RÅ 2005:53

Byggnadsnämnden i Göteborg beslutade den 22 november 2001 att uppmana B.W. att inkomma med ansökan om bygglov för ridhus på fastigheten Trollered 1:1 senast den 31 december 2001. Till stöd för beslutet angavs följande. En nybyggnad av ridhall har påbörjats på fastigheten. Stadsbyggnadskontoret har konstaterat att denna inte kan hänföras till begreppet "ekonomibyggnad för jordbrukets behov". Som grund för denna bedömning ligger de prejudikat som redovisats för B.W. (RÅ 1994 ref. 47 och RÅ 1999 ref. 57). Ridhuset kommer inte ha anknytning till traditionellt jordbruk på det sätt som anges i nämnda prejudikat. Byggnaden kommer att användas som ridhus. Bygglov erfordras således. - B.W. överklagade nämndens beslut och yrkade att byggnaden skulle anses vara en ekonomibyggnad för jordbrukets behov och att det därför inte skulle erfordras något bygglov. - Länsstyrelsen i Västra Götalands län (2002-06-24) ändrade inte nämndens beslut att inom viss tid uppmana B.W. att ansöka om bygglov och angav som motivering följande: Enligt uppgift från B.W. omfattar jordbruksmarken på Trollered 1:1 f.n. 9 hektar vallodling och 8 hektar beten för hästverksamhet. Den aktuella byggnaden kommer att uppföras i huvudsak för att på gården uppfödda hopp- och dressyrhästar skall beredas träningsmöjligheter och som ridhall för dem som har sina hästar uppstallade på gården. Den hästverksamhet (uppfödning av hästar och uthyrning av stallplatser) som bedrivs - och avses bedrivas - på Trollered 1:1 kan enligt länsstyrelsens mening inte bedömas vara av mindre omfattning, varken sedd för sig eller jämförd med det jordbruk som bedrivs på fastigheten. Med hänsyn härtill finner länsstyrelsen att hästverksamheten inte har sådan anknytning till jordbrukets behov att byggnaden skall anses utgöra ekonomibyggnad för jordbruk. Den kräver således bygglov.

Länsrätten i Göteborg

B.W. överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att länsrätten skulle besluta att fråga var om en ekonomibyggnad för jordbrukets behov som inte krävde bygglov. Till stöd för sin talan anförde han utöver vad han redan uppgivit hos länsstyrelsen följande. Hästuppfödning måste hänföras till traditionell jordbruksverksamhet och träning av unghästar är en integrerad del av uppfödningen. Det blir för dålig lönsamhet om man säljer fölen och inte behåller dem och tränar unghästarna innan de säljs.

Domskäl

Länsrätten i Göteborg (2003-02-18, ordförande Aulin) yttrade: Frågan som länsrätten har att bedöma är om den aktuella ridhallen är att anse som ekonomibyggnad för jordbruket eller därmed jämförlig näring och därmed inte bygglovspliktig. Avgörandet får, såsom länsstyrelsen anfört, ske efter en helhetsbedömning där särskild hänsyn tas till byggnadens karaktär, arten av den verksamhet i vilken byggnaden skall användas samt omfattningen av denna verksamhet och dess anknytning till övrig verksamhet på fastigheten. - Den aktuella byggnaden är avsedd att ha en bredd av 30 meter och en längd av 94 meter. Den skall i huvudsak användas som ridhall för på gården uppstallade hästar. För uthyrning finns 24 stycken hästplatser. Vidare skall de på gården uppfödda hopp- och dressyrhästarna beredas träningsmöjlighet. Den omfattning som verksamheten har idag med uppstallade hästar måste antas dra till sig biltrafik och människor som medför omgivningspåverkan av ett helt annat slag än jordbruket. Redan detta förhållande talar för att ridhallen bör bli föremål för sådan prövning som sker i samband med bygglovsansökan. Av utredningen i målet framgår vidare att hela den ekonomiska verksamheten på gården utgörs av hästverksamheten. Någon övrig verksamhet att hänföra den till finns således inte. Denna omständighet utgör enligt länsrättens mening en avgörande skillnad i förhållande till rättsfallet RÅ 1995 ref. 93 där bygglov inte ansågs behövas för en ridhusbyggnad. I det fallet bedrevs av ägaren och hans hustru ett familjejordbruk vid sidan av hästverksamheten. Vid en samlad bedömning av omständigheterna i målet delar länsrätten länsstyrelsens uppfattning att ifrågavarande ridhall kräver bygglov. - Länsrätten avslår överklagandet.

