RÅ 1999 not 175
Rätt till hel förtidspension ansågs föreligga trots kvarstående förmåga till begränsat hushållsarbete / Inkomst efter skada skulle bestämmas till noll kr trots kvarstående förmåga till begränsat hushållsarbete / Inkomst efter skada skulle, vid fastställande av arbetsskadelivränta, bestämmas till noll kr trots kvarstående förmåga till begränsat hushållsarbete
Not 175. Överklagande av Mirja U. ang. förtidspension och arbetsskadelivränta. - Socialförsäkringsnämnd 5 inom Västmanlands läns allmänna försäkringskassa beslutade den 14 december 1993 att bevilja Mirja U. tre fjärdedels förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) fr.o.m. augusti 1993. Efter ett provisoriskt beslut om livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) beslutade kassan vidare att bevilja henne livränta fr.o.m. augusti 1993, beräknad med utgångspunkt i en inkomst efter skada om 44 775 kr. - Mirja U. överklagade besluten och yrkade dels att hel förtidspension skulle medges, dels att hennes inkomst efter skadan skulle fastställas till 0 kr. -Länsrätten i Västmanlands län (1994-10-04, ordf. Göransson): Enligt 7 kap. 1 § AFL föreligger rätt till förtidspension om den försäkrades arbetsförmåga på grund av sjukdom är nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen kan anses varaktig. Enligt 7 kap. 2 § samma lag får försäkrad vars arbetsförmåga är helt nedsatt hel förtidspension och försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar, tre fjärdedels förtidspension. Före den 1 juli 1993 kunde försäkrad få hel förtidspension om arbetsförmågan hade satts ned i sådan grad att intet eller endast en ringa del därav återstod. Därmed avsågs enligt lagens förarbeten (prop. 1962:90 s. 290) att arbetsförmågan var nedsatt med minst fem sjättedelar. Ifråga om hushållsarbete i hemmet stadgas i 7 kap. 3 § AFL att värdet av sådant arbete i skälig omfattning skall likställas med inkomst av arbete. - Av förarbetena till ändringen av lagen från nämnt datum (SFS 1992:1702, prop. 1992/93:31 s. 65 och 83) framgår att avsikten med ändringen bl.a. var att åstadkomma en skärpning av kraven för rätt till hel förtidspension. Av Riksförsäkringsverkets allmänna råd 1993:5 framgår bl.a. följande. Om en icke förvärvsarbetande person kan utföra hushållsarbete i icke obetydlig omfattning, t.ex. sköta hushållet och svara för den praktiska vården av småbarn, bör vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning en jämförelse göras med vilken arbetsinsats detta skulle innebära i ett motsvarande förvärvsarbete. En sådan jämförelse kan resultera i att partiell pension beviljas eller att rätt till pension inte föreligger. Riksförsäkringsverket rekommenderar dock att det vid bedömningen av arbetsförmågan hos en försäkrad som inte förvärvsarbetar bortses från sådant lättare hushållsarbete som utförs i huvudsak för egen räkning. - Enligt 4 kap. 1 § LAF har försäkrad, som till följd av arbetsskada fått sin arbetsförmåga nedsatt med minst en femtondel, rätt till ersättning i form av livränta för den inkomstförlust som uppkommer. För att livränta skall utgå krävs emellertid att förlusten för år räknat inte understiger en fjärdedel av basbeloppet, i detta fall 1993 års basbelopp. - Av handlingarna i målet framgår att Mirja U. arbetade som montör på Volvo Komponenter AB i Köping under tiden 1974 till 1988 och att hon sedan hösten 1988, på grund av värk i nacke, skuldror, handled och knän samt spänningshuvudvärk, varit helt sjukskriven. Besvären har godkänts som arbetsskada under diagnos cervicobrachialt syndrom samt artros i höger handled. Visandedag har fastställts till 87-09-06. I målet är ostridigt att Mirja U:s arbetsförmåga är