RÅ 2001 not 108

Beslut att anta detaljplan för bostadstomter m.m. (rättsprövning, avslag) / Beslut att anta detaljplan för bostadstomter m.m. (intresseavvägning, avslag)

Not 108. Ansökan av G.A. m.fl. om rättsprövning av ett beslut om detaljplan. - Kommunfullmäktige i Falkenbergs kommun antog den 23 juni 1999 ett planförslag för del av fastigheten Skrea 8:5 m.fl. - Detaljplanen syftade till att skapa fyra nya bostadstomter väster om Lyckans väg och att i samband därmed se över äldre gällande detaljplan och införa enhetliga och aktuella planbeteckningar. - Planområdet låg i Skrea församling på sydöstra sidan om Skrea Stationsvägs nedre del. Planområdets areal uppgick till ca 9 ha. Ungefär halva planområdet ägdes av Falkenbergs kommun. Övriga delar av planområdet utgjordes av cirka 24 privatägda avstyckade småhus-/fritidshusfastigheter samt ett naturområde. - I antagen översiktsplan för kommunen ÖP 90, redovisades området som "möjligt utvecklingsområde; innehållet preciseras ej". - Planområdet låg inom "Kustområdet i Halland" som omfattas av särskilda hushållningsbestämmelser enligt 4 kap.miljöbalken (MB) och i sin helhet är av riksintresse. - Den del av planområdet som låg söder om Lyckans väg låg inom område som utgjorde riksintresse för friluftsliv enligt bestämmelserna i 3 kap. 6 § MB. - Befintlig markanvändning för den östra delen av planområdet reglerades av en detaljplan som fastställdes den 15 oktober 1953. Enligt denna var området avsett för bostadsändamål, friliggande hus i en våning samt i en markremsa mot öster för allmänt ändamål, "allmän plats; park, plantering". - Kommunen hade gjort bedömningen att den nya detaljplanen inte medförde sådan. betydande påverkan på miljön att en miljökonsekvensbeskrivning måste upprättas. En form av "frivillig" miljökonsekvensbeskrivning hade dock upprättats av kommunen. -Länsstyrelsen i Halland beslutade 1999-07-09 att någon prövning enligt 12 kap. 1 § PBL inte skall ske av planbeslutet eftersom det inte befarades att 1. ett riksintresse inte tillgodoses, 2. en samordning inte skett av mellankommunala frågor, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. MB inte iakttas eller 4. en bebyggelse enligt planen blir olämplig med hänsyn till de boendes och övrigas hälsa eller till behovet av skydd mot olyckshändelser. - Kommunfullmäktiges antagandebeslut överklagades av ett flertal personer. - S.H. motsatte sig ändring av fastighetsgräns för Skrea 5:10 pga. vägbreddning m.m., dels utmed Skrea Stationsväg och dels genom s.k. hörnavskärning. - V.K. m.fl. motsatte sig exploatering av fyra nya tomter för bostäder väster om Lyckans väg som ansågs skulle komma att skymma deras utsikt mot havet och som de ansåg inte passade in i landskapsbilden. - G.A. motsatte sig de fyra nya tomterna väster om Lyckans väg som de ansåg skulle medföra ett irreparabelt ingrepp i ett område som borde skyddas. Vidare ansåg de att Skrea 5:61 ej borde få styckas i tre tomter och att Skrea 5:74 skulle vara intakt. - J.S. m.fl. motsatte sig de fyra nya tomterna väster om Lyckans väg och ansåg att man ej tagit tillräcklig hänsyn till kustlandskapsbilden. Vidare motsatte de sig att Tallbackens vägförening skulle överta huvudmannaskapet för Skrea Stationsväg och nytt dagvattenmagasin på Skrea 5:3 och påpekade att de ej givits tillfälle att yttra sig i denna fråga som påverkade dem ekonomiskt. - Även i övrigt framfördes från skilda klaganden i olika avseenden erinringar mot detaljplanebeslutet. - Länsstyrelsen i Hallands län (1999-10-03) avvisade överklagandet från en av de klagande samt avslog de övriga överklagandena och fastställde planförslaget i dess helhet. - Som motivering för sitt beslut anförde länsstyrelsen bl.a. följande. - Riksintressen