RÅ 1995:100

Skatterättsnämnden

I ansökan hos Skatterättsnämnden om förhandsbesked anförde X. följande. X. avsåg att deltaga i Stora Famnen-lotteriet vilket anordnades av Röda Korset. Lotteriet bestod av olika delmoment. Dragningen i ett sådant moment skedde i direktsändning i TV 4:s program Stora Famnen. Slutlig vinnare i lotteriet var den som efter ett antal lottningsförfaranden återstod som ende kvarvarande deltagare. För X. som deltagare i lotteriet var det av vikt att veta huruvida X. kunde drabbas av inkomstskatt vid en eventuell högsta vinst i lotteriet. Med hänsyn till lotteriets publika karaktär och det stora antalet deltagare torde det också vara av vikt för många andra människor att få kännedom om de skatterättsliga följderna av vinst i lotteriet. Det var också intressant att få svar på frågan om tillstånd från Lotterinämnden - vilket lotteriet hade - automatiskt medförde skattefrihet för vinnaren i enlighet med 19 § kommunalskattelagen eller om en självständig skattemässig bedömning skulle göras. - Fråga: Utgjorde den vinst i form av premieobligationer eller varor till ett värde om 3 000 - 250 000 kr som X. kunde komma att vinna i lotteriet skattepliktig inkomst av tjänst?

Skatterättsnämnden (1994-06-30, Sandström, ordförande, Wingren, Colver, Johansson, Rosen, Tollerz) yttrade: Förhandsbesked. - X. skall beskattas i inkomstslaget tjänst för värdet av det X. vinner i Bonuschansen. - Motivering. - X. avser att delta i det s.k. Stora Famnen-lotteriet. Arrangemanget, som omfattas av tillstånd från Lotterinämnden, anordnas till förmån för Svenska Röda Korset och består av fyra olika spel - tre skrapspel samt Bonuschansen. Vinnarna i ett av skrapspelen får anmäla sitt intresse att vara med i utlottningen av tio weekendresor till Stockholm. Förutom att de tio deltagarna bjuds på hotellvistelse, sightseeing m.m. får de vara med vid direktsändningen i TV 4 av programmet Stora Famnen. Två av de tio utses slumpvis under programmets gång att delta i spelet Bonuschansen. - Bonuschansen består av två delspel. Det första är ett minnesspel med 14 numrerade luckor. På baksidan av luckorna finns 7 produkter avbildade som bildar par. Spelarna vänder upp två luckor vardera varannan gång. De luckor som vänts upp utan att bilda par vänds ner igen. Spelet går ut på att bli först till två par. Spelarna får behålla de produkter som deras par representerar. Vinnaren i detta delspel går vidare till det andra delspelet som är helt lotteribetonat. - Nämnden gör följande bedömning. Spelet Bonuschansen genomförs i ett underhållningsprogram i TV. I praxis har priser i sådana program behandlats som ersättning för deltagande i TV-programmet. Skäl att göra en annan bedömning i det här aktuella fallet föreligger inte. Värdet av vad X. erhåller vid ett eventuellt deltagande i Bonuschansen utgör därför intäkt av tjänst för honom.

Ledamöterna Nordling och Virin var skiljaktiga vad gällde motiveringen och anförde följande. I rättspraxis har tävlingsvinster i TV-program visserligen ansetts som ersättning för deltagandet i programmet (se RÅ 1961 not. Fi 1279 och RÅ 1989 not. 198). I det aktuella underhållningsprogrammet utses emellertid de två deltagarna i Bonuschansen genom ett slumpmässigt val bland tio personer under direktsändningen och tävlingen utgör dessutom ett förhållandevis kortvarigt inslag i programmet som helhet. Mot bakgrund härav anser vi att en vinst i Bonuschansen inte skall beskattas som intäkt av tjänst på den grunden att den utgör ersättning för medverkan i programmet. Frågan blir då om en vinst i Bonuschansen på annan grund skall beskattas som intäkt av tjänst. Även om arten och storleken av en vinst i Bonuschansen till viss del är beroende av slumpen, är det inte ett slumpmoment som är avgörande för om en tävlande vinner. Avgörande härför är i stället en minnesprestation i det första delspelet. En vinst i Bonuschansen utgör därför enligt vår mening ersättning på grund av den tävlandes egen prestation och på den grunden är en vinst hänförlig till inkomstslaget tjänst.

X. överklagade och yrkade att Skatterättsnämndens beslut skulle ändras på så sätt att Regeringsrätten förklarade att X. inte skulle beskattas i inkomstslaget tjänst för värdet av vad X. vann i Bonuschansen.

Riksskatteverket bestred bifall till ändringsyrkandet.

Regeringsrätten (1995-11-30, Palm, Wadell, Berglöf) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 19 § kommunalskattelagen är vinst i svenskt lotteri inte skattepliktig inkomst. Frågan i målet avser gränsdragningen mellan vad som skall hänföras till lotterivinst och till skattepliktig inkomst av tjänst. Till tjänst räknas enligt 31 § samma lag anställning, uppdrag och annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur om den inte är att hänföra till näringsverksamhet eller till inkomst av kapital.