helt nedsatt med avseende på hennes tidigare arbete. Försäkringskassan menar dock att Mirja U. klarar av att utföra hushållsarbete motsvarande en fjärdedels arbetstid och att detta medför att hon ej är berättigad till hel förtidspension. Kassan har mot bakgrund härav fastställt hennes arbetsskadelivränta till tre fjärdedelar av den inkomst hon skulle ha haft i arbetet på Volvo om skadan inte inträffat och samordnat denna med utgående förtidspension. - Länsrätten gör följande bedömning. - De centrala frågorna i målet är för det första om det arbete Mirja U. utgör i hemmet skall anses vara av sådan art att hon härigenom ej skall vara berättigad till hel förtidspension och för det andra, om så befinns vara fallet, om det är riktigt att som livränteunderlag använda den inkomst Mirja U. tidigare hade som montör på Volvo. I läkarutlåtande utfärdat den 19 mars 1991 av företagsläkare Dan Westholm konstaterades att Mirja U:s hälsotillstånd präglas av ett kroniskt smärtillstånd och att hon genomgått ett flertal resultatlösa behandlingar. I utlåtande den 7 augusti 1992 av företagsläkaren Lorens Bergh refererades till Mirja U:s tidigare kända besvär och rehabiliteringsförsök rekommenderades. Av det senaste utlåtandet i målet, utfärdat av företagsläkaren Lena Westerlund den 26 april 1993, framgår att den arbetsprövning Mirja U. genomgått totalt misslyckats. Westerlund konstaterade att, efter flera år, ingen förbättring skett och ansåg att Mirja U. saknade möjligheter att återgå till förvärvslivet. Angående nedsättningen av arbetsförmågan bedömdes denna vara nedsatt för all framtid och hel förtidspension föreslogs. - Av samtal mellan Mirja U. och handläggare på försäkringskassan framgår att Mirja U. utför det mesta av familjens hushållsarbete, såsom dammsugning, tvättning, fönsterputsning etc. Hon lagar dessutom nästan uteslutande all mat till familjen. Mycket talar därför för att det arbete Mirja U. utför i hemmet knappast kan anses var huvudsakligen för egen räkning. Mot bakgrund härav finner länsrätten att Mirja U. har kvar en viss restarbetsförmåga och i vart fall att hennes arbetsförmåga inte kan anses vara så nedsatt som krävs för att hel förtidspension skall medges. Emellertid finner länsrätten vid bedömningen av arbetsskadelivräntans storlek inte rimligt att beräkningen av inkomsten efter skadan skall göras utifrån Mirja U:s förutvarande arbete som montör på Volvo, eftersom det i målet är ostridigt att Mirja U. helt saknar restarbetsförmåga i ifrågavarande arbete. Däremot bedömer länsrätten mot bakgrund av uppgifterna i målet att hon är arbetsför till tjugofem procent i ett anpassat arbete exempelvis inom hemtjänsten. Det ankommer på försäkringskassan att göra beräkning av inkomsten efter skadan i ett sådant anpassat arbete. - Länsrätten avslår överklagandet av beslutet om tre fjärdedels förtidspension. - Länsrätten undanröjer försäkringskassans beslut ifråga om livränta och återförvisar målet i den delen för ny beräkning av Mirja U:s inkomst efter skadan i ett anpassat arbete. - Mirja U. överklagade länsrättens dom och vidhöll sina hos länsrätten framställda yrkanden. Till stöd för sin talan anförde hon bl.a. följande. På grund av de besvär för vilka hon tillerkänts förtidspension hade hon starkt begränsat sitt hushållsarbete. Det arbete hon utförde kunde inte till någon del jämföras med ett för henne, utan sjukdomsbesvär, möjligt arbete på den öppna arbetsmarknaden. Familjen, bestående av en man och en 22-årig son, bodde i en en- och enhalvplans villa. Sonen bebodde övervåningen, maken och hon själv bodde på bottenvåningen. Bottenvåningen bestod av vardagsrum, sovrum och kök. Sonen hade under flera år haft arbete. Hemma