RÅ 2001:11

I ansökan om förhandsbesked anförde X AB följande: X AB (Bolaget) är helägt dotterbolag till det börsnoterade Y AB. Bolaget bedriver värdepappersrörelse. Mellan Y AB och Bolaget kan inte koncernbidrag lämnas med skatterättslig verkan. - Under 1981 och 1982 utgav Y AB två konverteringslån i samband med finansieringen av förvärvet av två aktiebolag. Bolaget har under årens lopp av tidigare konvertibelinnehavare förvärvat konvertibler ur dessa lån för sammanlagt 1,7 miljarder kr, med nominellt belopp om drygt 1,1 miljarder kr. Marknadsvärdet på konvertiblerna beräknas idag ligga på väsentligen högre belopp än Bolagets anskaffningskostnad. Konverteringsrätten på de bägge lånen upphör vid utgången av maj 2001 och återbetalning av lånen kommer att ske den 21 juni 2001 om någon konvertering inte har skett. - Bolaget överväger att underlåta att utnyttja konverteringsrätten och i stället motta återbetalning av lånen antingen i förtid eller när lånen förfaller i juni 2001. - Fråga 1 - Kommer Bolagets avstående att utnyttja konverteringsrätten att medföra uttagsbeskattning hos Bolaget om a) lånen återbetalas i förtid? b) lånen återbetalas efter det att konverteringsrätten upphört i juni 2001) - Fråga 2 - Om uttagsbeskattning inte sker i fråga 1, medges Bolaget avdrag för den förlust som uppkommer om konvertiblerna inlöses till nominellt belopp, vilket understiger Bolagets skattemässiga anskaffningskostnad för dessa? - Bolagets bedömning - Bolaget menar att underlåtenheten att utnyttja konverteringsrätten skall ses som en disposition av moderbolagets egna kapital. Om ett aktiebolag drar in egna aktier ses detta inte som ett oneröst förvärv av egendom, och därigenom utlöses inte heller beskattning. I de fall ett helägt dotterbolag äger aktier i moderbolaget och dessa aktier dras in har detta av Skatterättsnämnden också setts som en disposition av moderbolagets egna kapital. Bedömningen har då varit att transaktionen inte bör leda till några skattekonsekvenser. Enligt vår uppfattning kan Bolagets förvärv av konvertibler i moderbolaget ses som ett sätt att lösa in egna aktier som är förenligt med den bolagsrättsliga regleringen. Underlåtenheten att utnyttja konverteringsrätten har då endast betydelsen att Y AB återkallat ett utgivande av blivande aktier i det egna bolaget. Detta synsätt ligger även i linje med de aviserade reglerna om beskattning i samband med förvärv av egna aktier, som aviserats till nästa år. Enligt detta förslag skall liksom enligt nu gällande lagstiftning enligt Skatterättsnämndens nyssnämnda förhandsbesked det inte uppkomma några skattekonsekvenser för bolag, som avyttrar egna aktier. Enligt förslaget skall som en konsekvens härav ett investmentföretags återköp av egna aktier inte heller medföra någon inkomstbeskattning. - Bolaget är medvetet om att uttagsbeskattning skett i ett fall, där fråga var om underlåtenhet att utnyttja konverteringsrätt, se RÅ 1998 ref. 13. Förhållandena i detta fall var dock av annan art. - RÅ 1998 ref. 13 rörde förhållandet att avstående av en rätt till konvertering ledde till att ett närstående företag (utländsk dotter) berikades på grund av transaktionen. Enligt vår uppfattning saknas detta värdeöverföringsmoment i nu aktuellt fall. I RÅ 1998 ref. 13 ägde ett svenskt moderbolag ett nederländskt dotterbolag som i sin tur helägde ytterligare ett nederländskt bolag. Dotterdotterbolaget hade emitterat konvertibler som innehades av det svenska moderbolaget. Genom att det svenska bolaget avstod från att utnyttja konverteringsrätten berikades också därigenom det nederländska dotterbolaget. Grund ansågs därför föreligga för uttagsbeskattning. Bedömningen skedde mot bakgrund av dåvarande uttagsbeskattningsreglering i kommunalskattelagen (se 22 § 1 anvisningspunkten 4 och 6 styckena kommunalskattelagen (1928:370), KL, enligt lydelse till och med 1999 års taxering). - Om Bolaget avstår från konverteringen måste Y AB betala sin skuld motsvarande lånebeloppet på Bolagets innehavda förlagsbevis. Någon värdeöverföring har således genom avståendet inte skett från Bolaget till Y AB eller annat bolag i intressegemenskap med de båda bolagen, vilket var fallet i RÅ 1998 ref. 13 och som däri utgjorde grund för uttagsbeskattningen. För aktieägarna i Y AB är det vidare i princip neutralt om konvertiblerna säljs till marknaden och vinsten tas hem av Bolaget med efterföljande utspädning av Y AB:s substans på de nytillkomna aktieägarna jämfört med att Bolaget avstår från värdet av konverteringsrätten med följd att nuvarande aktieägare slipper en sådan utspädning. - Bolaget anser sammanfattningsvis att uttagsbeskattning inte skall ske vid förtida inlösen eller förfall. - Förutsättningar för förhandsbesked - Civilrättsligt kan Bolaget inte utnyttja sin konverteringsrätt eftersom ett dotterbolag inte får teckna aktier i ett moderbolag. Ett alternativ till att låta bli att utnyttja konverteringsrätten är att Bolaget avyttrar konvertiblerna till utomstående. På grund av storleken av Bolagets innehav av konvertibler kan detta inte ske på en gång utan avyttringen måste ske i planerad form för att undvika kurspåverkan. - Det är därför av vikt för Bolaget att redan nu få klarlagt om Bolaget kan underlåta att utnyttja konverteringsrätten utan att detta leder till beskattningskonsekvenser för bolaget.

