NJA 2017 s. 814

Grovt eller synnerligen grovt narkotikabrott?

Solna tingsrätt

Allmän åklagare väckte åtal vid Solna tingsrätt mot R.M. och fem andra personer. Åtalet mot R.M. avsåg synnerligen grovt narkotikabrott enligt 1 § första stycket 1 och 3 § andra stycket narkotikastrafflagen (åtalspunkt 1). Gärningsbeskrivningen hade i denna del följande lydelse.

R.M. har under perioden den 1 juli-28 juli 2016 i Sundbyberg och Spånga bedrivit organiserad handel med kokain och cannabis, som båda är narkotika.

Den organiserade handeln har bestått i att R.M. olovligen har förvärvat, innehaft och förpackat samt överlåtit större mängder narkotika av angivet slag. Han har även förmått andra att förvara och överlåta delar av narkotikan. En del av narkotikan har förvarats och sålts från en grillkiosk på Skårbygränd 3 i Spånga tillhörande K.T. och S.T. Gärningarna som har ingått i den organiserade handeln är följande.

a. R.M. har tillsammans och i samförstånd med K.T., S.T. och V.V. olovligen i överlåtelsesyfte innehaft sammanlagt ca 956 g kokain den 28 juli 2016 på Stugvägen i Sundbyberg, på Västerby backe i Spånga och i K.T:s och S.T:s grillkiosk på Skårbygränd 3 i Spånga enligt följande:

PlatsMängdHalt aktiv substans

Stugvägen45,5 g59 %

Stugvägen98,1 g65 %

Stugvägen96,5 g74 %

Västerby backe590 g64 %

Västerby backe98,6 g92 %

Skårbygränd 39,51 g68 %

Skårbygränd 38,74 g56 %

Skårbygränd 39,88 g78 %

R.M. och V.V. har haft för avsikt att spä ut de större partierna narkotika med fenacetin innan försäljning.

b. R.M. har tillsammans och i samförstånd med K.T. och S.T. olovligen förpackat ca 50 g cannabis den 2 juli 2016 på Skårbygränd 3.

c. R.M. har tillsammans och i samförstånd med K.T. och S.T. olovligen innehaft och därefter överlåtit i vart fall 90 g kokain till P.O. den 14 juli 2016 på Skårbygränd 3.

d.-m. R.M. har tillsammans och i samförstånd med K.T. och S.T. innehaft och därefter överlåtit i vart fall 0,6 g kokain per tillfälle på Skårbygränd 3:

d. den 5 juli 2016

e. den 8 juli 2016

f. den 9 juli 2016 (denna överlåtelse avser i vart fall 1,20 g kokain)

g. den 25 juli 2016

h. den 26 juli 2016

i. den 27 juli 2016, vid ca 15.00

j. den 27 juli 2016, vid ca 16.00

k. den 27 juli 2016, vid ca 18.00

l. den 27 juli 2016, vid ca 21.00

m. den 28 juli 2016

n.-v. R.M. har tillsammans och i samförstånd med K.T. och S.T. innehaft och därefter överlåtit en ringa mängd cannabis per tillfälle på Skårbygränd 3:

n. den 2 juli 2016

o. den 4 juli 2016

p. den 6 juli 2016, vid ca 19.30

q. den 6 juli 2016, strax efter tillfälle p

r. den 9 juli 2016

s. den 10 juli 2016

t. den 11 juli 2016

u. den 15 juli 2016, vid ca 15.00

v. den 15 juli 2016, vid ca 16.00

w. R.M. har tillsammans och i samförstånd med V.V. den 8 juli 2016 i Spånga överlåtit ca 2 kg cannabis till J.K. med vetskap om att denne skulle sälja narkotikan vidare.

R.M:s gärningar ska bedömas som synnerligen grovt narkotikabrott eftersom de utgjort led i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika, mängden narkotika varit särskilt stor och gärningarna pågått under en längre tid. Därtill har den organiserade handeln med narkotika varit av synnerligen farlig art dels eftersom en laglig affärsverksamhet som riktat sig mot allmänheten använts som täckmantel för narkotikahandeln, dels eftersom Skårbygränd är en plats där narkotikahandeln är särskilt ägnad att skada tryggheten hos de boende i närområdet och dels eftersom försäljning även skett till andra narkotikaförsäljare.

