NJA 2015 s. 839

För betalning av A.G:s skulder i allmänna och enskilda mål utmätte Kronofogdemyndigheten hennes aktier i Syngenta. Aktierna var registrerade hos Euroclear Sweden AB.

A.G. överklagade beslutet och yrkade att utmätningen skulle hävas i fråga om egendom till ett värde av 4 505 kr. Hon anförde att hon hade kvar aktierna för att täcka arvodet till den gode man som hade förordnats för henne enligt 11 kap. 4 § FB.

Tingsrätten biföll överklagandet och visade ärendet åter till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.

Utmätningen avser alltså aktier som är registrerade på ett värdepapperskonto. Frågan i HD är om sådana aktier kan tas undan från utmätning med hänsyn till gäldenärens behov (gäldenärens beneficium).

I 5 kap. 1 § 7 UB undantas vissa tillgångar från utmätning. Bestämmelsen omfattar pengar, banktillgodohavande, annan fordran och förnödenheter, i den mån inte något annat är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock inte utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

Aktier omfattas inte av ordalydelsen i första paragrafens sjunde punkt och kan därför tas undan från utmätning bara om det finns någon grund för en analog tillämpning av regeln. Analogier måste på detta område ske med viss försiktighet. I motiven till utsökningsbalken uttalas att reglerna om gäldenärens beneficium endast med påtagliga svårigheter kan tillämpas analogivis. HD har också i ett tidigare avgörande framhållit att uppräkningen av utmätningsfri egendom i 5 kap. 1 § UB är avsedd att vara fullständig. (Se prop. 1980/81:8 s. 495 och NJA 2004 s. 868 med hänvisningar till tidigare rättspraxis.)

Första paragrafens sjunde punkt syftar till att gäldenären ska ha de tillgångar som han eller hon behöver under den närmaste tiden (se SOU 1964:57 s. 237). När det inte är fråga om förnödenheter, måste tillgången därför snabbt kunna omsättas i pengar som gäldenären kan använda för att trygga sitt underhållsbehov. Om utmätningen gäller tillgångar av något annat slag, framstår inte en analog tillämpning av beneficieregeln som följdriktig eller motiverad.

HD har i rättsfallet NJA 2012 s. 35 ansett att fondandelar i en värdepappersfond kan tas undan från utmätning med en analog tillämpning av sjunde punkten, eftersom ägaren av en fondandel har rätt att ”omedelbart” få sina fondandelar inlösta i pengar. I förhållande till uttag från ett bankkonto ansågs det därmed inte föreligga någon praktisk skillnad när det gällde innehavarens möjligheter att disponera över likvida medel.

I detta fall avser utmätningen marknadsnoterade aktier. Affärsavslut av sådana aktier avvecklas enligt ett tvådagars likvidschema (se Ds 2015:2 s. 113). Utväxlingen av aktier mot likvida medel kan alltså i allmänhet beräknas ske på den andra bankdagen efter transaktionen. Ägaren av aktierna kan därmed inte omedelbart få aktierna ersatta av pengar som kan användas för hans eller hennes underhåll. Främst mot den bakgrunden kan marknadsnoterade aktier inte anses likvärdiga med ett banktillgodohavande vid en tillämpning av beneficieregeln i 5 kap. 1 § 7 UB. Inte heller kan sådana aktier jämställas med några andra tillgångar som avses med regeln. Marknadsnoterade aktier kan därmed inte tas undan från utmätning genom en analog tillämpning av första paragrafens sjunde punkt.

Den nu överklagade utmätningen avser A.G:s marknadsnoterade aktier i Syngenta. Med hänsyn till vad som har anförts i det föregående kan aktier av det slaget inte tas undan från utmätning med tillämpning - direkt eller analogt - av beneficieregeln i 5 kap. 1 § 7 UB. Inte heller i övrigt har det anförts något skäl som kan leda till att utmätningen ska upphävas. Hovrättens beslut ska därför ändras och Kronofogdemyndighetens beslut om utmätning stå fast.

Bestämmelsen i 5 kap. 1 § 7 UB om beneficium har utan ändringar i sak överförts från 65 § första stycket 6 i den tidigare gällande utsökningslagen. Till grund för bestämmelsen låg ett förslag av lagberedningen i betänkandet SOU 1964:57. Reglerna om beneficium anses i dag vara något ålderdomliga, och de ingår nu i en allmän översyn av utsökningsbalken (se dir. 2014:127).

Enligt 5 kap. 1 § 7 UB undantas från utmätning pengar, banktillgodohavanden, andra fordringar och förnödenheter i den mån inte annat är föreskrivet och tillgången skäligen fordras för underhåll åt gäldenären till dess inkomst som täcker behovet är att vänta, dock ej utan synnerliga skäl för längre tid än en månad.

Domstolarna har funnit att de i målet aktuella aktierna kan jämställas med ett banktillgodohavande och alltså är en sådan tillgång som enligt bestämmelsen kan undantas från utmätning.

Syftet med den aktuella beneficieregeln är att ge gäldenären skydd för skäligt behov av underhåll under en kortare tid. En förutsättning för att detta ska kunna uppnås är, när det inte är fråga om förnödenheter, att tillgången i fråga är likvid och därför kan omsättas i pengar som kan användas för att tillgodose gäldenärens behov av underhåll. Som ett exempel på en likvid tillgång som kan vara tjänlig för att tillgodose en gäldenärs underhållsbehov nämns i förarbetena hantverkares kundfordran. (Se a. SOU s. 236 f.)

Bestämmelsen i 5 kap. 1 § 7 UB är inte direkt tillämplig på aktier. Frågan blir i stället om den kan anses vara analogt tillämplig. Som allmän utgångspunkt gäller att viss försiktighet måste iakttas innan man ger de utsökningsrättsliga reglerna en vidare innebörd än vad som följer av deras ordalydelse (jfr NJA 2004 s. 868 och där gjorda hänvisningar).

Affärsavslut i marknadsnoterade aktier kan i nutida affärssystem ske i princip omedelbart. Efter avslutet uppkommer för säljarens del en fordran på aktielikvid. Betalning sker efter ett schema som innebär att säljaren får likviden senast på den andra bankdagen efter transaktionen (se Ds 2015:2 s. 113). Marknadsnoterade aktier är alltså typiskt sett likvida tillgångar. En säljare som är beredd att acceptera gällande köpkurs kan snabbt omvandla aktieägandet till pengar.

I rättsfallet NJA 2012 s. 35 ansågs andelar i en värdepappersfond - även med beaktande av den försiktighet som ska iakttas vid tolkning av utsökningsrättsliga regler - kunna likställas med ett banktillgodohavande och därmed omfattas av gäldenärens beneficium.

Sparande i marknadsnoterade aktier har, liksom sparande i värdepappersfonder, väsentliga likheter med sparande på ett bankkonto och utgör i dag en för enskilda vanlig sparform.

När det gäller möjligheten att disponera över likvida medel är sparande i marknadsnoterade aktier en minst lika likvid tillgång som den typ av fordringar som berördes i lagförarbetena (se p. 8). Skillnaden mellan sådant aktiesparande och sparande på ett bankkonto eller ett värdepapperskonto får också betraktas som marginell.

Aktier av det slag som målet avser får med hänsyn till det anförda anses kunna omfattas av bestämmelsen om gäldenärens beneficium i 5 kap. 1 § 7 UB.

Som domstolarna har funnit bör Kronofogdemyndigheten som första instans avgöra om aktierna i detta fall ska undantas från utmätning och i så fall till vilken del.