RÅ 1998 not 189

Not 189. Ansökan av Vivi G. om resning i mål ang. inkomsttaxering 1989, m.m. - Vivi G. köpte den 15 juni 1988 (med likviddag den 31 augusti 1988) 2 000 aktier i Förvaltnings AB Bolact (Bolact) för sammanlagt 105 630 kr. Den 1 september 1988 erhöll hon utdelning på aktierna med 95 600 kr. Den 5 september 1988 sålde hon aktierna för 4 455 kr. Vidare förvärvade hon den 14 september 1988 andelar i SE-bankens avkastningsfond. I sin självdeklaration till ledning för 1989 års taxering tog Vivi G. upp inkomst av tjänst med 49 536 kr och inkomst av kapital med 38 638 kr samt gjorde avdrag med 32 948 kr för underskott av en- eller tvåfamiljsfastighet och med 25 800 kr för pensionsförsäkringspremie. Den taxerade inkomsten uppgick då till 29 426 kr. I inkomsten av kapital ingick bland intäkterna utdelningen från Bolact och bland avdragen en räntekostnad om 99 940 kr som angavs avse avkastningsfonden. Vidare redovisade hon i deklarationen realisationsförluster, bl.a. förlusten vid försäljningen av aktierna i Bolact om 101 175 kr (105 630 kr - 4 455 kr). Förlusterna kunde till viss del kvittas mot realisationsvinst. Hon redovisade en förmögenhet om 1 205 016 kr. - Länsskattemyndigheten i Stockholms län genomförde revision avseende försäljningen av aktierna i Bolact och en promemoria översändes till Vivi G. Hon inkom den 27 oktober 1989 till Lokala skattemyndigheten i Jönköping med en skrivelse av följande lydelse: Med anledning av Er förfrågan beträffande köp och försäljning av 2 000 st aktier i Förvaltningsbolaget Bolact, anhåller jag härmed att denna transaktion återgår och anses ogjord för inkomståret 1988. Dessutom anhåller jag om att de följdtransaktioner avseende köp och försäljning av andelar i avkastningsfond, vilka medförde utgiftsränta inkomståret 1988 samt inkomstränta inkomståret 1989, återgår och anses ogjorda då dessa är en direkt följd av aktieaffären. - Taxeringsnämnden följde Vivi G:s begäran på det sättet att utdelningen inte togs upp till beskattning under inkomst av kapital. Vidare borträknades realisationsförlusten vid försäljningen av aktierna i Bolact, något som dock inte påverkade taxeringen. Däremot medgavs Vivi G. avdrag för den utgiftsränta som angavs hänföra sig till SE-bankens avkastningsfond. Enligt taxeringsnämndens anteckningar på deklarationen beskattades Vivi G. för inkomsten av tjänst med 49 536 kr samt medgavs avdrag för underskottet av en- eller tvåfamiljsfastighet med 32 948 kr och för övriga underskott i förvärvskälla med 16 588 kr. Att taxera till statlig och kommunal inkomstskatt återstod då 0 kr. Resterande del av det av taxeringsnämnden beräknade underskottet i inkomstslaget kapital om 55 362 kr liksom premien för pensionsförsäkring kunde således inte utnyttjas. Taxeringsnämnden meddelade Vivi G. i underrättelse den 1 november 1989 att hon hade taxerats i enlighet med insänt yrkande avseende köp och försäljning av 2 000 st aktier i förvaltningsbolaget Bolact och att taxerad inkomst till statlig och kommunal inkomstskatt fastställts till 0 kr. Förmögenheten bestämdes i enlighet med deklarationen. - Enligt anteckning på en arbetsblankett för rättelse enligt 72 a § taxeringslagen (1956:623), GTL, hade en tjänsteman vid Lokala skattemyndigheten i Jönköping den 15 januari 1990 samtal med en person från SE-banken som uppgav sig vara ombud för Vivi G. Anteckningen innehåller följande. Vivi G. hade begärt att man vid taxeringen skulle bortse från vissa poster. Taxeringsnämnden hade godtagit yrkandet men glömt vissa poster. T-skatt skulle utfärdas. Vivi G. var överens om att taxeringen skulle bestämmas på följande sätt: Inkomst av tjänst 49 536 kr, inkomst av kapital 42 978 kr, avdrag för underskott av en- eller tvåfamiljsfastighet 32 948 kr och allmänt avdrag för pensionsförsäkringpremie 25 800 