m.m. - I 2 kap. 1 § plan- och bygglagen (PBL) stadgas att vid planläggning och i ärende om bygglov och förhandsbesked skall bestämmelserna i 3 och 4 kap.miljöbalken (MB) tillämpas. Det aktuella planområdet berörs av riksintressen enligt såväl 3 som 4 kap. MB. - I 3 kap. 6 § MB stadgas följande: "Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket." - I 4 kap. 1 § MB stadgas att ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det inte möter något hinder enligt 2-7 §§ och om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Enligt andra stycket skall denna bestämmelse dock inte utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet. I 12 § anges att turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt skall beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. - De fyra nya tomterna ligger inom område som är av riksintressen enligt både 3 och 4 kap. MB. De värden som konstituerar dessa riksintressen finns bl.a. beskrivna i Länsstyrelsen meddelande 1988:18: "Områden av riksintresse för friluftsliv", område FN 10 Skrea Strand-Tylösand. - I "Bevarandeprogram för odlingslandskapet i Hallands län" (Länsstyrelsen i Hallands län 1994) anges därtill att denna del av planområdet (delar av Skrea 5:3) utgör en del i det kustområde som är av högsta värde för bevarande. - I "Värdebeskrivning av kustområdet i Halland - ett regionalt planeringsunderlag för områden av riksintresse enligt 3 kap. NRL", (Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 1997:4). (Bestämmelserna i 3 kap. naturresurslagen (NRL) motsvaras sedan 1999-01-01 av bestämmelserna i 4 kap. MB.) I denna rapport har underlagsmaterialet i fråga om natur- och kulturvärden setts över. Rapporten innehåller också en visuell landskapsanalys över det Halländska kustområdet. Av skriften framgår att det nu aktuella området utgör: "Naturområde med tydlig kustprägel" och ingår i "Större landskapsrum med visuell havskontakt". Det kan betonas att dessa helhetsvärden samt landskapsbilden utgör ett starkt kriterium för det som konstituerar friluftslivets riksintressen. - Länsstyrelsens bedömning allmänt - Plan- och bygglagen bygger bl.a. på principen om kommunal självbestämmanderätt i frågor, som rör hur marken inom kommunen skall användas och miljön utformas. Länsstyrelsen bevakar dock att ev. riksintressen tillgodoses, i första hand under samrådsförfarandet och vid den ev. prövning av kommunens antagandebeslut, som länsstyrelsen kan besluta om enligt 12 kap. 1 § PBL. Huvudprincipen är att viktiga principfrågor om kommunens utbyggnad inte skall kunna ändras genom att enskilda överklagar kommunfullmäktiges beslut att anta en detaljplan. Enskilda sakägare och andra intressenter skall alltså normalt inte kunna åberopa motstående allmänna intressen för att få ett kommunalt beslut omprövat. Sådana intressen skall länsstyrelsen bevaka i första hand under samrådet men i andra hand genom sin rätt till prövning enligt 12 kap. 1 § PBL. Överklaganden från enskilda skall i princip bara kunna avse frågor som är av betydelse för de klagande i deras egenskap av sakägare eller boende inom och i anslutning till planområdet. - Ett överklagande kan i princip avse alla omständigheter som är av betydelse för den fråga som överklagandet gäller. Länsstyrelsens prövning inriktas dock i första hand på avvägningen mellan allmänna och enskilda intressen, eller mellan motstående enskilda intressen samt - om det ifrågasätts - på att kommunen handlagt planärendet på ett formellt riktigt sätt. Länsstyrelsen kan även pröva om det överklagade beslutet, vad avser allmänna intressen, ligger inom ramen för det handlingsutrymme som plan- och bygglagen ger kommunen. - Med begreppet "planintressen" avses de intressen - allmänna eller enskilda - som motiverat planläggningen och som planen främst syftar till att tillgodose. Med "allmänna intressen" avses bl.a. frågor om kommunens utbyggnad, exploateringsgrad, tillgång till service, trafiksystemens standard, hälsosamma miljöer samt områden och miljöer som är värdefulla ur naturvårdssynpunkt, kulturmiljösynpunkt eller som är av betydelse för det rörliga friluftslivet. Med "enskilda intressen" avses frågor som är av betydelse för den enskilde i egenskap av sakägare, brukare eller boende. - I förevarande ärende föreligger motsättningar mellan enskilda intressen och allmänna intressen/planintressen och mellan motstående allmänna intressen och allmänna intressen/planintressen. - Länsstyrelsens bedömning i fråga om fyra nya tomter på Skrea 5:3 väster om Lyckans väg - Enskilda intressen - Några klagande anför att exploateringen av fyra nya tomter väster om Lyckans väg kommer att skymma deras utsikt mot havet, att denna exploatering inte passar in i landskapsbilden samt att den utgör ett irreparabelt ingrepp i ett område som bör skyddas. Länsstyrelsen konstaterar att den föreslagna byggnationen delvis kommer att skymma utsikten mot sydväst för flera av de boende nordost om Lyckans väg. Länsstyrelsen bedömer att exploateringen av fyra nya villatomter därigenom kommer att medföra vissa olägenheter för bakomliggande bebyggelse och i övrigt få vissa negativa konsekvenser för flera av de klagandes närmiljö. Enligt länsstyrelsen bedöms dessa olägenheter dock inte bli av sådan art och omfattning att enskildas intressen kan anses bli så kränkta att den antagna detaljplanen av den anledningen skall upphävas. - Enskilda intressen som sammanfaller med motstående allmänna intressen - Enligt länsstyrelsen företräder flera av de klagande ett icke oväsentligt enskilt intresse att behålla befintlig utsikt och närmiljö så långt detta är möjligt. För dessa boende och klagande kan de enskilda intressena att bevara befintlig utsikt och närmiljö sägas sammanfalla med det allmänna intresset att bevara ett värdefullt kustlandskap. Vid ett sådant förhållande då motstående allmänna intressen sammanfaller med klagandes enskilda intressen får, i enlighet med tidigare regeringsavgöranden (beslut 1990-02-08, Bo 89/1125, 1126 PI), prövningen även omfatta de motstående allmänna intressena i hela deras vidd. - Motstående allmänna intressen - Det aktuella markområdet som föreslås bebyggas med fyra enbostadshus utgör den nordöstra delen av en cirka 130 x 250 meter stor igenlagd åker som nu används för vall och bete. Marken är plan, sluttar svagt mot sydväst och gränsar i väg 696, Skrea stationsväg, Lyckans väg och mot en intilliggande igenlagd åker. De fyra föreslagna tomterna ligger inom område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Planområdet är också beläget inom "Kustområdet i Halland" som i sin helhet är av riksintresse. - Den förslagna byggnationen med fyra nya enbostadshus kommer att begränsa möjligheterna till utblickar ner mot havet från Lyckans väg samt denna del av Skrea stationsväg. Den föreslagna exploateringen ute på det flacka och av tradition obebyggda landskapet bedöms också inkräkta på den värdefulla landskapsbilden. Med hänsyn till beskaffenhet och läge är det önskvärt att bibehålla den aktuella platsen som en del av ett öppet, oexploaterat landskap med en för Hallands kustområde särskilt värdefull landskapsbild. Ett bevarande av dessa kvaliteter bedöms också utgöra en långsiktigt god hushållning och en hållbar förvaltning av de kustområden som bl.a. utgör grund för regional utveckling och en hållbar turism. - I sammanfattningen skriver kommunen om de fyra nya tomterna följande: "De fyra tomterna kommer inte att generera någon kraftigt ökad trafik eller utgöra