B.W. fullföljde sin talan hos kammarrätten och anförde bl.a. följande. Av de 28 boxplatserna på gården används nu tio boxar för egen hästuppfödning. Ytterligare sex boxar kommer under våren och sommaren att användas för eget bruk. Av de övriga boxarna är sju för tillfället uthyrda för andra ridhästar. Det finns numera tre traktorer på gården, för vilka ekonomibyggnaden kommer att användas. Dessutom kommer halm och ensilage att förvaras där. En så stor hall som 94 x 30 meter kommer inte längre att behövas utan avsikten är nu att bygga en med måtten 60 x 20 meter. Placeringen kommer också att ändras. Uppförande av byggnad har inte påbörjats, men vissa förberedande markarbeten har gjorts. - Det är häpnadsväckande att byggnadsnämnden, länsstyrelsen och länsrätten anser att hästuppfödning inte är att klassa som jordbruksverksamhet. Sådan uppfödning måste hänföras till traditionell jordbruksverksamhet och träningen av unghästar är en integrerad del av uppfödningen. Uppfödningen är att jämföra med uppfödning av nötkreatur, svin, får och liknande verksamhet. Det finns för övrigt planer på att införskaffa ett antal nötkreatur som köttdjur.

Byggnadsnämnden ansåg att överklagandet skulle avslås

Kammarrätten i Göteborg (2003-09-15, Nyström, Edström, Vennersten, referent) yttrade: Frågan i målet är om bygglov krävs för den ridhusbyggnad B.W. avser att uppföra på fastigheten Tollered 1:1 i Göteborgs kommun. Fastigheten är belägen inom ett område som inte omfattas av detaljplan. - Enligt 8 kap. 1 § första stycket plan- och bygglagen (1987:10), PBL, krävs bygglov för uppförande av byggnader. I paragrafens andra stycke stadgas emellertid att i fråga om ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan, bygglov endast krävs för att ta i anspråk eller inreda byggnaderna för väsentligen annat ändamål än det för vilket byggnaden senast har använts eller för vilket bygglov har lämnats. Att uppföra sådana byggnader kräver alltså inte bygglov. Avgörande för frågan i målet är således om den planerade ridhusbyggnaden kan anses vara en sådan ekonomibyggnad som avses i lagrummets andra stycke. - Begreppet "ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring" har inte berörts närmare i motiven till PBL. Av förarbetena till äldre byggnadslagstiftning framgår emellertid att till byggnadsföretag för jordbrukets och därmed jämförliga näringars behov endast borde hänföras byggnader, som är omedelbart avsedda för ifrågavarande näringar och sålunda inte är sådana anläggningar som mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk eller växthus, vilka inte direkt erfordras för jordbruket utan med hänsyn till sin storlek och övriga omständigheter mera är att anse såsom självständiga företag (prop. 1947:131 s. 166). - I RÅ 1999 ref. 57 uttalar Regeringsrätten att frågan huruvida en nyuppförd byggnad på en jordbruksfastighet skall betraktas som en ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring får avgöras efter en helhetsbedömning där särskild hänsyn tas till byggnadens karaktär, arten av den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt omfattningen av denna verksamhet och dess anknytning till övrig verksamhet på fastigheten. - Vad gäller i målet aktuell verksamhet har bl.a. följande framkommit. Fastigheten har totalt 17 ha åker och bete. Härav används cirka 8 hektar som bete och övrig åkermark till vallodling för foder till hästarna på gården. Den dominerande delen av verksamheten på fastigheten utgörs av hästuppfödning. Dessutom sker uthyrning av boxplatser för andra ridhästar. - Kammarrätten gör följande bedömning. - Såsom länsrätten konstaterat förekommer ingen annan verksamhet på fastigheten än uppfödning av hopp- och dressyrhästar, i första hand för försäljning, samt uthyrning av hästboxar. Hästarna betingar ett högre pris om de är ordentligt tränade. För att träningen skall kunna bedrivas effektivt behövs en träningshall. Hästverksamheten måste enligt kammarrättens mening anses som en med jordbruk eller skogsbruk jämförlig näring. På grund härav och med hänsyn till vad som upplysts om antalet hästar och boxplatser på gården vid tiden för byggnadsnämndens beslut, får en ridhusbyggnad av formatet 94 meter x 30 meter anses utgöra en för verksamheten på fastigheten omedelbart nödvändig ekonomibyggnad. För uppförandet av ett sådant ridhus behövs alltså inget bygglov. Med hänsyn till vad som numera upplysts om storleken på djurbesättningen på gården, krävs inte heller bygglov för uppförandet av ett ridhus med måtten 20 meter x 60 meter. - Kammarrätten upphäver länsrättens dom samt länsstyrelsens och byggnadsnämndens beslut.

