NJA 2021 s. 791
Vid en samlad bedömning har det inte ansetts finnas skäl att frångå Advokatsamfundets disciplinnämnds ställningstagande att en advokat uppsåtligen har gjort orätt och därmed ska uteslutas ur samfundet.
Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnd
T.L. riktade i en anmälan till Sveriges advokatsamfund anmärkningar mot advokaten O.B. som hade varit kärandeombud i tre tvister i Västmanlands tingsrätt. I tvisterna var T.L. svarande för egen del och som ombud för bolaget BNT Berglunds Nöjesfält & Tivoli AB.
Disciplinnämnden (ledamöterna Börje Samuelsson, ordförande, Magnus Wallander, Polyana Jensell, Anna Steén, Ulrika Borg, Per Westerberg, Stefan Strömberg och Helene Petersson samt generalsekreterare Mia Edwall Insulander) höll muntlig förhandling och meddelade beslut den 10 december 2020. I beslutet anförde nämnden bl.a. följande.
NÄMNDENS BEDÖMNING OCH BESLUT
I anmälan har riktats ett stort antal anmärkningar mot O.B. Disciplinnämnden väljer att redogöra för sin bedömning av de förhållanden som nämnden funnit vara av mest allvarligt slag.
O.B. har biträtt J.B. (”Säljaren”) vid en överlåtelse av aktierna i bolaget BNT till T.L. (”Köparen”). Överlåtelseavtalet, som upprättats av O.B., innehåller ett antal osedvanliga, och för Köparen betungande och mycket oförmånliga, bestämmelser (mera härom nedan). O.B. har vidgått att han inte haft någon form av kontakt med Köparen i samband med att han upprättade avtalet eller när det kort därefter undertecknades av denne. Och han har inte heller inhämtat ens någon grundläggande information när det gäller BNT och bolagets ekonomiska situation. O.B. har uppgett att Säljaren – med vilken han inte haft någon kontakt innan han mottog uppdraget att upprätta överlåtelseavtalet – sagt till honom att Köparen hade för avsikt att anlita ett eget juridiskt biträde i saken. O.B. har dock inte, vare sig direkt eller indirekt, själv uppmanat Köparen att anlita eget ombud och han har inte heller på annat sätt förvissat sig om att Köparen har kunnat förstå avtalsinnehållet och dess konsekvenser, och då i synnerhet när det gäller de osedvanliga bestämmelserna i avtalet. Med hänsyn till att O.B. inte haft fog för att utgå från annat än att Köparen var en i sammanhanget oerfaren person vad gäller transaktioner av aktuellt slag, har O.B. genom sin underlåtenhet i nu berört hänseende på ett flagrant sätt brutit mot omsorgsplikten mot motparten och allvarligt brutit mot god advokatsed.
Överlåtelseavtalet, vilket omfattar fem sidor, saknar alla slags sedvanliga garantibestämmelser men innehåller däremot ett antal osedvanliga bestämmelser, vilka här återges.
Köparen ska tillse att alla kostnader (inklusive advokatkostnader) i samband med överlåtelsen av Aktierna, liksom vid ett eventuellt återköp av Aktierna, betalas och i rätt tid.
Från och med detta Avtals ingående och till dess att Köpeskillingen är fullt betalt så ska Köparen tillse att Säljaren alltid har fullmakten som framgår av bilaga 19.
20. Säljaren har dock bara rätt att använda fullmakten ovan om Säljaren misstänker
(i) Att Köparen inte kommer att betala någon del av köpeskillingen i tid, eller
(ii) Att Pantens värde minskar.
Köparen ska tillse att nuvarande styrelseledamöter beviljas ansvarsfrihet. Skyldigheten gäller bara under förutsättning att bolagets revisor har rekommenderat att nuvarande styrelseledamöter inte bör beviljas ansvarsfrihet.
Den i punkten 19 (bilaga 19) omnämnda fullmakten har följande lydelse.
FULLMAKT
J.B. befullmäktigas härmed att tillvarata BNT:s – – – (Bolaget) rätt vad gäller att sluta avtal och även annars företa rättshandlingar för Bolagets räkning, vid domstolar, myndigheter, banker, försäkringsbolag, i förhandlingar eller annars, att anta eller förkasta uppgörelser, att överklaga domar och beslut, samt att uppbära och kvittera medel och handlingar för Bolaget (dock ej att motta delgivningar) i alla frågor, samt att även i övrigt företräda Bolaget och vidta åtgärder för att tillvarata Bolagets rätt.