Åklagaren yrkade förverkande av i beslag tagen narkotika m.m. Vidare yrkade åklagaren att i beslag tagna kontanter om 386 300 kr samt halsband och armband i guld värt 75 323 kr skulle förverkas enligt 36 kap. 1 b § BrB.

R.M. erkände gärningen under åtalspunkten 1 a) såvitt den avsåg förvaring av ca 240 g kokain och gjorde gällande att den skett för annan persons räkning. Han anförde att gärningen därför skulle rubriceras som narkotikabrott av normalgraden. I övrigt förnekade R.M. vad som lades honom till last.

R.M. hade inte någon erinran mot det särskilda yrkandet om förverkande av narkotika m.m. i den mån yrkandet riktades mot honom. Han bestred yrkandet om förverkande enligt 36 kap. 1 b § BrB.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Martin Weyler) meddelade dom den 17 mars 2017.

DOMSKÄL

På anförda skäl fann tingsrätten sammantaget, likt åklagarna hade gjort gällande, att R.M. hade bedrivit handel med kokain och cannabis på ett organiserat sätt. Åklagarens påståenden om kvantiteter fann tingsrätten inte helt styrkta. Narkotikahanteringen hade ett sådant samband i tid och rum att det var naturligt att betrakta allt som en enda gärning. Beträffande brottsrubriceringen anförde tingsrätten följande.

Vid bedömningen av om narkotikabrottet har varit grovt ska enligt 3 § första stycket narkotikastrafflagen särskilt beaktas om brottet har utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett en särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.

Beteckningen synnerligen grovt narkotikabrott infördes i narkotika-strafflagen den 1 juli 2016. Vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt ska enligt 3 § andra stycket narkotikastrafflagen särskilt beaktas om brottet har utgjort ett led i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika, avsett en synnerligen stor mängd narkotika eller annars varit av synnerligen farlig eller hänsynslös art. De omständigheter som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om ett narkotikabrott är att bedöma som synnerligen grovt är således av samma slag som och försvårande i relation till de omständigheter som kan kvalificera ett narkotikabrott som grovt (se prop. 2015/16:111 s. 27).

Gemensamt för bedömningarna av såväl grovt som synnerligen grovt narkotikabrott är att även andra omständigheter än de som särskilt ska beaktas kan tillmätas betydelse vid rubriceringen och att domstolen ska göra en helhetsbedömning i det enskilda fallet. Givetvis gäller även i båda fallen att tingsrätten endast har att beakta sådana omständigheter som omfattas av gärningsmannens uppsåt.

Åklagarna har gjort gällande att R.M:s gärningar utgjort led i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika, något som tingsrätten också har fastslagit ovan. Angående det därtill kumulativa inslaget att syftet ska ha varit att bedriva handel med narkotika i stor omfattning framgår av förarbetena att det krävs att det rört sig om en kommersiell hantering som syftat till att sprida stora kvantiteter narkotika på den illegala marknaden. Vidare anges i förarbetena att betydelsefulla inslag för bedömningen är verksamhetens omfattning och inriktning, antalet personer som har engagerats i verksamheten, kundkretsens storlek och sammansättning, hur länge verksamheten har pågått och hur stor vinst den har genererat (se prop. 2015/16:111 s. 38 f.).

Tingsrätten konstaterar att den organiserade brottslighet som R.M. ska dömas till ansvar för, utöver vad som har förevarit på grillen, även ska omfatta de stora kokainbeslagen på Stugvägen och Västerby backe samt cannabisöverlåtelsen den 8 juli 2016. Verksamheten i sig har, såvitt är utrett, inte omfattat fler än totalt fyra personer. Kundkretsens storlek har varit förhållandevis liten, men utgjorts av personer som har anskaffat stora mängder kokain och cannabis från organisationen i syfte att överlåta den vidare. Verksamheten har, utifrån vad tingsrätten har att beakta, pågått i en knapp månad, en inte särskilt lång tid. Oaktat det inte är visat hur stora vinster som narkotikahandeln har genererat, är det uppenbart att syftet har varit att efter utspädning sprida kokainet från beslagen på Västerby backe och Stugvägen vidare till den illegala marknaden, vilket i sin tur skulle ha genererat avsevärda vinster.

