NJA 2016 s. 796

I ett resningsärende, där förundersökningen inte har återupptagits, har målsäganden förelagts att yttra sig över ansökan. Eftersom åklagaren inte uppträder på målsägandens vägnar, har målsägandebiträde förordnats med stöd av grunderna för lagen om målsägandebiträde.

Svea hovrätt dömde den 22 december 2015 Y.H. för grov våldtäkt. Hovrätten godtog Y.H:s uppgift att han var född i juli 1999 och bestämde påföljden till sluten ungdomsvård 9 månader. Målsäganden tillerkändes skadestånd. Domen vann laga kraft.

Högsta domstolen

Riksåklagaren ansökte om resning till nackdel för Y.H. och yrkade att HD skulle undanröja såväl hovrättens som tingsrättens domar såvitt avsåg påföljd samt överlämna målet till tingsrätten för prövning av påföljden och fråga om utvisning. Riksåklagaren åberopade ny utredning enligt vilken den dömde hette Y.E.K. och var född den 3 juli 1995.

På fråga från HD:s kansli uppgav en företrädare för riksåklagaren att förundersökningen inte hade återupptagits med anledning av de nya uppgifterna och att riksåklagaren ansåg det inte möjligt att återuppta förundersökningen så länge det var rättsligt oklart om resning kunde beviljas.

Domskäl

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Johnny Herre, Lars Edlund, Stefan Johansson, referent, och Mari Heidenborg) meddelade den 16 september 2016 följande beslut.

Skäl

1.

Motparten i resningsärendet är dömd för grov våldtäkt under namnet Y.H. Vid påföljdsbestämningen utgick hovrätten från att han var 16 år vid gärningen. Riksåklagaren har bl.a. yrkat att HD ska besluta om resning till nackdel för Y.H., undanröja underinstansernas domar avseende påföljden och överlämna målet till tingsrätten för prövning av påföljdsfrågan och frågan om utvisning. Riksåklagaren har anfört att Y.H. var äldre än 16 år vid gärningen. Y.H. har bestritt riksåklagarens yrkanden.

2.

HD har att ta ställning till riksåklagarens ansökan om resning. Målsäganden bör beredas tillfälle att yttra sig över den. Därmed uppkommer fråga om målsägandebiträde bör förordnas.

3.

Förutsättningarna för att förordna målsägandebiträde anges i 1 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde. Enligt första stycket 1 ska målsägandebiträde förordnas i mål om brott enligt 6 kap. BrB, om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av sådant biträde.

4.

En författningsreglerad rätt till målsägandebiträde i samband med ett resningsförfarande infördes år 2013. Ett målsägandebiträde kan därmed utses inte bara när en förundersökning har inletts, utan också när den har återupptagits. Lagändringen innebar en kodifiering av den praxis som bildats genom rättsfallet NJA 2002 s. 439.

5.

I motiven till lagändringen anges sammanfattningsvis följande. Målsägandebiträdets huvuduppgift är att i samband med förundersökning och rättegång stödja och hjälpa målsäganden samt bevaka hans eller hennes intressen. Det är det allmännas uppgift att utreda och klara upp brott. Det är först i samband med att en förundersökning återupptas som målsäganden kan komma att bli berörd av utredningsåtgärder. Innan en förundersökning återupptagits kan visserligen en målsägande föreläggas att komma in med skriftlig förklaring över resningsansökan. Även åklagaren ska emellertid då föreläggas att komma in med skriftlig förklaring om den tidigare tilltalade ansöker om resning. Det är då åklagaren som företräder staten och som kommer att behöva ta ställning till om förundersökningen ska återupptas eller inte. Åklagaren torde även utan särskild begäran från målsäganden kunna uppträda på hans eller hennes vägnar i resningsärendet. Några olägenheter av att förordnandet av målsägandebiträde får vänta till dess åklagaren fattat beslut om återupptagande av förundersökningen kan därmed knappast uppkomma för målsäganden. (Se prop. 2011/12:156 s. 45 ff.)

6.

Riksåklagaren har meddelat att förundersökningen inte har återupptagits, eftersom det är rättsligt oklart om resning kan beviljas. Det finns i ärendet inga uppgifter om att riksåklagaren uppträder även på målsägandens vägnar.

7.

När resningsdomstolen har funnit att målsäganden ska yttra sig över en resningsansökan innan det är klart om förundersökningen kommer att återupptas, kan målsäganden ha svårt att tillvarata sina intressen på egen hand. Så som anges i motiven uppträder emellertid åklagaren i de flesta fall på målsägandens vägnar och vidtar även i övrigt åtgärder som ligger inte bara i statens utan också i målsägandens intresse. När målsägandens intressen inte tas till vara på detta sätt bör dock, enligt grunderna för lagen, målsägandebiträde kunna förordnas.

Beslut

HD beslutar att målsäganden ska ges tillfälle att yttra sig över riksåklagarens ansökan om resning.

HD förordnar advokaten C.S. som målsägandebiträde för målsäganden i resningsärendet.

HD:s beslut meddelat: den 16 september 2016.

Mål nr: Ö 3278-16.

Lagrum: 1 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde.

Rättsfall: NJA 2002 s. 439.