Med lotteri avses enligt lotterilagen (1982:1011) en verksamhet i vilken en eller flera deltagare kan erhålla en vinst till högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få och i vilken vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen till följd av lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfarande. Frågan huruvida ett företag skall bedömas som lotteri bör i största möjliga utsträckning avgöras med hänsyn till den allmänna karaktären hos den anordning på vilken företaget bygger och inte med hänsyn till den större eller mindre graden av slump i det speciella fallet. Det finns inte något krav på att ett slumpmoment skall överväga ett skicklighetsmoment för att det skall vara fråga om ett lotteri (jfr prop. 1981/82:170).

Av handlingarna framgår att det s.k. Stora Famnen Lotteriet anordnades av Röda Korset under perioden 30 januari - 1 maj 1994. Lotteriet var ett kombinerat skrap- och nummerlotteri som bestod av 500 000 lotter per omgång/vecka under 12 veckor. Lotteriet hade alla tillstånd som behövdes från Lotterinämnden och länsstyrelsen och var befriat från lotterivinstskatt, både för arrangören och på vinster som lottats ut som en följd av Röda Korsets ideella inriktning. Vinsterna var varuvinster till ett antal av ca 85 000/vecka (omgång) till ett värde av ca 4 800 000 kr. En lott innefattade fyra spel, en vanlig nummerdragning och tre skrapspel. Nummerdragningen var av klassisk efterhandsdragen natur med vinster från en ny lott till högvinsten, en SAAB värd 250 000 kr. Vinsterna i skrapspelen utgjordes av olika slag av varor. I ett av skrapspelen hade man vid vinst också rätt att ringa in till lotteriet och anmäla intresse av att vara med i utlottningen av tio weekend- vinster. Dessa bestod av att vinnaren fick ta med sig en vän till Stockholm och att lotteriet bjöd på resan t.o.r., taxi och limousintransporter i Stockholm, övernattning på Grand Hotel, revy på Cirkus, supe på värdshuset Ulla Winblad och att övervara en direktsändning av programmet Stora Famnen från en TV-studio. Av de tio weekendvinnarna, som ingick i publiken, lottades två fram. Dessa fick spela Bonuschansen, vilket spel således ingick som en del av lotteriet. Detta spel var uppdelat i två led. De två deltagarna spelade först det s.k. Pyramidspelet. I detta skulle deltagarna, efter att ha dragit sticka om vem som skulle börja, vända upp två av totalt 14 numrerade luckor för att försöka få par. På baksidan av de 14 luckorna fanns bilder på sju produkter som kunde bilda par. Spelet gick ut på att bli först till två par. De två deltagarna vände upp två luckor varannan gång. De luckor som vänts upp utan att bilda par vändes ned igen. Då någon av deltagarna fått två par var spelet över och de fick behålla de produkter som deras par representerade. Vinnaren gick vidare till slutledet i Bonuschansen. Detta led omfattade nio luckor med bokstäver på. Luckorna skulle vändas upp - en i taget - till dess den deltagande antingen fått ett par eller vänt upp bonusluckan. För ett par vann deltagaren summan som paret representerade (25-, 50-, 75- och 100 000 kr). Vände han upp bonusluckan var denna värd 250 000 kr i premieobligationer.

Regeringsrätten gör följande bedömning.

Gränsdragningen mellan lotterivinst och inkomst av tjänst har behandlats i ett antal avgöranden av Regeringsrätten. I fall då spelet anordnats av ett företag och endast varit tillgängligt för de anställda har vinsterna ansetts utgöra tjänsteinkomst, oavsett slumpmomentet i spelet (jfr RÅ 1967 ref. 45 och 1986 ref. 44). När ett TV-bolag har arrangerat och sänt ett spelprogram har vinster eller gager som betalats av TV-bolaget till deltagare i programmet ansetts utgöra ersättning för medverkan i ett underhållsprogram och följaktligen bedömts vara inkomst av tjänst (Jfr RÅ 1961 not. Fi 1279, RÅ 1989 not. 198 och 1991 not. 163). Däremot har vinsten i en tävling, som var anordnad av en tidning och bestod i att lösa en i tidningen införd ordgåta, ansetts som lotterivinst och inte som skattepliktig tjänsteinkomst. I det fallet tilldelades vinsttagaren vinsten efter lotteridragning bland en mängd rätta lösningar (RÅ 1961 not. Fi 1280).

I förevarande fall är det fråga om ett av Röda Korset anordnat lotteri där ett av fyra spel på lottsedeln slumpvis kunde leda till medverkan i spelet Bonuschansen som sändes i TV. Det var Röda Korset som erbjöd TV 4 sändningen av Bonuschansen. Deltagarna engagerades således inte av TV 4 och erhöll inte heller någon ersättning från det företaget. Vinst i Bonuschansen utgjorde vid sådant förhållande inte ersättning för deltagande i det av TV 4 direktsända underhållningsprogrammet. Med hänsyn till den allmänna karaktären hos det av Röda Korset anordnade lotteriet och den helt övervägande graden av slump som utmärkte detta kan vidare vinst i lotteriet inte ses som en ersättning för den förhållandevis ringa minnesprestationen som kunde ha betydelse i det första delspelet i Bonuschansen. Värdet av vad X. vinner i Bonuschansen får vid sådant förhållande anses vara sådan vinst i svenskt lotteri som avses i 19 § kommunalskattelagen och som således är undantagen från skatteplikt vid inkomsttaxeringen.