– – –
Som Nämnden konstaterat ovan har de citerade bestämmelserna, liksom fullmakten, upprättats av O.B., utan någon som helst kommunikation med Köparen, och utan att Köparen gjorts uppmärksam på bestämmelsernas och den aktuella fullmaktshandlingens innehåll och betydelse. Även om det med fog kan ifrågasättas om bestämmelserna och fullmakten skulle ha varit lagligen giltiga, om Köparen i ett rättsligt förfarande skulle ha gjort invändning däremot, konstaterar nämnden att förfarandet innebär ett försök att beröva Köparen de rättigheter som normalt tillkommer den som förvärvat samtliga aktier i ett bolag. Kostnadsbestämmelsen (punkten 18) innebar att Köparen skulle svara för ”alla kostnader” i samband med överlåtelsen, icke preciserat till omfattning eller belopp; med andra ord en ”blankocheck” för säljarens räkning.
Fullmaktsbestämmelserna, och i synnerhet den därtill hörande fullmakten, innebar att Säljaren i praktiken hade kvar fullständig rådighet över det överlåtna bolaget, även efter det att överlåtelsen ägt rum. Bestämmelsen om ansvarsfrihet (punkten 22) skulle innebära – om den vore giltig – att Köparen skulle befria avgående styrelseledamöter från aktiebolagsrättsligt skadeståndsansvar, oavsett vad som förekommit i Bolaget. – Nämnden finner att O.B. genom att upprätta ett överlåtelseavtal med detta innehåll uppsåtligen gjort orätt. I vart fall utgör agerandet ett allvarligt brott mot god advokatsed.
Vad härefter gäller de fakturor som O.B., i samband med överlåtelsen och därefter, utställt, så har O.B. tydligen tillämpat punkten 18 i överlåtelseavtalet. Fakturorna är dock inte utställda på Köparen, vilket skulle ha kunnat ge Köparen en möjlighet att reagera på faktureringen, utan på det överlåtna bolaget, BNT. Fakturorna synes ha skickats till bolagets e-postadress. Även bortsett från den egenartade bestämmelsen, att Köparen skall svara för Säljarens advokatkostnader, i samband med och efter överlåtelsen, är faktureringen oriktig även på det sättet att fakturorna har utställts på det överlåtna bolaget, något som riskerat medföra bland annat att den debiterade momsen skulle komma att hanteras felaktigt. Det noteras i sammanhanget att bolaget inte har varit beställare av några tjänster från O.B:s advokatbyrå, och att bolaget följaktligen inte har haft rätt att bokföra fakturorna som kostnad i verksamheten, och inte heller har haft rätt att lyfta den debiterade momsen. – O.B:s agerande i nu aktuellt hänseende innebär att han uppsåtligen har gjort orätt.
O.B. har vidare upprättat en handling benämnd PANTFÖRSKRIVNING (AV FÖRSÄKRING). Genom denna handling har J.B., med stöd av den tidigare omnämnda fullmakten, för BNT:s räkning pantsatt viss BNT tillkommande försäkringsersättning, till säkerhet för BNT:s ”samtliga nuvarande och framtida förpliktelser” gentemot J.B., dennes hustru och son. Nämnden konstaterar att den ifrågavarande pantsättningen på intet sätt har varit i BNT:s intresse, utan – möjligen – i panthavarnas, däribland Säljarens, intresse. O.B:s invändning, att pantsättningen gjorts för att säkerställa att Köparen inte skulle tömma bolaget på dess tillgångar, saknar betydelse i sammanhanget. För BNT:s del får pantsättningen närmast ses som en rent benefik rättshandling, genomförd med O.B:s hjälp för Säljarens räkning. – Även härigenom har O.B. uppsåtligen gjort orätt, eller i vart fall allvarligt brutit mot god advokatsed.
I detta sammanhang skall även noteras att O.B., genom att medverka till den pantsättning som BNT gjort, har uppträtt som advokat för BNT, samtidigt som han agerat för Säljaren och dennes anhöriga i pantsättningsfrågan, samt i ett senare skede företrätt dessa personer i tvister med BNT. Det skall påpekas att O.B. även vid utställande av sina fakturor har angivit BNT som klient. – O.B:s agerande i pantsättningsfrågan innebär därför ett uppenbart fall av intressekonflikt, innebärande att han brutit mot god advokatsed.
