 §  Den part som begär skiljedom skall inom den tid som skiljemännen bestämmer ange sina yrkanden i den fråga som har uppgetts i begäran om skiljedom och de omständigheter som parten åberopar till stöd för dem. Motparten skall därefter inom den tid som skiljemännen bestämmer ange sin inställning till yrkandena och de omständigheter som motparten åberopar till stöd för den.

[S2]Den part som begär skiljedom får framställa nya yrkanden och motparten egna yrkanden, om yrkandena omfattas av skiljeavtalet och skiljemännen inte med hänsyn till den tidpunkt då de framställs eller andra omständigheter anser det olämpligt att de prövas. Under samma förutsättningar får var och en av parterna under skiljeförfarandet ändra eller komplettera tidigare framställda yrkanden och åberopa nya omständigheter till stöd för sin talan.

[S3]Första och andra styckena gäller inte om parterna har bestämt något annat.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 8.3.

En begäran om skiljedom behöver, när det gäller själva inställningen i tvisten, enligt 19 § andra stycket 2 p. endast innehålla uppgift om den fråga som skiljemännen skall pröva. I första stycket anges hur parterna närmare kan åläggas att precisera sin talan. Den part som begär skiljedom har enligt första meningen ...

  • RH 2009:55:I mål om klander av skiljedom bedöms frågor om preklusion enligt 34 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Fråga även om det förekommit handläggningsfel under skiljeförfarandet på grund av att skiljemännen beaktat argumentation som framförts av ena parten under ett sent skede av förfarandet.

23 a §  Ett skiljeförfarande får sammanläggas med ett annat skiljeförfarande om parterna samtycker till det, det är till fördel för handläggningen och samma skiljemän har utsetts i båda förfarandena. Om det finns skäl för det, får skiljeförfarandena särskiljas. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen, som är ny, möjliggör sammanläggning av flera skiljeförfaranden till gemensam handläggning. Övervägandena finns i avsnitt 6.4.

Skiljenämnden får sammanlägga ett skiljeförfarande med ett annat skiljeförfarande om det är till fördel för handläggningen. En sammanläggning förutsätter också att parterna samtycker till det. Initiativ till sammanläggningen kan tas av parterna eller någon av dem ...

24 §  Skiljemännen skall ge parterna tillfälle att i all behövlig omfattning utföra sin talan skriftligt eller muntligt. Inför avgörandet av en till skiljemännen överlämnad fråga skall muntlig förhandling hållas, om en part begär det och parterna inte har bestämt något annat.

[S2]En part skall ges möjlighet att ta del av alla handlingar och allt annat material som rör tvisten och som tillförs skiljemännen från motparten eller någon annan.

[S3]Om en part utan giltigt skäl uteblir från en förhandling eller låter bli att i något annat hänseende iaktta ett föreläggande av skiljemännen, är detta inte hinder mot att handläggningen fortsätter och att tvisten avgörs på det material som finns.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar till del 14 § i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 8.4.2.

Första stycket första meningen fastslår att parterna skall få möjlighet att lägga fram sin sak. I detta ligger också att de skall ges tillfälle att bemöta vad motparten har anfört. Parternas rätt begränsas av att de endast i ”behövlig” utsträckning skall beredas tillfälle att utföra sin talan. En part ...

  • RH 2009:55:I mål om klander av skiljedom bedöms frågor om preklusion enligt 34 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Fråga även om det förekommit handläggningsfel under skiljeförfarandet på grund av att skiljemännen beaktat argumentation som framförts av ena parten under ett sent skede av förfarandet.
  • NJA 2013 s. 1032:Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

25 §  Parterna skall svara för bevisningen. Skiljemännen får dock utse sakkunniga, om inte båda parterna motsätter sig detta.

[S2]Skiljemännen får avvisa erbjuden bevisning, om den uppenbart saknar betydelse i tvisten eller om det är motiverat med hänsyn till den tidpunkt då bevisningen åberopas.

[S3]Skiljemännen får inte ta upp ed eller sanningsförsäkran. De får inte heller förelägga vite eller annars använda tvångsmedel för att skaffa in begärd bevisning.

[S4]Om inte parterna har överenskommit något annat får skiljemännen på begäran av en part bestämma att motparten under förfarandets gång skall vidta en viss åtgärd för att säkerställa det anspråk som skall prövas av skiljemännen. Skiljemännen får föreskriva att den part som begär åtgärden skall ställa skälig säkerhet för den skada som kan tillfogas motparten genom åtgärden.

Prop. 1998/99:35: Paragrafens första och andra stycke saknar motsvarighet i skiljemannalagen (se avsnitt 8.6). Fjärde stycket har behandlats i avsnitt 5.8.

Första stycket första meningen fastslår att det är parterna och inte skiljemännen som skall svara för bevisningen. Skiljemännen bör visserligen vara oförhindrade att påpeka för en part ...

  • RH 2009:55:I mål om klander av skiljedom bedöms frågor om preklusion enligt 34 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Fråga även om det förekommit handläggningsfel under skiljeförfarandet på grund av att skiljemännen beaktat argumentation som framförts av ena parten under ett sent skede av förfarandet.

26 §  Om en part vill att ett vittne eller en sakkunnig skall höras under ed eller en part höras under sanningsförsäkran, får parten efter tillstånd av skiljemännen göra ansökan om det hos tingsrätten. Detsamma gäller om en part vill att det skall föreläggas en part eller någon annan att som bevis tillhandahålla en skriftlig handling eller ett föremål. Anser skiljemännen att åtgärden är befogad med hänsyn till utredningen, skall de lämna tillstånd till ansökan. Finns det lagliga förutsättningar för åtgärden, skall tingsrätten bifalla ansökan.

[S2]Reglerna i rättegångsbalken tillämpas i fråga om en åtgärd som avses i första stycket. Skiljemännen skall kallas till ett förhör med ett vittne, en sakkunnig eller en part och ges tillfälle att ställa frågor. Om en skiljeman uteblir från förhöret utgör detta inte hinder för att förhöret genomförs.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar i stort 15 § andra stycket i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 8.6.

Av första stycket första och andra meningen framgår att en part först skall vända sig till skiljemännen för att få deras tillstånd till åtgärden.

Tredje meningen reglerar förutsättningarna för att skiljemännen skall lämna tillstånd till de tidigare nämnda åtgärderna. ...

  • NJA 2012 s. 289:Fråga om omfattningen av domstolens prövning av en ansökan om editionsföreläggande i ett skiljeförfarande. Även prövning av invändning att efterfrågade handlingar innehåller yrkeshemligheter. I förfarandet inför domstolen har 18 kap. 1 § RB tillämpats analogt.
  • RH 2016:1:Edition i skiljeförfarande. Ej synnerliga skäl att utge handlingar innehållande yrkeshemligheter. Fråga om utgivande av handlingar till annan än editionssökanden. Även fråga om s.k. materiell edition.
  • NJA 2013 s. 602:Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.

Skiljedomen

27 §  De frågor som har lämnats till skiljemännen avgörs genom skiljedom. Om skiljemännen avslutar skiljeförfarandet utan att avgöra dessa frågor, ska det också göras genom skiljedom, utom i fall som avses i tredje stycket.

[S2]Om parterna förliks får skiljemännen på deras begäran stadfästa förlikningen i en skiljedom.

[S3]Andra avgöranden, som inte tas in i en skiljedom, betecknas beslut. Även ett avgörande om avskrivning av ett skiljeförfarande betecknas beslut. För ett sådant beslut gäller dock i tillämpliga delar vad som föreskrivs om skiljedom i denna lag.

