NJA 2022 s. 886
Bevakning av fordran vid exekutiv försäljning av fastighet. Särskilt om tillämpligheten av bestämmelsen om innehavarens fordran när en borgenär, som har ett pantbrev i fastigheten, försummat att bevaka en fordran.
Kronofogdemyndigheten sålde ett antal fastigheter i Motala på exekutiv auktion den 24 februari 2021 och höll därefter fördelningssammanträde den 24 mars 2021. Hillary Step AB överklagade samtliga försäljningsärenden om fördelning efter exekutiv försäljning av fastigheterna samt de sakägarförteckningar som hade upprättats i försäljningsärendena och där vissa pantbrevs belopp tagits upp som ägarhypotek.
Till stöd för sitt överklagande anförde Hillary Step AB i huvudsak följande. Hillary Step AB har lämnat in pantbrev till Kronofogdemyndigheten och därigenom bevakat en fordran om 4 000 000 kr samt tillkommande avtalad ränta. Fordran bevakades bl.a. genom rekommenderat brev till Kronofogdemyndigheten per den 18 november 2020. I det rekommenderade brevet angav Hillary Step AB fordran om 4 000 000 kr plus ränta och till brevet bifogades pantbrev i original, låneavtal samt avtal om ändring av låneavtal, pantavtal och transaktionsutdrag. Vidare bevakades även fordran av Hillary Step AB:s ställföreträdare, L.O., genom hans kontakter med Kronofogdemyndigheten under hösten 2020. Det framgår av det ingivna låneavtalet att Hillary Step AB lånat ut 4 000 000 kr – – – och att Hillary Step AB som säkerhet för lånet erhöll pant – – – [i] fastigheter. Av transaktionsutdragen framgår att Hillary Step AB fört över beloppet om 4 000 000 kr – – –. Kronofogdemyndigheten har felaktigt behandlat de aktuella pantbreven såsom obelånade trots att Hillary Step AB måste anses ha bevakat sin fordran. Den korrespondens mellan Hillary Step AB och Kronofogdemyndigheten samt de handlingar som gavs in till Kronofogdemyndigheten av Hillary Step AB, både per e-post och genom rekommenderat brev, kan inte sammantagna förstås på annat sätt än att Hillary Step AB gjorde gällande fordran med säkerhet i pantbrev i fastigheterna. Om Kronofogdemyndigheten trots ingivna pantbrev, låneavtal och pantsättningsavtal m.m. ansåg att fordringsförhållandena var oklara ålåg det Kronofogdemyndigheten att utreda fordringsförhållandena. Antingen genom att tillgodogöra sig information i handlingar som myndigheten hade tillgång till eller genom att inhämta ett förtydligande från Hillary Step AB eller gäldenärsbolaget. Under alla omständigheter, om osäkerhet trots allt funnits beträffande Hillary Step AB:s fordran, skulle Kronofogdemyndigheten ha betraktat pantbrevsbeloppen som innehavarens fordran i enlighet med 12 kap. 27 § andra stycket UB och 6 kap. 3 § JB.
Linköpings tingsrätt
Hillary Step AB yrkade att tingsrätten skulle upphäva samtliga beslut.
Tingsrätten (rådmannen Jenny Brandin) meddelade den 21 juni 2021 följande beslut.