Sammanfattningsvis finner nämnden att O.B. i de avseenden som redovisats ovan både uppsåtligen har gjort orätt och – i flera fall – allvarligt har brutit mot god advokatsed. I de fall han uppsåtligen har gjort orätt, föreligger enligt nämndens mening inga mildrande omständigheter. Under alla förhållanden finner nämnden att de i ärendet förekommande omständigheterna, vad gäller O.B:s åsidosättande av sina plikter som advokat, är synnerligen försvårande.
Nämnden beslutar därför att utesluta O.B. ur Advokatsamfundet enligt 8 kap. 7 § första alternativt andra stycket RB.
Nämnden förordnar att beslutet genast ska verkställas.
Med denna utgång finner nämnden inte anledning att pröva de ytterligare anmärkningar som riktats mot O.B.
Högsta domstolen
O.B. överklagade och yrkade att HD skulle upphäva Sveriges advokatsamfunds disciplinnämnds beslut om uteslutning.
Disciplinnämnden motsatte sig att beslutet ändrades. Om HD skulle finna att omständigheterna var sådana att de skulle leda till annan påföljd än uteslutning, yrkade nämnden att O.B. skulle tilldelas en varning förenad med straffavgift om 50 000 kr.
Målet avgjordes efter muntligt förhör.
Domskäl
HD (justitieråden Ann-Christine Lindeblad, Johnny Herre, Agneta Bäcklund, Dag Mattsson, referent, och Eric M. Runesson) meddelade den 5 november 2021 följande beslut.
SKÄL
Disciplinnämndens beslut
Det överklagade beslutet om uteslutning gäller O.B:s åtgärder när han företrädde en säljare i samband med överlåtelse av en mindre tivolirörelse. O.B. har varit medlem i Advokatsamfundet i ungefär tio år.
I beslutet har disciplinnämnden funnit att O.B. i närmare redovisade avseenden både uppsåtligen gjort orätt och – i flera fall – allvarligt brutit mot god advokatsed. Det gäller framför allt åsidosättande av advokatens omsorgsplikt mot motparten samt, där också oredlighet bedömts föreligga, villkoren i det upprättade överlåtelseavtalet, agerande vid fakturering och medverkande vid pantsättning av bolagets försäkringsersättning. I de fall där O.B. ska ha gjort uppsåtligen orätt föreligger enligt disciplinnämnden inga mildrande omständigheter. Under alla förhållanden har nämnden ansett att omständigheterna sammantagna är synnerligen försvårande.
Uteslutning ur Advokatsamfundet
Enligt 8 kap. 7 § första stycket RB ska en advokat, som i sin verksamhet uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt, uteslutas ur Advokatsamfundet. Är omständigheterna mildrande, får i stället en varning jämte straffavgift beslutas. Den som annars åsidosätter sina skyldigheter som advokat får enligt andra stycket i samma paragraf meddelas en varning eller erinran. Är omständigheterna synnerligen försvårande, får advokaten även i detta fall uteslutas ur samfundet. Enligt tredje stycket får en varning, om det finns särskilda skäl, kombineras med en straffavgift till samfundet på högst 50 000 kr.
Uteslutning på grund av oredlighet
Som framgår av lagtexten utgör ”uppsåtligen orätt” en form av oredligt förfarande. Vad som avses med oredligt förfarande kommenteras bara kortfattat i förarbetena. Det sägs där att förfarandet i vissa fall kan vara sådant att straffrättsligt ansvar inträder men att ett disciplinärt ingripande kan vara påkallat även när straff inte kan dömas ut (se NJA II 1943 s. 86 f.).
Vid bedömning av frågan, om ett förfarande utgör oredlighet i bestämmelsens mening, är Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed av särskild betydelse. Ett åsidosättande av advokatens skyldigheter, dvs. ett handlande som inte överensstämmer med god advokatsed, kan anses som oredligt om förfarandet är av mer graverande karaktär (jfr NJA 1994 s. 688). När bestämmelsen talar om att advokaten uppsåtligen gör orätt får den antas ta sikte på ett medvetet åsidosättande av dessa skyldigheter.
Ett oredligt förfarande av detta slag lär i allmänhet avse advokatens förhållande till sin klient. Men lagstiftningen omfattar också situationer där advokaten uppsåtligen har gjort orätt mot någon annan. Kravet på iakttagande av god advokatsed sätter upp vissa begränsningar i advokatens handlingsfrihet när klientens intressen ska tas tillvara; hänsyn måste tas även till motparten.