[S4]Skiljemännens uppdrag anses slutfört när de har meddelat slutlig skiljedom, om inte något annat följer av 32 eller 35 §. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om skiljedom och beslut. Övervägandena finns i avsnitt 6.5.

Tilläggen i första och tredje styckena innebär att ett avgörande i vilket ett skiljeförfarande avskrivs ska ske genom beslut och inte som hittills genom skiljedom. Det ...

Prop. 1998/99:35: Bestämmelserna i paragrafen saknar direkt motsvarighet i skiljemannalagen. De har behandlats i avsnitt 9.2 och 7.7.

I första stycket definieras begreppet skiljedom. Ett avgörande av en fråga om saken, dvs. en tvistefråga som har överlämnats till skiljemännen (jfr 1 §), sker alltid i en skiljedom. Att en sådan kan ha karaktär ...

27 a §  Tvisten ska avgöras med tillämpning av den lag eller det regelverk som parterna har kommit överens om. Om inte annat framgår av parternas överenskommelse, ska en överenskommelse om att ett visst lands lag ska tillämpas anses innebära en hänvisning till det landets materiella rätt och inte till landets lagvalsregler.

[S2]Om parterna inte har träffat en överenskommelse enligt första stycket, ska skiljemännen bestämma vilken lag som ska tillämpas.

[S3]Skiljemännen får grunda skiljedomen på skälighet och billighet endast om parterna har bestämt det. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om tillämplig materiell rätt och om möjlighet att avgöra tvisten efter skälighet och billighet. Övervägandena finns i avsnitt 6.6.

I första stycket första meningen finns huvudregeln att tvisten ska avgöras med tillämpning av den lag eller det regelverk som parterna har kommit överens om. Med tvist avses de materiella tvistefrågorna och inte exempelvis ...

28 §  Återkallar ena parten ett yrkande skall skiljemännen avskriva tvisten i denna del om inte motparten begär att skiljemännen skall pröva yrkandet.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 9.5.

Av paragrafen följer att en part har en oavvislig rätt att begära prövning i sak av ett yrkande som motparten vill återkalla. Begär motparten inte prövning och innebär återkallelsen att det inte återstår någon del av den hänskjutna tvisten avslutas skiljeförfarandet genom skiljedom. En sådan skiljedom kan överprövas ...

  • NJA 2010 s. 600:En part återkallar i ett skiljeförfarande vissa yrkanden utan att motparten begär att yrkandena prövas. Därefter påkallar parten, sedan skiljedom meddelats beträffande återstående yrkanden, ett nytt skiljeförfarande med i huvudsak samma yrkanden som tidigare återkallats. Återkallelsen har inte ansetts innebära att skiljeavtalet förfallit. Skiljemännens förordnande om parts ansvar för motpartens kostnader i skiljeförfarandet och för skiljemännens arvoden har inte ändrats utan upphävts.

29 §  En del av tvisten eller en viss fråga av betydelse för tvistens bedömning får avgöras genom särskild skiljedom, om inte båda parterna motsätter sig det. En fordran som åberopas till kvittning skall dock prövas i samma skiljedom som huvudfordringen.

[S2]Har en part helt eller delvis medgett ett yrkande får särskild skiljedom meddelas över det som har medgetts.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar delvis motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 9.6.

Skiljemännen ges enligt första stycket första meningen vidsträckta möjligheter att meddela särskild skiljedom. Av 1 § följer att en särskild skiljedom kan gälla förekomsten av en viss omständighet. Det finns endast två begränsningar som gäller för skiljemännens rätt att meddela särskild skiljedom. Parterna ...

30 §  Om en skiljeman utan giltigt skäl låter bli att delta i skiljenämndens prövning av en fråga, är detta inte något hinder mot att övriga skiljemän avgör frågan.

[S2]Har parterna inte bestämt något annat, skall som skiljenämndens mening gälla den mening som flertalet av de skiljemän som deltar i avgörandet enas om. Uppnås inte majoritet för någon mening, skall den mening gälla som ordföranden företräder.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen (jfr dock 16 §). Den har behandlats i avsnitt 9.4.

Av första stycket framgår att det inte är nödvändigt att alla skiljemän deltar i avgörandet. Samtliga skiljemän måste dock självfallet ha beretts tillfälle att göra det. Har en skiljeman inte deltagit i överläggningen och har han varit hindrad att göra det t.ex. på grund av sjukdom, är övriga skiljemän ...

31 §  En skiljedom ska vara skriftlig och undertecknas av skiljemännen. Det är tillräckligt att domen är undertecknad av flertalet skiljemän om orsaken till att inte samtliga skiljemän har undertecknat den är angiven i skiljedomen. Parterna får bestämma att skiljenämndens ordförande ensam undertecknar skiljedomen.

[S2]I skiljedomen ska dagen då den meddelas och skiljeförfarandets säte anges.

[S3]Skiljedomen ska genast lämnas eller sändas till parterna. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om formella krav på en skiljedom. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I andra stycket görs en anpassning till 22 §, där begreppet skiljeförfarandets säte införs. För en kommentar till det begreppet, se författningskommentaren till 22 §.

Ändringen i tredje stycket innebär att det förtydligas att skiljedomen antingen kan lämnas eller ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen, som har sin motsvarighet i 17 § i skiljemannalagen, innehåller de formella minimikraven på en skiljedom. Den har behandlats i avsnitt 9.8.

Enligt första stycket första meningen skall en skiljedom vara skriftlig och undertecknas av skiljemännen. Andra meningen ...

  • RH 2005:1:Talan om klander av skiljedom har avvisats då något svenskt rättskipningsintresse inte har ansetts föreligga och svensk domsrätt härigenom saknats.

32 §  Om skiljemännen finner att en skiljedom innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av skiljemännens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende eller om skiljemännen av förbiseende inte har avgjort en fråga som skulle ha behandlats i skiljedomen, får de inom trettio dagar från dagen för skiljedomens meddelande besluta om rättelse eller komplettera domen. De får också rätta eller komplettera en skiljedom eller tolka domslutet i en skiljedom om någon av parterna begär det inom trettio dagar från det att parten har fått del av domen.

[S2]Om skiljemännen på någon av parternas begäran beslutar om rättelse eller om tolkning av domslutet i en skiljedom, skall det ske inom trettio dagar från det att skiljemännen tog emot en parts begäran om det. Om skiljemännen beslutar att komplettera domen, skall det ske inom sextio dagar.

[S3]Innan skiljemännen fattar ett beslut enligt denna paragraf, bör parterna ges tillfälle att yttra sig över åtgärden.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen saknar motsvarighet i skiljemannalagen och reglerar skiljemännens möjligheter att rätta eller komplettera en av dem meddelad skiljedom eller tolka domslutet i en sådan skiljedom. Den har behandlats i avsnitt 9.9.

Första stycket första meningen ger skiljemännen rätt att utan yrkande av en part rätta eller komplettera en skiljedom. Andra meningen behandlar skiljemäns möjligheter ...

Skiljedoms ogiltighet och upphävande av skiljedom

33 §  En skiljedom är ogiltig

  1. om den innefattar prövning av en fråga som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän,
  2. om skiljedomen eller det sätt på vilket skiljedomen tillkommit är uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige, eller
  3. om skiljedomen inte uppfyller föreskrifterna om skriftlighet och undertecknande i 31 § första stycket.

[S2]Ogiltigheten kan gälla en viss del av skiljedomen.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar 20 § skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 10.2.

Första stycket reglerar uttömmande när en skiljedom är ogiltig. Det förutsätts dock att man alls kan tala om en skiljedom. En s.k. självdom kan inte räknas dit. Ogiltighetsreglerna är uppställda för att tillvarata andra intressen än parternas. De skall därför beaktas av domstol även utan yrkande av en part.

