RÅ 1998 not 200

Fråga om värderingen av en av arbetsgivaren tillhandahållen av ett privat företag inköpt förmån av barnpassning samt om undantagsregeln i 32 § 3 c mom. KL var tillämplig / Undantagsregeln i 32 § 3 c mom. KL ansågs inte tillämplig när arbetsgivare vid beordrad övertid och då offentlig barnomsorg inte fanns tillgänglig tillhandahöll barnomsorg inom ett privat företag ?

Not 200. Överklagande av Y AB och X av förhandsbesked ang. inkomstskatt. - Y AB och X anförde i ansökan om förhandsbesked bl.a. följande: Y AB avser att ingå avtal med ett företag med firma Z AB av innebörd att Y AB, för sina anställda, kommer att köpa tjänster från Z AB avseende barnomsorg och städning. - Y AB:s samtliga verksamhetsgrenar är i stor utsträckning av sådant slag att de ställer mycket stora krav på den anställda personalen i form av flexibilitet vad gäller arbetstider. De anställda är tvungna att arbeta extremt mycket övertid samt obekväm arbetsid. - Det föreligger för Y AB och dess anställda ett mycket stort behov av de tjänster som Z AB tillhandahåller. - Z AB har tagit fasta på behov av, och önskemål om, barnpassning som ett komplement till offentlig barnomsorg och övriga typer av hemservice som i olika sammanhang har påtalats av såväl arbetsgivare och arbetsstagare som opinionsbildare i bland annat media. Z AB:s tjänster kommer att rikta sig till barn enligt samma principer som gäller för föräldraförsäkringen. - Z AB erbjuder, till olika arbetsgivare, tillfälliga tjänster med 1. vård av sjuka barn samt 2 och 3. barnpassning. 1.) Om en anställd kontaktar sin arbetsgivare och uttalar ett akut behov av tillsyn och viss vård av sitt barn, som t.ex. har ådragit sig en förkylning och måste stanna hemma från skola eller dagis, skall arbetsgivaren kunna anlita personal från Z AB som åker hem till den anställde och passar barnet i hemmet under arbetsdagen. 2.) Arbetsgivaren kan också köpa Z AB:s tjänster när en anställd akut måste ställa upp och arbeta övertid eller arbeta på s.k. obekväm arbetstid. 3.) Z AB kan också erbjuda barnomsorgslösningar som överbryggar problem när offentlig barnomsorgs öppettider inte överensstämmer med föräldrars arbets- och restider. -Skatterättsliga frågeställningar - 1. Grunden för förmånsvärdet - När det gäller den av Z AB tillhandahållna barnomsorgen så uppkommer frågan om efter vilken grund de av Z AB tillhandahållna tjänsterna skall värderas i förmånsbeskattningshänseende. - Z AB:s tjänster utgör i denna del rent faktiskt ett komplement till den befintliga barnomsorgen i offentlig regi i Sverige. - Några med Z AB konkurrerande privata alternativ synes inte finnas på marknaden, varför de enda tjänster som kan jämföras med Z AB:s är den offentliga barnomsorgen. För den offentliga barnomsorgen betalar den person som tar tjänsten i anspråk ofta en viss avgift per månad som kan variera dels beroende på vilken kommun det är frågan om, dels hur många barn inom samma familj som utnyttjar den offentliga barnomsorgen i samma kommun samt slutligen hur många timmar per vecka eller månad som barnomsorgen utnyttjas. Genomsnittligt torde avgiften som erläggs vid en beräkning per timme medföra att den faktiska kostnaden per timme uppgår till något eller ett par tiotals kronor. - Det finns också i varje kommun angivna belopp avseende kostnaden för utnyttjandet av offentlig barnomsorg per timme för det fall offentlig barnomsorg tas i anspråk utöver den i förväg avtalade tiden. Vad det exempelvis gäller Stockholms kommun så är timpriset för sådan offentlig barnomsorg ca 60 kr per timme. - Enligt reglerna om värdering av förmån, som ingår i lön eller annan inkomst, skall värdet av sådan förmån jämlikt 42 § andra stycket kommunalskattelagen bestämmas till marknadsvärdet. - Den första av de skatterättsliga frågor som genom ansökan önskas besvarad lyder således: Motsvaras marknadsvärdet avseende den av Z AB tillhandahållna barnomsorgstjänsten av det timpris som den offentliga barnomsorgen betingar tjänsteköparen i respektive kommun i sådana fall där tjänsteköparen förvärvar extra timmar utöver avtal med anordnaren av barnomsorgen? - 2. Hur skall Y AB behandla mellanskillnaden mellan förmånsvärdet och den ersättning för tjänsten som erläggs till Z AB? - Den andra fråga som Y AB genom denna ansökan önskar besvarad rör frågan hur den föreliggande mellanskillnaden skall behandlas i Y AB mellan det pris per timme som betalats till Z AB och det förmånsvärde som skall åsättas den anställde vid ett utnyttjande av tjänsten per timme. - Fråga uppkommer om även den "mellanskillnad" som erläggs (för enkelhetens skull används här modellen (175 kr - 60 kr =) 115 kr av Y AB jämfört med förmånsvärdet avseende tjänsten för den anställde i sin helhet skall utgöra en