Byggnadsnämnden överklagade kammarrättens dom och yrkade att Regeringsrätten skulle undanröja domen och fastställa nämndens beslut. Nämnden anförde bl.a. följande. Jordbruksmarken på fastigheten Trollered 1:1 omfattar nio hektar vallodling och åtta hektar beten för hästverksamhet. Övrig del av fastighetens totala areal om 84 hektar utgörs av skog och skogsimpediment. På fastigheten finns redan en stallbyggnad om ca 60 x 10,5 m med totalt 28 hästboxar, en ej inredd stallbyggnad om ca 100 m² samt en verkstadslokal om 70 m², dvs. byggnader om tillsammans ca 800 m². Allt foder till hästarna produceras inte på gården och ett antal boxar används av andra än brukarna av jordbruksfastigheten. Det ursprungligen planerade ridhuset om 30 x 94 m skulle få en yta av ca 2 800 m². Även om den byggnad som avses skulle få måtten 60 x 20 m, vilket numera uppges av sökanden, blir dess yta 1 200 m². I de befintliga ekonomibyggnaderna hanteras mer jordbruksprodukter än vad som produceras på fastigheten och dessa byggnader är alltså mer än tillräckliga för att tillgodose jordbrukets behov på fastigheten. Det förhållandet att ett ridhus, vilket är en byggnad för träning av hästar, placeras på en fastighet klassad som jordbruk innebär inte i sig att ridhuset blir en ekonomibyggnad för jordbrukets behov. För att en byggnad skall kunna anses som bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbruk skall den vara beroende av och anpassad till avkastningen av jordbruksprodukter på den fastighet där byggnaden är belägen. Ett bygglovsbefriat ridhus får inte vara dimensionerat för att tillgodose ett större antal hästar än dem som kan försörjas genom fastighetens jordbruk.