Av ...

  • NJA 2015 s. 438:Ogiltighetstalan mot en skiljedom på konkurrensrättslig grund.
  • RH 2003:55:Frågor i mål om klander av skiljedom om betydelsen av att en skiljeman uteslutits från överläggningen, om tillämplig lag, om lis pendens och res judicata och om uppdragsöverskridande m.m.
  • NJA 2012 s. 790:En tvist har ansetts vara förlikningsbar och har därför kunnat avgöras genom skiljedom, trots förekomsten av tvingande svenska och utländska materiella lagbestämmelser. En part i skiljeförfarandet har ansetts inte ha invänt att skiljeavtalet var ogiltigt och har därför inte haft rätt att åberopa den omständigheten till stöd för att skiljedomen ska upphävas efter klander.
  • NJA 2018 s. 323:Hinder mot verkställighet av utländsk skiljedom på konkurrensrättslig grund?
  • NJA 2022 s. 965:En skiljedom rörande en tvist om ett s.k. EU-internt investeringsavtal har förklarats ogiltig, eftersom det sätt på vilket skiljedomen tillkommit ansetts uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige.

34 §  En skiljedom som inte kan angripas enligt 36 § ska efter klander helt eller delvis upphävas på talan av en part

  1. om den inte omfattas av ett giltigt skiljeavtal mellan parterna,
  2. om skiljemännen har meddelat dom efter utgången av den tid som parterna bestämt,
  3. om skiljemännen har överskridit sitt uppdrag på ett sätt som sannolikt har inverkat på utgången,
  4. om skiljeförfarande enligt 47 § inte borde ha ägt rum i Sverige,
  5. om en skiljeman har utsetts i strid med parternas överenskommelse eller denna lag,
  6. om en skiljeman på grund av någon omständighet som anges i 7 eller 8 § har varit obehörig, eller
  7. om det annars, utan partens vållande, har förekommit något fel i handläggningen som sannolikt har inverkat på utgången.

[S2]En part har inte rätt att åberopa en omständighet som parten genom att delta i förfarandet utan invändning eller på annat sätt får anses ha avstått från att göra gällande. Enbart genom att en part har utsett skiljeman ska parten inte anses ha godtagit skiljemännens behörighet att avgöra den hänskjutna frågan. Att en part kan ha förlorat rätten enligt första stycket 6 att åberopa en omständighet som anges i 8 § följer av 10 och 11 §§.

[S3]Talan ska väckas inom två månader från den dag då parten fick del av skiljedomen eller, om en rättelse, komplettering eller tolkning enligt 32 § har gjorts, inom två månader från den dag då parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. En part får efter fristens utgång inte åberopa en ny klandergrund till stöd för sin talan. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen reglerar de fall när en skiljedom ska upphävas på talan av en part (klandergrunder). Övervägandena finns i avsnitt 7.2 och 7.4.

I första stycket görs en uppdelning av hittillsvarande punkt 2. Bestämmelsen om uppdragsöverskridande förs över till en ny punkt (punkt 3). Med anledning av uppdelningen ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar 21 § i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 10.3.

I paragrafen anges ett antal fall då en skiljedom skall hävas på talan av en part (klander). En skiljedom kan också upphävas med stöd av 36 §. I detta fall används dock inte termen klander. Att en klandertalan anhängiggörs innebär inte i sig att skiljedomens bindande verkan upphör.

Inledningen av första ...

  • NJA 2007 s. 841:Skiljedom har upphävts efter klander på grund av att det ansetts ha förelegat omständigheter som kunnat rubba förtroendet för skiljemans opartiskhet.
  • NJA 2010 s. 508:Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.
  • NJA 2002 s. 377:Fristen för talan mot skiljedom räknas från den dag parten fick del av skiljedomen i dess helhet.
  • RH 2003:55:Frågor i mål om klander av skiljedom om betydelsen av att en skiljeman uteslutits från överläggningen, om tillämplig lag, om lis pendens och res judicata och om uppdragsöverskridande m.m.
  • NJA 2018 s. 504:Verkställighet av utländsk skiljedom. Part har genom sitt agerande i samband med skiljeförfarandet förlorat sin rätt att åberopa en omständighet som enligt parten utgör hinder mot verkställighet.
  • NJA 2012 s. 790:En tvist har ansetts vara förlikningsbar och har därför kunnat avgöras genom skiljedom, trots förekomsten av tvingande svenska och utländska materiella lagbestämmelser. En part i skiljeförfarandet har ansetts inte ha invänt att skiljeavtalet var ogiltigt och har därför inte haft rätt att åberopa den omständigheten till stöd för att skiljedomen ska upphävas efter klander.
  • NJA 2009 s. 128:Enligt tillämpligt skiljereglemente skulle en skiljedom innehålla domskäl. Part har klandrat skiljedomen på den grunden att skiljenämnden i stor utsträckning skulle ha underlåtit att ange eller lämnat ofullständiga eller motstridiga domskäl. Frågor om tillämplig klandergrund i 34 § första stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande och vilka krav som kan ställas på domskälen.
  • RH 2013:30:Fastställelsetalan angående skiljemäns behörighet enligt 2 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Fråga om bolags rätt att göra invändning mot skiljenämndens behörighet är prekluderad enligt reglerna i 34 § andra stycket samma lag. Vid bedömningen av utgångspunkten för preklusionsfristen beaktar hovrätten när bolaget bort ha blivit uppmärksamt på att motparten var en annan juridisk person än den som bolaget ansåg vara part i skiljeavtalet, trots att det inte visats att bolaget haft faktisk insikt om motpartens identitet. Hovrätten anser att bolagets invändning om skiljenämndens bristande behörighet framställdes för sent för att kunna prövas i en klanderprocess; att bolaget förlorat rätten att klandra skiljedomen innebär att skiljenämnden också varit behörig.
  • RH 2009:55:I mål om klander av skiljedom bedöms frågor om preklusion enligt 34 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande. Fråga även om det förekommit handläggningsfel under skiljeförfarandet på grund av att skiljemännen beaktat argumentation som framförts av ena parten under ett sent skede av förfarandet.
  • NJA 2013 s. 578:I ett skiljeförfarande har en part haft vissa belägg för att skiljeavtalet var ogiltigt men medvetet avstått från att undersöka omständigheterna närmare. Parten, som under förfarandet inte har invänt att skiljeavtalet var ogiltigt, har inte haft rätt att efter klander åberopa detta.
  • NJA 2019 s. 171:Klander av skiljedom. Fråga om domstols utgångspunkt för prövningen av skiljenämnds behörighet. Även fråga om ett handläggningsfels betydelse för att en skiljedom ska kunna upphävas.
  • NJA 2015 s. 991:Skiljeförfarande. Parterna kan i förväg avtala att det inte ska finnas någon möjlighet att med stöd av 36 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande föra talan mot en skiljedom som innebär att skiljenämnden vid en prövning enligt 2 § har ansett sig obehörig att pröva tvisten. Frågan om parterna har träffat ett sådant avtal ska bedömas enligt allmänna principer för avtals ingående.
  • NJA 2019 s. 382:Klander av skiljedom. Fråga om ett handläggningsfel sannolikt har inverkat på utgången.
  • NJA 2016 s. 51:Verkan av överlåtelseförbud i avtal. Även fråga om skiljenämnd har överskridit sitt uppdrag.
  • NJA 2013 s. 1032:Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.
  • NJA 2010 s. 317:Klander av skiljedom. En skiljeman utsedd av en part som företräddes av ett ombud vid en viss advokatbyrå har tidigare utsetts till skiljeman av parter som företrätts av ombud från samma advokatbyrå. Fråga om detta utgör en omständighet som kan rubba förtroendet för skiljemannens opartiskhet. Även fråga om verkan av att skiljemannen inte lämnat upplysning om dessa tidigare uppdrag.
  • NJA 2022 s. 965:En skiljedom rörande en tvist om ett s.k. EU-internt investeringsavtal har förklarats ogiltig, eftersom det sätt på vilket skiljedomen tillkommit ansetts uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige.
  • RH 2009:91:Klander av skiljedom. Fråga om hovrättens beslut att medge anstånd med angivande av grunder för klandertalan påverkar den i 34 § tredje stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande föreskrivna klanderfristen.
  • RH 2015:63:Klander av skiljedom. Fråga om Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut inte iakttog likabehandlingsprincipen genom att utse en skiljeman som käranden tidigare hade utsett, men inte någon av de två skiljemän som svarandeparterna var för sig hade utsett.

