RÅ 2001 not 132
Saklegitimation och övriga frågor om partsbehörighet / Besvärsrätt för ideell förening och samfällighetsförening förelåg inte i fråga om beslut om fastställelse av arbetsplan för väg / Besvärsrätt för ideell förening om samfällighetsförening förelåg inte i fråga om beslut om fastställelse av arbetsplan för väg (rättsprövning, avslag) / Besvärsrätt för ideell förening och samfällighetsförening förelåg inte i fråga om beslut om fastställelse av arbetsplan för väg (rättsprövning, avslag)
Not 132. Ansökan av Föreningen Lövsättra Fritidsby och Svartsjöns samfällighetsförening ang. rättsprövning av beslut om fastställelse av arbetsplan. -Vägverket (2000-02-15) fastställde med stöd av 18 § väglagen (1971:948) arbetsplan för väg E18 Stockholm-Norrtälje, planskild korsning vid Gillinge, omläggning av väg 975 delen Rosenkälla-Rocksta kvarn samt indragning av väg, Vallentuna och Österåkers kommuner, Stockholms län. - Vägverket beslutade samtidigt om indragning från allmänt underhåll av nuvarande väg 975 från anslutningen med E18 till km 2/500 i längdriktningen för nya väg 975. - Beslutet överklagades av Föreningen Lövsättra Fritidsby och Svartsjöns samfällighetsförening m.fl. - Regeringen (Näringsdepartementet, 2000-10-12) tog inte upp bl.a. föreningarnas överklagande till prövning och avslog i övrigt överklagandena. - Föreningen Lövsättra Fritidsby och Svartsjöns samfällighetsförening ansökte om rättsprövning av regeringens beslut och yrkade att det skulle upphävas. De yrkade även inhibition av beslutet. Till stöd för sin talan anförde sökandena, utöver vad de anfört tidigare, bl.a. följande. Beslutet medför negativa konsekvenser för dem. De drabbas av ökat trafikbuller dygnet runt då fritidsbyn arrenderar mark av Stockholms stad, belägen knappt 400 meter från Norrortsleden och endast 600 meter från väg 975 Gillinge-Rocksta kvarn. Samfällighetsföreningen svarar för de gemensamma anläggningarna i området. Nuvarande bullervärde på 44 db kommer att ökas ytterligare och direkt ge en negativ påverkan för de boende inom området. Gällande riktvärden - 55 db utomhus, 30 db inomhus och 40 db i fritidsområden - överskrids. Den ökade trafikintensiteten och en större mängd avgaser förorsakar mer luftföroreningar och nedsmutsning. En tolv meter hög vägbelysning, som inte har någon avskärmning mot fritidsbyn, medför en för dem störande belysning. De drabbas av inskränkning av ytor för strövtåg i orörd skog, mark och kulturbygd. Inbrottsrisken ökar, eftersom stugbyn blir upplyst av vägbelysning och ökad belysning från trafiken. Fritidsbyn förvandlas från en glänta i skogen till en neonbelyst trafikplats. De får försämrade möjligheter till naturupplevelser på grund av stört natur- och djurliv. De får minskade möjligheter till giftfri odling på grund av avgaser och asbest från bromsar. De vilda djuren försvinner. De är oroade för ett de skall få en negativ inverkan på vattenförsörjningen. Vallentuna kommuns höga miljökrav har tillgodosetts av fritidsbyn vad gäller rening av avfallsvatten och sophantering. Detta rimmar illa med det intrång som Vägverket gör i vattendelaren och dess påverkan på ytvattnets tillrinning och grundvattenförhållanden. - Regeringsrätten (2001-09-27, Billum, Hulgaard, Wennerström, Almgren, Melin): Skälen för Regeringsrättens avgörande. Av 1 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut framgår att Regeringsrätten på ansökan av enskild part i ett sådant förvaltningsärende hos regeringen som rör något förhållande som avses i 8 kap.2 eller 3 §regeringsformen skall pröva om avgörandet i ärendet strider mot någon rättsregel på det sätt som sökanden angett eller som i övrigt klart framgår av omständigheterna i ärendet. Rättsprövningen innefattar, förutom ren lagtolkning, även sådana frågor som faktabedömning och bevisvärdering samt frågan om beslutet strider mot de i 1 kap. 9 § regeringsformen uppställda kraven på saklighet, opartiskhet och allas likhet inför lagen. Prövningen innefattar också fel i förfarandet som kan ha påverkat utgången i ärendet. Om de tillämpade rättsreglerna är så utformade att myndigheten har en viss handlingsfrihet vid sitt beslutsfattande, omfattar rättsprövningen frågan om beslutet ryms inom handlingsfriheten (prop. 1987/88:69 s. 23-25 och 234). - Frågan i målet gäller om regeringens beslut att inte ta upp föreningarnas överklagande till prövning är rättsstridigt. - Frågan om vem som har rätt att överklaga beslut i ärenden om fastställande av vägplan är inte närmare reglerad i den lagstiftning varom här är fråga. Huruvida sökandena haft rätt överklaga Vägverkets beslut hos regeringen får därför bedömas utifrån de principer som lagts fast i rättstillämpningen, närmast i de regler om rätt att överklaga som återfinns i 22 § förvaltningslagen (1986:223, jfr RÅ 1996 ref. 66). Enligt nämnda paragraf gäller som förutsättning för att få överklaga ett beslut bl. a. att beslutet angår den som vill överklaga. Sökandena har inte anfört någon omständighet som visar att de skulle vara berörda av Vägverkets beslut på ett sådant sätt att de ägt rätt att överklaga detta. Regeringsrätten finner att regeringens beslut att inte ta upp föreningarnas överklagande till prövning inte strider mot någon rättsregel. Regeringens avvisningsbeslut skall därför stå fast. - Vid denna utgång förfaller frågan om inhibition. - Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten förklarar att regeringens klandrade beslut skall stå fast. (fd II 2001-09-05, Bäckström)