NJA 2014 s. 473

En bank lämnade ett lån till ett bolag och lånelikviden användes för betalning av bolagets förfallna krediter hos banken. Den omständigheten att banken genom långivningen inte försattes i en sämre förmögenhetsställning har inte ansetts innebära att ett skadeståndsanspråk mot en person som dömts för att ha vilselett banken att lämna lånet inte kan bifallas.

Göteborgs tingsrätt

Skandinaviska Enskilda Banken AB förde vid Göteborgs tingsrätt den talan mot S.L. som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmannen Henrik Karlsson, f.d. hovrättslagmannen Staffan Levén och rådmannen Urban T:son Nyström) anförde följande i dom den 12 maj 2011.

Bakgrund

S.L., N.J. och F.S. dömdes den 15 juli 2009 i mål B 1534-08 av Hovrätten för Västra Sverige för bl.a. grovt bedrägeri. Domen har vunnit laga kraft. Skandinaviska Enskilda Banken (publ.) - nedan SEB - förde en skadeståndstalan som avskildes och nu handläggs i detta mål. Sedan N.J. och F.S. medgett bankens talan, har deldom meddelats mot dem den 26 oktober 2010, varvid även nu aktuella yrkanden bifallits mot dem.

SEB:s talan mot S.L. avser en del av åtalet, nämligen ett lån som banken gett på grund av en påstådd affär med Shyam Telecom Limited. Åklagaren gjorde i den delen gällande följande.

F.S. och S.L. har gemensamt och i samförstånd för Windsor Communications ABs - nedan bolaget - räkning ansökt eller låtit ansöka om utfästelse om exportkreditgaranti och garantiförbindelse hos Exportkreditnämnden avseende försäljning av begagnad utrustning för tillverkning av mobiltelefoner till Shyam Telecom Limited och fått utfästelse om exportkreditgaranti nr 2002-10176-1 beviljad den 6 juni 2002 samt garantiförbindelse 2002-10176 utfärdad den 22 augusti 2002. F.S. och S.L. har någon gång under juni 2002 i Göteborg eller på okänd plats gemensamt och i samförstånd upprättat eller låtit upprätta ett osant köpekontrakt (Sales Contract) daterat den 6 juni 2002 avseende affär med Shyam Telecom Limited om 97 159 000 SEK (motsvarande 10 000 000 USD med beräknad dagskurs i SEK per fakturadatum). F.S. och S.L. har gemensamt och i samförstånd medelst vilseledande förmått företrädare för SE Banken att till bolaget utbetala ett lån om sammanlagt 55 782 144 SEK (motsvarande 5 760 000 USD med beräknad dagskurs i SEK per låneutbetalningsdatum) samt den 14 juni 2002 ingivit det osanna köpekontraktet till SE Banken. - De ovan angivna [fakturorna och] köpekontraktet är osanna då de återspeglar affärshändelser som inte har ägt rum och upprättandet har inneburit fara i bevishänseende. - Vilseledandet har bestått i att F.S. och S.L. i Göteborg under åren 2001 och 2002 gemensamt och i samförstånd vid kontakter med bankens företrädare förtigit att bolaget saknat förmåga och/eller vilja från bolagets företrädare att låta någon egentlig återbetalning av upptagna lån ske och i att de förespeglat företrädare för SE Banken/SE Banken Finans att bolaget gjort affärer vilka aldrig ägt rum. - Ovan angivet förfarande har inneburit vinning för bolaget och motsvarande skada för SE Banken med 55 782 144 SEK.

Beträffande Shyam-lånet är parterna ense om följande händelseförlopp. En kreditering om 5 760 000 USD gjordes den 7 juni 2002. Hela krediteringen användes för att skriva av förfallna krediter - lån och övertrasseringar - och saldot var även efter krediteringen negativt. Varken de tidigare lånen, övertrasseringarna eller Shyam-lånet hade någon säkerhet och bolaget saknade möjlighet att betala dessa belopp. Shyam-lånet har inte till någon del betalats tillbaka. - Ett Sales Contract, som F.S. undertecknat, är daterat den 6 juni 2002, men faxat från hans bostad i Zürich först den 14 juni 2002.

Bolaget pantförskrev den 11 juni 2002 sin faktura enligt Sales Contract med Shyam Telecom Limited jämte exportkreditgarantin för samtliga förpliktelser bolaget hade eller kunde komma att få gentemot SEB. Den 16 juni 2002 påstod sig bolaget vilja amortera Shyam-lånet enligt en särskild amorteringsplan. EKN utfärdade en garantiförbindelse den 22 augusti 2002.