Detta kommer till uttryck i den vägledande regeln att advokaten inte får främja orätt (§ 1), något som anges just vara en av advokatens främsta skyldigheter. Av Advokatsamfundets kommentar till reglerna framgår att det i denna skyldighet ligger att advokaten inte får främja sin klients intressen på ett otillbörligt sätt. Det är, enligt vad som framhålls i kommentaren, inte tillräckligt att advokaten förvissar sig om att ett förfaringssätt inte är lagstridigt utan det måste också krävas att advokaten handlar på ett sätt som främjar hederlighet och redbarhet i rättslivet.
En annan skyldighet, som också tar sin utgångspunkt i att hänsyn ska visas motparten, är att advokaten när det är påkallat vid kontakt med en motpart som inte anlitar ett ombud eller biträde ska informera om att det inte ingår i advokatens uppdrag att ta tillvara motpartens intressen samt råda motparten att anlita advokat (§ 5.5). Även de regler som ska hindra intressekonflikter är här av intresse (§ 3.2).
Ifall det har förekommit ett graverande åsidosättande av dessa skyldigheter, kan det alltså leda till att advokaten anses ha uppsåtligen gjort orätt eller annars förfarit oredligt. Av betydelse är då sådana omständigheter som vilken skyldighet som har åsidosatts, vad saken har gällt, vem som har varit motpart och hur advokaten närmare har agerat. Inte minst när det ska bedömas huruvida advokaten inte uppfyllt sin omsorgsplikt och otillbörligt främjat klientens intressen kan det vara motiverat att göra en samlad bedömning av vad som har förevarit och hur det har gått ut över motparten. Ett handlande i strid med god advokatsed i ett visst avseende kan framstå som allvarligare och klart mera klandervärt när det inte ses för sig utan sätts i sitt sammanhang.
Bedömningen i detta fall
Som disciplinnämnden konstaterat innehöll det avtal om överlåtelse av aktierna i bolaget som O.B. utarbetade åt säljaren flera villkor som, i vart fall vid ett förvärv av detta slag, måste anses som osedvanligt betungande och oförmånliga för köparen. Detta gäller även med beaktande av att den största delen av köpeskillingen skulle betalas på kredit. Särskilt anmärkningsvärd är den fullmakt som genom avtalet gavs åt säljaren och där denne, trots försäljningen, alltjämt fick företräda bolaget i princip utan några begränsningar.
O.B. hade inte anledning att utgå från något annat än att den person från tivolibranschen som anmält intresse att få köpa bolaget var oerfaren och saknade insikter om de rättsliga konsekvenserna av avtalsvillkoren. Ändå kontaktade O.B. inte honom för att väcka frågan om anlitande av egen juridisk hjälp innan villkoren accepterades. O.B. har förklarat att han visserligen övervägde saken men kom fram till att hans skyldigheter inte sträckte sig så långt; O.B. förlitade sig på säljarens uppgift att han tänkte nämna för köparen att O.B. inte hjälpte denne.
Vidare har framgått att O.B. därefter biträdde säljaren, som då handlade med hänvisning till den fullmakt som säljaren genom överlåtelseavtalet fått från tivolibolaget, när säljaren försökte pantsätta den försäkringsersättning som skulle tillkomma bolaget i avsikt att säkra sina egna och familjemedlemmars fordringar på bolaget. Sedan O.B. hade agerat på detta sätt beträffande försäkringsersättningen fortsatte han också att biträda säljaren i dennes tvister med bolaget.
Till detta kommer att O.B. flera gånger oriktigt fakturerade bolaget för det arbete han egentligen hade utfört åt säljaren. Som förklaring har O.B. hänvisat till ett villkor i överlåtelseavtalet enligt vilket köparen ska stå för säljarens advokatkostnader och att det var ett misstag att fakturorna i stället riktades till bolaget.
Vid en samlad bedömning av vad som förekommit finns det inte skäl att frångå disciplinnämndens enhälliga ställningstagande, att O.B. i de av nämnden påtalade avseendena uppsåtligen har gjort orätt. Det har inte framkommit några mildrande omständigheter.
Disciplinnämndens beslut om uteslutning ska därmed stå fast.
HD:S AVGÖRANDE
HD avslår överklagandet.