RÅ 1994:47
Två makar bedrev skogsbruk på en fastighet och i anslutning därtill - i aktiebolagsform - sågningsverksamhet. Hyvlerilokal som uppförts för verksamheten har ansetts som en ekonomibyggnad för skogsbruk, enär sågningen inte bedrivits i större omfattning och endast avsett virke från egen fastighet. Bygglov för uppförande av hyvlerilokalen har därför inte erfordrats.
(1987:10)
Byggnadsnämnden i Markaryds kommun beslöt den 6 november 1991 att bevilja I. och I.K. bygglov i efterhand för uppförande av en hyvlerilokal på fastigheten Göshult 1:19. Samtidigt beslöt nämnden med stöd av 10 kap. 4 § plan- och bygglagen (1987:10), PBL, att påföra I. och I.K. byggnadsavgift om 19 488 kr.
I. och I.K. överklagade beslutet och yrkade därvid att byggnadsavgift ej skulle utgå.
Länsstyrelsen i Kronobergs län (1992-04-27) biföll överklagandet i så måtto att byggnadsavgiften sattes ned till 9 744 kr samt yttrade: Representanter för länsstyrelsen har besökt platsen och konstaterat att aktuell fastighet är belägen på landsbygden i område som inte omfattas av detaljplan. - I ärendet är fråga om grunden för att de aktuella byggnadsåtgärderna skall vara bygglovspliktiga samt om särskilda skäl föreligger att sätta ner eller efterge byggnadsavgiften. - Det är ostridigt i ärendet att I. och I.K. uppfört nya byggnader på fastigheten för deras hyvleriverksamhet som ersatt gamla byggnader. Oavsett hur denna åtgärd betecknas är den bygglovspliktig enligt 8 kap. 1 § PBL. Eftersom detta skett innan I. och I.K:s ansökan om bygglov för åtgärden ingetts till byggnadsnämnden skall byggnadsavgift tas ut enligt bestämmelserna i 10 kap. 4 § PBL. Enligt andra stycket samma paragraf bestäms byggnadsavgiften till ett belopp som motsvarar fyra gånger den avgift som enligt fastställd taxa skulle ha erlagts om bygglov till en motsvarande åtgärd hade meddelats, dock minst till 500 kr. - Länsstyrelsen finner att det funnits laga grund för att påföra Ingmar och I.K. byggnadsavgift och att den beräknats på rätt sätt.
Enligt 10 kap. 11 § PBL får länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, nedsätta eller helt efterge byggnadsavgiften. Länsstyrelsen anser inte att I. och I.K. anfört någon omständighet som kan föranleda eftergift av den påförda avgiften. - I vad mån avgiften skall kunna nedsättas gör länsstyrelsen följande bedömning. Byggnadsavgift skall ges en sådan storlek att den motverkar olovligt byggande men inte vara högre än att den ter sig rimlig. Länsstyrelsen anser att den avgift som påförts I. och I.K. är högre än vad syftet med avgiften kan motivera. Med hänsyn härtill samt till omständigheterna i ärendet finner länsstyrelsen skäligt bifalla deras överklagande på så sätt att avgiften nedsätts till 9 744 kr, vilket utgör hälften av den tidigare påförda avgiften.
Kammarrätten i Jönköping
I besvär hos kammarrätten yrkade I. och I.K. att beslutet om att ta ut byggnadsavgift skulle undanröjas eller att byggnadsavgiften skulle helt efterges eller i vart fall kraftigt nedsättas.
Domskäl
Kammarrätten i Jönköping (1992-10-16, Stridbeck, Gårdmark, referent, Holmgren) yttrade: I. och I.K. har bl.a. anfört följande. De äger fastigheterna Göshult 1:19 och Vekaboda 1:12. Fastigheterna gränsar till varandra. Vekaboda 1:12 är en skogsfastighet. På fastigheten Göshult 1:19 ligger sågverksbyggnaderna. I. och I.K. bedriver skogsbruk och sågverksrörelse. Den skog som avverkas på Vekaboda 1:12 sågas på sågverket och virket säljs därefter. Sågen är självförsörjande med den egna skogen. De förvärvade Vekaboda 1:12 år 1968 och Göshult 1:19 år 1975. Vid förvärvet var Göshult 1:19 redan bebyggd med sågverksbyggnader. Dessa byggnader var dels en byggnad med sågen och dels några byggnader som var i mycket dåligt skick. Sedan förvärvet av Göshult 1:19 har de tidigare dels efter beviljat bygglov uppfört en ny magasinsbyggnad, dels rivit tre byggnader och utan bygglov uppfört tre nya i deras ställe nämligen ett spånhus i betongsten med plåttak och asfalterat golv (8 x 6 m), ett större timmerskjul (20 x 10 m) med tre väggar, stomme i stål och plåtväggar samt ett skjul för justerverk med asfalterat golv (8 x 6 m). Att bygglov inte erfordrades för uppförande av dessa tre byggnader uppgavs av en byggnadsingenjör vid Markaryds kommun. Således har inte bygglov tidigare erfordrats när äldre byggnader rivits och nya byggnader uppförts på samma plats. Tidigare byggnad på aktuell plats var en byggnad med hyvleri med måtten 7,5 m x 34 m. - Sågverksrörelsen bedrivs som aktiebolag. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Av 8 kap. l § första och tredje stycket PBL framgår att bygglov krävs för att uppföra byggnader, dock icke om det är fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan. - Av vad som framkommit i målet framgår att den ifrågavarande sågverksrörelsen inte direkt erfordras för driften av skogsbruket utan är att bedöma som en självständig rörelse. Uppförande av byggnader till denna sågverksrörelse är inte att bedöma som uppförande av sådana ekonomibyggnader som avses med ovannämnda bestämmelse. Bygglov har därför krävts för uppförande av de ifrågavarande byggnaderna oavsett att dessa ersatt tidigare byggnader som rivits. - Såsom länsstyrelsen funnit föreligger således förutsättningar att påföra Ingmar och Inez K. byggnadsavgift.