åt han endast frukost och någon enstaka gång middag. Dessa mål lagade han huvudsakligen själv. Övervåningen städade och skötte sonen helt och hållet själv. Maken arbetade tvåskift, vilket medförde att han antingen började eller slutade kl. 14.00. Endast vid detta tillfälle åt makarna gemensamt mat, som hon lagade. Hon lade ned mycket lite tid och arbete på hushållsgöromål; främst på grund av sjukdomsbesvären. Alla tyngre moment fick hon hjälp med och i övrigt fanns i hushållet olika underlättande hjälpmedel - tvättmaskin och diskmaskin. - Kammarrätten i Stockholm (1996-03-06, Anclow, Norström, Strandberg) lämnade överklagandet utan bifall. - Mirja U. fullföljde sin talan. - Riksförsäkringsverket medgav bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Verket ansåg med hänsyn till att Mirja U. varit förvärvsarbetande på heltid och med hänsyn till den medicinska utredningen i målet att hon, oavsett om hon i sitt hem i begränsad omfattning kunnat utföra visst hushållsarbete, inte hade haft någon förvärvsförmåga att beakta vid prövningen av rätt till förtidspension. Verket ansåg därför att Mirja U:s arbetsförmåga var helt nedsatt och att hon var berättigad till hel förtidspension fr.o.m. augusti 1993. Verket ansåg vidare att arbetsskadelivräntan borde beräknas utan hänsyn till hushållsarbetet. - Regeringsrätten (1999-07-12, Werner, Billum, Eliason, Nilsson): Skälen för Regeringsrättens avgörande. I 7 kap. AFL, i dess i målet tillämpliga lydelse, anges i 2 § första stycket att försäkrad, vars arbetsförmåga är helt nedsatt, erhåller hel förtidspension och i 3 § första stycket sista meningen att med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av hushållsarbete i hemmet. - Enligt 4 kap. 3 § första stycket LAF skall den försäkrades förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete bedömas med beaktande av vad som rimligen kan begäras av honom med hänsyn till arbetsskadan, hans utbildning och tidigare verksamhet samt ålder, bosättningsförhållanden och andra sådana omständigheter. - Frågan i målet är om det hushållsarbete som Mirja U. utför i hemmet är av sådan omfattning att värdet av detta arbete skall likställas med inkomst av arbete och därmed påverka hennes rätt till pensionsförmåner och arbetsskadelivränta (jfr RÅ 1997 ref. 3). - Regeringsrätten gör följande bedömning. - Utredningen i målet visar att Mirja U:s arbetsförmåga är varaktigt helt nedsatt i heltidsarbetet som montör. Av de skäl som Riksförsäkringsverket anfört kan det hushållsarbete som Mirja U. utför i hemmet inte anses vara av sådan omfattning att värdet av detta arbete bör likställas med inkomst av arbete. Mirja U. är därför enligt 7 kap. och 13 kap. AFL berättigad till hel förtidspension i form av folkpension och tilläggspension fr.o.m. den 1 augusti 1993. - Vad gäller rätten till arbetsskadelivränta får Mirja U:s förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete, även med beaktande av det hushållsarbete hon förmår utföra, anses helt nedsatt. Vid fastställande av livränta enligt LAF skall alltså inte beräknas någon inkomst efter skadan. Mirja U. är därför enligt 4 kap. LAF berättigad till arbetsskadelivränta motsvarande hela den inkomstförlust som uppkommit för henne. - Regeringsrättens avgörande. Med upphävande av kammarrättens och länsrättens domar samt med ändring av försäkringskassans beslut den 14 december 1993 och den 14 februari 1994 fastställer Regeringsrätten att Mirja U. fr.o.m. den 1 augusti 1993 är berättigad till hel förtidspension enligt AFL samt oreducerad livränta enligt LAF. - Handlingarna i målet överlämnas till Västmanlands läns allmänna försäkringskassa för vidare åtgärd. (fd I 1999-06-30, Nielsen)