Tingsrätten finner sammantaget att R.M:s gärningar har utgjort led i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika och att R.M. otvetydigt har haft en central och bestämmande roll i denna verksamhet.

Tingsrätten finner vidare att grillen, vilken har nyttjats av allmänheten under tiden som gärningarna har förövats, har använts som täckmantel för narkotikahanteringen. Grillen är därtill belägen på en plats där barn och ungdomar samlas och även i övrigt frekventeras den av närboende på väg till skola, arbete och tunnelbana. Narkotikahandeln har försiggått på en plats där den varit särskilt ägnad att skada tryggheten hos närområdets boende. De två sistnämnda omständigheterna medför enligt tingsrättens uppfattning, vare sig sedda för sig eller tillsammans, att den organiserade handeln har varit av synnerligen farlig art, men väl att den varit av särskilt farlig art.

Vid en helhetsbedömning anser tingsrätten att det brott som R.M. ska dömas för ska rubriceras som synnerligen grovt narkotikabrott.

Under rubriken Straffvärden och påföljder anförde tingsrätten följande beträffande R.M.

R.M. förekommer under 13 avsnitt i belastningsregistret. Han dömdes senast i mars 2016 för ofredande och våldsamt motstånd till böter. R.M. är tidigare dömd för bl.a. narkotikabrott och våldsbrott. Prövotiden för den senaste fängelsedomen gick ut i mars 2014.

R.M. lever idag med familj. Han har nyligen fått barn. Han har suttit frihetsberövad med fulla restriktioner ända fram till det att huvudförhandlingen avslutades.

Som tingsrätten ovan konstaterat ska R.M. dömas för synnerligen grovt narkotikabrott. Minimistraffet för detta brott är fängelse i sex år. I huvudsak medför inga av de omständigheter som inte redan har beaktats i rubriceringen att straffet bör sättas högre än föreskrivet straffminimum. Vad som enligt tingsrättens mening dock påverkar straffvärdet i skärpande riktning är R.M:s centrala och avgörande roll i verksamheten samt den förslagenhet som ligger i att R.M. har valt att bedriva sin verksamhet genom säljare och i stor utsträckning ensam styrt hur narkotikan skulle hanteras.

Tingsrätten anser mot bakgrund av det anförda att straffvärdet för gärningen ligger något över sju års fängelse. Med hänsyn till det höga straffvärdet kan absolut ingen annan påföljd än fängelse komma i fråga. Med beaktande av tiden som R.M. har tillbringat i häkte med restriktioner ska fängelsestraffet sättas till sju år.

DOMSLUT

Tingsrätten dömde R.M. för synnerligen grovt narkotikabrott enligt 1 § första stycket 1, 3, 4 och 6 samt 3 § andra stycket narkotikastrafflagen (1968:64) till fängelse 7 år. Tingsrätten åberopade 29 kap. 5 § första stycket 9 och 34 kap. 1 § första stycket BrB.

Åklagarens yrkanden om förverkande bifölls.

Svea hovrätt

Åklagaren överklagade i Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle döma R.M. till ansvar för hela den mängd narkotika som omfattades av åtalet mot honom och under alla förhållanden skärpa straffet.

Även R.M. överklagade. Han yrkade att hovrätten skulle döma honom endast för förvaring av ca 240 g kokain och frikänna honom från åtalet i övrigt, bestämma påföljden i första hand till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan och i andra hand till ett väsentligt kortare fängelsestraff än vad tingsrätten bestämt, upphäva tingsrättens förordnande om förverkande av i beslag tagna kontanter samt halsband och armband i guld, och under alla förhållanden lindra straffet.

Parterna motsatte sig varandras ändringsyrkanden.

Hovrätten (hovrättsråden Kerstin Elserth och Rakel Granditsky Hökeberg, referent, tf. hovrättsassessorn Josefin Hagdahl och två nämndemän) meddelade dom den 21 juni 2017.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL

Hovrätten anslöt sig till tingsrättens bedömningar av vad som var utrett i målet. Även hovrätten fann det alltså visat att R.M. bedrev handel med kokain och cannabis på ett organiserat sätt. När det gällde frågan hur brottsligheten skulle rubriceras gjorde hovrätten följande överväganden.