avdragsgill kostnad för Y AB. - Den tredje frågan som Y AB vill ställa är följande: Uppstår det, med beaktande av reglerna i 32 § 3 c mom. kommunalskattelagen, en skattepliktig förmån för den anställde i de fall Z AB:s personal tar hand om den anställdes barn på grund av att Y AB beordrat den anställde arbeta övertid eller annan tid där offentlig barnomsorg inte finns tilIgänglig för täckande av föreliggande behov av barnpassning? - X biträdde Y AB:s ansökan beträffande fråga 3. - Skatterättsnämnden (1997-12-12, Ersson, Nordling, Wingren, Nord, Silfverberg, Tollerz): Marknadsvärdet av förmånen motsvaras av vad X arbetsgivare Y AB erlägger för tjänsten till Z AB. Undantagsregeln i 32 § 3 c mom. kommunalskattelagen (1928:370), KL, är inte tillämplig. - Motivering. - Enligt huvudregeln i 42 § andra stycket KL gäller att värdet av produkter, varor eller andra förmåner, som ingår i lön eller annan inkomst, beräknas till marknadsvärdet. - Såvitt framgår av förarbetena till 1990 års skattereform gäller nu liksom enligt äldre lagstiftning den allmänna principen för fastställande av en förmåns marknadsvärde att förmånens värde antas inte understiga arbetsgivarens kostnad för förmånen (Jfr SOU 1989:33 Del I, s. 98-99 och prop. 1989/90:110 Del 1 s. 319-321). Det kan i förevarande fall ligga nära till hands att i stället göra en prisjämförelse med de tjänster som tillhandahålls inom den offentliga barnomsorgen när det enligt ansökningen inte finns något jämförbart privat konkurrerande alternativ. Enligt nämndens bedömning är dock Z AB:s verksamhet, som den beskrivs i ansökningen, inte ett alternativ till den offentliga barnomsorgen utan huvudsakligen ett komplement till denna vid behov av speciallösningar i enskilda fall. Vid sådant förhållande anser nämnden att de tjänster som tillhandahålls inom den offentliga barnomsorgen inte är jämförbara med de ifrågavarande tjänsterna. Den offentliga barnomsorgens taxesättning utgör därför inte något skäl att frångå den allmänna värderingsprincipen att förmånens marknadsvärde är lika med arbetsgivarens kostnader för denna. - Eftersom fråga är om en tjänst som enbart innebär täckande av privata levnadskostnader för X är undantagsregeln i 32 § 3 c mom. KL inte tillämplig. - Ledamöterna Johansson och Virin var skiljaktiga och anförde: Värdet av förmån skall enligt 42 § andra stycket KL beräknas till marknadsvärdet. Med marknadsvärdet avses det pris som betalas på orten om det varit fråga om att för kontanta medel inköpa bl.a. förmåner som ingår i lön eller annan inkomst. - I vissa fall påverkas marknadsvärdet av att - på grund av angelägna samhälleliga skäl - konsumentens kostnad inte skall uppgå till hela produktionskostnaden. Vad t.ex. gäller bostadsmarknaden gäller sålunda den s.k. bruksvärdeprincipen för hur bostadshyra skall bestämmas. Oavsett arbetsgivarens kostnad för anställdas bostäder uppskattas därför det skattepliktiga värdet av fri bostad med hänsyn till den hyresnivå som etablerats pga. tillämpningen av denna princip. Detta gäller inte enbart vanliga hyreslägenheter utan även vid värderingen av fri bostad eller bostadsrätt eller villa, låt vara att vissa jämkningar m.h.t. särskilda omständigheter kan förekomma. Skattemyndigheten utfärdar regelmässigt anvisningar om vilka värden som bör tillämpas på orten. - På samma sätt är prissättningen av barnomsorgstjänster påverkade av allmänna subventioner. Enligt vår mening bör denna omständighet påverka bedömningen av värdesättningen av den förmån sökanden kan ha av fri barnomsorg. Vid den jämkning som kan erfordras pga. att barnpassningen kan vara av särskild och kvalificerad natur jämfört med den som tillhandahålls av det allmänna (tjänsten tillhandahålls på kvällar, omfattar särskild omvårdnad m.m.) bör dock beaktas att förmånen kan utgå pga. att arbetsgivaren kräver viss tjänstgöringstid eller andra liknande omständigheter. - Vi anser att förhandsbeskedet bort utformas med utgångspunkt från vad som nu sagts. - Överröstade i fråga 1 kräver fråga 2 inget ställningstagande. - I Regeringsrätten yrkade Y AB och X att Regeringsrätten, med ändring av Skatterättsnämndens förhandsbesked, skulle meddela förhandsbesked i enlighet med deras ansökan. - Riksskatteverket bestred bifall till ändringsyrkandet.-Regeringsrätten (1998-10-19, Werner, Lindstam, Rundqvist, Billum, Hulgaard): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som Skatterättsnämnden. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten fastställer Skatterättsnämndens förhandsbesked. - Regeringsrätten förordnar att sekretessen enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) skall bestå utom i fråga om vad som står under rubriken Regeringsrättens avgörande. (fd II 1998-10-01, Johansson)

*REGI

*INST