kr. Beloppet att taxera till statlig och kommunal inkomstskatt skulle då uppgå till 33 766 kr. Förmögenheten skulle uppgå till 1 546 256 kr. - Lokala skattemyndigheten fattade den 18 januari 1990 beslut enligt 72 a § GTL enligt vilket Vivi G. åsattes taxering till statlig och kommunal inkomstskatt med 33 700 kr varjämte förmögenheten beräknades till 1 546 256 kr. Motiveringen till beslutet var att den beslutade taxeringen uppenbarligen var felaktigt införd i skattelängden. - I skrivelse som kom in till Lokala skattemyndigheten i Jönköping den 4 oktober 1990 yrkade Vivi G. i första hand att lokala skattemyndigheten skulle ompröva sitt beslut av den 18 januari 1990 och upphäva det och i andra hand - om lokala skattemyndigheten ansåg att någon omprövning inte kunde ske - att inlagan skulle överlämnas till Länsrätten i Jönköpings län som besvär i särskild ordning enligt 99 § TL. Vivi G. åberopade bl.a följande. Lokala skattemyndighetens beslut saknade stöd i 72 a § GTL och hon hade inte beretts tillfälle att yttra sig innan beslutet fattades. Hon hade inte ens fått del av det sedan det fattats. Hon hade inte gett SE-banken fullmakt att underhandla med lokala skattemyndigheten om hennes skatt. Hon borde i alla fall i ordinär besvärsordning få den aktuella frågan prövad av länsrätten. Länsrätten tog enligt dom den 10 januari 1992 inte upp Vivi G:s besvär avseende inkomsttaxeringarna till prövning men nedsatte hennes skattepliktiga förmögenhet till det av taxeringsnämnden beräknade beloppet. - I anledning av länsrättens dom avseende Vivi G:s förmögenhet företog lokala skattekontoret i Jönköping en omräkning av Vivi G:s skatt för taxeringsåret 1989. Vivi G. överklagade omräkningen till länsrätten och anförde som grund härför att lokala skattemyndigheten inte hade ägt ändra hennes taxeringar med stöd av 72 a § GTL samt att beräkningen inte var riktig. Länsrätten avslog överklagandet. Vivi G. överklagade domen till Kammarrätten i Jönköping men återkallade sedermera överklagandet varefter kammarrätten avskrev målet från vidare handläggning. - I ansökningen yrkade Vivi G. om resning dels i det ärende, där Lokala skattemyndigheten i Jönköping meddelade beslut den 18 januari 1990 enligt 72 a § GTL, dels i det ärende om omräkning, där lokala skattekontoret i Jönköping meddelade beslut den 4 mars 1992. Vivi G. anförde till stöd för ansökningen bl.a. följande. På SE-bankens initiativ och framställning hade Lokala skattemyndigheten i Jönköping - ensidigt och utan att meddela henne - den 18 januari 1990 beslutat om självrättelse enligt 72 a § GTL. Det hade inte förelegat något längdföringsfel och beslutet var även i andra formella hänseenden felaktigt. Det hade inte förelegat någon i 72 a § GTL angiven rättelsesituation, varför lokala skattemyndigheten inte varit rätt instans att i ett fall som detta fatta ett nytt taxeringsbeslut med materiell innebörd. I stället hade beslutet bort fattas av länsrätten efter besvär av skattemyndigheten. Dessutom hade hon inte beretts tillfälle att yttra sig innan beslutet fattades. Hon hade inte kunnat få frågan prövad i högre instans. Hon yrkade att taxeringsnämndens beslut enligt underrättelsen den 1 november 1989 skulle fastställas. Vad avsåg lokala skattekontorets i Jönköping beslut den 4 mars 1992 yrkade Vivi G. att det skulle undanröjas och att hon skall krediteras 7 564 kr i förmögenhetsskatt. - Vivi G. yrkade vidare ersättning för utredningsutgifter och liknande utgifter enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt m.m. med tillsammans 15 000 kr. Hon anförde att talan i målen om rättelse och omräkning väckts under år 1990 respektive år 1992. - I yttrande över ansökningen tillstyrkte Riksskatteverket (RSV) att resning beviljades såvitt avsåg Lokala skattemyndighetens i Jönköping beslut den 18 januari 