- - -

Yrkande och inställning

SEB har yrkat att tingsrätten förpliktar S.L.

att solidariskt med N.J. och F.S. till SEB betala 14 000 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 11 december 2009 tills betalning sker,

att solidariskt med F.S. till SEB betala 6 000 000 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 11 december 2009 till dess betalning sker, samt

att till SEB betala ytterligare 7 891 072 kr jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den 18 april 2011 till dess betalning sker.

S.L. har bestritt yrkandena och vitsordat yrkad ränta.

Grunder

SEB

Skadeståndsyrkandet grundar sig på 2 kap. 2 § skadeståndslagen. N.J., S.L. och F.S. har genom de brottsliga gärningar som framgår av hovrättens dom orsakat SEB ekonomisk skada motsvarande de yrkade beloppen. Skadan uppgår till hela beloppet enligt Shyam-lånet (55 782 144 kr), men mot bakgrund av att banken medgivit medvållande jämkas det yrkade beloppet med hälften till 27 891 072 kr. Som tingsrätten och hovrätten har funnit är S.L. ansvarig för de åtgärder som F.S. har vidtagit beträffande Shyam-lånet.

S.L.

Banken har inte lidit någon skada till följd av Shyam-lånet. Banken betalade inte ut några pengar i anledning av lånet och banken har således inte hamnat i en sämre ekonomisk situation genom lånet. Skadan har drabbat SEB redan när de tidigare bedrägliga lånen betalades ut och när övertrasseringarna beviljades.

Om SEB har drabbats av en skada till följd av Shyam-lånet, så har han inte genom brott orsakat denna skada. När lånet betalades ut fanns ingen säkerhet och de åtgärder som F.S. vidtagit har ägt rum i efterhand. Han har personligen inte vidtagit någon åtgärd för att lånet ska beviljas och har inte haft vetskap om F.S:s åtgärder. Därför är han inte skadeståndsskyldig för F.S:s åtgärder. Banken har genom bristfällig handläggning själv förorsakat eller i vart fall varit medvållande till eventuell förlust. Eventuell skadeståndsskyldighet ska därför jämkas till 0 kr.

- - -

Domskäl

Tingsrättens prövning

Tingsrätten har att först pröva huruvida SEB drabbats av någon skada till följd av Shyam-lånet. Om svaret är NEJ, ska bankens talan ogillas. Om svaret är JA, ska tingsrätten pröva huruvida S.L. genom brott orsakat denna skada. Om svaret är NEJ, ska bankens talan ogillas. Om svaret är JA, ska tingsrätten pröva hur stor skada banken har lidit och i vilken utsträckning banken varit medvållande till skadan.

- - -

Tingsrättens bedömning

Det är klarlagt att SEB har lidit en skada motsvarande Shyam-lånet och att detta lån inte har betalats tillbaka. Enligt tingsrättens mening saknar det emellertid betydelse vilket lån som skuldebrevsrättsligt står obetalt. I stället skall frågan bedömas skadeståndsrättsligt med beaktande av bl.a. när skadan uppstod, om skadan vid något tillfälle har reparerats och till vilket belopp skadan uppgår. SEB:s krav på bolaget uppgick redan före Shyam-lånet till ett högre belopp än lånebeloppet på 5 760 000 USD. Bankens krav på bolaget hade sin grund i bedrägeri och trolöshet mot huvudman utan att S.L. var inblandad, och bolaget saknade möjlighet att betala dessa belopp. SEB hade således redan före Shyam-lånet drabbats av en skada motsvarande lånebeloppet. Vid krediteringen den 7 juni 2002 förändrades inte SEB:s skada, utan samma skada bestod även efter krediteringen. Det är inte helt uteslutet att skadeståndsskyldighet kan föreligga även i en sådan situation, trots att skadan så att säga varit ”färdig” redan när den brottsliga gärningen utförs, men omständigheterna måste då vara mycket speciella. Detta skulle t.ex. kunna varit fallet om gärningsmannen på något sätt kunnat sägas vara ansvarig även för den ursprungliga skadan (Hellner-Radetzki, Skadeståndsrätt, 8 uppl. s. 214 f, NJA 1953 s. 42). Sådana omständigheter föreligger emellertid inte i detta fall. Mot denna bakgrund menar tingsrätten att SEB genom Shyam-lånet inte tillfogats någon ersättningsgill skada. Bankens talan ska således lämnas utan bifall.