Fråga uppkommer då om det finns förutsättning för nedsättning eller eftergift av byggnadsavgiften. - Av 10 kap. 4 § tredje stycket PBL framgår att byggnadsnämnden får sätta ned eller helt efterge byggnadsavgift om överträdelsen är ringa. Enligt förarbetena till nämnda lag avses därmed sådana överträdelser som är bagatellartade eller kan jämställas med ordningsförseelser. Enligt 10 kap. 11 § nämnda lag kan vidare nedsättning eller hel eftergift av byggnadsavgift ske om det föreligger särskilda skäl. Av förarbetena till motsvarande bestämmelse i tidigare lagstiftning framgår att föreskriften är avsedd att användas endast i undantagsfall och ge möjlighet att nedsätta eller efterge avgift i situationer där ett uttag skulle vara stötande. Nedsättning eller befrielse borde kunna komma i fråga i bl.a. bagatellfall. Vid bedömningen av om en åtgärd är bagatellartad kan det enligt förarbetena finnas anledning att fästa särskilt avseende vid karaktären av det område där åtgärden vidtagits. Man måste sålunda ofta se allvarligare på den åtgärd som vidtagits inom tätbebyggelse än den som företagits i ett glesbebyggt område utan särskilda naturvårdsintressen. Även sådana överträdelser som kan anses vara ursäktliga bör enligt förarbetena kunna föranleda nedsättning eller eftergift av avgift. - Av vad som framkommit i målet framgår att omständigheterna inte är sådana att skäl för ytterligare nedsättning av byggnadsavgiften föreligger.
Kammarrätten lämnar I. och I.K:s talan utan bifall.
I besvär hos Regeringsrätten fullföljde I. och I.K. sin talan.
Prövningstillstånd meddelades.
Regeringsrätten (1994-06-09, Björne, Tottie, Wadell, Bouvin, Ragnemalm) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. I. och I.K. har såvitt handlingarna utvisar uppfört en hyvlerilokal på fastigheten Göshult 1:19. Fastigheten är belägen inom område som inte omfattas av detaljplan.
Enligt 10 kap. 4 § PBL skall byggnadsavgift tas ut om någon utan lov utför en åtgärd som kräver bygglov, rivningslov eller marklov. Frågan i målet är i första hand huruvida uppförandet av hyvlerilokalen krävt bygglov.
Av 8 kap. 1 § tredje stycket PBL framgår att i fråga om ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden, som inte omfattas av detaljplan, bygglov krävs endast för att ta i anspråk eller inreda byggnaderna för ett väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts. I motiven till PBL berörs inte närmare vad som avses med uttrycket "ekonomibyggnader för jordbruk" etc. men uppenbarligen har inte åsyftats någon avvikelse från tidigare gällande rätt. Även enligt 1947 års byggnadslagstiftning var jordbrukets och andra liknande näringars ekonomibyggnader undantagna från byggnadslovsplikt. Av förarbetena till denna lagstiftning framgår att till byggnadsföretag för jordbrukets och därmed jämförliga näringars behov endast bör hänföras byggnader, som är omedelbart avsedda för ifrågavarande näringar, och sålunda inte sådana anläggningar som mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk eller växthus, vilka ej direkt erfordras för jordbruket, fisket eller skogsskötseln utan med hänsyn till sin storlek och övriga omständigheter mera är att anse såsom självständiga företag (prop. 1947:131 s. 166).
Av utredningen framgår att I. och I.K. bedriver verksamhet bestående i skogsavverkning och uppsågning av avverkat virke och att i sågverket endast har sågats virke från egen fastighet. Såvitt handlingarna utvisar har avverknings- eller sågningsverksamheten inte haft någon större omfattning. Med hänsyn härtill finner Regeringsrätten att sågningsverksamheten - oavsett att denna bedrivits i aktiebolagsform - inte utgör ett sådant företag som är självständigt i förhållande till skogsbruket. Den i sågverket ingående hyvlerilokalen utgör sålunda en ekonomibyggnad för skogsbruk för vilken bygglov ej erfordras. Någon byggnadsavgift skall därför inte påföras I. och I.K.
Domslut
Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten ändrar kammarrättens dom och upphäver besluten att påföra I. och I.K. byggnadsavgift.