SKÄL
– – –
När det gäller det följebrev som Hillary Step AB gjort gällande har skickats med det rekommenderade brevet får rätten utgå från att den uppgift som Kronofogdemyndigheten lämnat om att brevet inte innehöll något följebrev stämmer. Någon bevakning har således inte gjorts den 20 november 2020. Frågan blir då om det kan anses att Hillary Step AB har bevakat sin fordran genom de handlingar som har skickats till Kronofogdemyndigheten eller genom den kommunikation som bolaget haft med Kronofogdemyndigheten via mejl och telefon. Tingsrätten delar Kronofogdemyndighetens bedömning att en bevakning av fordran inte kan göras genom att en borgenär utan anmälan skickar in handlingar som tyder på att ett fordringsförhållande kan ha existerat. Det krävs att en bevakning i form av uppgift om vad den aktuella fordran uppgår till och vilket belopp som ska beaktas vid försäljningen bifogas till dessa handlingar för att en bevakning av fordran ska anses ha ägt rum. Vidare har Kronofogdemyndigheten försökt utreda Hillary Step AB:s eventuella fordringar i aktuella fastigheter genom mejl och telefonkontakt med företrädare för bolaget. Hillary Step AB har informerats om de exekutiva auktionerna och av underrättelserna framgår det att en fordran måste anmälas senast vid bevakningssammanträdet för att kunna beaktas vid auktionen. Kronofogdemyndigheten har även uttryckligen efterfrågat bevakning i samtliga försäljningsärenden den 2 december 2020 i det mejl som skickats till L.O. Det måste då ha stått klart för Hillary Step AB att de handlingar som skickats till Kronofogdemyndigheten inte hade uppfattats som att bevakning gjorts. Den kontakt som förevarit mellan L.O. och Kronofogdemyndigheten efter Kronofogdemyndighetens mejl kan inte heller anses ha utgjort en bevakning eftersom ingen närmare precisering gjorts av vilket belopp som skulle beaktas vid försäljningen. När det gäller huruvida Kronofogdemyndigheten borde ha betraktat pantbrevsbeloppen som innehavarens fordran i enlighet med 12 kap. 27 § andra stycket UB och 6 kap. 3 § JB, konstaterar rätten följande. Ett pantbrev tas upp som innehavarens fordran om pantbrevet varken innehas av ägaren eller åberopas av någon fordringsägare. De aktuella pantbreven fanns, och finns alltjämt, i Kronofogdemyndighetens värdearkiv i Luleå. Tingsrätten delar därför Kronofogdemyndighetens bedömning att det inte fanns någon okänd innehavare som med stöd av pantbreven skulle kunna göra sitt anspråk gällande efter försäljningen och att det därför saknades förutsättningar att ta upp pantbreven som något annat än ägarhypotek i sakägarförteckningen. Det saknas skäl till ändring av Kronofogdemyndighetens beslut och Hillary Step AB:s överklaganden ska därför lämnas utan bifall.
BESLUT
Hillary Step AB:s överklagande lämnas utan bifall.
Göta hovrätt
Hillary Step AB överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle upphäva fördelningsbesluten avseende fastigheterna och sakägarförteckningarna i försäljningsärendena samt återförvisa ärendena till Kronofogdemyndigheten.
Fastighets AB Bladets konkursbo, vars förvaltare begärt försäljningen av fastigheterna, överlämnade till hovrätten att bedöma om de handlingar som Hillary Step AB gett in till Kronofogdemyndigheten skulle anses tillfyllest för att en bevakning skulle anses ha ägt rum.
Hovrätten (hovrättslagmannen Linda Hallstedt, referent, samt hovrättsråden Andréa Erliden och Johanna Syrén) meddelade den 6 oktober 2021 följande beslut.
HOVRÄTTENS SKÄL FÖR BESLUTET
För att kunna göra gällande en fordran vid exekutiv försäljning av fast egendom ska en innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttas vid auktionen uppmanas att anmäla den vid bevakningssammanträdet. En innehavarare kan också anmäla en fordran eller rättighet för bevakning före bevakningssammanträdet. En sådan anmälan ska göras till Kronofogdemyndigheten. Det finns dock inga formkrav för hur anmälan ska göras och det torde kunna ske såväl muntligen som skriftligen. En förutsättning för att det ska vara fråga om en bevakning måste emellertid vara att det klart framgår att innehavaren av en fordran begär att denna ska beaktas vid auktionen. En bevakning måste också innehålla uppgift om hur mycket fordran uppgår till med angivande av kapitalbelopp, ränta, upplupen ränta m.m. Större krav på tydlighet måste dessutom kunna ställas på en näringsidkare. Som tingsrätten anfört är det inte tillräckligt att ge in diverse handlingar som tyder på att ett fordringsförhållande kan ha existerat. Enbart det förhållandet att ett pantbrev innehas innebär ju inte per automatik att det föreligger en fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet.
Kronofogdemyndigheten har den 22 februari 2021 hållit bevakningssammanträde i ärendena. Hillary har inte varit närvarande vid sammanträdet och har således inte anmält några fordringar för bevakning vid detta.
En avgörande fråga är därför om Hillary, före bevakningssammanträdet, bevakat fordringarna genom att på annat sätt anmäla dem till Kronofogdemyndigheten.
Hovrätten instämmer inledningsvis i tingsrättens bedömning när det gäller det följebrev som Hillary har påstått att bolaget skickade in till Kronofogdemyndigheten i rekommenderat brev den 20 november 2020 tillsammans med andra handlingar. Även hovrätten bedömer alltså att Kronofogdemyndighetens uppgift att brevet inte har mottagits av myndigheten får godtas. Därmed har någon bevakning av fordringar inte skett genom denna handling.