35 §  En domstol får under viss tid skjuta upp ett mål om en skiljedoms ogiltighet eller om upphävande av en skiljedom för att ge skiljemännen tillfälle att återuppta skiljeförfarandet eller vidta någon annan åtgärd som enligt skiljemännens mening undanröjer grunden för ogiltigheten eller upphävandet,

  1. om domstolen har funnit att talan i målet skall bifallas och ena parten har begärt uppskov, eller
  2. om båda parter har begärt uppskov.

[S2]Meddelar skiljemännen en ny skiljedom, får en part inom den tid som domstolen bestämmer utan stämningsansökan klandra skiljedomen i den mån det föranleds av det återupptagna förfarandet eller av en ändring av den första skiljedomen. Lag (2000:180).

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 10.5.

Domstolen får enligt första stycket skjuta upp sin prövning av en ogiltighetstalan respektive en talan om skiljedomens upphävande. Syftet med uppskovet är att skiljemännen skall ges tillfälle att återuppta förfarandet eller vidta någon annan åtgärd som undanröjer grunden för ogiltigheten eller upphävandet. Härav ...

  • NJA 2013 s. 1032:Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

36 §  En skiljedom som innebär att skiljemännen har avslutat förfarandet utan att pröva de frågor som lämnats till avgörande av dem får helt eller delvis ändras på talan av en part. Talan ska väckas inom två månader från den dag då parten fick del av domen eller, om en rättelse, komplettering eller tolkning enligt 32 § har gjorts, inom två månader från den dag då parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse. Skiljedomen ska innehålla en tydlig hänvisning om vad en part som vill angripa domen ska göra.

[S2]En talan enligt första stycket som enbart rör en fråga som avses i 42 § är tillåten om skiljedomen innebär att skiljemännen har ansett sig vara obehöriga att pröva tvisten. Om avgörandet innebär något annat, får en part som vill angripa beslutet klandra avgörandet enligt bestämmelserna i 34 §. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om möjlighet att föra talan mot vissa typer av avgöranden. Övervägandena finns i avsnitt 6.5 och 7.4.

Ändringarna i första stycket innebär att fristen för att väcka talan i de fall som regleras i paragrafen, i likhet med klanderfristen i 34 § tredje stycket, förkortas från tre till ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 10.6.

Avgöranden som innebär avskrivning respektive avvisning kommer enligt 27 § att betecknas skiljedomar. Dessa domar kommer inte att innehålla något avgörande beträffande den hänskjutna frågan. En part kan enligt första stycket första meningen begära att domstolen omprövar skiljemännens avgörande. Domstolen kan ...

  • NJA 2008 s. 406:I överensstämmelse med påståendedoktrinen har det ansetts att en skiljenämnd till grund för prövningen av sin behörighet skall lägga de rättsfakta som skiljekäranden åberopat utan att pröva dem materiellt.
  • NJA 2010 s. 600:En part återkallar i ett skiljeförfarande vissa yrkanden utan att motparten begär att yrkandena prövas. Därefter påkallar parten, sedan skiljedom meddelats beträffande återstående yrkanden, ett nytt skiljeförfarande med i huvudsak samma yrkanden som tidigare återkallats. Återkallelsen har inte ansetts innebära att skiljeavtalet förfallit. Skiljemännens förordnande om parts ansvar för motpartens kostnader i skiljeförfarandet och för skiljemännens arvoden har inte ändrats utan upphävts.
  • RH 2014:39:Skiljeman ansåg sig inte vara behörig att pröva den ifrågavarande tvisten. Vinnande part underrättades inte av skiljemannen att förfarandet därmed skulle kunna komma att avslutas. Skiljemannens underlåtenhet att informera härom medförde att den vinnande parten inte fick ersättning för sina kostnader. Hovrätten ändrade skiljedomen och tillerkände vinnande part ersättning för kostnaderna i skiljeförfarandet.
  • NJA 2015 s. 991:Skiljeförfarande. Parterna kan i förväg avtala att det inte ska finnas någon möjlighet att med stöd av 36 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande föra talan mot en skiljedom som innebär att skiljenämnden vid en prövning enligt 2 § har ansett sig obehörig att pröva tvisten. Frågan om parterna har träffat ett sådant avtal ska bedömas enligt allmänna principer för avtals ingående.

Skiljedomskostnaderna

37 §  Parterna skall solidariskt betala skälig ersättning till skiljemännen för arbete och utlägg. Har skiljemännen i skiljedomen förklarat att de är obehöriga att pröva tvisten, är dock den part som inte begärde skiljedom betalningsansvarig endast i den mån det föranleds av särskilda omständigheter.

[S2]Skiljemännen får i en slutlig skiljedom förplikta parterna att betala ersättningen till dem samt ränta från den dag som infaller en månad efter den dag då skiljedomen meddelades. Ersättningen skall anges särskilt för varje skiljeman.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen har sin motsvarighet i 23 § andra stycket i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 11.1.2.

Skiljemännen har enligt första stycket första meningen rätt till skälig ersättning för arbete och utlägg. Parterna är solidariskt betalningsskyldiga för denna ersättning. Även om det inte har förelegat något giltigt och tillämpligt skiljeavtal eller tvisten inte har varit skiljedomsmässig ...

  • NJA 2008 s. 1118:Bestämmelsen i 41 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande, om att en part får hos tingsrätten föra talan mot skiljedom om ersättning till skiljemännen, har ansetts tillämplig även på sådana ersättningsbeslut som fattats av ett skiljedomsinstitut men som i en eller annan form tagits in i skiljedomens domslut.
  • NJA 2000 s. 773:Part i skiljeförfarande, som erlagt hela det förskott på skiljedomskostnaderna som skiljenämnden begärt, har inte ansetts berättigad att under pågående skiljeförfarande göra gällande regressrätt mot den andra parten, såvida inte parterna har träffat överenskommelse därom.
  • RH 2021:13:Sedan varken käranden eller svaranden i ett skiljeförfarande ställt säkerhet för skiljemännens ersättning har skiljenämnden avslutat förfarandet utan att pröva tvisten i sak. Svarandens underlåtenhet att ställa säkerhet har ansetts innebära att denne förlorat rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder i allmän domstol, trots att inte heller käranden ställt någon säkerhet i skiljeförfarandet.

38 §  Skiljemännen får begära säkerhet för ersättningen. De får fastställa särskilda säkerheter för skilda yrkanden. Har en part inte inom den tid som skiljemännen bestämt ställt sin andel av begärd säkerhet, får motparten ställa hela säkerheten. Ställs inte begärd säkerhet, får skiljemännen helt eller delvis avsluta förfarandet.