1990 och att beslutet upphävdes. RSV anförde bl.a. följande. Enligt GTL som gällde t.o.m. 1990 års taxering, saknade lokal skattemyndighet i princip behörighet att göra ändringar i taxering som fastställts av taxeringsnämnd. Från denna regel fanns dock vissa undantag i 72 a och 72 b §§ GTL. Undantagen gällde rättelse av vissa uppenbara felaktigheter. Med uppenbar felaktighet menades i detta sammanhang att den skulle vara sådan att olika åsikter inte kunde råda om att felaktighet verkligen förelåg. Felaktighet, vars bedömande fordrar rättsliga överväganden, kunde inte rättas med tillämpning av 72 a eller 72 b § GTL (se prop. 1965:131, s. 46). I underrättelsen om avvikelse från Vivi G:s deklaration hade taxeringsnämnden meddelat att nämnden i enlighet med hennes önskemål bortsett från transaktionerna med Bolact- aktierna. I underrättelsen sades däremot inte något om transaktionerna med andelarna i SE-bankens avkastningsfond. Detta kunde inte uppfattats på något annat sätt än att taxeringsnämnden gjort den rättsliga bedömningen att skäl saknades att frånkänna dessa i underrättelsen icke omnämnda transaktioner vitsord vid taxeringen. Deklarationen hade alltså i sist berört hänseende lämnats utan ändring. Skattemyndigheten hade därefter ändrat taxeringsnämndens beslut med tillämpning av 72 a § GTL och därvid bortsett från transaktionerna med andelarna i avkastningsfonden. Detta förutsatte en ny rättslig bedömning av transaktionerna i fråga. Om rättelse av en uppenbar felaktighet kunde då inte vara tal. Det måste alltså konstateras att skattemyndighetens beslut den 18 januari 1990 innebar att myndigheten överträtt sina befogenheter. Det torde inte föreligga några hinder mot att resningsinstitutet kom till användning i förevarande fall. - RSV hemställde vidare att Vivi G:s yrkande beträffande skattedebiteringen inte föranledde någon Regeringsrättens åtgärd eftersom resning av Vivi G:s taxeringar skulle medföra att erforderliga omdebiteringsåtgärder vidtogs ex officio. - RSV anförde att den ersättning som skulle kunna tillerkännas Vivi G. för kostnader i målet torde böra begränsas till de kostnader som kunde ha uppkommit i Regeringsrätten samt att det yrkade beloppet syntes beräknat åtskilligt i överkant. -Regeringsrätten (1998-10-14, Brink, Werner, Rundqvist, Hulgaard, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Utredningen i målet får anses visa att taxeringsnämnden antingen underlåtit att ta ställning till Vivi G:s begäran avseende utgiftsräntan som hänförde sig till avkastningsfondsandelarna eller lämnat den utan bifall. Oavsett vilket som varit fallet har lokala skattemyndigheten inte haft rätt att enligt 72 a § GTL höja taxeringen genom att vägra avdraget. Detta gäller även om Vivi G. skulle ha begärt eller samtyckt till ändringen. Vivi G. bör därför beviljas resning och lokala skattemyndighetens beslut undanröjas såvitt gäller inkomsttaxeringen. Vad gäller förmögenhetstaxeringen har denna genom länsrättens dom den 10 januari 1992 bestämts i enlighet med deklarationen och taxeringsnämndens beslut. - Genom att lokala skattemyndighetens beslut undanröjs skall ny omräkning ske. Redan av den anledningen föreligger inte skäl för resning i fråga om omräkningen på grund av länsrättens dom. - Vivi G. har inte redogjort för sina kostnader. Inte heller i övrigt har det framkommit något som ger vid handen att hon haft kostnader för målet i Regeringsrätten som kan föranleda ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten beviljar resning i ärendet om rättelse enligt 72 a § GTL såvitt gäller inkomsttaxeringen och undanröjer lokala skattemyndighetens beslut den 18 januari 1990 i den delen. - Regeringsrätten avslår ansökan om resning i ärendet om omräkning och yrkandet om ersättning för kostnader. (fd II 1998-09-17, Bolin)

*REGI

*INST