I samband med att brottet synnerligen grovt narkotikabrott infördes den 1 juli 2016 justerades straffskalan för grovt narkotikabrott. Minimistraffet för grovt narkotikabrott är liksom tidigare två års fängelse men det strängaste straffet är numera fängelse i sju år. För synnerligen grovt narkotikabrott är straffskalan från fängelse sex år till fängelse tio år. Redan minimistraffet sex år indikerar att brottsrubriceringen synnerligen grovt narkotikabrott bör förbehållas de allra allvarligaste narkotikabrotten. Av förarbetena till den nya lagstiftningen framgår också att ett syfte var att skärpa straffen för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika.

Vid bedömningen av om ett narkotikabrott ska anses som grovt ska särskilt beaktas om brottet utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, avsett en särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.

För det synnerligen grova narkotikabrottet ska samma omständigheter beaktas som för att brottet ska bedömas som grovt, men det ska också föreligga försvårande element. Sålunda anges som en särskild omständighet att beakta om brottet utgjort ett led i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika. För att denna omständighet ska föreligga krävs det, enligt förarbetena, att det rört sig om en kommersiell hantering som syftat till att sprida stora kvantiteter narkotika på den illegala marknaden. Inte sällan är det i dessa fall fråga om gränsöverskridande förfaranden där ansvar för narkotikasmuggling samtidigt aktualiseras. Av betydelse för bedömningen är alltså verksamhetens omfattning och inriktning, antalet personer som har engagerats i verksamheten, kundkretsens storlek och sammansättning, hur länge verksamheten har pågått och hur stor vinst den har genererat. (Prop. 2015/16:111 s. 28 f. och s. 38 f.)

Vidare ska domstolen särskilt beakta om brottet avsett en synnerligen stor mängd narkotika. För att ett brott ska bedömas som synnerligen grovt med hänsyn till mängden narkotika förutsätts att skillnaden i mängd narkotika som föreligger mellan gärningen och gärningar som är att bedöma som grovt narkotikabrott samtidigt motsvarar en beaktansvärd skillnad i förkastlighet (a. prop. s. 25 och s. 39).

En tredje omständighet som särskilt ska beaktas i rubriceringsfrågan är om brottet annars varit av synnerligen farlig eller hänsynslös art. Av betydelse vid denna bedömning är bl.a. preparatets farlighet, till vilken målgrupp preparatet bjudits ut eller varit avsett för samt om tillvägagångssättet vid överlåtelsen präglats av större förslagenhet. Här nämns i förarbetena som exempel att narkotika i större omfattning har tillhandahållits ungdomar utan betalning i syfte att skapa en ny kundkrets, eller att narkotika bjudits ut och försålts på en webbplats (prop. 2015/16:111 s. 30 f. och s. 39 f.).

Som tingsrätten angett bör den organiserade brottslighet som R.M. ska fällas till ansvar för, utöver det som förevarit i grillkiosken, även omfatta de stora kokainbeslagen på Stugvägen och Västerby backe samt cannabisöverlåtelsen den 8 juli 2016. Redan denna mängd narkotika som varit ämnad för den illegala marknaden medför att hans brottslighet i vart fall bör bedömas som grov. Det har dock inte varit fråga om sådana mängder som kan anses rymmas i begreppet synnerligen stor mängd narkotika.

Som tingsrätten angett är det inte utrett att verksamheten omfattat mer än totalt fyra personer. Kundkretsen har varit liten och verksamheten pågick endast i en knapp månad. Även om det också har framkommit att större mängder narkotika har överlåtits till några kunder som haft ett uppenbart syfte att sälja den vidare, har merparten av de överlåtelser som åtalet rör avsett mindre mängder till ett fåtal kunder. Inte i något fall är det ens påstått att överlåtelse skett till andra än vuxna personer.