[S2]Skiljemännen får under förfarandet besluta att ta säkerheten i anspråk för att täcka utlägg. Sedan skiljemännens ersättning har bestämts i en slutlig skiljedom och domen i den delen har blivit verkställbar, får skiljemännen tillgodogöra sig betalning ur säkerheten, om parterna inte fullgör sin betalningsskyldighet enligt domen. Säkerhetsrätten omfattar även egendomens avkastning.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 11.1.2.

Skiljemännen får enligt första stycket första meningen begära säkerhet för ersättningen. En begäran om säkerhet skall vara beslutad av skiljenämnden. En enskild skiljeman i en skiljenämnd har däremot inte rätt att begära säkerhet. Rättigheten att begära ersättning innebär inte att skiljemännen har någon ...

  • NJA 2000 s. 773:Part i skiljeförfarande, som erlagt hela det förskott på skiljedomskostnaderna som skiljenämnden begärt, har inte ansetts berättigad att under pågående skiljeförfarande göra gällande regressrätt mot den andra parten, såvida inte parterna har träffat överenskommelse därom.
  • RH 2021:13:Sedan varken käranden eller svaranden i ett skiljeförfarande ställt säkerhet för skiljemännens ersättning har skiljenämnden avslutat förfarandet utan att pröva tvisten i sak. Svarandens underlåtenhet att ställa säkerhet har ansetts innebära att denne förlorat rätten att åberopa skiljeavtalet som rättegångshinder i allmän domstol, trots att inte heller käranden ställt någon säkerhet i skiljeförfarandet.

39 §  Bestämmelserna i 37 och 38 §§ gäller inte om något annat har bestämts av parterna gemensamt på ett sätt som är bindande för skiljemännen.

[S2]Avtal om ersättningen till skiljemännen som inte träffas med parterna gemensamt är ogiltiga. Har ena parten ställt hela säkerheten, får parten dock ensam medge att skiljemännen tar säkerheten i anspråk för att täcka ersättning för utfört arbete.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar en direkt motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 11.1.2.

Av första stycket framgår att parter och skiljemän kan träffa avtal som helt eller delvis ersätter reglerna om ersättning och säkerhet i 37 och 38 §§. Avvikelsen kan innebära att ersättning eller säkerhet skall bestämmas av ett skiljedomsinstitut, att särskild säkerhet får fastställas för ett rent ...

  • NJA 2008 s. 1118:Bestämmelsen i 41 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande, om att en part får hos tingsrätten föra talan mot skiljedom om ersättning till skiljemännen, har ansetts tillämplig även på sådana ersättningsbeslut som fattats av ett skiljedomsinstitut men som i en eller annan form tagits in i skiljedomens domslut.
  • NJA 2000 s. 773:Part i skiljeförfarande, som erlagt hela det förskott på skiljedomskostnaderna som skiljenämnden begärt, har inte ansetts berättigad att under pågående skiljeförfarande göra gällande regressrätt mot den andra parten, såvida inte parterna har träffat överenskommelse därom.

40 §  Skiljemännen får inte hålla inne skiljedomen i avvaktan på att ersättningen till dem betalas.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar 23 § tredje stycket i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 11.1.2.

Har parterna hänvisat till ett skiljedomsreglemente som säger att skiljedomsinstitutet får hålla inne skiljedomen får de anses bundna härav.

41 §  En part eller en skiljeman får ansöka hos tingsrätten om ändring av skiljedomen när det gäller ersättning till skiljemännen. Ansökan ska ges in av en part inom två månader från den dag då parten fick del av domen och av en skiljeman inom samma tid från skiljedomens meddelande. Om en rättelse, komplettering eller tolkning enligt 32 § har gjorts, ska ansökan ges in av en part inom två månader från den dag då parten fick del av skiljedomen i dess slutliga lydelse, och av en skiljeman inom samma tid från den dag då skiljedomen fick sin slutliga lydelse. Skiljedomen ska innehålla en tydlig hänvisning om vad en part som vill angripa domen i denna del ska göra. En ansökan handläggs enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.

[S2]Ett beslut som innebär att ersättningen till en skiljeman sätts ned gäller även för den part som inte har ansökt om ändring. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen reglerar möjligheten att angripa ett avgörande om ersättning till skiljemännen. Övervägandena finns i avsnitt 8.2.

I första stycket läggs det till en bestämmelse om att mål i tingsrätten om ändring av ett avgörande i fråga om ersättningen till skiljemännen ska handläggas enligt lagen om domstolsärenden. Detta innebär bl.a. att ett ärende inleds genom en ansökan, att handläggningen ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafens första stycke motsvarar i stort 25 § i skiljemannalagen. Paragrafen har behandlats i avsnitt 11.3.

Har ersättningen bestämts i samband med ett beslut om tolkning av domslutet i en skiljedom eller rättelse eller komplettering av en skiljedom, skall tiden för överklagande, i enlighet med vad Lagrådet föreslagit, räknas från delfåendet respektive meddelandet av skiljedomen i dess slutliga ...

  • NJA 2008 s. 1118:Bestämmelsen i 41 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande, om att en part får hos tingsrätten föra talan mot skiljedom om ersättning till skiljemännen, har ansetts tillämplig även på sådana ersättningsbeslut som fattats av ett skiljedomsinstitut men som i en eller annan form tagits in i skiljedomens domslut.

42 §  Om inte parterna har överenskommit något annat, får skiljemännen på begäran av en part förplikta motparten att betala ersättning för partens kostnader och bestämma hur ersättningen till skiljemännen slutligt skall fördelas mellan parterna. Skiljemännens förordnande får även omfatta ränta, om parten har yrkat det.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar till del 24 § i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 11.2.

Till en parts kostnader räknas, förutom naturligtvis arvode till ombud eller biträde, bl.a. gottgörelse för eget arbete och tidsförlust samt kostnader för bevisning och för uppdrag till särskilt organ för utseende av skiljeman. Skiljemännens beslut angående kostnadsfördelningen, inbegripet kostnadens storlek, kan ...

  • NJA 2000 s. 773:Part i skiljeförfarande, som erlagt hela det förskott på skiljedomskostnaderna som skiljenämnden begärt, har inte ansetts berättigad att under pågående skiljeförfarande göra gällande regressrätt mot den andra parten, såvida inte parterna har träffat överenskommelse därom.
  • NJA 2010 s. 600:En part återkallar i ett skiljeförfarande vissa yrkanden utan att motparten begär att yrkandena prövas. Därefter påkallar parten, sedan skiljedom meddelats beträffande återstående yrkanden, ett nytt skiljeförfarande med i huvudsak samma yrkanden som tidigare återkallats. Återkallelsen har inte ansetts innebära att skiljeavtalet förfallit. Skiljemännens förordnande om parts ansvar för motpartens kostnader i skiljeförfarandet och för skiljemännens arvoden har inte ändrats utan upphävts.

Forumfrågor och talefrister m.m.

43 §  En talan enligt 2 § andra stycket, 33, 34 eller 36 § tas upp av hovrätten inom vars domkrets skiljeförfarandet har eller har haft sitt säte. Om skiljeförfarandets säte inte är bestämt eller inte är angivet i skiljedomen, får talan väckas hos Svea hovrätt.

[S2]Hovrättens avgörande får inte överklagas. Hovrätten får dock tillåta att avgörandet överklagas, om det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen. Prövningstillstånd krävs för att Högsta domstolen ska pröva hovrättens avgörande. Detta gäller dock inte vid överklagande av ett beslut som innebär att hovrätten har avvisat ett överklagande av ett hovrättsavgörande.

[S3]En ansökan enligt 41 § tas upp av tingsrätten i den ort där skiljeförfarandet har haft sitt säte. Om sätet för skiljeförfarandet inte är angivet i skiljedomen, får ansökan tas upp av Stockholms tingsrätt. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om forum, överklagande av hovrättens avgörande och prövningstillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.1, 6.3, 7.8 och 8.2.