Skatterättsnämnden (2000-07-10, Ersson, ordförande, Brydolf, Johansson, Ståhl, Svensson, Tollerz, Virin) yttrade: Förhandsbesked. - Frågorna 1a och 1b - Sökandebolaget skall ej uttagsbeskattas. - Fråga 2 - Sökandebolaget skall ej medges avdrag för förlust. - Motivering. - Sökandebolaget, som bedriver värdepappersrörelse, är ett helägt dotterbolag till Y AB. - Y AB har i samband med företagsförvärv utfärdat konvertibla skuldebrev. - Sökandebolaget har från tidigare innehavare förvärvat sådana skuldebrev för sammanlagt 1,7 miljarder kr (nominellt belopp drygt 1,1 miljarder kr). Marknadsvärdet är i dag betydligt högre än sökandebolagets anskaffningskostnad. - Sökandebolaget avser att underlåta att utnyttja konverteringsrätten och frågar om avståendet kommer att medföra uttagsbeskattning om lånen återbetalas i förtid (fråga 1a) eller efter det att konverteringsrätten har upphört (fråga 1b). Sökandebolaget frågar vidare om det har rätt till avdrag för den förlust som uppkommer om de konvertibla skuldebreven löses in till nominellt belopp. - Nämnden gör följande bedömning. - Med hänsyn till att sökandebolaget alltsedan förvärvet av de konvertibla skuldebreven varit ett helägt dotterbolag till emittenten av skuldebreven utgör - så länge detta förhållande består - varken vinst eller förlust på innehavet skattepliktig inkomst eller avdragsgill kostnad för sökandebolaget. Det förefaller också främmande att uttagsbeskatta ett dotterbolag för ett avstående från något som är förbjudet, nämligen att förvärva aktier i moderbolaget. Nämnden utgår från att överkursen vid förvärvet av skuldebreven i sin helhet var hänförlig till konverteringsrätten och att skuldebreven ej till någon del tillhör något sökandebolagets handelslager (jfr prop. 1999/2000:38 s. 30 och prop. 1999/2000:34 s. 105-107).