R.M. har onekligen haft en central och bestämmande roll i en verksamhet som bedrivits i större omfattning och i organiserad form och de gärningar som han är åtalad för har utgjort led i denna verksamhet. Även med beaktande av att de kokainpartier som togs i beslag på Stugvägen och Västerby backe uppenbart skulle späs ut och generera större vinster, kan det dock enligt hovrättens mening inte anses visat att syftet med verksamheten varit att bedriva handel med narkotika i den omfattning som på denna grund bör leda till brottsrubriceringen synnerligen grovt narkotikabrott.

Det är naturligtvis en allvarlig och också försvårande omständighet att hantering och försäljning av narkotika ägt rum förhållandevis öppet i grillkiosken, som dagligen besökts av bland annat barn och ungdomar. Det finns dock ingenting i utredningen som visar att syftet med den legala verksamheten i grillkiosken varit att dölja narkotikahandel. Det leder därför enligt hovrättens mening alltför långt att benämna grillkiosken som en "täckmantel" för narkotikahanteringen, även om försäljningsverksamheten där även möjliggjorde försäljning av narkotika. Också med beaktande av behovet av trygghet för de personer som bor i området eller dagligen passerar Rinkeby torg, finner hovrätten, vid den helhetsbedömning som alltid ska göras, att den brottslighet som R.M. ska fällas till ansvar för bör bedömas som grovt narkotikabrott och inte, som tingsrätten funnit, som synnerligen grovt narkotikabrott.

Under rubriken Påföljd anförde hovrätten följande beträffande R.M.

Brottslighetens art och höga straffvärde medför att någon annan påföljd än fängelse inte kan komma i fråga för R.M:s del. Hovrätten bedömer det sammantagna straffvärdet av hans brottslighet till fem år och sex månaders fängelse. Som tingsrätten angett bör dock den tid som R.M. har varit häktad med restriktioner beaktas vid straffmätningen. Hovrätten bestämmer därför fängelsestraffets längd till fem år och fyra månader.

HOVRÄTTENS DOMSLUT

Hovrätten ändrade tingsrättens dom på så sätt att hovrätten bedömde de gärningar som tingsrätten hade fällt R.M. till ansvar för som grovt narkotikabrott enligt 3 § första stycket narkotikastrafflagen och bestämde fängelsestraffets längd till 5 år 4 månader.

Högsta domstolen

Riksåklagaren överklagade och yrkade att HD skulle döma R.M. för synnerligen grovt narkotikabrott och - oavsett brottets rubricering - skärpa straffet.

Även R.M. överklagade. Han yrkade att HD, i enlighet med hans erkännande, skulle bedöma gärningen som narkotikabrott av normalgraden och bestämma påföljden i första hand till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan och i andra hand till ett väsentligt kortare fängelsestraff. Han yrkade vidare att straffet under alla förhållanden skulle lindras. Slutligen yrkade han att HD skulle upphäva förordnandet att förverka de kontanter och guldsmycken som hade tagits i beslag.

Med utgångspunkt i vad hovrätten funnit utrett om gärningen meddelade HD prövningstillstånd i frågorna om brottsrubricering och påföljd för R.M. Det fanns inte skäl att meddela prövningstillstånd rörande målet i övrigt. Hovrättens avgörande i dessa delar stod därmed fast.

Målet avgjordes efter huvudförhandling.

HD (justitieråden Gudmund Toijer, Kerstin Calissendorff, referent, Svante O. Johansson, Sten Andersson och Stefan Johansson) meddelade den

9 november 2017 följande dom.

DOMSKÄL

Bakgrund

1. R.M. åtalades för att under perioden den 1-28 juli 2016 ha bedrivit organiserad handel med kokain och cannabis. Tingsrätten dömde honom för synnerligen grovt narkotikabrott och ansåg att straffvärdet motsvarade fängelse i sju år. Hovrätten har ansett att brottet var att bedöma som grovt och att straffvärdet motsvarar fängelse i fem år och sex månader.

2. HD har, med utgångspunkt från vad hovrätten funnit utrett om gärningen, meddelat prövningstillstånd i frågorna om brottsrubricering och påföljd.