I första ...

Prop. 1998/99:35: Paragrafen innehåller forumregler för talan om ogiltighet och klander av en skiljedom (jfr 26 § första stycket skiljemannalagen). Den reglerar också forumfrågan för en talan enligt 36 §. Bestämmelsen omfattar även en forumregel beträffande en talan mot en skiljedom om ersättningen till en skiljeman. Paragrafen har behandlats i avsnitt 12.1.2.

Av första stycket första meningen framgår att talan ...

  • NJA 2008 s. 1118:Bestämmelsen i 41 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande, om att en part får hos tingsrätten föra talan mot skiljedom om ersättning till skiljemännen, har ansetts tillämplig även på sådana ersättningsbeslut som fattats av ett skiljedomsinstitut men som i en eller annan form tagits in i skiljedomens domslut.
  • RH 2005:1:Talan om klander av skiljedom har avvisats då något svenskt rättskipningsintresse inte har ansetts föreligga och svensk domsrätt härigenom saknats.
  • NJA 2012 s. 761:Överklagandeförbudet i 43 § andra stycket lagen (1999:116) om skiljeförfarande omfattar även hovrättens avvisningsbeslut.
  • RH 2014:39:Skiljeman ansåg sig inte vara behörig att pröva den ifrågavarande tvisten. Vinnande part underrättades inte av skiljemannen att förfarandet därmed skulle kunna komma att avslutas. Skiljemannens underlåtenhet att informera härom medförde att den vinnande parten inte fick ersättning för sina kostnader. Hovrätten ändrade skiljedomen och tillerkände vinnande part ersättning för kostnaderna i skiljeförfarandet.

44 §  Ansökningsärenden om att utse en skiljeman eller att skilja en skiljeman från uppdraget tas upp av tingsrätten i den ort där någon av parterna har sin hemvist eller av tingsrätten i den ort där skiljeförfarandet har sitt säte. Ansökan får även tas upp av Stockholms tingsrätt. Motparten ska om möjligt ges tillfälle att yttra sig innan ansökan bifalls. Om ansökan avser en skiljemans skiljande från uppdraget, bör även skiljemannen höras.

[S2]En ansökan om bevisupptagning enligt 26 § tas upp av den tingsrätt som skiljemännen har bestämt. Om ett sådant beslut saknas tas ansökan upp av Stockholms tingsrätt.

[S3]Om tingsrätten har bifallit en ansökan om att utse en skiljeman eller att skilja en skiljeman från uppdraget, får beslutet inte överklagas. Inte heller annars får tingsrättens avgörande enligt 10 § tredje stycket överklagas. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller forumregler för ansökningsärenden hos tingsrätt. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I första stycket görs en anpassning till 22 §, där begreppet skiljeförfarandets säte införs. För en kommentar till det begreppet, se författningskommentaren till 22 §.

Prop. 1998/99:35: Paragrafens första stycket motsvarar 26 § andra stycket i skiljemannalagen och har behandlats i avsnitt 12.1.2. Andra stycket, som brutits ut från 15 § skiljemannalagen, har behandlats i avsnitt 8.6. Tredje stycket motsvarar 26 § tredje stycket skiljemannalagen. Det har behandlats i avsnitt ...

45 §  Skall enligt lag eller avtal en parts talan väckas inom viss tid men omfattas talan av ett skiljeavtal, skall parten inom den angivna tiden begära skiljedom enligt 19 §.

[S2]Har skiljedom begärts i rätt tid men avslutas skiljeförfarandet utan att den fråga som lämnats till skiljemännen rättskraftigt avgörs och beror detta inte på partens vållande, skall talan anses väckt i rätt tid, om parten begär skiljedom eller väcker talan vid domstol inom trettio dagar från den dag då parten fick del av skiljedomen eller, om skiljedomen blivit upphävd eller förklarad ogiltig eller talan mot skiljedomen enligt 36 § lämnats utan bifall, från det att domen härom vunnit laga kraft.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen har till stor del sin motsvarighet i 27 § i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 12.2 (se även avsnitt 8.1).

Av första stycket framgår att såväl legala som avtalade frister omfattas av bestämmelsen.

I andra stycket anges att om skiljeavtalet fortfarande gäller skall en part ...

  • NJA 2014 s. 232:Preskription enligt 12 kap. 61 § jordabalken. Om ett rättsligt förfarande avslutas utan avgörande i sak och borgenären då har tillräcklig tid på sig för att inleda ett nytt förfarande inom preskriptionstiden, har den väckta talan ingen betydelse för preskriptionsfrågan.
  • NJA 2013 s. 1032:Om ett handläggningsfel har förekommit i ett inlösenförfarande enligt 22 kap. aktiebolagslagen (2005:551), kan skiljedomen upphävas enligt 34 § första stycket 6 lagen (1999:116) om skiljeförfarande.

45 a §  I mål enligt 2 § andra stycket, 33, 34 eller 36 § får hovrätten på begäran av en part ta upp muntlig bevisning på engelska utan tolkning till svenska.

[S2]Första stycket gäller även för rättegången i Högsta domstolen. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen är ny. Den innehåller en bestämmelse om möjligheten att ta upp muntlig bevisning på engelska i mål om ogiltighet, klander eller ändring enligt 33, 34 och 36 §§. Den är även tillämplig på mål om prövning av skiljemännens behörighet enligt 2 § andra stycket. Övervägandena finns i avsnitt 7.7. ...

Internationella förhållanden

46 §  Denna lag tillämpas på skiljeförfaranden med säte i Sverige, även om tvisten har internationell anknytning. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen anger att lagen är tillämplig på skiljeförfaranden med säte i Sverige, även om tvisten har internationell anknytning. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

Genom ändringen ersätts uttrycket ”äga rum” med ”säte”. Ändringen är inte avsedd att ändra rättsläget (jfr NJA 2010 s. 508). Ändringen innebär att bestämmelsen överensstämmer ...

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 14.4.

Av paragrafen följer att lagen alltid är tillämplig på skiljeförfaranden som äger rum i Sverige. Det innebär att parterna inte generellt kan avtala att skiljeförfarande som äger rum här skall följa utländsk rätt såvitt avser själva förfarandet. Däremot är parterna oförhindrade att på de punkter lagen inte är tvingande ...

  • NJA 2010 s. 508:Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.
  • RH 2005:1:Talan om klander av skiljedom har avvisats då något svenskt rättskipningsintresse inte har ansetts föreligga och svensk domsrätt härigenom saknats.

47 §  Ett skiljeförfarande enligt denna lag får inledas i Sverige, om skiljeavtalet innebär att förfarandet ska ha sitt säte i Sverige eller skiljemännen eller ett skiljedomsinstitut i enlighet med avtalet har bestämt att förfarandet ska ha sitt säte i Sverige eller om motparten annars samtycker till det.

[S2]Ett skiljeförfarande enligt denna lag får också inledas i Sverige mot en part som har sin hemvist här eller annars skulle kunna sökas i tvisten vid svensk domstol, om inte skiljeavtalet innebär att förfarandet ska ha sitt säte utomlands.

[S3]I andra fall får skiljeförfaranden enligt denna lag inte äga rum i Sverige. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen reglerar när ett skiljeförfarande får inledas i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I första och andra styckena görs motsvarande ändringar som i 46 § med anledning av införandet av begreppet skiljeförfarandets säte, se författningskommentaren till 46 §.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar 4 § skiljemannalagen och 4 § LUSK. Den har behandlats i avsnitt 14.3.

Första stycket motsvarar helt 4 § skiljemannalagen och 4 § LUSK.