någon större luft- eller bullerkälla. Det kommer inte heller att förorena vatten eller mark i någon större utsträckning. Den största påverkan kommer tomterna att ha på landskapsbilden. Tomterna kommer att bli mycket attraktiva på grund av sitt läge nära havet och andra rekreationsmöjligheter." - I kommunens s.k. frivilliga miljökonsekvensbeskrivning anges i fråga om landskapsbild följande: "Eftersom de fyra planerade tomterna är placerade på väldigt flack mark (förlängning av strandängarna) så kommer tänkta enbostadshusen att synas tydligt. Därav följer att de påverkar landskapsbilden." I förslag till åtgärder anges: "Husen bör utformas så till form och färg att de bildar en så naturlig del i landskapet som möjligt." - Enligt bestämmelser i nya detaljplanen skall byggnaderna på de fyra nya tomterna ges en utformning, orientering och färgsättning som begränsar deras påverkan på landskapsbilden. Vidare införs krav på stengärdsgård mot väster, söder och öster. - Förslaget står inte i konflikt med kommunens översiktsplan antagen 1990, eftersom den anger "möjligt utvecklingsområde". Översiktsplanen har för det aktuella området dock inte fördjupats eller omarbetas sedan 1990. Planberedskapen för nya bostäder synes också vara förhållandevis god inom denna del av kommunen. - Länsstyrelsen har i samrådsyttrande 1997-10-20 meddelat kommunen att man kan godta fyra nya tomterna, "eftersom dels antalet tomter minskats, dels har planbestämmelser införts som gör att skadan på riksintresset och landskapsbilden inte bedöms bli påtaglig." Detta ställningstagande föranleddes av att kommunen hade minskat antalet tomter väster om Lyckans väg från högst 9 till högst 4 och av kommunens uttalade ambition att tillse att de nya husen ges en sådan utformning, "form och färg att de bildar en så naturlig del i landskapet som möjligt". - Länsstyrelsen har efter kommunfullmäktiges antagande den 9 juli 1999 beslutat att inte göra någon prövning enligt 12 kap. 1 § PBL. Länsstyrelsen har allstå funnit att det inte kan befaras att planbeslutet innebär att ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap.miljöbalken inte tillgodoses eller. att den föreslagna exploateringen innebär en påtaglig skada på områdets natur- och landskapsbildsvärde. Länsstyrelsen gör idag inte någon annan bedömning än den som gjordes i samråds- och utställningsskedena. Vad som tillkommer i samband med denna besvärsprövning är de enskilda intressen som också bör vägas in. - Länsstyrelsen finner att kommunfullmäktiges beslut ligger inom ramen för det handlingsutrymme som PBL ger kommunen och att de enskilda och motstående allmänna intressen som talar mot en exploatering inte heller sammantaget kan utgöra tillräckliga skäl för att upphäva kommunens beslut att anta detaljplanen. - Överklagandena skall i detta avseende därför avslås. - Länsstyrelsens bedömning rörande övriga delar av överklagandena: I fråga om byggrätt på Skrea 5:61 samt frågan om denna fastighet skall få styckas i tre tomter och om fastigheten Skrea 5:74 skall bibehållas intakt. - Fastigheten Skrea 5:61 och Skrea 5:74 har en area på 3 001 m2 respektive 1 268 m2. Genom planförslaget kan Skrea 6:61 utökas något mot sydost. Fastigheterna är bebyggda med var sitt småhus. Enligt nu antagen detaljplan medges avstyckning så att ytterligare två fastigheter kan bildas. På den ena får bostadshus i en våning med en maximal byggnadsarea om 250 m2 uppföras. På den andra får bostadshus i en våning med maximalt 90 m2 byggnadsarea uppföras. I det nordöstra hörnet av fastigheten Skrea 5:61 skjuter ett högre liggande markparti in. Marknivån är här 3-4 meter högre än de mer centrala delarna av fastigheten. Vid en jämförelse med den äldre detaljplanen visar det sig att det