- - -

Domslut

Käromålet lämnas utan bifall.

Hovrätten för Västra Sverige

Skandinaviska Enskilda Banken AB överklagade i Hovrätten för Västra Sverige och yrkade att hovrätten skulle bifalla bankens käromål.

S.L. motsatte sig ändring av tingsrättens dom.

Hovrätten (hovrättsråden Bengt Nilsson, Bengt von Reis och Johanna Hagman, referent, samt hovrättsassessorn Sara Lindman) anförde följande i dom den 23 maj 2012.

Hovrättens domskäl

Parterna har åberopat samma omständigheter och bevisning som vid tingsrätten. Härutöver har S.L. åberopat ett visitkort. S.L. har förtydligat sina grunder genom att ange att i bankens bristfälliga handläggning innefattas även bankens bristfälliga kontrollfunktioner.

- - -

Vad som förekommit i hovrätten föranleder inte någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför fastställas.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Högsta domstolen

Skandinaviska Enskilda Banken AB överklagade och yrkade att HD skulle bifalla bankens talan.

S.L. motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

HD meddelade prövningstillstånd i frågan om det förhållandet att Shyam-lånet inte hade medfört någon utbetalning utan endast en minskning av tidigare krediter till Windsor Communications AB innebar att SEB:s skadeståndsansråk mot S.L. inte kunde bifallas. Frågan om prövningstillstånd rörande målet i övrigt förklarades vilande.

Målet föredrogs.

Föredraganden, justitiesekreteraren Hanna Borén, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

Efter en bakgrund i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framgår av HD:s dom anfördes följande.

5. SEB yrkade att tingsrätten skulle förpliktiga S.L. att betala visst belopp jämte ränta, till viss del solidariskt med F.S. och N.J. SEB åberopade som grund för sin talan 2 kap. 2 § skadeståndslagen. Banken gjorde bl.a. gällande att S.L. tillsammans med F.S. och N.J. orsakat SEB ekonomisk skada motsvarande de yrkade beloppen och att S.L. i enlighet med vad han är dömd för är ansvarig för de åtgärder som F.S. vidtagit beträffande Shyam-lånet.

6. S.L. anförde som grund för bestridandet att SEB inte lidit någon skada till följd av Shyam-lånet. Banken betalade inte ut några pengar i anledning av lånet och banken har således inte hamnat i en sämre ekonomisk situation genom lånet. Skadan hade drabbat SEB redan när de tidigare bedrägliga lånen betalades ut och när övertrasseringarna beviljades. Om SEB har drabbats av en skada till följd av Shyam-lånet så har han inte genom brott orsakat denna skada. När lånet betalades ut fanns ingen säkerhet och de åtgärder som F.S. har vidtagit har ägt rum i efterhand. Han har personligen inte vidtagit någon åtgärd för att lånet ska beviljas och har inte haft vetskap om F.S:s åtgärder. Därför är han inte skadeståndsskyldig för F.S:s åtgärder. Banken har genom bristfällig handläggning själv orsakat eller i vart fall varit medvållande till eventuell förlust. Eventuell skadeståndsskyldighet ska därför jämkas till 0 kr.

7. Tingsrätten ogillade käromålet på den grunden att domstolen ansåg att SEB redan före Shyam-lånet drabbats av en skada motsvarande lånebeloppet och att samma skada bestod även efter krediteringen. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom.

HD:s bedömning

8. SEB:s skadeståndstalan grundar sig på 2 kap. 2 § skadeståndslagen. Av bestämmelsen framgår att den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ska ersätta skadan. Med ren förmögenhetsskada avses enligt 1 kap. 2 § skadeståndslagen sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada.

9. Av tingsrättens domskäl, som hovrätten har anslutit sig till, framgår att käromålet ogillades på den grunden att det redan förelåg en färdig skada före Shyam-lånet. I skadeståndsrätten kan frågan om färdig skada komma att aktualiseras i situationer med konkurrerande skadeorsaker. Utformningen av skadeståndslagen innebär att ledning för rättstillämpningen i frågor som den nu aktuella i större utsträckning får hämtas ur rättspraxis och doktrin än från lagens förarbeten.

