NJA 2016 s. 796

Motparten i resningsärendet är dömd för grov våldtäkt under namnet Y.H. Vid påföljdsbestämningen utgick hovrätten från att han var 16 år vid gärningen. Riksåklagaren har bl.a. yrkat att HD ska besluta om resning till nackdel för Y.H., undanröja underinstansernas domar avseende påföljden och överlämna målet till tingsrätten för prövning av påföljdsfrågan och frågan om utvisning. Riksåklagaren har anfört att Y.H. var äldre än 16 år vid gärningen. Y.H. har bestritt riksåklagarens yrkanden.

HD har att ta ställning till riksåklagarens ansökan om resning. Målsäganden bör beredas tillfälle att yttra sig över den. Därmed uppkommer fråga om målsägandebiträde bör förordnas.

Förutsättningarna för att förordna målsägandebiträde anges i 1 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde. Enligt första stycket 1 ska målsägandebiträde förordnas i mål om brott enligt 6 kap. BrB, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde.

En författningsreglerad rätt till målsägandebiträde i samband med ett resningsförfarande infördes år 2013. Ett målsägandebiträde kan därmed utses inte bara när en förundersökning har inletts, utan också när den har återupptagits. Lagändringen innebar en kodifiering av den praxis som bildats genom rättsfallet NJA 2002 s. 439.

I motiven till lagändringen anges sammanfattningsvis följande. Målsägandebiträdets huvuduppgift är att i samband med förundersökning och rättegång stödja och hjälpa målsäganden samt bevaka hans eller hennes intressen. Det är det allmännas uppgift att utreda och klara upp brott. Det är först i samband med att en förundersökning återupptas som målsäganden kan komma att bli berörd av utredningsåtgärder. Innan en förundersökning återupptagits kan visserligen en målsägande föreläggas att komma in med skriftlig förklaring över resningsansökan. Även åklagaren ska emellertid då föreläggas att komma in med skriftlig förklaring om den tidigare tilltalade ansöker om resning. Det är då åklagaren som företräder staten och som kommer att behöva ta ställning till om förundersökningen ska återupptas eller inte. Åklagaren torde även utan särskild begäran från målsäganden kunna uppträda på hans eller hennes vägnar i resningsärendet. Några olägenheter av att förordnandet av målsägandebiträde får vänta till dess åklagaren fattat beslut om återupptagande av förundersökningen kan därmed knappast uppkomma för målsäganden. (Se prop. 2011/12:156 s. 45 ff.)

Riksåklagaren har meddelat att förundersökningen inte har återupptagits, eftersom det är rättsligt oklart om resning kan beviljas. Det finns i ärendet inga uppgifter om att riksåklagaren uppträder även på målsägandens vägnar.

När resningsdomstolen har funnit att målsäganden ska yttra sig över en resningsansökan innan det är klart om förundersökningen kommer att återupptas, kan målsäganden ha svårt att tillvarata sina intressen på egen hand. Så som anges i motiven uppträder emellertid åklagaren i de flesta fall på målsägandens vägnar och vidtar även i övrigt åtgärder som ligger inte bara i statens utan också i målsägandens intresse. När målsägandens intressen inte tas till vara på detta sätt bör dock, enligt grunderna för lagen, målsägandebiträde kunna förordnas.