Det är dock ostridigt att Hillary gett in diverse handlingar till Kronofogdemyndigheten såsom pantbrev i original, låneavtal och pantavtal. Det framgår vidare att det har förekommit korrespondens mellan Hillary och Kronofogdemyndigheten med anledning av de förestående fastighetsförsäljningarna. Kronofogdemyndigheten har, i syfte att klargöra vad Hillary avsett med de handlingar som getts in, per e-post den 2 december 2020, inför de exekutiva auktioner som först var bestämda till den 9 december 2020, skickat ett före-läggande till Hillary med begäran om komplettering att inkomma med bl.a. följande.
Bevakning av er fordran i respektive försäljningsärende (F-nr), specificerad med kostnader, ränta och kapital, ränta framräknad till den 13 januari 2021.
Av föreläggandet framgår det tydligt att Kronofogdemyndigheten vid denna tidpunkt var av uppfattningen att Hillary, genom ingivande av handlingar m.m., inte hade bevakat fordringar i de olika försäljningsärendena. Vidare framgår det att Kronofogdemyndigheten, för det fall Hillary avsåg att bevaka fordringar, även önskade en precisering av fordringsbelopp m.m.
Annat har inte framkommit än att Hillary har fått del av detta föreläggande. Några kompletteringar med efterfrågade uppgifter har Hillary emellertid inte presterat. Vid sådant förhållande har Kronofogdemyndigheten haft att utgå ifrån att Hillary inte avsåg att bevaka några fordringar. Några ytterligare utredningsåtgärder har det enligt hovrättens bedömning inte åvilat Kronofogdemyndigheten att utföra.
Hovrätten gör därför bedömningen att Hillary inte har bevakat några fordringar i försäljningsärendena.
Det var också riktigt av Kronofogdemyndigheten att ta upp pantbreven i sakägarförteckningen. När det gäller frågan om Kronofogdemyndigheten borde ha tagit upp pantbrevens belopp såsom innehavararens fordran i stället för ägarhypotek konstaterar hovrätten följande. I 12 kap. 27 § andra stycket UB anges att om i fastigheten gäller pantbrev som ej innehas av ägaren och har någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet ej blivit anmäld, upptas pantbrevets belopp och ett till tio procent av detta belopp beräknat tillägg. Bestämmelsen gällande innehavarens fordran syftar till att möjliggöra för okända borgenärer, tillika innehavare av pantbrevet, att inom viss tid efter försäljningen anmäla sitt anspråk.
Hillary har visserligen gett in pantbrev i original till Kronofogdemyndigheten men däremot inte anmält några fordringar för bevakning. Pantbreven finns således i förvar hos Kronofogdemyndigheten och det finns inte heller någon okänd innehavare som efter försäljningen kan anmäla sitt anspråk. Det var därmed korrekt att uppta pantbreven som ägarhypotek i sakägarförteckningen.
Vid ovan gjord bedömning ska således Hillarys överklagande avslås.
BESLUT
Hovrätten avslår överklagandet.
Högsta domstolen
Hillary Step AB överklagade och yrkade att HD skulle upphäva Kronofogdemyndighetens beslut om sakägarförteckning och fördelning av influtna medel samt återförvisa målet till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.
Fastighets AB Bladets konkursbo motsatte sig inte yrkandet utan förklarade att man överlät bedömningen åt HD.
Betänkande
Målet avgjordes efter föredragning.
Föredraganden, justitiesekreteraren Karin Lambertz, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
Bolaget Fastighets AB Bladet ägde ett antal fastigheter när det försattes i konkurs. Konkursförvaltaren begärde att fastigheterna skulle säljas på exekutiv auktion (12 kap. 13 § andra stycket andra meningen UB och 8 kap. 6 § konkurslagen). Hillary Step AB, som stod som innehavare av skriftliga pantbrev i fastighetsregistret, underrättades om de exekutiva auktionerna och om att en fordran måste anmälas senast vid bevakningssammanträdena för att kunna beaktas vid auktionerna.
Inför bevakningssammanträdena i försäljningsärendena skickade Hillary Step in handlingar till Kronofogdemyndigheten. Det rörde sig om bl.a. skriftliga pantbrev i original i fastigheterna, låneavtal och pantavtal. Hillary Steps ställföreträdare hade också vid flera tillfällen kontakt med myndigheten och begärde bl.a. bekräftelse på att pantbreven inkommit och frågade om ytterligare handlingar behövde skickas in. Kronofogdemyndigheten uppmanade Hillary Step att inkomma med bl.a. en bevakning av sin fordran i respektive försäljningsärende, specificerad med kostnader, ränta och kapital.