10. HD har i rättsfallet NJA 2012 s. 597 uttalat att i de fall då två ansvarsgrundande händelser medför samma skada vid samma tidpunkt eller under samma tidsrymd (faktisk orsakskonkurrens) råder det, när det gäller utomobligatoriskt skadeståndsansvar, i nordisk doktrin närmast enighet om att båda händelserna medför skadeståndsansvar och skadevållarna ansvarar i dessa fall solidariskt för hela den uppkomna skadan. Det rör sig därmed om två helt oberoende av varandra verkande skadeorsaker (se Jan Hellner och Marcus Radetzki, Skadeståndsrätt, 8 uppl. 2010, s. 216, och Bill W. Dufwa, Flera skadeståndsskyldiga, ak. avh. 1993, s. 969 f.). På samma sätt är en rådande uppfattning i doktrin att när två ansvarsbärande faktorer, som är helt oberoende av varandra, verkar efter varandra och båda är tillräckliga för att medföra en och samma skada, uppkommer solidariskt ansvar för hela skadan under förutsättning att båda händelserna är förenade med vållande till skadan och att skadan inte var att anse som färdig redan genom den första ansvarsbärande faktorn (jfr Marcus Radetzki, Skadeståndsberäkning vid sakskada, 2 uppl. 2012, s. 150 f., Bill W. Dufwa, a.a., s. 973 f., Peter Andrén, Konkurrerande skadeorsaker, Skada och ersättning, Nr 4, 1995, s. 238 f., och Aleksander Peczenik, Causes and Damages, 1979, s. 86).

11. Orsaken till en färdig skada konkurrerar inte med orsaken till senare inträffade händelser. I den juridiska litteraturen har framhållits svårigheter med gränsdragningen i fråga om vad som avses med färdig skada, något som i viss mån har bekräftats i HD:s resonemang i rättsfallet NJA 2009 s. 104. I doktrin har även framförts uppfattningen att begreppet färdig skada är mindre lämpligt att resonera kring i fråga om förmögenhetsskador eftersom det i dessa fall inte sällan rör sig om skador som uppkommer fortlöpande, mer successivt och som varken är definitiva eller omöjliga att påverka. (Se Marcus Radetzki, a.a. s. 152, Jan Hellner och Marcus Radetzki, a.a. s. 214 f., Peter Andrén, a.a. s. 234 ff., Bill W. Dufwa, a.a. s. 975 ff. och Hans Saxén, Konkurrerande skadeorsaker, TfR 1987 s. 327 ff.) Det finns i äldre rättspraxis exempel på att ersättning för en senare likartad skada medfört rätt till ersättning trots att färdig skada förelegat (se NJA 1953 s. 42).

12. Eftersom SEB:s grund för käromålet är 2 kap. 2 § skadeståndslagen får utgångspunkten för det fortsatta resonemanget vara de omständigheter som förelegat i den brottmålsprocess som föregick SEB:s skadeståndstalan.

13. Genom vad som framkommit av tingsrättens domskäl i den del som rör Shyam-lånet, och som hovrätten anslöt sig till, får det anses klarlagt att syftet med det ekonomiska upplägget i fråga om Shyam-lånet var att lösa problemen med den mycket ansträngda ekonomiska situation som förelåg i Windsor. I målet är ostridigt att Shyam-lånet inte medförde någon utbetalning utan en minskning av tidigare krediter till Windsor. Det är vidare enligt tingsrättens domskäl klarlagt att varken den första dispositionen i form av de tidigare lånen och övertrasseringarna i Windsor eller den senare dispositionen som utgjordes av Shyam-lånet hade någon säkerhet och att bolaget saknade möjlighet att betala dessa belopp. Det står även klart att Shyam-lånet inte till någon del har betalats tillbaka.

14. Omständigheterna i nu förvarande fall är sådana att de två dispositionerna inte kan anses som självständiga eller oberoende av varandra. Med hänsyn härtill är situationen inte sådan att det är fråga om en färdig skada (jfr NJA 1953 s. 42). Det nu anförda får till följd att det förhållandet att Shyam-lånet inte medförde någon utbetalning utan endast en minskning av tidigare krediter till Windsor inte innebär att SEB:s skadeståndsanspråk mot S.L. inte kan bifallas.