B.W. bestred bifall till överklagandet. Han anförde bl.a. följande. På gården finns 28 boxplatser, varav 17 används för hästuppfödning och sex är uthyrda. Antalet sådana platser har minskat på grund av att det inte finns tillgång till ridhall. Den viktigaste och dominerande delen av verksamheten på gården kommer att vara uppfödningen av högkvalitativa hopp- och dressyrhästar, eftersom denna kommer att öka ytterligare i omfattning. Anledningen till att allt foder till hästarna inte odlas på gården är enbart att marken inte räcker till. Det blir inte mindre jordbruksverksamhet på grund av att viss del av fodret odlas på grannars åkrar som ligger i nära anslutning till gårdens åkrar och som brukas i samarbete med en arrendator. Verksamheten på gården bedrivs av hans syster på heltid. "Hon har hjälp av en heltidstjänst, och tränare som hjälper till att träna hästarna och fölen/unghästarna." I byggnadsnämndens respektive länsstyrelsens beslut anses att hästuppfödning inte hör till ett jordbruk. Å andra sidan var det Jordbruksverket och inte byggnadsnämnden som godkände hans ombyggnad av kostallet till häststall på grund av att det handlade om djuruppfödning. Jordbruksverket har även godkänt ombyggnaden av en byggnad för lösdrift och uppförandet av en ny byggnad för lösdrift av unghästar och avelsston. Ekonomibyggnaden/träningshallen är en integrerad del av hästuppfödningen. Han kan därför inte se varför byggnadsnämnden skall besluta i detta fall när den inte gjort det i de andra fallen. Om han t.ex. bygger en liknande hall som den tilltänkta ekonomibyggnaden men som kombinerad maskinhall, foderupplag och lösdriftsstall för uppfödning av hästar så är byggnadsnämnden inte inblandad (utan Jordbruksverket), men i båda fallen kommer det att vara hästar i byggnaden som hör till hästuppfödningen. Hästuppfödning måste hänföras till traditionell jordbruksverksamhet och träningen av unghästar är en integrerad del av uppfödningen. Det blir för dålig lönsamhet i uppfödningen om de säljer fölen och inte behåller dem och tränar unghästarna. På grund av detta anser han att den planerade byggnaden är en ekonomibyggnad för jordbrukets behov. Han kan inte förstå hur man kan inordna hästuppfödning i kategorin mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk och växthus i stället för att jämföra med t.ex. uppfödning av nötkreatur, svin, får eller liknande verksamhet som också bedrivs på ett jordbruk.

Regeringsrätten (2005-10-04, Lavin, Nord, Stävberg) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 8 kap. 1 § andra stycket PBL krävs det inte bygglov för att uppföra ekonomibyggnader för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring inom områden som inte omfattas av detaljplan. Fastigheten Trollered 1:1 ligger inom ett sådant område.

Frågan i målet är om den aktuella byggnaden skall anses utgöra ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring.

I förarbetena till PBL finns inte något uttalande om den närmare innebörden av begreppet ekonomibyggnad för jordbruk, skogsbruk eller därmed jämförlig näring. Sådan byggnad var emellertid undantagen från bygglovsplikt också enligt 1947 års byggnadslag. Vid bestämmandet av undantagsbestämmelsens tillämpningsområde har praxis därför hämtat ledning från förarbetena till den tidigare lagen. I dessa sades bl.a. att undantagsregeln borde begränsas till byggnader som var omedelbart avsedda för ifrågavarande näringar och således inte omfatta sådana anläggningar som mejerier, slakterier, konserveringsfabriker, sågverk eller växthus, vilka inte direkt erfordrades för jordbruket m.m. utan som med hänsyn till sin storlek och övriga omständigheter mera var att anse såsom självständiga företag (prop. 1947:131 s. 166).

Den praxis som utbildats på området innebär att undantagsbestämmelsens räckvidd får avgöras efter en helhetsbedömning där särskild hänsyn tas till byggnadens karaktär, arten av den verksamhet som skall bedrivas i byggnaden samt omfattningen av denna verksamhet och dess anknytning till övrig verksamhet på fastigheten.

Av handlingarna i målet framgår bl.a. följande. På fastigheten, som omfattar sammanlagt 84 hektar, finns 17 hektar jordbruksmark. Denna mark används uteslutande för vallodling och bete till hästarna på gården, men ytterligare foder måste köpas in från grannar. I en befintlig stallbyggnad finns boxplatser för totalt 28 hästar. För närvarande används 17 platser för uppfödning och sex platser för uthyrning för ridhästar. Driften på fastigheten i dess helhet sysselsätter två personer på heltid. Den dominerande verksamheten uppges avse uppfödning av högkvalitativa hopp- och dressyrhästar. Den nu aktuella byggnaden avses få en yta om 1 200 m² och utgöra en hall huvudsakligen för träning av hästarna på gården.

Av det anförda följer att träningsverksamheten är av sådan omfattning och karaktär, både sedd för sig och jämförd med övrig verksamhet på fastigheten, att den utgör ett självständigt företag i förhållande till jordbruket på fastigheten. Den i målet aktuella byggnaden kan därför inte anses utgöra en ekonomibyggnad för jordbruket. Den är följaktligen inte undantagen från kravet på bygglov.

Överklagandet skall med hänsyn till det anförda bifallas.