Vid upprättandet av sakägarförteckningar i försäljningsärendena bedömde Kronofogdemyndigheten att Hillary Step inte hade gjort någon bevakning och tog i stället upp de ingivna pantbrevens belopp som ägarhypotek i sakägarförteckningarna. Efter försäljning av fastigheterna fattade myndigheten beslut om fördelning i enlighet med sakägarförteckningarna.
Hillary Step överklagade fördelningsbesluten och sakägarförteckningarna och gjorde gällande bl.a. att bolaget bevakat en fordran om 4 000 000 kr i ett följebrev som skickats tillsammans med handlingarna. Vidare menade bolaget att det åtminstone gjort bevakning genom de inskickade handlingarna och den kommunikation som förevarit mellan Kronofogdemyndigheten och bolaget. I vart fall, om någon bevakning inte ansågs ha skett, borde beloppen på de ingivna pantbreven och ett tillägg ha tagits upp som innehavarens fordran i sakägarförteckningarna i stället för som ägarhypotek (12 kap. 27 § andra stycket UB). Tingsrätten avslog överklagandet. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.
Frågan i målet
Frågan är om Hillary Step ska anses ha bevakat sin fordran i försäljningsärendena och, om så inte anses vara fallet, huruvida pantbrevsbeloppen ska tas upp i sakägarförteckningarna som innehavarens fordran enligt 12 kap. 27 § andra stycket UB.
Bevakning av fordran vid exekutiv försäljning av fast egendom
Vid exekutiv försäljning av fast egendom ska innehavare av fordran eller rättighet som bör iakttas vid auktionen anmäla sina anspråk (bevakning). Med ledning av de anmälda anspråken ska en sakägarförteckning ska upprättas, där fordringarna jämte tillägg enligt 6 kap. 3 JB och rättigheterna tas upp i den ordning som gäller enligt lag. Även eventuella ägarhypotek ska anges i sakägarförteckningen (se p. 12–13). Efter försäljningen ska medlen fördelas. Fördelningen ska göras enligt sakägarförteckningen om det inte framgår att fordran understiger vad som har upptagits i förteckningen. (Se 12 kap. 20, 21 och 23–30 §§ och 13 kap. 4–9 §§ UB.)
Ingen särskild form är föreskriven för bevakning och en fordran behöver inte styrkas för att iakttas vid auktionen. Även bl.a. tvistiga fordringar ska tas upp i sakägarförteckningen (12 kap. 26 § tredje stycket).
För att bevaka en fordran måste borgenären senast vid bevakningssammanträdet tydligt anmäla till Kronofogdemyndigheten vilken fordran denne anser sig ha och att fordran ska beaktas vid auktionen. För att en fordran ska anses bevakad bör krävas att borgenären om möjligt anger ett preciserat belopp ( jfr 9 kap. 6 § konkurslagen). Det räcker inte att en borgenär t.ex. ger in handlingar som kan tyda på att denne vid någon tidpunkt haft en fordran. Eftersom en skuld kan ha blivit helt eller delvis återbetalad, efterskänkt eller rentav preskriberad är det viktigt att borgenären om det är möjligt anger vilket belopp han anser att fordringen uppgår till.
Den som underlåter att bevaka sin fordran i tid förlorar sin rätt i förhållande till sakägare som tas upp i sakägarförteckningen. Borgenären har däremot kvar sin rätt mot gäldenären och kan få betalning ur ett eventuellt överskott. Om borgenären har panträtt i pantbrev kommer dessutom alltid att i sakägarförteckningen tas upp det belopp som följer av 12 kap. 27 § andra stycket (se p. 14).
Det åligger Kronofogdemyndigheten att söka införskaffa utredning om vilka som har fordran eller rättighet som bör beaktas vid auktionen, att underrätta dessa om den exekutiva försäljningen och uppmana dem att anmäla sina anspråk senast i samband med bevakningssammanträdet (se 12 kap. 4, 20 och 21 §§).