Riksskatteverket, RSV, överklagade och yrkade att Regeringsrätten skulle förklara att Bolaget skulle uttagsbeskattas. Verket anförde bl.a. följande. Ett avstående från konverteringsrätten innebär att moderbolaget endast betalar nominellt belopp för konvertiblerna vid inlösen av dem. Detta innebär en värdeöverföring till moderbolaget jämfört med det fall att konvertiblerna sålts på marknaden och konverterats varefter de erhållna aktierna dragits in utan vederlag. Av rättsfallet RÅ 1998 ref. 13 framgår att ett konverteringsvärde kan uttagsbeskattas. Regeringsrätten har vidare i en dom den 9 mars 2000 i mål nr 2746-1999 (RÅ 2000 not. 38) funnit att uttagsbeskattning skulle ske i en liknande situation där fråga var om indragning av aktier utan vederlag. I en dom den 6 juli 2000 i mål nr 98-2000 har Regeringsrätten gjort bedömningen att konverteringsvärdet vid en underprisemission av konvertibler från ett moderbolag till ett dotterbolag skulle höja dotterbolagets anskaffningsvärde på konvertiblerna trots att något vederlag för denna del av konvertiblernas värde inte utgått. Konverteringsvärdet torde därmed ha ansetts som ett tillskott från moderbolaget till dotterbolaget. Korresponderande bedömning bör göras i detta fall, nämligen att avståendet från rätten till konvertering utgör en värdeöverföring från dotterbolaget till moderbolaget.

Bolaget bestred bifall till RSV:s ändringsyrkande och anförde bl.a. följande. Om bolaget avstår från att utnyttja konverteringsrätten omvandlas konvertiblerna, efter den tidpunkt då konvertering inte längre kan påkallas, till vanliga skuldebrev. Värdet på dessa skuldebrev är då nominellt belopp. Om moderbolaget därefter vid inlösen betalar sin skuld kan bolaget inte se att det skett någon värdeöverföring. Dessutom kan konverteringsrätten enligt reglerna i aktiebolagslagen (1975:1385) inte utnyttjas. Redan på denna grund är det svårt att förstå RSV:s värdeöverföringsresonemang. Ingen av de domar RSV åberopar tar sikte på den aktuella situationen. Rättsfallet RÅ 1998 ref. 13 avsåg en situation där ett holländskt dotterbolag gynnades genom att moderbolaget avstod från att konvertera till aktier i ett bolag ägt av det holländska dotterbolaget. Detta sågs som ett tillskott till det holländska dotterbolaget och sådana tillskott skall ju ske med beskattade medel. Regeringsrättens dom den 9 mars 2000 gällde fråga om indragning av aktier och säger inget om uttagsbeskattning vid ej utnyttjad konverteringsrätt. Vidare var det fråga om indragning av sådana aktier som innehades av dotterbolaget redan innan koncernförhållandet uppstod. I Regeringsrättens dom den 6 juli 2000 var det fråga om anskaffningsvärde på aktier förvärvade genom utnyttjande av konverteringsrätt i ett speciellt fall. Regeringsrätten konstaterade därvid att ökningen av det egna kapitalet till följd av att bolaget hade förvärvat konvertibeln till pris under marknadspris från det dåvarande moderbolaget var av samma karaktär som en kapitalökning som hänför sig till en nyemission och att sådan kapitalökning inte bör träffas av beskattning. Denna bedömning talar snarare för bolagets argumentering än för RSV:s uppfattning.

Regeringsrätten (2001-03-16, Ragnemalm, Lindstam, Rundqvist, Hulgaard, Almgren) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Bolagets underlåtenhet att utnyttja sin konverteringsrätt kan enligt Regeringsrättens mening inte anses innebära en sådan värdeöverföring som medför att bestämmelserna om uttag i punkt 1 a av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) respektive i 22 kap.2 och 3 §§inkomstskattelagen (1999:1229) blir tillämpliga. Inte heller i övrigt föreligger någon grund för uttagsbeskattning. Regeringsrätten utgår från samma förutsättningar som Skatterättsnämnden i fråga om överkursen och skuldebrevens skattemässiga karaktär.