Av andra stycket framgår att skiljeförfarande alltid får inledas i Sverige mot part som skulle kunna sökas i tvisten vid svensk domstol, om inte skiljeavtalet innebär att förfarandet skall äga rum utom riket. Gäller ...

  • NJA 2010 s. 508:Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.

48 §  Om ett skiljeavtal har internationell anknytning ska den lag som parterna kommit överens om tillämpas på avtalet. Om parterna inte har träffat någon sådan överenskommelse, tillämpas lagen i det land där förfarandet med stöd av parternas avtal har haft sitt säte eller ska ha sitt säte.

[S2]Första stycket tillämpas inte på frågan om en part var behörig att ingå skiljeavtalet eller var behörigen företrädd. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen behandlar tillämplig lag på skiljeavtalet. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I första stycket görs anpassningar till bl.a. 22 och 46 §§ där begreppet skiljeförfarandets säte införs. För en kommentar till det begreppet, se författningskommentaren till 22 §.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 14.4.

Enligt första stycket första meningen krävs att skiljeavtalet har internationell anknytning för att parterna skall få träffa ett särskilt avtal om tillämplig lag. Denna anknytning kan bestå i att parterna eller någon av dem hade hemvist utom riket när avtalet ingicks. Även om båda parter har hemvist i Sverige ...

  • NJA 2010 s. 508:Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.

49 §  Skall utländsk rätt tillämpas på skiljeavtalet gäller 4 § beträffande en fråga som omfattas av avtalet, utom när

  1. avtalet enligt tillämplig lag är ogiltigt, utan verkan eller ogenomförbart, eller
  2. tvisten enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän.

[S2]Att en domstol utan hinder av skiljeavtalet kan meddela sådana beslut om säkerhetsåtgärder som domstolen enligt lag är behörig att meddela framgår av 4 § tredje stycket.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen motsvarar 3 § LUSK. Den har behandlats i avsnitt 14.5.

Huvudregeln om ett skiljeavtals verkan som rättegångshinder finns i 4 §. Denna bestämmelse är emellertid utformad med tanke på interna förfaranden där endast svensk rätt aktualiseras.

Första stycket kompletterar huvudregeln med tanke på de fall då utländsk rätt är tillämplig på skiljeavtalet. För att skiljeavtalet ...

50 §  Det som sägs i 26 och 44 §§ om bevisupptagning under skiljeförfarande i Sverige gäller även för skiljeförfaranden som har sitt säte utomlands, om förfarandet grundar sig på ett skiljeavtal och den fråga som lämnats till skiljemännen enligt svensk lag får avgöras av skiljemän. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller en bestämmelse om bevisupptagning vid domstol. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I paragrafen görs en anpassning till bl.a. 22 och 46 §§, där begreppet skiljeförfarandets säte införs. För en kommentar till det begreppet, se författningskommentaren till 22 §.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen motsvarar 12 § LUSK. Den har behandlats i avsnitt 14.6.

51 §  Har inte någon av parterna hemvist eller driftställe i Sverige, får de i ett kommersiellt förhållande genom en uttrycklig skriftlig överenskommelse utesluta eller begränsa tillämpligheten av de grunder för upphävande av en skiljedom som anges i 34 §.

[S2]En skiljedom som omfattas av en sådan överenskommelse erkänns och verkställs i Sverige enligt de regler som gäller för en utländsk skiljedom.

Prop. 1998/99:35: Paragrafen, som reglerar parternas möjligheter att träffa s.k. undantagsavtal, saknar motsvarighet i skiljemannalagen. Den har behandlats i avsnitt 10.7.

Parterna kan under vissa förutsättningar med bindande verkan på förhand avtala bort lagens regler om upphävande av en skiljedom. I första stycket anges de närmare förutsättningarna för att parterna skall kunna träffa ett sådant avtal.

Med ...

  • NJA 2010 s. 508:Internationellt skiljeförfarande. Svenskt rättskipningsintresse och svensk domsrätt samt förutsättningar för en fastställelsetalan rörande skiljemäns behörighet har ansetts föreligga i en tvist mellan ett engelskt bolag och Ryska Federationen.
  • NJA 2015 s. 991:Skiljeförfarande. Parterna kan i förväg avtala att det inte ska finnas någon möjlighet att med stöd av 36 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande föra talan mot en skiljedom som innebär att skiljenämnden vid en prövning enligt 2 § har ansett sig obehörig att pröva tvisten. Frågan om parterna har träffat ett sådant avtal ska bedömas enligt allmänna principer för avtals ingående.

Erkännande och verkställighet av utländsk skiljedom m.m.

52 §  En skiljedom som meddelas utomlands anses som utländsk.

[S2]Vid tillämpning av denna lag anses en skiljedom vara meddelad i det land där förfarandet har sitt säte. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen reglerar när en skiljedom ska anses vara utländsk. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I andra stycket görs en anpassning till bl.a. 22 och 46 §§, där begreppet skiljeförfarandets säte införs. För en kommentar till det begreppet, se författningskommentaren till 22 §.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen motsvarar 5 § LUSK. Den har behandlats i avsnitt 15.1 (jfr även 22 §).

  • RH 2005:1:Talan om klander av skiljedom har avvisats då något svenskt rättskipningsintresse inte har ansetts föreligga och svensk domsrätt härigenom saknats.

53 §  En utländsk skiljedom som grundar sig på ett skiljeavtal erkänns och verkställs i Sverige, om inte annat följer av 54-60 §§.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen motsvarar 6 § LUSK.

  • NJA 2018 s. 504:Verkställighet av utländsk skiljedom. Part har genom sitt agerande i samband med skiljeförfarandet förlorat sin rätt att åberopa en omständighet som enligt parten utgör hinder mot verkställighet.
  • NJA 2010 s. 219:Hinder mot erkännande och verkställighet av en utländsk skiljedom har ansetts föreligga på den grunden att motparten inte i vederbörlig ordning underrättats om skiljeförfarandet.

54 §  En utländsk skiljedom erkänns och verkställs inte i Sverige, om den part som skiljedomen åberopas mot visar

  1. att parterna enligt tillämplig lag saknade behörighet att ingå skiljeavtalet eller inte var behörigen företrädda eller att skiljeavtalet är ogiltigt enligt den lag som enligt parternas överenskommelse ska tillämpas eller, i avsaknad av varje anvisning i sådant hänseende, enligt lagen i det land där skiljedomen har meddelats,
  2. att den part som skiljedomen åberopas mot inte i rätt ordning har underrättats om tillsättandet av skiljeman eller om skiljeförfarandet, eller av någon annan orsak inte har kunnat utföra sin talan,
  3. att skiljedomen behandlar en tvist som inte avsetts med eller omfattas av parternas begäran om skiljedom, eller att skiljedomen innehåller beslut i en fråga som faller utanför skiljeavtalet, dock ska, om beslut i en fråga som omfattas av uppdraget kan skiljas från beslut som faller utanför uppdraget, den del av skiljedomen som omfattas av uppdraget erkännas och verkställas,
  4. att skiljenämndens tillsättande eller dess sammansättning eller skiljeförfarandet strider mot vad parterna avtalat eller, om avtal om detta saknas, mot lagen i det land där förfarandet har haft sitt säte, eller
  5. att skiljedomen ännu inte har blivit bindande för parterna eller att den har undanröjts eller dess verkställighet har skjutits upp av en behörig myndighet i det land där den har meddelats eller enligt vars lag den har meddelats. Lag (2018:1954).

Prop. 2017/18:257: Paragrafen innehåller bestämmelser om hinder mot erkännande och verkställighet av en utländsk skiljedom. Övervägandena finns i avsnitt 6.3.