I skyldigheten att undersöka fordringsförhållandena och i kravet på kommunikation med borgenärer och rättighetshavare måste anses ligga en plikt att med hänsyn till ärendets beskaffenhet ge tillräckligt tydlig information om vad som krävs för att ett anspråk ska anses bevakat. Sådan tydlighet är särskilt viktig om sakägaren är en enskild person som saknar juridiskt ombud, men även i andra fall kan det behövas klargöranden, t.ex. om det genom ingivna handlingar eller vid kommunikation med en borgenär klart framgår att denne har önskemål om att bevaka en fordran.
Ägarhypotek
När en fastighet tvångsförsäljs ska utdelningen på de pantbrev som är helt eller delvis obelånade tillfalla fastighetsägaren (6 kap. 9 § JB). Ägarhypotek kan uppstå på olika sätt, t.ex. genom att fastighetsägaren själv har tagit ut pantbrev i fastigheten eller mottagit obelånade pantbrev vid fastighetsköpet, genom att ett pantbrev har lämnats som säkerhet för en fordran som understiger pantbrevets belopp eller genom att gäldenären har amorterat ner skulden. Ett belånat pantbrev däremot ska i första hand gälla till förmån för den borgenär som innehar pantbrevet.
Ägarhypotek ska tas upp i sakägarförteckningen utan tillägg enligt 6 kap. 3 § JB (12 kap. 27 § tredje stycket UB).
Innehavarens fordran
Ibland händer det att ingen bevakning görs på ett pantbrev och att detta inte heller innehas av fastighetsägaren. Pantbrevet kan då vara belånat och borgenären kan exempelvis ha varit okunnig om auktionen eller av någon anledning ha varit förhindrad att bevaka sin fordran. I sådana fall ska pantbrevsbeloppet jämte ett schablontillägg tas upp i sakägarförteckningen som innehavarens fordran (12 kap. 27 § andra stycket).
Bedömningen i detta fall
Hillary Step har gett in bl.a. pantbrev i original och låneavtal till Kronofogdemyndigheten. Handlingarna tyder på att det förelegat ett fordringsförhållande mellan Fastighets AB Bladet och Hillary Step. Därtill har bolagets ställföreträdare kommunicerat med Kronofogdemyndigheten på ett sätt som klart tyder på att bolaget haft önskemål om att bevaka en fordran vid försäljningarna. Däremot har Hillary Step, trots myndighetens uppmaning därom, inte angett vilket belopp fordringen uppgår till. Hillary Step kan under sådana förhållanden inte anses ha bevakat en fordran i försäljningsärendena.
De aktuella pantbreven innehas inte av fastighetsägaren och någon fordran för vilken pantbreven utgör säkerhet har inte blivit anmäld ( jfr p. 15). Pantbrevens belopp jämte föreskrivet tillägg ska därför upptas som innehavarens fordran i sakägarförteckningarna (12 kap. 27 § andra stycket).
Vid denna utgång ska de överklagade besluten undanröjas och ärendena återförvisas till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.
HD:S AVGÖRANDE
HD undanröjer de överklagade besluten och återförvisar målet till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.
Domskäl
HD ( justitieråden Johnny Herre, Svante O. Johansson, Dag Mattsson, referent, Malin Bonthron och Jonas Malmberg) meddelade den 6 december 2022 följande beslut.
SKÄL
Bakgrund
Vid exekutiv försäljning av några fastigheter i Motala uppmanades Hillary Step AB, som antecknats som innehavare av skriftliga pantbrev i fastigheterna, att anmäla sin fordran till Kronofogdemyndigheten.
Inför bevakningssammanträdena gav Hillary Step in de aktuella pantbreven i original tillsammans med en del andra dokument, bl.a. ett låneavtal på fyra miljoner kronor och olika avtal om pantsättning av fastigheterna. Hillary Step tog också kontakt med Kronofogdemyndigheten och frågade om bolaget behövde skicka in fler handlingar. Kronofogdemyndigheten uppmanade då Hillary Step att inkomma med bevakning av fordran i respektive försäljningsärende, specificerad med kostnader, ränta och kapital. De ingivna pantbreven togs i förvar.
Kronofogdemyndigheten gjorde bedömningen att Hillary Step inte hade gjort någon bevakning av fordran och tog upp pantbrevens belopp som ägarhypotek i sakägarförteckningarna. Efter försäljningen av fastigheterna beslutade Kronofogdemyndigheten om för-delning av de influtna medlen i enlighet med sakägarförteckningarna.
