RÅ 2001 not 116

Not 116. Ansökan av M.B. om rättsprövning av ett beslut om bygglov. - Miljö och plannämnden i Rättviks kommun beslutade den 23 juni 1999 att bevilja Tele2 AB/Aktelo AB bygglov för uppförande av radiomast och två teknikbodar på Boda 46:8 i kommunen. - Sedan beslutet överklagats beslutadeLänsstyrelsen i Dalarnas län (2000-10-02) att avslå överklagandet. - M.B. överklagade länsstyrelsens beslut. Hon krävde i detta sammanhang att Tele2 AB/Aktelo AB åtminstone ålades att nedmontera sändarutrustningen. Hon framhöll vidare bl.a. att vid uppräkning i 9 kap. 1 § miljöbalken av vad som kan anses som miljöfarlig verksamhet ingår icke-joniserande strålning. Det är detta som verksamheten i radiomasten handlar om. Eftersom bygglovsansökan även avser verksamheten vid anläggningen anser hon att miljöprövning enligt miljöbalken skall göras, inte bara en prövning enligt plan- och bygglagen (1987:10), PBL, så som länsstyrelsen har gjort. Länsstyrelsen har inte tagit hänsyn till det faktum att forskare är överens om att biologisk påverkan av lågintensiv exponering är vetenskapligt bevisad. - Regeringen (Miljödepartementet, 2001-01-18) avslog överklagandet. Som skäl för sitt beslut anförde regeringen: Kammarrätten i Sundsvall har genom beslut den 8 december 2000 med eget utlåtande överlämnat ärendet till regeringen för prövning. Kammarrätten har därvid anfört bl.a. att med avseende på de i 3 kap. PBL uppställda egenskapskraven synes hinder inte föreligga mot bygglov. - Regeringen har i ärendet endast att pröva om tillstånd till de aktuella åtgärderna kan lämnas med utgångspunkt i bestämmelserna i PBL. - Enligt 8 kap. 12 § första stycket PBL skall ansökningar om bygglov för åtgärder inom områden som inte omfattas av detaljplan bifallas om åtgärden 1. Uppfyller kraven i 2 kap., 2. Inte skall föregås av detaljplaneläggning på grund av bestämmelserna i 5 kap. 1 §, 3. Inte strider mot områdesbestämmelser och 4. Uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 §§. - Regeringen finner att förhållandena är sådana att lokaliseringen av en radiomast och två teknikbodar på Boda 46:8 inte kan anses strida mot bestämmelserna i 2 kap. PBL och att detaljplan inte kan anses nödvändig i detta fall. Platsen omfattas inte av områdesbestämmelser. Med hänsyn bl.a. till vad kammarrätten anfört kan placeringen och utformningen av de sökta åtgärderna inte anses medföra betydande olägenheter för omgivningen eller i övrigt strida mot bestämmelserna i 3 kap. PBL. Vad M.B. anfört utgör enligt regeringens mening inte heller i övrigt skäl att ändra länsstyrelsens beslut. Överklagandet bör därför avslås. - M.B. ansökte om rättsprövning. Hon gjorde gällande att regeringens beslut stred mot bestämmelserna i 3, 4 och 9 kap.miljöbalken, framförallt mot den försiktighetsprincip som är miljöbalkens allmänna hänsynsregel, samt mot 6 § strålskyddslagen (1988:220). Vidare gjorde M.B. gällande att beslutet stred mot artikel 174 EG (f.d. artikel 130 r) och mot artikel 8 i Europakonventionen. M.B. hävdade också att regeringen inte hade beaktat principer som kommer till uttryck i den av WHO formulerade ALARA-principen, i Rio-deklarationen, i Agenda 21, i FN:s standardregler för funktionshindrades delaktighet och jämlikhet i samhället samt i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Vidare anförde M.B. bl.a. följande. Hon är helt beroende av sin handikappanpassade och elsanerade bostad på grund av sitt funktionshinder - elöverkänslighet. Hon och hennes sambo har själva stått för elsaneringskostnaderna och har inte ekonomiska resurser att en gång till göra detta, även om de skulle kunna hitta en annan lämplig fastighet. Om den nationella lagstiftningen inte räcker till för att skydda hennes hälsa och hem mot yttre påverkan (digitala mikrovågor), som det inte är möjligt för henne själv att skydda sig mot, hade regeringen kunnat använda Agenda 21, FN:s standardregler för funktionshindrades delaktighet och jämlikhet i samhället, artikel 8 i Europakonventionen och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna för att göra detta. - Regeringsrätten (2001-07-12, Lindstam, Hulgaard, Nilsson, Wennerström, Almgren): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen omfattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är utformade så att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Vad som förekommit i målet ger inte vid handen att regeringen vid beslutsfattandet skulle ha felbedömt fakta eller underlåtit att pröva fakta av betydelse för målet. Det har inte heller framkommit att det vid handläggningen förekommit något sådant fel som kan ha påverkat utgången i ärendet. Regeringens beslut kan inte anses strida mot någon rättsregel på det sätt som M.B. angett. Det framgår inte heller klart av omständigheterna att beslutet på annat sätt strider mot någon rättsregel. Regeringens beslut skall därför stå fast. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens beslut skall stå fast. (fd I 2001-06-13, Bäckström)

*REGI

*INST