NJA 2013 not 32

Den 8:e. 32. (Ö 4937-12) Framställning om utlämning till Amerikas Förenta Stater av J.K.

Justitiedepartementet i Amerikas förenta stater (USA) begärde i en framställning daterad den 24 oktober 2011 att medborgaren i USA J.K. ska utlämnas till USA för lagföring.

Till stöd för framställningen åberopades ett häktningsbeslut (Warrant for Arrest) den 26 september 2011 av en domare vid den federala distriktsdomstolen i New Yorks östra distrikt. Enligt beslutet misstänks J.K. för konspiration för att begå nätbedrägeri. Av en komplettering till framställningen framgår att J.K. misstänks för försök till nätbedrägeri den 16 maj 2002 i New Jersey.

Sedan ärendet enligt lagen (1957:668) om utlämning för brott överlämnats till riksåklagaren och utredning verkställts, överlämnade riksåklagaren enligt 17 § samma lag ärendet till HD tillsammans med ett eget yttrande.

J.K. motsatte sig utlämning.

HD:s yttrande. J.K. har hävdat att hinder för utlämning föreligger, eftersom de brott som hon begärs utlämnad för inte erkänns av den svenska rättsordningen och eftersom det i vart fall föreligger åtalspreskription enligt svensk rätt. Hon har också gjort gällande att hon i USA skulle förföljas på grund av sin etnicitet och att hinder för utlämning föreligger även av den anledningen.

Mellan Sverige och USA gäller utlämningskonventionen den 24 oktober 1961 med tilläggskonvention den 14 mars 1983 och avtalet den 25 juni 2003 om utlämning mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater. Instrumenten utgör en sådan överenskommelse som avses i 9 § 3 st. utlämningslagen.

Enligt artikel X p. 3 b i den konsoliderade versionen av utlämningskonventionen mellan Sverige och USA (bilaga 1 till prop. 2004/05:46) ska en utlämningsframställning från USA åtföljas av en bestyrkt kopia av ett häktningsbeslut meddelat av en domare eller annan behörig domstolstjänsteman samt sådan ytterligare utredning som ger vid handen att det finns sannolika skäl att anta att den eftersökte har begått det brott som framställningen avser. Ett sådant häktningsbeslut och sådan ytterligare utredning ska godtas som tillräcklig grund för utlämning, om det inte framgår att häktningsbeslutet är uppenbart oriktigt.

Häktningsbeslutet, som har meddelats av domstol, har åtföljts av ytterligare utredning i form av utsagor från åklagare och polis som närmare redogjort för brottsmisstankarna. Det finns inte något hinder mot utlämning enligt 9 § 3 st. utlämningslagen.

Utlämning får beviljas endast om den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott, för vilket enligt svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer (4 § utlämningslagen). I häktningsbeslutet anges att J.K. är misstänkt för ”konspiration för att begå nätbedrägeri”. Som riksåklagaren har framhållit saknar en sådan gärning direkt motsvarighet i svensk rätt. Efter begäran från riksåklagaren har dock justitiedepartementet i USA gett in viss komplettering till sin framställan, varigenom den amerikanske åklagaren har preciserat den gärning för vilken J.K. är misstänkt till att avse ”försök till nätbedrägeri” den 16 maj 2002 i New Jersey. HD delar riksåklagarens uppfattning att den preciserade misstanken mot J.K. motsvarar brottet försök till bedrägeri enligt 9 kap. 1 och 11 §§ samt 23 kap. 1 § BrB, för vilket i svensk lag är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Hinder mot utlämning föreligger således inte enligt 4 § utlämningslagen.

Ytterligare en förutsättning för utlämning är att det brott för vilket utlämning begärs är sådant att straff för brottet inte är förfallet enligt svensk lag (10 § 2 st. utlämningslagen). Enligt 35 kap. 1 § 1 st. 2 BrB är preskriptionstiden för bedrägeri fem år. Preskription hindras genom att den misstänkte häktas eller erhåller del av åtal för brottet.

Det brott för vilket J.K. begärs utlämnad ska ha begåtts den 16 maj 2002, och tidpunkten för åtalspreskription inföll därför den 16 maj 2007. Häktningsbeslutet är daterat den 26 september 2011. Avgörande för om utlämning kan ske är således om J.K. fick del av åtalet före den 16 maj 2007. Åtalet är daterat den 2 oktober 2003 och vid den tidpunkten hade J.K. lämnat USA. Det har inte påståtts att hon har fått del av åtalet.

Åklagaren har emellertid anfört att J.K., innan hon flydde från USA, åtalades i staten New Jersey för försök till stöld genom bedrägeri och att de anklagelser mot J.K. som hon nu begärs utlämnad för baseras på samma fakta och omständigheter som låg till grund för åtalet i New Jersey. Det framgår dock inte av utredningen att J.K. faktiskt fick del av detta åtal.

Någon åtgärd som enligt svensk lag skulle ha medfört preskriptionsavbrott har alltså, såvitt upplysts, inte

vidtagits. Hinder mot den begärda utlämningen föreligger således enligt 10 § 2 st. utlämningslagen.