NJA 2012 not 39

1. Z.M.G. har förnekat att han har gjort sig skyldig till de brott som utlämningsframställningen avser. Han har anfört följande. Han befann sig i Kazakstan under den tid då brotten skulle ha begåtts och det rör sig om påhittade anklagelser. Det material som åberopas mot honom har använts i andra ärenden och innehåller flera felaktigheter som med lätthet kan kontrolleras. Utlämningsbegäran tar vidare inte alls upp den omständigheten att han greps otillbörligen i januari 2005 och misshandlades i samband med detta. Orsaken till att han begärs utlämnad är att han är oppositionell och har kritiserat myndigheterna. Till saken hör också att han är imam och har haft en ledande ställning i sin by. De brott som han anklagas för är politiska, varför det finns hinder mot utlämning enligt 6 § utlämningslagen. Migrationsdomstolen har i en dom den 1 mars 2011 beviljat honom permanent uppehållstillstånd i Sverige på grund av de risker som han löper vid ett återvändande till Ryssland. Det finns hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen, och det är uppenbart att han kommer att utsättas för tortyr och annan behandling som står i strid med artikel 3 i Europakonventionen om han utlämnas.

2. Riksåklagaren har anfört att övervägande skäl talar för att gärningarna är att bedöma som politiska i den mening som avses i 6 § utlämningslagen och att det därför finns hinder mot utlämning enligt den bestämmelsen. Enligt riksåklagaren ger utredningen inte tillräckligt stöd för slutsatsen att hinder mot utlämning föreligger enligt 7 § utlämningslagen. Däremot får en utlämning enligt riksåklagaren betraktas som oförenlig med artikel 3 i Europakonventionen.

3. Enligt 9 § 3 st. utlämningslagen får genom en överenskommelse med en främmande stat bestämmas att en fällande dom eller ett sådant beslut om häktning som har meddelats av en domstol eller en domare ska godtas, om det inte i det särskilda fallet framgår att domslutet eller häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt. Ryska federationen är liksom Sverige ansluten till den europeiska utlämningskonventionen, som är en överenskommelse av det slag som 9 § 3 st. syftar på. Häktningsbeslutet, som är meddelat av en domstol, ska därför godtas om det inte framgår att det är uppenbart oriktigt. Något sådant kan inte anses framgå. Häktningsbeslutet kan därför läggas till grund för utlämning.

4. Enligt 6 § utlämningslagen får utlämning inte beviljas för ett politiskt brott. Om den som begärs utlämnad har begått även något brott som inte är politiskt, får utlämning beviljas för det brottet om gärningen i det särskilda fallet övervägande har karaktären av ett icke politiskt brott.

5. Begreppet politiskt brott avser i första hand sådana brott som riktar sig mot staten eller samhällsordningen (s.k. absolut-politiska brott). Det kan dock omfatta även vanliga brott där det ingår ett politiskt moment (s.k. relativt-politiska brott). Som exempel på brott av det senare slaget nämns i förarbetena mord och stöld. Frågan hur en gärning ska karaktäriseras får avgöras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Ett politiskt motiv är inte i sig tillräckligt för att ett brott ska vara politiskt. Det gäller i varje fall beträffande de grövsta brotten. Ett sådant brott anses som politiskt endast om det har förövats i samband med och för att främja ett absolut-politiskt brott. Vid bedömande av om en gärning övervägande har karaktären av ett icke politiskt brott bör de objektiva omständigheterna vid brottets förövande tillmätas central betydelse. (Se NJA II 1913 s. 336 ff. och NJA II 1958 s. 19 ff. samt NJA 1972 s. 358, NJA 1982 s. 520 och NJA 2008 s. 680.)

6. I de handlingar som Ryska federationens riksåklagarämbete har gett in anges att den väpnade grupp som Z.M.G. ska ha tillhört organiserades av ledarna för den självutropade tjetjenska republiken Itjkerien på den tjetjenska republikens territorium och bildades i syfte bl.a. att göra väpnat motstånd mot de federala trupperna och genomföra överfall på medborgare, värnpliktiga och anställda vid de rättsvårdande myndigheterna. Misstankarna mot honom avser gärningar som den angivna gruppen ska ha begått bl.a. i samband med presidentvalet i Tjetjenien i augusti 2004.

7. Frågan huruvida de påstådda brotten är politiska ska bedömas utifrån vad som sägs i utlämningsframställningen och de handlingar som har bifogats denna. När det gäller utpressningsbrotten har de objektiva omständigheterna varit sådana att brotten får anses övervägande ha karaktären av icke politiska. Övriga påstådda gärningar ska ha förövats i samband med förbrytelser mot staten och dess representanter och i avsikt att främja dessa förbrytelser (jfr p. 6). Det gäller a) deltagande i fast väpnad grupp och i de överfall som den begår, c) mordförsök mot anställda vid de rättsvårdande myndigheterna i syfte att förhindra deras lagliga verksamhet för att skydda ordning och säkerhet, och d) illegalt förvärvande, förvarande och bärande av skjutvapen och ammunition, begånget av en organiserad grupp. Dessa gärningar är därför politiska i den mening som avses i 6 § utlämningslagen. Det finns alltså hinder mot utlämning enligt den bestämmelsen när det gäller dessa gärningar.

8. Beträffande utpressningsbrotten är frågan om hinder mot utlämning för dessa föreligger enligt 7 § utlämningslagen. Enligt den bestämmelsen får utlämning inte ske bl.a. av den som på grund av sin politiska uppfattning löper risk att i den andra staten utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans liv eller frihet, eller som annars är av svår beskaffenhet. Risken för förföljelse ska alltså grunda sig på den berörda personens politiska uppfattning. Det är inte tillräckligt att förhållandena i landet i allmänhet är politiskt besvärliga och att det förekommer förföljelse av politiska motståndare.

9. Vid en prövning av om 7 § utlämningslagen utgör hinder mot utlämning ska en samlad bedömning göras av omständigheterna i det enskilda fallet (se bl.a. NJA 1990 s. 46).

10. Av en rapport från Utrikesdepartementet avseende mänskliga rättigheter i Ryssland år 2010 framgår att situationen i norra Kaukasus är svår. Det gäller inte minst Tjetjenien, där bl.a. en människorättsorganisation har utsatts för politiska påtryckningar och tvingats stänga en tid efter hot mot personalen. Politiska mord har förekommit och människorättsorganisationer har rapporterat om utomrättsliga avrättningar, kidnappningar och kollektiva bestraffningar i form av nedbränningar av hus tillhörande släktingar till personer som har angetts vara misstänkta terrorister.

11. Enligt utlämningsframställningen och därtill fogade handlingar har Z.M.G. ingått i en grupp som tillkommit i syfte att göra väpnat motstånd mot de federala trupperna och genomföra överfall på bl.a. anställda vid de rättsvårdande myndigheterna. Avsikten är att han ska ställas till svars för bl.a. politiska brott som han sägs ha begått inom ramen för den angivna gruppen.

12. Det är tydligt att Z.M.G. på grund av sina politiska aktiviteter betraktas som en motståndare till den sittande regeringen. Till följd av vad som är känt om förhållandena i Tjetjenien får därför den bedömningen göras att han löper risk att utsättas för förföljelse som riktar sig mot hans liv eller frihet. Det innebär att det finns hinder mot utlämning enligt 7 § utlämningslagen.

13. Vid denna bedömning saknas det anledning för HD att uttala sig i frågan om det föreligger några andra hinder mot utlämning enligt utlämningslagen, eller om utlämning av Z.M.G. till Ryssland skulle strida mot Europakonventionen.