markområde på Skrea 5:61 som får bebyggas har nu utökats med drygt 600 m2. Vidare sammanfaller det nu återstående punktprickade området i stort sett med detta höjdparti på fastigheten. - Kommunens motiv för att inte medge tillkommande bebyggelse på detta höjdområde är motiverat med hänsyn till det exponerade läget. Enligt länsstyrelsen är gränsdragningen mellan förekommande exploateringsintressen och markens beskaffenhet, läge och naturvärde i detta avseende väl avvägd och ligger helt inom ramen för kommunens handlingsutrymme enligt PBL. Överklagandet skall i detta avseende därför avslås. - I fråga om ändring av fastighetsgräns på Skrea 5:10 pga. vägbreddning m.m. dels utmed Skrea Stationsväg och dels genom hörnavskärning - Enligt 2 kap. 4 § PBL skall bebyggelsemiljön utformas med hänsyn till bl.a. behovet av skydd mot trafikolyckor och en god trafikmiljö. - Mark som enligt en detaljplan skall användas för allmänna platser för vilka annan än kommunen är huvudman, är väghållaren skyldig att förvärva med äganderätt, nyttjanderätt eller annan särskild rätt, om fastighetsägaren begär det (14 kap. 1 § PBL). Om en fastighetsägare föreläggs att flytta en utfart mot allmän plats, har han enligt 14 kap. 3 § PBL rätt till ersättning för den skada han lider. - Vid besiktning på platsen kan konstateras att sikten vid utfart från Lillbackevägen ut på Skrea stationsväg är mycket dålig. Skrea stationsväg är också förhållandevis smal. För att på ett långsiktigt och godtagbart sätt förbättra trafiksäkerhetsförhållandena på denna väg i allmänhet och i denna korsning i synnerhet bör vägen breddas något och befintliga hörnavskärningar utökas. Det bedöms därför vara skäligt trygga tillgången till sådan mark i enlighet med den antagna detaljplanen. - Länsstyrelsen finner att kommunens ställningstagande för att trygga möjligheterna att genomföra en breddning av vägen och en förbättring av sikten i vägkorsning har stöd i PBL och är väl motiverad av trafiksäkerhetsskäl. Överklagandet skall i detta avseende därför avslås. - I fråga om att Tallbackens vägförening skall överta huvudmannaskapet för Skrea Stationsväg och nytt dagvattenmagasin på Skrea 5:3 och förhållandet att de ej givits tillfälle att yttra sig i denna fråga innan detaljplan antogs. - I 5 kap. 4 § PBL stadgas: "Om kommunen inte skall vara huvudman för de allmänna platserna inom planområdet skall det anges i detaljplanen." - Falkenbergs kommun är för närvarande väghållare för Skrea stationsväg och Lyckans väg. Inom planområdet i övrigt är Tallbackens vägförening (anläggningssamfällighet, Skrea ga:8) huvudman för den allmänna platsmarken. Enligt den av kommunfullmäktige nu antagna detaljplanen skall Tallbackens vägförening framgent vara huvudman för all allmän platsmark - inkl. ett dagvattenmagasin inom detaljplaneområdet. - Det formella och juridiskt bindande övertagandet av huvudmannaskapet för allmän platsmark regleras inte genom detaljplanen och PBL utan genom särskild förrättning i enlighet med anläggningslagen. Länsstyrelsen kan därför detta sammanhang inte pröva denna punkt i överklagandet. Denna fråga om huvudmannaskap bedöms ligga inom det handlingsutrymme som PBL ger kommunen men kan i juridisk mening inte prövas inom ramen för PBL. - De ändringar i fråga om huvudmannaskap för väg och dagvattenmagasin som gjordes efter utställningsskedet bedöms inte utgöra någon sådan väsentlig förändring av förslaget att en ny utställning skall behöva genomföras. - Överklagandet skall alltså avslås i dessa avseenden. - Föredraganden Wahlström och länsarkitekten Widerström anmälde avvikande mening och anförde bl.a. följande. - I fråga om exploateringen väster om Lyckans väg gör vi vid en samlad bedömning av omständigheterna den bedömningen