3. Bl.a. följande är utrett. R.M. har under den tid åtalet omfattar olovligen innehaft, förpackat och överlåtit cannabis och kokain samt förmått andra att förvara och överlåta narkotika. Han har haft en central och bestämmande roll i verksamheten. Verksamheten har involverat ytterligare tre personer. Den fysiska hanteringen av de angivna överlåtelserna har skett bl.a. genom att två av de medtilltalade vid sidan av sitt arbete under Rinkebygrillens öppethållande lämnat över narkotika och tagit emot betalning för den. Kokain och cannabis samt pengar från försäljningarna har förvarats bl.a. i grillen.

4. Försäljning har under perioden ägt rum vid 21 tillfällen varav två, som avsett 60 gram kokain respektive drygt 700 gram cannabis, har skett till andra narkotikaförsäljare. Verksamheten avbröts genom polisens ingripande den 28 juli 2016.

5. Vidare är det utrett att R.M:s hantering har avsett drygt 1 kg kokain och drygt 700 gram cannabis. Tillsammans med det kokain som vid polisens ingripande förvarades hos honom och en medtilltalad (sammantaget cirka 928 gram) förvarades även fenacetin, ett ämne som kan användas för att späda ut kokain. Domstolarna har funnit det utrett att avsikten var att kokainet, som enligt den tekniska utredningen hade en förhållandevis hög halt aktiv substans, skulle spädas ut före försäljning.

6. Målet i HD gäller dels om den brottsliga gärningen ska rubriceras som grovt narkotikabrott eller synnerligen grovt narkotikabrott, dels brottets straffvärde.

Lagregleringen m.m.

7. Bestämmelserna om grovt narkotikabrott finns i 3 § första stycket narkotikastrafflagen (1968:64). Vid bedömningen av om ett narkotikabrott är grovt ska det särskilt beaktas om brottet har

(i) utgjort ett led i en verksamhet som bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt,

(ii) avsett en särskilt stor mängd narkotika eller

(iii) annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.

8. Synnerligen grovt narkotikabrott regleras i paragrafens andra stycke. Det ska vid bedömningen av om brottet är synnerligen grovt särskilt beaktas om brottet har

(i) utgjort ett led i en verksamhet som utövats i organiserad form i syfte att i stor omfattning bedriva handel med narkotika,

(ii) avsett en synnerligen stor mängd narkotika eller

(iii) annars varit av synnerligen farlig eller hänsynslös art.

9. Brottsrubriceringen synnerligen grovt narkotikabrott infördes genom en ändring i narkotikastrafflagen som trädde i kraft den 1 juli 2016 (SFS 2016:488). Straffskalan för det synnerligen grova brottet är fängelse i lägst sex och högst tio år. Straffskalan för grovt narkotikabrott ändrades samtidigt till fängelse i lägst två och högst sju år.

10. Avsikten med att införa den nya brottsbeteckningen var inte att generellt påverka straffnivåerna för narkotikabrott, utan att skärpa straffen för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Enligt propositionen innebär HD:s omlagda praxis för påföljdsbestämning i narkotikamål en nyanserad syn på straffvärdet, vilket innebär att straffmätningen blir mindre mekanisk och mer kommer att likna den som sker vid andra typer av brott. Det framhölls emellertid att vissa avgöranden i narkotikamål mellan 2011 och 2013 har uppfattats som att HD satt upp straffvärdemässiga tak för den betydelse som mängden narkotika kan ges inom ramen för en helhetsbedömning. Det har, efter vad som också sägs i propositionen, lett till att det i praktiken finns en särskild straffskala med ett visst maximistraff inbyggt i skalan för de grova narkotikabrotten. (Se prop. 2015/16:111 s. 12, 19 och 26.)

11. I motiven till ändringen anges att det inte är lämpligt att sätta upp en gräns för när sorten och mängden narkotika inte längre kan och får beaktas som en straffvärdepåverkande påföljd. Sådana straffvärdemässiga tak sägs i praktiken motverka den större nyansering vid straffmätningen som HD:s praxis har medfört. Utgångspunkten ska därför vara att sort- och mängdfaktorn tillåts få genomslag även på de högre straffnivåerna. (Se a. prop. s. 19.) Som en av omständigheterna vid helhetsbedömningen av brottet ska därför särskilt beaktas om det har avsett en synnerligen stor mängd narkotika. Motsvarande lydelse avseende grovt brott - att gärningen avsett en särskilt stor mängd narkotika – behölls.