15. Sammanfattningsvis ska alltså frågan som ställs i tillståndsbeslutet besvaras nekande. HD:s ställningstagande i denna fråga medför att det finns anledning att meddela prövningstillstånd i målet även i de delar där frågan om prövningstillstånd har förklarats vilande. Det bör ankomma på hovrätten att pröva dessa frågor. Hovrättens dom bör därför undanröjas och målet återförvisas till hovrätten för fortsatt behandling.

HD:s avgörande

HD förklarar att det förhållandet att Shyam-lånet inte medförde någon utbetalning utan endast en minskning av tidigare krediter till Windsor inte innebär att Skandinaviska Enskilda Banken AB:s skadeståndsanspråk mot S.L. inte kan bifallas.

HD meddelar prövningstillstånd i den del målet har förklarats vilande, undanröjer hovrättens dom och återförvisar målet till hovrätten för sådan förnyad prövning som föranleds av HD:s dom.

HD (justitieråden Marianne Lundius, Kerstin Calissendorff, referent, Johnny Herre, Agneta Bäcklund och Svante O. Johansson) meddelade den 18 juni 2014 följande dom.

Domskäl

Bakgrund m.m.

1. S.L. dömdes av Hovrätten för Västra Sverige för bl.a. grovt bedrägeri. Även två andra personer, F.S. och N.J., dömdes för grov ekonomisk brottslighet. Brottsligheten hade anknytning till bolaget Windsor. Bolaget hade till en början bedrivit en lönsam verksamhet. Av olika anledningar uppstod likviditetsproblem som löstes med lån från SEB och övertrassering av Windsors dollarkonto i banken.

2. Det bedrägeribrott som S.L. dömdes för bestod i att han, tillsammans med F.S., hade vilselett SEB att i juni 2002 lämna ett lån till Windsor om 5,760 miljoner USD. Även N.J. dömdes för ekonomisk brottslighet i samband med långivningen. Utbetalning av lånet skedde genom kreditering av Windsors dollarkonto. Till grund för långivningen låg ett osant köpekontrakt med Shyam Telecom Limited avseende en försäljning av begagnad utrustning för mobiltelefontillverkning. Kontraktsumman var 10 miljoner USD.

3. Shyam-lånet användes i sin helhet för att lösa redan förfallna skulder - lån och övertrasseringar - i Windsor som också hade tillkommit på grundval av osanna handlingar. F.S. och N.J. har dömts för bedrägeri respektive trolöshet mot huvudman i samband med de lånen.

4. Windsor försattes i konkurs i mars 2003. Banken fick ingen utdelning på sin fordran.

5. SEB förde inledningsvis sin skadeståndstalan mot de tre åtalade i brottmålet. Sedan handläggningen av skadeståndsanspråken avskilts från brottmålet biföll tingsrätten i en deldom käromålet mot F.S. och N.J. i enlighet med deras medgivanden.

6. SEB har yrkat att SL ska förpliktas att betala 27 891 000 kr jämte ränta, till viss del solidariskt med F.S. och N.J. SEB har angett att banken har satt ned sitt anspråk med hänsyn till att banken har varit medvållande till sin skada.

7. S.L. har som grund för sitt bestridande, såvitt avser vad HD nu ska pröva, i huvudsak anfört att SEB inte led någon skada till följd av Shyam-lånet. Banken betalade inte ut några pengar med anledning av lånet och banken försattes inte i en sämre ekonomisk situation genom lånet.

Frågan i målet

8. Frågan i målet är huruvida den omständigheten att utlåningen inte orsakade någon förändring av bankens förmögenhetsställning innebär att skadestånd på grund av bedrägeribrottet inte kan utgå.

Skada i bedrägeribestämmelsens respektive 2 kap. 2 § skadeståndslagens mening

9. Enligt 9 kap. 1 § första stycket BrB döms den som medelst vilseledande förmår någon till handling eller underlåtenhet, som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde eller någon i vars ställe denne är, för bedrägeri. Av 2 kap. 2 § skadeståndslagen framgår att den som vållar ren förmögenhetsskada genom brott ska ersätta skadan. Med ren förmögenhetsskada avses enligt 1 kap. 2 § skadeståndslagen sådan ekonomisk skada som uppkommer utan samband med att någon lider person- eller sakskada.