I fjärde punkten görs en anpassning till bl.a. 22 och 46 §§, där begreppet skiljeförfarandets säte införs. För en kommentar till det begreppet, se författningskommentaren till 22 §.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen motsvarar 7 § första stycket LUSK. Den har behandlats i avsnitt 15.3.

Punkt 1 innehåller endast språkliga ändringar (se om tillämplig lag även avsnitt 14.4 och kommentaren till 48 §).

Punkt 2 har fått en smärre språklig justering. Punkterna 3 och 4 har fått en annan lydelse ...

  • NJA 2018 s. 504:Verkställighet av utländsk skiljedom. Part har genom sitt agerande i samband med skiljeförfarandet förlorat sin rätt att åberopa en omständighet som enligt parten utgör hinder mot verkställighet.
  • NJA 2018 s. 291:Hinder mot verkställighet av en utländsk skiljedom, eftersom part inte varit i stånd att utföra sin talan.
  • NJA 2010 s. 219:Hinder mot erkännande och verkställighet av en utländsk skiljedom har ansetts föreligga på den grunden att motparten inte i vederbörlig ordning underrättats om skiljeförfarandet.

55 §  En utländsk skiljedom erkänns och verkställs inte heller, om domstolen finner

  1. att skiljedomen innefattar prövning av en fråga, som enligt svensk lag inte får avgöras av skiljemän, eller
  2. att det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige att erkänna eller verkställa skiljedomen.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen motsvarar 7 § andra stycket LUSK. Den har behandlats i avsnitt 15.3 och innehåller endast språkliga ändringar.

  • NJA 2018 s. 323:Hinder mot verkställighet av utländsk skiljedom på konkurrensrättslig grund?

56 §  Ansökan om verkställighet av en utländsk skiljedom görs hos Svea hovrätt.

[S2]Till ansökan skall skiljedomen fogas i original eller styrkt kopia. Om hovrätten inte bestämmer annat skall även en styrkt översättning av hela domen till svenska språket ges in.

Prop. 1998/99:35: Första stycket motsvarar helt 8 § första stycket LUSK och har behandlats i avsnitt 15.2.

Andra stycket motsvarar 8 § andra stycket LUSK och har behandlats i avsnitt 15.4. Första meningen innebär inte någon förändring gentemot äldre rätt. Andra meningen är ny och ger hovrätten möjlighet att avstå ...

  • NJA 2001 s. 738:Part kan få ersättning för kostnader i ärende hos Svea HovR om verkställighet av utländsk dom (I) respektive utländsk skiljedom (II).

57 §  Ansökan om verkställighet får inte bifallas utan att motparten har getts tillfälle att yttra sig.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen motsvarar helt 9 § första stycket LUSK. Den har behandlats i avsnitt 15.4.

  • NJA 2014 s. 125:En ansökan om verkställighet av en utländsk skiljedom har avvisats när den har riktats mot någon annan än den som har varit part enligt skiljedomen.

58 §  Invänder motparten att skiljeavtal inte träffats, skall sökanden ge in skiljeavtalet i original eller styrkt kopia samt, om hovrätten inte bestämmer annat, styrkt översättning till svenska språket, eller på annat sätt visa att skiljeavtal ingåtts.

[S2]Invänder motparten att framställning gjorts om undanröjande av skiljedomen eller om uppskov med dess verkställighet hos myndighet som avses i 54 § 5, får hovrätten skjuta upp avgörandet samt, om sökanden begär det, ålägga motparten att ställa skälig säkerhet vid påföljd att beslut om verkställighet annars kan komma att meddelas.

Prop. 1998/99:35: Första stycket är nytt och har behandlats i avsnitt 15.4. Det innebär endast en kodifiering av vad som tidigare ansågs gälla. Sista ledet är en följd av att även muntliga skiljeavtal accepteras enligt svensk rätt.

Andra stycket motsvarar 9 § andra stycket LUSK med vissa språkliga justeringar.

  • NJA 2003 s. 379:Fråga om beviskrav för att skiljeavtal förelegat mellan parterna i ärende om verkställighet av utländsk skiljedom.

59 §  Bifaller hovrätten ansökan, verkställs skiljedomen som en svensk domstols lagakraftägande dom, om inte Högsta domstolen efter överklagande av hovrättens beslut bestämmer något annat.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelsen motsvarar helt 9 § tredje stycket LUSK.

  • NJA 2016 s. 798:I ärende om verkställighet av utländsk skiljedom får part i Högsta domstolen åberopa också omständighet eller bevis som inte har lagts fram tidigare.

60 §  Har en säkerhetsåtgärd enligt 15 kap.rättegångsbalken beviljats, skall vid tillämpning av 7 § samma kapitel med talans väckande jämställas en begäran om skiljedom utomlands som kan leda till en skiljedom som erkänns och kan verkställas här.

[S2]Sedan ansökan om verkställighet av en utländsk skiljedom gjorts ankommer det på hovrätten att pröva en begäran om säkerhetsåtgärd eller om upphävande av ett sådant beslut.

Prop. 1998/99:35: Bestämmelserna är nya. De har behandlats i avsnitt 15.5.

Första stycket klargör att med talans väckande enligt 15 kap. 7 § rättegångsbalken jämställs inte bara att en part begär skiljedom i Sverige utan även att en part påkallar skiljeförfarande utomlands. För att ett skiljeförfarande utom riket skall jämställas med att en ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1999:116) om skiljeförfarande

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999, då lagen (1929:145) om skiljemän och lagen (1929:147) om utländska skiljeavtal och skiljedomar upphör att gälla.
  2. Den äldre lagen tillämpas om skiljeförfarandet har inletts före ikraftträdandet eller, såvitt angår verkställighet av en utländsk skiljedom, om ansökan om verkställighet har gjorts före ikraftträdandet.
  3. Har ett skiljeavtal slutits före ikraftträdandet, gäller 18 § andra stycket, 21 § första stycket 1 och 26 § andra och tredje styckena lagen (1929:145) om skiljemän fortfarande, såvitt avser tid för meddelande av skiljedom, i förfaranden som har inletts inom två år från den nya lagens ikraftträdande.
  4. Parterna kan i fall som anges i 2 och 3 bestämma att endast den nya lagen skall gälla.
  5. Förekommer i lag eller annan författning hänvisning till lagen (1929:145) om skiljemän, tillämpas i stället den nya lagen.
Förarbeten
Rskr. 1998/99:142, Prop. 1998/99:35, Bet. 1998/99:JuU12
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (2000:180) om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:151, Prop. 1999/2000:26, Bet. 1999/2000:JuU10
Omfattning
ändr. 35 §
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2000:622) om ändring i lagen (2000:180) om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:255
Omfattning
ändr. ingressen till 2000:180
Ikraftträder
2000-07-01

Lag (2006:730) om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
ändr. 4 §
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2018:1954) om ändring i lagen (1999:116) om skiljeförfarande

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2019.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om skiljeförfarandet har inletts före ikraftträdandet. Trots det tillämpas de nya bestämmelserna om
    1. tillämplig processordning i 41 § och möjligheten att ta upp muntlig bevisning på engelska i 45 a § i de mål och ärenden som inleds i domstol efter ikraftträdandet, och
    2. krav på prövningstillstånd i 43 § andra stycket för överklaganden av avgöranden från hovrätten som meddelas efter ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2018/19:41, Prop. 2017/18:257, Bet. 2018/19:JuU6
Omfattning
ändr. 2, 8, 14, 16, 22, 27, 31, 34, 36, 41, 43, 44, 46, 47, 48, 50, 52, 54 §§, rubr. närmast före 43 §; nya 4 a, 23 a, 27 a, 45 a §§
Ikraftträder
2019-03-01