att det motstående allmänna intresset att bevara den värdefulla landskapbilden - inte ensamt - men tillsammans med de enskilda intressena om att bevara befintlig utsikt och närmiljö, sammantaget väger tyngre än de allmänna intressen och planintressen som talar för en exploatering. Av detta följer att vi anser att överklagandena i detta avseende därför bör bifallas och att kommunens antagandebeslut därför bör upphävas i dess helhet. - G.A. m.fl. överklagade länsstyrelsens beslut och vidhöll därvid i huvudsak de invändningar de tidigare anfört. - Regeringen (miljödepartementet, 2001-02-01) avslog överklagandena med bl.a. följande motivering: Regeringen finner inte att den tillkommande bebyggelsen på Skrea 5:3 utgör tillräckliga skäl för att regeringen med anledning av överklagandena skall upphäva kommunens beslut att anta planen. - Regeringen finner inte heller att det framkommit skäl för annan avvägning än den kommunen gjort när det gäller förutsättningar för ytterligare byggrätt på Skrea 5:61. - Vad beträffar överklagandena i övrigt finner regeringen inte heller att det framkommit skäl att upphäva beslutet att anta planen. - Samtliga överklaganden bör således avslås. - G.A. och ytterligare ett antal personer ansökte om rättsprövning och yrkade att Regeringsrätten skulle upphäva beslutet att anta detaljplan för del av Skrea 8:5 m.fl. i Falkenbergs kommun samt förordna att beslutet tills vidare inte fick verkställas. De anförde bl.a. följande. De delar den uppfattning som framförs i den avvikande meningen i länsstyrelsens beslut. De påverkas av detaljplanen genom en avsevärt försämrad havsutsikt och närmiljö. Närmiljön påverkas speciellt av att detaljplanen bryter sönder det naturliga sambandet mellan skogen, ängen, stranden och havet. Detta samband kan inte återskapas av kommande generationer. Närmiljön påverkas också negativt av förtätningen av bebyggelsen. Deras intresse av att inte få utsikten och boendemiljön försämrad sammanfaller med det allmänna intresset att bevara ett värdefullt kustlandskap. De fyra föreslagna tomterna ligger inom ett område som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Planområdet är också beläget inom kustområdet i Halland som i sin helhet är av riksintresse. Av 3 och 4 kap.miljöbalken framgår att riksintressen skall ges särskilt stor tyngd vid prövning av exploateringsföretag. Det finns alltså ett betydande allmänt intresse att bevara den befintliga landskapsbilden och det befintliga landskapsrummet så intakt och opåverkat som möjligt. De allmänna intressena som talar för en exploatering är inte så påtagliga bl.a. mot bakgrund av en förhållandevis god planberedskap för nya bostäder för denna del av kommunen. Vidare saknas det ett aktuellt och samlat underlag som beskriver vilka övergripande allmänna intressen som stöder den aktuella exploateringen. Det motstående allmänna intresset att bevara den värdefulla landskapsbilden tillsammans med deras enskilda intressen väger tyngre än de allmänna intressen och planintressen som talar för en exploatering. - Regeringsrätten (2001-07-03, Lindstam, Hulgaard, Nilsson, Wennerström, Almgren): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut skall Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökandena angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen innefattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller överskridit gränserna för det bedömningsutrymme som föreligger i planärenden. Regeringens beslut kan därför inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som sökandena har angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Vid denna utgång i målet faller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2001-06-13, I. Larsson)

*REGI

*INST