10. Av förarbetena till bedrägeribestämmelsen (NJA II 1942 s. 217 ff.) framgår bl.a. följande. Frågan om en sådan förmögenhetsöverföring har skett som förutsätts för ansvar för bedrägeri ska bedömas med utgångspunkt från förhållandena vid den aktuella dispositionen, och man behöver inte avvakta händelseförloppets slutliga utveckling (s. 391). Eftersom enligt en ekonomisk bedömning redan en beaktansvärd fara för slutlig förlust har till följd att förmögenhetsställningen försämras, uppfylls skaderekvisitet i och med att dispositionen utsätter den vilseleddes förmögenhet för en så beskaffad fara för slutlig förlust (s. 329).

11. När det däremot gäller rätten till skadestånd på grund av ett förmögenhetsbrott förutsätts att en skada har uppstått som en följd av brottet. Redan risken för en förmögenhetsskada är i regel inte tillräcklig. En beaktansvärd risk för en förmögenhetsskada skulle således kunna medföra ett straffrättsligt ansvar för gärningsmannen men, om risken aldrig förverkligas, att denne normalt inte kan åläggas ett civilrättsligt skadeståndsansvar. Frågan om risken för förmögenhetsskada har förverkligats, och ett skadeståndsansvar därför har inträtt, avser ett faktiskt förhållande som kan behöva bli föremål för bevisning.

HD:s bedömning i detta fall

12. Tingsrätten ogillade käromålet på den grunden att domstolen ansåg att SEB redan före Shyam-lånet hade drabbats av en skada motsvarande lånebeloppet och att samma skada bestod även efter krediteringen. Hovrätten har fastställt tingsrättens dom.

13. När Windsor fick Shyam-lånet användes likviden för att lösa de skulder bolaget hade till SEB för lån och övertrasseringar. Transaktionen innebar att bankens risk för förlust avseende dessa fordringar på Windsor eliminerades i och med att de betalades. Transaktionen saknade dock betydelse för straffansvaret för de bedrägerier och den trolöshet mot huvudman som F.S. och N.J. dömts för med avseende på de skulder som löstes, eftersom domstolarna fann att en beaktansvärd risk för förmögenhetsförlust hade uppkommit redan genom de brott som innebar att lånen lämnades.

14. Sedan de gamla skulderna betalats hade banken däremot en ny fordran på Windsor grundad på beslutet om och utbetalningen av Shyam-lånet. Sedan Windsor försattes i konkurs har konstaterats att SEB inte har fått betalt för denna fordran.

15. Det nu anförda innebär visserligen att SEB i företagsekonomisk mening inte hamnade i en sämre förmögenhetsställning genom att bevilja Shyam-lånet. Storleken på bankens risk påverkades inte heller. Däremot var det bl.a. Shyam-lånet som vid konkursen utestod obetalt och som därför medförde en ekonomisk förlust för SEB. Redan att de tidigare lånen betalades ut och att övertrasseringarna godtogs innebar således inte någon skada för SEB i skadeståndsrättslig mening.

16. Vid ett vilseledande som har inneburit att ett avtal har träffats kan värdet av motprestationen medföra att någon skada inte kan anses ha orsakats av vilseledandet. Shyam-lånet innebar att SEB fick en ny fordran på Windsor. Att transaktionen innebar att andra skulder som Windsor hade till SEB samtidigt infriades utgjorde emellertid inte någon motprestation från Windsors sida med avseende på Shyam-lånet.

17. Shyam-lånet medförde inte någon utbetalning utan endast en minskning av tidigare krediter till Windsor. Den omständigheten innebär inte att SEB:s skadeståndsanspråk mot S.L. inte kan bifallas. HD:s ställningstagande medför att det finns anledning att meddela prövningstillstånd i målet även i de delar där frågan om prövningstillstånd har förklarats vilande. Det bör ankomma på hovrätten att pröva dessa frågor. Hovrättens dom bör därför undanröjas och målet återförvisas till hovrätten för fortsatt behandling.

Domslut

HD förklarar att det förhållandet att Shyam-lånet inte medförde någon utbetalning utan endast en minskning av tidigare krediter till Windsor Communications AB inte innebär att Skandinaviska Enskilda Banken AB:s skadeståndsanspråk mot S.L. inte kan bifallas.

HD meddelar prövningstillstånd i den del målet har förklarats vilande, undanröjer hovrättens dom och återförvisar målet till hovrätten för sådan förnyad prövning som föranleds av HD:s dom.

HD:s dom meddelad: den 18 juni 2014.

Mål nr: T 2878-12.

Lagrum: 9 kap. 1 § BrB, 2 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207).