Hillary Step överklagade och hänvisade till att bolaget hade bevakat en fordran på fyra miljoner kronor i ett följebrev som getts in med handlingarna. Vidare menade bolaget att det åtminstone hade gjort bevakning genom de inskickade handlingarna och kommunikationen med Kronofogdemyndigheten. I varje fall, om någon bevakning bedömdes inte ha skett, borde enligt bolagets uppfattning beloppen på pantbreven jämte ett tillägg ha tagits upp inte som ägarhypotek utan som s.k. innehavarens fordran.
Tingsrätten, som utgick från Kronofogdemyndighetens uppgift att det omtalade följebrevet inte getts in, avslog överklagandet. Hovrätten har fastställt tingsrättens beslut.
Bevakning av fordran
Den första frågan är alltså om Hillary Step ska anses ha bevakat en fordran vid de exekutiva fastighetsförsäljningarna. Liksom i tingsrätten och hovrätten får denna bedömning utgå från att följebrevet inte har getts in till Kronofogdemyndigheten.
Något formkrav finns inte för bevakning vid exekutiv försäljning av fastighet, inte heller behöver en fordran styrkas för att den ska iakttas vid försäljningen. Förfarandet, och då särskilt sakägarförteckningens betydelse för skyddsbelopp och medelsfördelning, är dock sådant att lagstiftningen måste anses förutsätta att den som vill bevaka en fordran i princip ska precisera fordringens belopp. Borgenären har alltså att göra en ungefärlig beräkning av vad fordringen förväntas komma att uppgå till och specificera detta belopp vid bevak-ningen ( jfr i fråga om bevakning i konkurs, 9 kap. 6 § konkurslagen och prop. 1986/87:90 s. 301 f.).
Om en anmälan vid ett bevakningsförfarande är oklar, ankommer det på Kronofogdemyndigheten att utifrån ärendets beskaffenhet informera om vad som krävs för att en fordran ska anses bevakad och uppmana den som vill bevaka en fordran att efterkomma detta.
Det kan konstateras att Hillary Step gav in handlingar som tydde på att bolaget hade en fordran och ville bevaka denna. Trots Kronofogdemyndighetens uppmaning preciserade bolaget emellertid inte fordringens belopp på det sätt som krävs. Som tingsrätten och hovrätten funnit kan bolaget därmed inte anses ha bevakat någon fordran i försäljningsärendena.
Innehavarens fordran
Frågan är då om det var riktigt att ta upp pantbrevens belopp som ägarhypotek eller om ett belopp i stället borde ha tagits upp som innehavarens fordran. Saken har betydelse vid fördelning av influtna medel.
Bestämmelsen om innehavarens fordran finns i 12 kap. 27 § andra stycket UB. Enligt vad som föreskrivs där ska, om i fastigheten gäller pantbrev som inte innehas av ägaren och någon fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet inte har blivit anmäld, pantbrevets belopp upptas i sakägarförteckningen och ett till tio procent av detta belopp beräknat tillägg. Med ”anmäld” avses detsamma som ”bevakad”.
Regleringen tar sikte på okända borgenärer, alltså huvudsakligen fall där Kronofogdemyndigheten inte lyckas hitta innehavaren av ett visst pantbrev och någon borgenär inte heller har bevakat en fordran med säkerhet på grund av pantbrevet. Lagtexten är samtidigt allmänt och principiellt utformad och omfattar även andra situationer där det finns ett pantbrev som inte innehas av ägaren och där ingen fordran för vilken pantbrevet utgör säkerhet har bevakats. Bestämmelsen är alltså tillämplig också när det finns en anteckning om innehav av pantbrevet i fastighetsregistret och borgenären visserligen känner till att fordringen måste bevakas men av någon anledning missat att göra detta.
I detta fall innehades de aktuella pantbreven inte av ägaren; när Kronofogdemyndigheten tog dem i förvar skedde detta för Hillary Steps räkning. Som framgår av det föregående bevakades inte heller någon fordran för vilken pantbreven utgör säkerhet, eftersom bolaget försummade detta. I enlighet med 12 kap. 27 § andra stycket UB ska därför pantbrevens belopp jämte föreskrivet tillägg upptas som innehavarens fordran i sakägarförteckningarna.
Slutsats
Slutsatsen är att Kronofogdemyndighetens beslut om sakägarförteckning och fördelning av influtna medel ska upphävas. Målet bör lämnas åter till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.
HD:S AVGÖRANDE
HD undanröjer de överklagade besluten och lämnar målet åter till Kronofogdemyndigheten för fortsatt handläggning.