12. Även de ytterligare kvalifikationsgrunder som särskilt ska beaktas vid helhetsbedömningen av om ett narkotikabrott är synnerligen grovt är av samma slag som kvalifikationsgrunderna för grovt narkotikabrott, jfr p. 7 och 8 (i) och (iii). Det är alltså fråga om ett krav på en än högre grad av farlighet eller hänsynslöshet, för att brottet ska betraktas som synnerligen grovt.

13. Lagstiftningen om synnerligen grovt narkotikabrott syftar alltså till att mängden narkotika - tillsammans med övriga omständigheter - ska få betydelse vid bedömningen också av de allvarligaste narkotikabrotten. Vid den samlade bedömningen kan de olika kvalifikationsgrunderna samspela. Exempelvis kan en synnerligen stor mängd narkotika av farlig art medföra att brottet betraktas som synnerligen grovt även om graden av farlighet är lägre när det gäller hur verksamheten har bedrivits. Lagstiftarens avsikt återspeglas även i hur lagtexten har utformats.

Rubriceringen och straffvärdet i detta fall

14. Riksåklagaren har gjort gällande att även om den narkotika som R.M. har hanterat inte redan på grund av mängden kan anses utgöra ett synnerligen grovt brott, så medför mängden tillsammans med övriga omständigheter att brottet är att bedöma som ett sådant.

15. Mängden kokain - drygt ett kilo - får anses vara en särskilt stor mängd narkotika, men inte synnerligen stor, och den mängd cannabis som omfattas av åtalet är av underordnad betydelse för bedömningen av brottets rubricering.

16. R.M. har haft ett bestämmande inflytande över i vart fall den del av verksamheten som har avsett två av de tilltalades hantering och försäljning av narkotika i Rinkebygrillens lokaler, förvaringen av narkotikan samt hanteringen av intäkterna. Hur narkotikan har införskaffats är inte utrett.

17. Verksamheten har bedrivits i en relativt stor omfattning och har varit ägnad att ge vinst. Den har haft en viss grad av organisation med en tydlig rollfördelning mellan de tilltalade. Den har visserligen pågått bara en kortare tid. Mot bakgrund av den betydande mängd narkotika som har tagits i beslag och R.M:s köp av flera telefoner med krypteringsfunktion står det dock klart att verksamheten har varit avsedd att fortsätta; den avbröts enbart till följd av polisens ingripande. Det måste samtidigt tas hänsyn till att handeln och hanteringen av narkotika har varit lokalt begränsad och involverat endast ett mindre antal personer. Verksamheten kan mot den bakgrunden inte betecknas som ett led i en särskilt kvalificerad form av organiserad brottslighet.

18. Efter polisens ingripande avstannade, eller förflyttades, den relativt öppna narkotikahandeln från Rinkebygrillen och området kring den. En omständighet som medför att brottsligheten bör betraktas som särskilt allvarlig är att grillen, som ligger i direkt anslutning till Rinkeby centrum, har använts som en central för hantering av narkotika och pengar. Det har bidragit till att i viss utsträckning normalisera en illegal narkotikahantering i ett område tillgängligt för alla och envar. Försäljningsmetoden framstår emellertid inte som särskilt effektiv eller hänsynslös.

19. En samlad bedömning av omständigheterna leder till slutsatsen att det har varit fråga om en mycket allvarlig narkotikabrottslighet men att den inte kan kvalificeras som ett synnerligen grovt brott. Brottet ska rubriceras som grovt narkotikabrott.

20. I 29 kap. 2 § BrB finns bestämmelser om försvårande omständigheter och i 3 § om förmildrande omständigheter. Några sådana omständigheter har inte framkommit.

21. Straffvärdet av det grova narkotikabrottet ligger i den övre delen av straffskalan. HD ansluter sig till hovrättens bedömning att brottet har ett straffvärde som motsvarar fängelse i fem år och sex månader.

Påföljd

22. HD gör inte någon annan bedömning än hovrätten när det gäller påföljd. Påföljden ska, med beaktande av att R.M. har varit häktad med restriktioner, bestämmas till fängelse i fem år och fyra månader.

23. Hovrättens domslut ska alltså fastställas.

DOMSLUT

HD fastställer hovrättens domslut.